Forskar på Excellence nivå. nytt. #4 september 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskar på Excellence nivå. nytt. #4 september 2006"

Transkript

1 #4 september 2006 nytt Spel i högsta divisionen Textilindustrin en framtidsbransch Utvandring byggde svensk välfärd Torra vindar en vinnare Forskar på Excellence nivå

2 Det enda som blev som det var tänkt var att jag fick jobba med smarta människor. Annars var det 18 månaders turbo (Jane Walerud om tiden i Bluetail) PORTRÄTT SID 15 innehåll # nyheter 3 tema 6 15 nya VINN Excellence Center FOKUS 10 VINNVÄXT satsar på smarta textilier INNOVATION 12 Spel i verkliga livet FOKUS 13 Innovation ger torra vindar krönika 14 Utlandsstudier ger ny guldålder vinnova ledning 18 Mobile Life Center är ett av 15 center som utsetts till VINN Excellence Center. I bakgrunden syns ett animerat mönster som kan läggas med i ett sms för att markera vilket humör avsändaren vill visa. Tema SID 6 R E D A K T I O N ansvarig utgivare: per eriksson redaktör: Krystyna Nilsson skribenter: Tomas Eriksson, Krystyna Nilsson adress: utkommer: sex nummer per år prenumeration: grafisk form: ETC layout & repro: ETC tryck: Elanders Berlings AB, 2005 issn: omslaget: kristina höök, projektkoordinator för mobile life center Foto: Melker Dahlstrand

3 nyheter Lena Gustafsson ny vice GD Professor Lena Gustafsson blir ny vice generaldirektör på VINNOVA. Hon kommer närmast från Chalmers. Hon efterträder Karin Markides som nu är rektor för Chalmers. Lena Gustafsson är professor i bioteknik på Chalmers och har varit prorektor för Chalmers i drygt tre år. Hon har också bland annat varit prefekt vid Institutionen för molekylär bioteknik på Chalmers samt haft flera ledande positioner vid Göteborgs universitet, bland annat som prefekt och vice dekan för den naturvetenskapliga fakulteten. Lena Gustafsson tillträdde posten som vice generaldirektör för VINNOVA den 1 september, inledningsvis på deltid. Det ska bli oerhört spännande och stimulerande med det nya jobbet. VINNOVA blir en allt starkare och viktigare aktör för att utveckla samspelet mellan högskola, näringsliv och offentlig verksamhet, säger Lena Gustafsson. En utförligare intervju med Lena Gustafsson kommer i nästa nummer av VINNOVAnytt. Lena Gustafsson ny vice generaldirektör på VINNOVA. Foto: J-O Yxell Folksjukdomar i forskningsfokus Ett nytt forskningsprogram ska stärka Sveriges ledande position inom området kroniska inflammationssjukdomar. För första gången är en patientorganisation med i ett sådant sammanhang. För att snabbare utveckla nya behandlingsformer, läkemedel och medicinsk utrustning samt för att se till att forskningsresultaten kommer svenskt näringsliv till del har sex organisationer gått samman i ett nytt forskningsprogram Kronisk inflammation. VINNOVA, Vårdalsstiftelsen, Invest in Sweden Agency (ISA), KK-Stiftelsen, Reumatikerförbundet och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) satsar tillsammans 85 miljoner kronor i programmet. Kroniska inflammationssjukdomar är i dag en folksjukdom. Var sjätte svensk är drabbad. Till gruppen hör exempelvis reumatiska sjukdomar, hjärtkärlsjukdomar, MS, psoriasis, inflammatoriska tarmsjukdomar och astma. För den enskilde individen innebär kroniska sjukdomar och dess konsekvenser ett allvarligt handikapp, nedsatt arbetsförmåga samt ökad sjuklighet och dödlighet i följdsjukdomar. För samhället medför sjukdomarna stora kostnader. Enbart kostnaderna för reumatiska sjukdomar beräknades 2001 till drygt 36 miljarder kronor (31 miljarder i form av produktionsbortfall och 5 miljarder för vård och läkemedel). Informationsdagar kring sjunde ramprogrammet Vid årsskiftet startar EU:s sjunde ramprogram en stor satsning på forskning, utveckling, innovation och tillväxt i Europa. Med anledning av det hälsar Europaprogrammen VINNOVA välkommen till en konferens 7-8 november i Stockholm som ska ge en heltäckande bild av det nya programmet. Konferensen vänder sig till såväl forskare som företag. Ett särskilt seminarium tar upp frågan hur svenska aktörer ska agera och samverka för att stärka Sveriges ställning i ramprogrammet. Ett annat seminarium ställer frågan: Vilka möjligheter finns för småföretag att delta? Konferensens andra dag går bland annat igenom alla tematiska områden i ramprogrammet. För anmälan och mer information se

4 nyheter Trängselavgifter på gott och ont När detta läses vet vi troligen resultatet av folkomröstningen om trängelskatten i Stockholm. Dessförinnan har KTH genomfört en oberoende utvärdering av trängselavgifternas effekter. Den skiljer sig i vissa delar från vad Miljöavgiftskansliet kommit fram till. KTH-projektet, som delvis finansieras av VINNOVA, visar bland annat att biltrafiken har minskat i både innerstaden och utanför. Undantaget är Essingeleden som trafikerats på gränsen av sin kapacitet. KTH har genomfört sina mätningar parallellt med Miljöavgiftskansliet. Även om det inte är några dramatiska skillnader så finns det vissa olikheter. En anledning kan vara att Miljöavgiftskansliet gjorde sina mätningar före de säsongsbundna trafiktopparna i maj/juni, säger Karl-Lennart Bång, projektledare på KTH. Så visar exempelvis Miljöavgiftskansliets utredning att det inte varit några större problem på Essingeleden. KTH som gjorde en senare mätning i juni 2006 kan konstatera att det varit stora problem. Resultaten visar att Essingeleden opererade nära kapacitetsgränsen, och att efterfrågan i juni sannolikt var större än ledens kapacitet. Målet med trängselavgifterna var bland annat att biltrafiken i innerstaden skulle minska med procent under rusningstid och att utsläppen i innerstaden skulle minska. Studien visar att under avgiftsperioden så minskade trafiken med 22 procent (i morgonrusningen med 16 procent och i eftermiddagsrusningen med 24 procent). Med undantag av Essingeleden så har det även haft motsvarande effekt utanför innerstaden. Vad det gäller miljön så visades inga entydiga förbättringar av luftkvaliteten i de mätningar som gjorts. Totalt har bilresorna minskat med ca (30 procent) och kollektivtrafiken ökat med resor/dygn. Antalet resor till innerstaden har alltså minskat påtagligt. Huruvida det är bra för samhället och dess invånare är en annan fråga. KTHs forskare instämmer med Trafikkontoret i att det är viktigt att påpeka att trängselskatterna också innebar en stor uppoffring för många personer. Frågan återstår om dessa samt en försämrad tillgänglighet är rimlig i förhållande till de positiva resultaten. I undersökningar gjorda 2003 trodde människor att trängselavgifter skulle få stora effekter för det egna livet med facit i hand kan det konstateras att så blev inte fallet. Det har dock visat sig att många har ändrat sina resvanor - majoriteten av dem som bodde bra till tog direktbussen. (SL har satsat på Foto: Mikael Ullén direktbussar till Stockholm City på 14 nya linjer i rusningstrafik). En iakttagelse är att busstrafiken inte behöver vara snabbast för att bli populär, den upplevdes ha bättre tidshållning och komfort samt mindre trängsel än tåg och tunnelbana. De som åkte direktbuss har visat sig vara mest positiva till trängselskatten, andra pendlare är mindre nöjda eller kritiska till utformningen av skatten. KTH konstaterar att en fortsatt trängselskatt utan garantier för att medlen används för utbyggnad av det övergripande väg- och kollektivtrafiksystemet inte är en långsiktigt hållbar lösning Nytt strategiskt stålforskningsprogram Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att i samverkan med stålindustrins branschorganisation, Jernkontoret, genomföra ett strategiskt stålforskningsprogram Stålforskningsprogrammet som ska säkra svenska företags ledande position inom stålområdet, finansieras genom statliga medel om 120 miljoner kronor och lika mycket från stålföretagen. Programmet består av fyra forskningsområden: Utveckling för hållbar tillväxt från minskade utsläpp till högpresterande stål med minskad materialåtgång. Morgondagens material och tillverkningsmetoder - från utveckling av lättare och starkare stål till hur materialet formas och sammansätts. Avancerad modellering från studier av atomstrukturernas egenskaper till hur stålet beter sig i olika applikationer. Förbättrad processteknik från förbättrade egenskaper till renare, effektivare och smartare bearbetning. Stålforskningsprogrammet byggs upp av projekt av god vetenskaplig kvalitet inom strategiskt utvalda områden där industrins behov är stort. Dessutom kommer en väsentlig del att satsas på radikalt innovativa högriskprojekt. Detta bedöms sammantaget ge långsiktigt industrirelevant forskning som bidrar till tillväxt, arbetstillfällen och produkter med högt förädlingsvärde, kommenterar VINNOVAs generaldirektör, Per Eriksson.

5 nyheter Högskolan ska bli bättre på samverkan Högskolor behöver samspela mera med näringslivet och med samhället i övrigt, och inte minst med varandra, för att kunna ge ett bättre och effektivare bidrag till tillväxten i Sverige. Därför har VINNOVA gjort en första utlysning inom det nystartade programmet Nyckelaktörer. Tanken är att utlysningen Högskolans infrastruktur för samverkan för tillväxt ska leda till samspel och samverkan blir en proaktiv, professionaliserad och integrerad del av högskolans verksamhet inte en tredje uppgift, som är separared från forskning och undervisning. I en analys från Högskoleverket konstateras bland annat att de flesta högskolor lägger tonvikt på att stödja start av forskningsbaserade nya bolag snarare än att utveckla former för nyttiggörande i befintligt VINNOVA ska på regeringens uppdrag, i samverkan med Skogsindustrierna och Träoch Möbelindustriförbundet, genomföra ett branschforskningsprogram för skogs- och träindustrin. Satsningen är ett resultat av regeringens branschsamtal, där skogs- och träindustrin är en av sex industrigrenar som regeringen valt att kraftsamla kring. Skogs- och träindustrins betydelse för den svenska industrin är mycket stor. Den Susanne Andersson programmansvarig för Nyckelaktörer. näringsliv och offentlig verksamhet. Högskoleverket menar också att högskolorna kunde samarbeta bättre och använda varandras kompetenser inom kommersialisering och nyttiggörande mycket mera. Flera internationella konkurrenskraften bestäms till stor del av förädlingsnivå och produktionseffektivitet. Satsningar på forskning och utveckling är därför avgörande för att utveckla och behålla Sveriges konkurrenskraft, säger Per Eriksson, generaldirektör på VINNOVA. Näringen sysselsätter direkt cirka personer i Sverige vilket gör den till en viktig arbetsgivare, i synnerhet utanför storstadsområdena. VINNOVA satsar 140 miljoner högskolor har specialistkompetenser inom ett eller flera områden, exempelvis inom immaterialrätt för en viss sektor. Här finns goda möjligheter till strategiska allianser mellan lärosätena. Utlysningen har föregåtts av ett erbjudande till universitet och högskolor om stöd från VINNOVA, både i form av metodik för genomförandet och finansiering för att kunna göra en peer review-baserad självutvärdering av högskolornas samverkansarbete. Intresset för att genomföra sådana självutvärderingar har varit mycket stort. Det ger en bra grund för fortsatt utveckling av samverkansarbetet vid respektive högskola, säger Susanne Andersson, ansvarig för programmet Nyckelaktörer. Från 2007/2008 planeras ytterligare insatser, då riktade mot forskningsinstitut och företag för professionalisering av deras samverkansarbete. Halv miljard satsas på skogs- och träindustrin kronor och regeringen 110 miljoner kronor extra under drygt fem år. Satsningen omfattar totalt 500 miljoner kronor eftersom förutsättningen är att industrin tillför minst lika mycket medel. Satsningen ökar dessutom möjligheterna för branschen att konkurrera om forskningsmedel inom EU:s sjunde ramprogram, där en teknikplattform etablerats genom bland annat starkt engagemang från svensk skogsindustri. Storsatsning på innovativa produkter Ett nytt program kallat PIE-p ska stärka den svenska förmågan till innovativ produktoch affärsutveckling. PIE-p står för Product Innovation Engineering Program och leds av KTH. Det utvecklas till en början tillsammans med Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping, Designhögskolan vid Umeå universitet, Centrum för Teknik i Vården samt flera företag och organisationer. I förlängningen ska samverkan utvecklas med fler universitet, högskolor, institut och företag. Industrialisterna Carl Bennet och Bicky Chakraborty stödjer ekonomiskt två av programmets professurer. Bland annat ska svenska utbildningar bli bättre på att främja innovationer samtidigt som innovationsklimatet stimuleras inom svensk industri och akademi. Programmet ska leda till nya produkter och affärer, vilket ska synas till exempel genom ett ökat antal patent, produkter och företag. Ett nytt system för större kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan akademi och industri ska ge spin-offs från företag, organisationer, forskningsprojekt, studentprojekt och innovativa personer. PIE-p ska pågå under tio år, , och omsätta omkring 50 miljoner kronor per år, VINNOVA går in med sammanlagt högst 100 miljoner kronor under tio år.

6 TEMA: vinn excellence center Forskar för en mänsklig mobilitet Mobile Life Center har samlat de tunga spelarna i den mobila världen för att skapa framtidens mobila lösningar. Det är ett av 15 nya VINN Excellence Center. VINNOVAs satsning på oss är oerhört viktig. Den sänder en signal om att vårt område är internationellt konkurrenskraftigt. Det gör att andra vågar hänga på, säger projektkoordinatorn Kristina Höök. Text: Tomas Eriksson Foto: melker dahlstrand Våra mobiltelefoner blir allt mer avancerade och sändningshastigheten av information blir allt högre. Men fortfarande är det för krångligt och för dyrt att kunna ta del av alla tjänster som finns. De flesta internetbaserade tjänster är dessutom fortfarande designade just för internet. Men eftersom telefoner och annan mobil utrustning faktiskt talar om vem som är var så borde det gå att skaffa mer mobila och mer personligt designade tjänster som fungerar när man är i rörelse. Och framförallt borde denna utrustning och dess innehåll vara anpassad till de människor som ska använda dem. Det var dessa tankegångar som födde en ansökan från Mobile Life Center om att bli ett VINN Excellence Center. Arbetet drivs av Stockholms universitet i forskningsinstitutet SICS lokaler i Kista, nordvästra Stockholm. Med på den mobila vagnen finns partners som Ericsson, Microsoft, Telia, SonyEricsson och Stockholms stad. Målet är att bygga vad man kallar ett mobilt ekosystem, med hög mobilitet och fungerande system för att ta betalt för tjänsterna. Humanistisk teknik Projektkoordinatorn Kristina Höök, professor i människa-maskin interaktion vid Stockholms universitet, säger att hon hoppas att arbetet i Mobile Life Center ska ge två stora bidrag till framtiden. För det första hoppas jag att vi lyckas skapa en arena som gör att svensk telekomindustri även i framtiden står i första ledet genom att den fått ökat förståelse för användarna, säger hon. Vi vill också vara en del i utvecklingen av en industri som bygger mobila system på ett humanistiskt sätt. Vi vill bygga vidare på en skandinavisk modell som ser användaren som en intelligent och kreativ människa, inte bara en passiv konsument, säger Kristina Höök som leder arbetet vid centret tillsammans med Annika Waern, Oskar Juhlin och Lars Erik Holmquist. Initiativet till Mobile Life Center togs av Stockholms universitet, men fick en god knuff från näringslivet. Våra industripartners var pådrivande i skapandet av centret eftersom de behövde en neutral arena för att vidareutveckla sitt arbete, säger Kristina Höök. En av de saker som behöver lösas på en neutral arena är hur man ska kunna ta betalt för mobila tjänster. Det är ett stort problem inom området eftersom aktörerna har olika affärsmodeller. Telekomoperatörerna vill ta betalt av konsumenterna för varje transaktion. Internetaktörer som Google och ägare av portaler tar betalt via reklam och vill ha öppna nät som når så många som möjligt. Utvecklingen går mot internetaktörenas modell med fasta avgifter. Det operatörerna kan kompensera sig med är att erbjuda exklusiva tjänster som högre kvalitet, säkra nät och snabbare nedladdning för grupper som vill betala för sig, säger Kristina Höök. Reklam i telefonen Genom att telekomoperatörerna idag vet var människor befinner sig och vad de gör med sina telefoner öppnar det för nya former av marknadsföring som kan betala nya mobila tjänster. Men det är en svår balansgång om man inte ska vara integritetskränkande. Det skulle inte vara några problem

7 Anna Ståhl är doktorand vid designhögskolan i Umeå och anställd på Sics där Mobile Life Center, med Kristina Höök (se omslagsbilden) som koordinator, finns inrymt.

8 TEMA: vinn excellence center att se till att det hoppar upp reklam för en hamburgerkedja när man passerar deras restauranger. Men då skulle man bli vansinnig. Men om man tankar hem ett spel för att spela med en kompis över mobiltelefonen, då kan man tänkas vara mottaglig för reklam för mobila spel, menar Kristina Höök. Fokus i arbetet ligger, enligt Kristina Höök, på användarna som ska få bästa funktionalitet och dessutom ha roligt. Hon berättar om en enkel tjänst som hon såg på Foto Quick. sverige har alltid varit ett bra land på att ta fram människovänlig teknik. Om man tagit en bild med sin mobiltelefon kunde man via bluetooth sända bilden till en printer som skrev ut den. Där finns mobiliteten direkt i väggen, man behöver inte hålla på och koppla upp sig och vara beroende av ett telefonnät för att det ska fungera Långsiktighet viktighet Vägen är ett specialområde inom arbetet, det kan handla om att göra det roligare att gå på rally genom att åskådarna kan skicka videoklipp med mellantider eller om baksätes-spel. Genom mobiliteten kan spelet veta var du är och därmed interagera med omgivningen. Tänk dig att barnen i baksätet spelar ett spel som förändras allteftersom resan fortskrider. Så när det kommer en sjö längs den väg man åker så kan spelet ta in sjön i spelet och skapa ett litet drama med något monster i sjön eller liknande, berättar Kristina Höök. Att Stockholms stad är en av deltagarna i projektet ger bra testmöjligheter. Stockholms stad kan erbjuda oss en arena, de har en del projekt där vi kan testa nya idéer, säger Kristina Höök. Att Mobile Life Center blev ett av 15 VINN Excellence Center var avgörande för arbetets långsiktighet, säger Kristina Höök. Vid Mobile Life Center har en Affective Diary tagits fram. Det är en dagbok som samlar in allt som som hänt på mobiltelefonen under en dag. Men dessutom kan bäraren ha ett sensorarmband som visar vilket humör man varit på, om man rört sig och så vidare. Dessa fakta kan redovisas i färger, exempelvis visar en röd gubbe att man varit arg eller upphetsad över någonting och en blå att man varit lugn. Det är de pengarna som gör att vi kan ha ett centrum, annars blir det bara kortare projekt. Det är också den långsiktigheten som gör att våra industripartners vågar skapa en nödvändig neutral arena via detta projekt. Och det ger en signal till hela samhället att detta är ett verksamhetsområde att satsa på, menar Kristina Höök. Framtida jobb I framtiden är detta också branscher som ska ge jobb. Dels genom att företag som Ericsson och Telia kan finnas kvar. Men det kan också ge en skjuts åt spelindustrin, som redan utgör en viktig del av det mobila tjänsteutbudet, framhåller Kristina Höök. Men det ska också ge oss ett bättre samhälle genom att förändra sättet vi lever. Och skapa en större social samhörighet. När människor ska beskriva vilka värden som är viktiga brukar det viktigaste vara att vi finns med i ett socialt sammanhang. Därför gäller det att bygga teknik som får människor att känna att man tillhör ett sammanhang. Vårt projekt handlar om att bygga ihop, inte bygga isär människor. Det kan vi göra genom att låta människor träffas genom mobil teknik istället för att sitta ensamma hemma och titta på varsin TV-skärm. Och Sverige har alltid varit ett bra land på att ta fram människovänlig teknik, säger Kristina Höök. n

9 Nya VINN Excellence Center Utöver Mobile Life Center kommer ytterligare 14 VINN Excellence Center att byggas upp i Sverige: BIOMATCELL (Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet) Ska ta fram nya material för implantat och proteser som är individanpassade för patienterna och som gör att läkningen går snabbare, bland annat genom stamcellsteknik. AlbaNova VINNEX Center for Protein Technology (KTH) Ska utnyttja den nyss framtagna informationen om det humana genomet för att undersöka de motsvarande proteinerna (proteomet). Centrumet ska bedriva FoU i nära samarbete med svenska biovetenskapsfokuserade företag. Supramolecular biomaterials structure dynamics and properties (Chalmers) Tvärvetenskapligt centrum för strukturdesign av övermolekylära biomaterial med unika funktionella egenskaper. Programmet fokuseras på strukturens betydelse för masstransport, vätskediffusion och molekylär rörlighet. BiMaC-Innovation (KTH) Fokuserar på utveckling av nya, unika bionanokompositer och på ett antal centrala, aldrig lösta, tekniska problem som har hindrat utvecklingen i skogsindustrisektorn. Några fokusområden är bionanokompositer, Långsiktighet ger förnyelse strukturella vedkomponenter och massapappersprodukter. Antidiabetic Food Centre (Lunds universitet) Ska ta fram förebyggande strategier med nya preventiva livsmedelskoncept mot livstilsrelaterade sjukdomar. I centrumet ingår 38 seniora forskningsledare från framförallt LTH, BMC, samt forskargrupper från universitetsklinikerna i Lund och Malmö. Chase, Chalmers Antenna Systems Excellence Center (Chalmers) Omfattar forskningsområdena till nio professorer på Chalmers inom antenner, signalbehandling, mobilkommunikation, beräkningsteknik, medicinsk teknik och biologiska effekter av elektromagnetisk strålning. Centrumet har stöd från 18 svenska företag. GigaHertz Centrum (Chalmers). Trådlösa kommunikations- och sensorsystem baserade på högfrekvensteknik, till exempel mobil telekommunikation och radarteknik, har länge varit en svensk industriell paradgren. Centrumet ska stärka den långsiktiga tillväxten inom området. Uppsala Center for Wireless Sensor Networks, WISENET (Uppsala universitet) Morgondagens samhälle ställer högre krav på övervakningstjänster för effektivare produktion, transportsäkerhet, ekosystem samt ökad livs- och hälsokvalitet. Forskningen ska bland annat minska storleken på sensornoderna, utveckla energisystemen 15 VINN Excellence Center, verksamma inom bioteknik, informations- och kommunikationsteknik, produktframtagning och material samt tjänster och IT-användning, kommer vardera att få 70 miljoner kronor under en tioårsperiod från VINNOVA. Näringslivet och högskolorna satsar också 70 miljoner vardera under samma tid. Sammanlagt satsas över tre miljarder på VINN Excellence Center. Centrumen gör det möjligt att bedriva forskning av hög vetenskaplig kvalitet kring viktiga frågeställningar för näringslivet, säger Sven Gunnar Edlund, VINNOVA. Just långsiktigheten är viktig, enligt Sven Gunnar Edlund. Har man tio år som planeringshorisont då går det att skapa något helt nytt. På kortare tid måste man visa snabba resultat och det förhindrar förnyelse, säger han. Om tio år ser Sven Gunnar Edlund framför sig att dessa centrum tagit fram ny kunskap som de medverkande företagen har kunnat omsätta till nya produkter och affärer. De har också utvecklat nya samarbetsformer mellan högskola och näringsliv och utbildat ett stort antal disputerade forskare med god kunskap om industriella frågor. Intressant är också att det rör sig om flerdisciplinära satsningar, de kunskapsbehov som näringslivet har leder ofta till just multidisciplinära forskningsfrågor. samt göra sensornoderna säkra, uthålliga, självkonfigurerande och tillgängliga över internet. Ubiquitous Intelligence in Paper and Packaging, VINNEX ipack Center (KTH) En multidisciplinär forskningsplattform som etablerar samarbete mellan svenska skogs-, elektronik- och biomedicinindustri. Centrumet ska utveckla kärnteknologier för heterogen integration av biomedicinska sensorer, energiförsörjning, beräkning och trådlös kommunikation på fiberbaserad förpackning och papperskort. Hierarchic Engineering of Industrial Materials (KTH) Industrirelevanta materials prestanda kommer att bestämmas genom ingenjörsmässig design över olika längdskalor. Den viktigaste utmaningen är att förbättra de grundläggande metoderna och anpassa dem till industriell användning. Faste Laboratory Centre for Functional Product Innovation (Luleå tekniska universitet) Ska bedriva innovativ forskning där företagen med hjälp av metoder för produktutveckling, datorsimuleringar och distribuerat ingenjörsarbete på ett tidigt skede i produktutvecklingen får ökad förståelse för produkternas funktion och prestanda i ett livscykelperspektiv. Wingquist Laboratory Excellence Centre for Efficient Product Realization (Chalmers) Ska bedriva forskning inom fyra strategiskt viktiga områden inom produktionsframtagningsprocesser; systematisk konstruktion & informationshantering, industriell design, robust konstruktion & variationssimulering samt virtuella fabriker & flexibel automation. Functional Nanoscale Materials, FunMat (Linköpings universitet) Ska söka bredare tillämpningar för nanostrukturerade multifunktionella material. Ska genomföra en rad industriprojekt riktade mot bland annat superhårda ytbeläggningar för verktyg, lågfriktionsskikt för kullager och elektriska kontakter samt kemiska och biologiska sensorer. Centre for Sustainable Communications (KTH) Ska tillhandahålla en mångdisciplinär forskningsplattform för FoU inom ljud- och bildkommunikation med expertis inom medieteknik, telekommunikation, informationsteknologi, transportsystem, miljöstrategi, samhällsvetenskap, arkitektur och design. n

10 fokus: vinnväxt Smarta textiler för VINN 10 Trodde du att den svenska teko-industrin i Sjuhäradsbygden var död? Fel, fel, fel. Den lever ett gott liv. Det är klädtillverkningen som flyttat. Nu ska den ta ett nytt steg och bli världsledande inom smarta textilier. Det initiativet är ett de fem utvalda i VINNOVAS program VINNVÄXT Text: Tomas Eriksson Foto: smart textilies I Sjuhäradsbygden är textil fortfarande en viktig produkt. Det handlar dock i få fall om kläder. Istället handlar det om tekniska textilier som fungerar som byggmaterial, filter, ljuddämpare eller växthusvävar. Sverige ligger långt framme i ett europeiskt perspektiv, vi har gått igenom den omställning som stora delar av den europeiska industrin har kvar, säger Lars Hallnäs, professor i interaktionsdesign och processledare för en satsning kallad Smart Textilies. Smart Textiles är resultatet av ett samarbete mellan Högskolan i Borås, Chalmers, forskningsinstituten IFP och SP, kommunerna i Sjuhäradsbygden och Västra Götalandsregionen. Det är ett av fem initiativ som fått VINNOVA stöd i etapp 2 i VINNVÄXT Vi hade försökt med olika former av samarbete under en längre tid. VINN- VÄXT-utlysningen hjälpte oss att fokusera vårt arbete, säger Lars Hallnäs. Smart Textiles är, enligt Lars Hallnäs, ett samlingsnamn för nästa generations textilier, en blandning av material och produkter. Det kan handla om att integrera digital teknik, att skapa textil som leder el eller bilklädsel som känner av att någon sätter sig, berättar Lars Hallnäs. Kommunicerande hobby Lars Hallnäs berättar om ett arbete i gränslandet mellan design och teknik som de senaste tre åren fått en enorm fart genom ett samarbete mellan doktorander och seniora forskare vid Chalmers. Det har skapat flera nya tillämpningar och produkter. En doktorand har tagit fram en tröja som mäter EKG. En annan har skapat dynamiska textila mönster, som en duk av kolfiber som kan förvandla sig från att vara rutig till att bli randig eller ändra färg när man ställer ner en varm kopp och kuddar som kan kommunicera på långt håll, kramar man en kudde ändrar en kudde i ett annat hus färg, säger Lars Hallnäs. Arbetet inom Smart Textiles ska i första hand bedrivas i företagsbaserade forsknings- och utvecklingsprojekt. Vi tror att för att det ska bli någon fart krävs det att det är företagen som äger projekten, säger Lars Hallnäs. Omställningen från traditionella textilier till teknisk textil har ökat medvetenheten i företagen om hur viktigt utvecklingsarbetet är. Men det är ju inga stora företag som ABB eller Ericsson, så det finns inga möjligheter för dem att ha egna forskningsavdelningar. Därför måste högskolan och forskningsinstituten vara en resurs för företaget genom att öppna våra labb och låta doktorander bli en länk mellan företag och akademi. Internationellt centrum Målet är att Sjuhäradsbygden ska utvecklas till ett internationellt centrum för smarta textiler, ett område som dessutom får allt större resurser i EU:s ramprogram. Styrkan

11 FOKUS: vinnväxt vinnväxt 2005 VÄXT-stöd ligger, enligt Lars Hallnäs, i att alla inblandade drar åt samma håll och all samlad kompetens. Alla viktiga aktörer är överens om vad vi ska göra. Textilhögskolan i Borås är dessutom ensam inom sitt område Vinnare i Etapp 2 Smart Textiles får två miljoner kronor från VINNVÄXT. Lika mycket tillfaller fyra andra tillväxtinitiativ: Framtidens bioraffinaderi (Örnsköldsvik): Skogsråvara ska användas inom flera nya produktområden: kemikalier, drivmedel och kompositer/plaster. Det finns en stor tillväxtpotential i processindustrin och inte minst hos teknologileverantörerna runt denna. Det är dessutom av stor samhällsbetydelse att utnyttja förnyelsebar råvara som kan ersätta oljan. Robusta intelligenta produkter ( Jönköping/Kronoberg) FoU inom robust elektronik ska korsbefrukta små och medelstora verkstadstekniska företag med FoU-intensiva och därmed samlas all kompetens där. Sjuhäradsbygen är den enda levande textilregionen i landet och här finns en koncentration av företag. Dessutom har vi ett antal entusiastiska människor som är beredda att jobba hårt. n aktörer inom elektroniksystem. Satsningen bedrivs i gränsytan mellan modern IT/elektronik och traditionell tillverkningsindustri. Printed Electronics Arena (Norrköping) En satsning på det nya teknologiområdet Tryckt elektronik. Detta möjliggör helt nya områden för elektronik och innebär utveckling för flera svenska industrisektorer, till exempel inom förpackning. Peak of Tech Adventure (Östersund/Åre) En satsning på resande, sport och ett aktivt friluftsliv. Upplevelseindustri och sportteknologi är branscher som växer och området har stor tillväxtpotential. VINNVÄXT 2005 syftar till att hitta tidiga tillväxtinitiativ med stor tillväxtpotential. Initiativen ska vara nydanande, vilket gör att de kan ha svårt att hitta andra finansiärer och partners eftersom de kan ses som riskfyllda. Initiativen ska bygga på ny forskningsbaserad kunskap och vara entreprenörsdrivna. De ska ha potential för att skapa tillväxt och ska på sikt kunna uppnå internationell konkurrenskraft på sikt. Speciellt uppmuntras förslag som innebär radikal förnyelse i form av nya produkter, nya marknader, nya segment och nya användarsätt. VINNVÄXT 2005 är indelad i tre etapper: 1. I etapp ett efterfrågades en skiss och det kom in 86 ansökningar. Tio av dessa fick ett planeringsbidrag på kronor vardera. 2. I denna andra etapp, som var öppen för samtliga att söka, kom det in 26 ansökningar/projektplaner. Nio av de sökande intervjuades och fem utsågs till vinnare. De fick två miljoner var. 3. Under 2008 utvärderas de fem satsningarna. Av dessa fem kommer högst två av att uppgraderas till fullvärdiga VINNVÄXT-vinnare och då få högst 6 miljoner kronor per år fram till

12 innovation FOKUS: Iperg Spel på högsta EU-nivå Iperg - Integrated project on Pervasive Gaming - är ett EU-stött projekt för att utveckla och formge nya typer av mobila spel. Pervasive Gaming är en nyskapande form av datorbaserade spel som använder sig av mobil teknik och sensorer för positionering och kommunikation. 12 Om du ser en skum figur med konstig utrustning smyga omkring i dina kvarter behöver det inte vara en terroristattack. Det kan vara en del i ett spel, finansierat av EU och VINNOVA. text: tomas eriksson bild: Bo reinerdahl Europa ligger efter Japan och USA på dataspelsmarknaden. Men inom ett område ligger Europa först, Pervasive gaming. Det är en spelform där människor går ut i verkligheten försedda med elektroniska hjälpmedel som exempelvis minimal dataskärm, öronsnäckor, GPS och ljus- och ljudmätare. Där ute ska de lösa utdelade uppgifter, ibland förutbestämda, ibland utdelade i farten via kommunikationsutrustningen. Spelet spelas i den riktiga världen där riktiga människor finns. Jag brukar säga att verkligheten är den bästa grafiken, säger Annika Waern som är projektkoordinator för IperG, ett EU-finansierat projekt vars svenska partners är SICS, Interaktiva institutet och Högskolan på Gotland. Projektet har partners i Finland, Tyskland och Storbritannien och ett uttalat mål att se till att det europeiska försprånget behålls. IperG arbetar i nätverk med forskare och kommersiella partners. Två huvudproblem ska lösas: tekniken ska fungera och spelen ska vara roliga att spela. Det finns flera fördelar med Pervasive gaming jämfört med traditionella dataspel, enligt Annika. Man interagerar med andra människor och det blir en stark närvarokänsla eftersom man spelar bland människor. Det ger också möjlighet till fysisk aktivitet eftersom man springer och jobbar. Spelen attraherar dessutom kvinnor. Mobiloperatörer kan bli värdar för spelet så att de som spelar kan få sina instruktioner via telefoner, något som kan bli oerhört stort. En annan modell är någon form av franchising där en spelarrangör använder utrustningen. Ett tredje alternativ är att utrustningen finns på att köpa på hyllan i en affär, säger hon. n 1 Deltagarna spelar ute i verkligheten istället för framför en datorskärm. Genom tekniken skapas förutsättningar för unika spelupplevelser. 2 Om spelaren exempelvis närmar sig en viktig geografisk plats i spelet kan denne varnas med vibrationer i ett armband 3... eller med ett speciellt ljud i hörlurarna. Bluetooth, GPS, mobiltelefon och PDA används ofta i spelen. 4 Annan utrustning kan vara puls-, ljus- eller ljudmätare. Spelvariationerna är i stort sett obegränsade. En del spel kan pågå länge, under flera månader, och blir på så sätt en del av deltagarnas vardag.

13 FOKUS: vinn nu Torr vind vinnare i VINN NU Hundratusentals svenska kallvindar har problem med fukt. Göteborgsföretaget Ventotech har en innovation som ska lösa problemet. Det är ett av företagen som vann vårens omgång av VINN NU, ett samarbete mellan VINNOVA och Energimyndigheten. text: tomas eriksson bild: ventotech Enligt Anticimex ligger hälften av alla svenska hus med kallvindar i riskzonen för att få fuktproblem. Problemet ökar i takt med att allt fler tilläggsisolerar vilket gör vindarna ännu kallare eller ersätter sina pannor med bergvärmepumpar så att murstensstocken inte värmer vindarna. Tidigare ventilerade man mera. Nu finns en trend att försöka att stänga den fuktiga utomhusluften ute. Men det finns inget riktigt bra råd för hur man ska ventilera, det varierar från hus till hus, säger Anna Danestig, vd vid Ventotech. Ventotech, som drivs på Chalmers Innovation, arbetar kring en princip som skapats av Carl-Eric Hagentoft, professor i byggnadsfysik vid Chalmers. Men vår innovation löser vi själva problemet, vi tar bort fukten från kallvindarna med hjälp av en teknisk lösning som bygger på en princip med kontrollerad ventilation, säger Anna Danestig. Hon tror att en produkt Anna Danestig, vd vid Ventotech. ska finnas färdig för lansering inom ett år. Tekniken är färdigutvecklad och ska bara testas på en produkt. Vår affärsidé är att samarbeta med partners i branschen, vi kommer troligen inte att sälja till privatpersoner i de första skedena, säger Anna Danestig. Det finns en stor marknad. Bara i Sverige finns 1,3 miljoner hus med kallvindar. Vår lösning kommer att bli så pass billig att den kan användas i förebyggande syfte, säger Anna Danestig. Vi siktar i första hand på en skandinavisk marknad. Men problemet finns i hela världen i länder med växlande klimat, länder som Storbritannien, Kanada och USA. Enligt Anna Danestig finns det inte liknande, konkurrerande tekniker finns. Det finns andra lösningar som avfuktare och värmeslingor, men de är dyra och svåra att på ett energieffektivt sätt anpassa till vindar, säger Anna Danestig. n Andra vinnare i VINN NU blev: Bioprocess Control Sweden AB (Lund): Stabil bioprocessproduktion med procents förbättrad effekt. Se: Civo Bioscreening AB (Göteborg): kontrollerad utsöndring av läkemedel, mätningar av utsöndringshastighet, inflammatorisk respons och blodkoagulation. Se: CombiPort AB (Jönköping): CombiReader en möjlighet för fler användare av RFID-tekniken. Denator (Göteborg): instrument och engångsartiklar för kvalitetssäkring av biologiska prov inför proteomikstudier. Se: myfc AB (Stockholm): Förnyelsebara energilösningar baserade på bränslecellsplåster till mobila produkter som telefoner och datorer. Se: Nanofreeze Technologies Lund AB: Peltierelement som värmepump eller generering av elektrisk energi, där kompressorer eller generatorer inte kan användas. Se: Synface AB (Lidingö): telefonsamtal genom läppavläsning från ett datoranimerat ansikte. Se: Terranet AB (Lund): mobiltelefoner utan krav på basstationer, når hela världen utan kostnad. Se: Tonium (Stockholm): upplevelsebaserade konsumentprodukter, ex portabel musikspelare med patentsökta features. Se: 13

14 K R Ö N I K A g u n n a r w e t t e r b e r g Snart kommer en ny svensk guldålder 14 den svenska industrins guldålder inföll mellan 1880 och Då grundades många av de snilleföretag som fortfarande bär upp mycket av den svenska ekonomin Var kom impulserna ifrån? I småskolans bredvidläsningsbok läste jag om alla märkvärdigheter som Dalén och De Laval kom på. Någon av dem satt i sängen och hittade på maskiner som hjälpte honom med frukosten, har jag för mig. Men det var mer sammansatt än så. De nya produkterna bestod bara till en del av svenskarnas egna uppfinningar. Minst lika viktig var deras förmåga att para samman de egna infallen med patent som de hittade på andra håll. Arbetsvandringarnas betydelse för innovationerna är gravt underskattad. Den tidens svenska utbildningar höll inte jämna steg med den det gäller att kunna ta vara på de anställdas uppslag och idéer. inbrytande industrialiseringens krav, utan svenska ingenjörer fick plugga och praktisera utomlands. Samtidigt utvandrade många människor, de flesta till USA men många höll kontakten med det gamla hemlandet, och en hel del kom tillbaka. Återvändarna, både ingenjörerna och utvandrarna, förde med sig många uppslag och idéer. Somliga gick rakt in i produktionen som nya uppslag, andra skapade kontaktytor som utnyttjades i senare skeden det var på så sätt Ruben Rausing fick inspiration till nya förpackningar. Utbytet med omvärlden var en viktig impuls till förnyelsen och framgångarna. sedan beckade det igen. Den svenska teknologutbildningen byggdes. De svenska ingenjörerna blev alltmer sig selv nok. Även om de arbetade utomlands var det ofta i svenska företag, med svenska lösningar. Innovationerna kom av sig, efterkrigstidens snilleföretag blev ganska få. Det här är en impressionistisk bild. Jag är inte säker på hur mycket av den som går att belägga empiriskt. Men det är den bilden som gör att jag tycker att det börjar ljusna för Sveriges ekonomiska framtid. Arbetsvandringarna är på väg tillbaka! Det senaste årtiondet har allt fler studenter börjat läsa utomlands. Vi brukar räkna med att en femtedel av varje årskull vid universitetet läser minst ett år någon annanstans. På sikt betyder det mycket, inte bara för dem själva, utan också för deras kamrater. Andra länders arbetsmarknad blir närvarande även för dem som inte gav sig ut i första vändan. Ännu längre fram om år? borde vi kunna skörda frukterna av vad de snappat upp under vandringsåren. Och allra helst skulle det inte bara handla om vad våra ungar finner på andra håll, utan lika viktigt vore det att låta svenska universitet och högskolor dra till sig studenter från andra länder. i debatten heter det ibland, att andra länder snart kommer att komma ikapp oss, även när det gäller kvalificerad utbildning. Men det är inte bara det som det handlar om. Det gäller också att kunna ta vara på de anställdas uppslag och idéer och där har vi ett rejält försprång framför andra länder. När min äldste son kom ut som industriell ekonom från KTH var det inte lätt att hitta jobb. Då tog han en utbytespraktik på ett mjukvaruföretag i Chenai i Indien. Där lärde han sig mycket inte minst om skillnaderna mellan svensk och indisk företagskultur. Om han såg något som borde rättas till gick det inte an att säga det till VD. Det skulle gå hela den hierarkiska trappan nedifrån och upp och på vägen kunde uppslaget mycket väl stoppas av någon som kände sig ifrågasatt. Vi ska ta till oss arbetsvandringarna, men vårda respektlösheten och uppkäftigheten. Detta kan bidra till att göra det svenska arbetslivet öppet för den omvandling som vi behöver för att utveckla och hävda oss. Gunnar Wetterberg är samhällspolitisk chef på SACO.

15 porträtt Affärsängel som vill lära forskarna sälja Namn: Jane Walerud. Position: Affärsängel och vd i tampongföretaget Ellen. Intressen: Att jaktträna våra settrar och att sköta bisamhällen. familj: Man och dotter. Hon har varit med och startat ett tiotal företag. Nu arbetar hon som affärsängel och går in med kapital och kunskap i företag hon tror på. Och varje gång tjänar hon pengar, och hon skäms inte för att tala om det. Det är typiskt svenskt att inte erkänna att en av anledningarna till man startar företag är att tjäna pengar, säger USA-födda Jane Walerud. Och hon hävdar att chanserna att tjäna pengar som företagare i Sverige är mycket goda. Text: Tomas Eriksson Foto: lars forsstedt Jane Walerud framhåller de platta organisationerna och det ickehierarkiska förhållningssättet som en del i de svenska företagens framgångar och skrattar gott när hon berättar att hon tycker att det är underbart när en nyanställd vågar säga till henne att hon har fel. Men det finns ett område där hierarkierna inte riktigt vill försvinna, och det sätter käppar i innovationssystemhjulen. Det handlar om forskning kontra försäljning. Eller mer konkret, när forskare startar högteknologiska företag som ska kommersialisera resultatet av deras forskning. Då saknas inte sällan kunskapen om hur man jobbar med försäljning. Och viljan att låta de som kan sälja få det utrymme som behövs. Anledningen är inte så konstig, men priset är högt. Tänk dig själv att du är professor och att du inom din forskning tagit fram en avancerad produkt. Då kan det vara svårt att ta in en ung spoling för att han är duktig på att sälja. Och eftersom det är den unga spolingen som vet vad kunderna vill ha så ska han ha mer betalt än du och dessutom bestämma om det mesta inom företaget, säger Jane Walerud. Många fördomar Det är steg som forskarna inte sällan låter bli att ta eftersom de ofta tror att de tagit fram en så bra och unik produkt att den säljer sig själv. Dessutom finns det många fördomar om att sälja, det anses inte riktigt fint och det räcker med att säga att man är blyg för att man ska slippa. Det är synd, för det svenska lärar

16 Jane Walerud älskar sitt jobb som affärsängel. 16 undantaget ger bra möjligheter att kommersialisera forskningen eftersom man slipper tjafs om ägandet. Hon tror också att detta problem delvis beror på att forskarna är vana att få sina pengar på ett annat sätt. De är vana vid forskningsanslag som ramlar in då och då och de vill gärna ha med sig tvåårspengar för att starta företag, säger Jane Walerud. När jag håller start up-kurser brukar den kanske viktigaste aha-upplevelsen komma när jag håller den första budgetövningen som handlar om hur mycket firman kostar och följaktligen hur mycket man måste sälja. Det brukar ge en stark insikt om hur viktig försäljningen är. Jane Walerud kom 1983 som 20-åring till Sverige efter att ha blivit kär i en svensk gäststudent vid Stanford. Ganska snart kom hon in i IT-sektorn där hon var anställd, startade företag och sålde, var anställd, startade företag och sålde. Livet rann på i rasande tempo. En dag beslutade jag mig för att jag skulle jobba med smarta människor men i ett lugnare tempo utan ohemula arbetsvillkor. Jag jobbade en period med ett begåvat forskargäng på Ericsson. Men en dag blev det förbjudet att använda deras forskningsresultat. Då hoppade vi av och startade företaget Bluetail, berättar Jane Walerud. Betalade av sin sociala skuld Nästan ingenting blev som hon tänkt sig när Bluetail klev rakt ut i IT-boomen. Det enda som blev som det var tänkt var att jag fick jobba med smarta människor. Annars var det 18 månaders turbo, långt från ett liv i balans, säger hon. Men efter de 18 månaderna sålde de företaget för 1,4 miljarder kronor. Och Jane Walerud började betala av det hon kallar sin sociala skuld. Jag hjälpte till i min dotters klass, jag hjälpte barn att läsa böcker på engelska, jag blev kassör i basketklubben och jag bakade bullar, säger hon. Men efter ett år började hon ett nytt yrkesliv som affärsängel. Hennes idé var att satsa pengar och kunskap för att sedan kunna sälja med vinst. Det första företaget var Panopticon, som arbetar med datavisualisering för finansindustrin. Snart var hon inblandad i alla möjliga branscher, från tamponger till dataspel. Och ryckte in med där hon ansåg att det behövdes hjälp i företagen. Just nu jobbar jag som vd på Ellen, ett biotechföretag som gör produkter för kvinnors underlivshälsa. Första produkten är en tampong med mjölksyrabakterier. Men det hände att jag fick packa linser på nätterna på Lensway om det behövdes. Talande post-it-lappar Idag agerar hon som delägare och affärsängel i sex företag. I tre av dessa arbetar hon aktivt förutom vd-jobbet i Ellen är hon styrelseordförande i Kreditor som utvecklar betalningssystem för e-handelsbutiker och styrelseledamot i Libego som gör talande post-it-lappar. Det blir en heltid och två deltider. Sedan låter jag ett par kompisar sköta mitt

17 porträtt jobb i två av företagen. Panopticon har däremot vuxit förbi mig, där är jag bara kvar som ägare säger hon. Företagen går dessutom riktigt bra. Panopticion har i dag 16 anställda. Kreditor som från start bara var tre 23- åringar och en idé har i dag 15 anställda och går med vinst, säger Jane Walerud. Hon beskriver livet som affärsängel som skitkul. Jag får hjälpa till med det jag gillar, samtidigt som jag ser folk växa och förverkliga sina drömmar. Dessutom tjänar jag pengar på det, säger hon. Däremot är hon svårare att få engagerad än hon trodde. Jag hade tänkt att jag skulle vara tillgänglig för många. Men jag fick, och får, alldeles för många förslag. I dag tackar jag nej på stubinen till nästan alla förslag, säger hon. Det som får mig att bli begeistrad är en entreprenör som brinner för sin sak, som är energisk och samtidigt lyssnar. Sedan ska de arbeta med en affärsidé som tål riskkapital, för genom att ta in utomstående ägare kan man bli tvingad att sälja en dag. Om hon själv sökte en affärsängel skulle hon i första hand titta efter en person som tjänat pengar i samma bransch. Den personen känner branschen och har de tysta kunskaperna. För även om inte jag är branschtrogen är de flesta det, framhåller hon. Lättaste sättet att bli rik Att starta eget företag är antagligen lättaste sättet att bli rik, menar Jane Walerud. Man kan se att av de unga personer som går in i ett stort företag så är det ytterst få som blir en Svanberg. Man kan se många satsar på idrott, men det är väldigt få som blir en Zlatan. Och man kan välja att bli kriminell, men få blir gangsterkungar som Pablo Escobar, och dessutom tjänar man dåligt på vägen och många dör, säger hon. Men alla företag jag startat har hittills gått bra. Så chansen att lyckas och bli rik är mycket större som entreprenör med ett mindre företag än för en anställd, en idrottsman eller en gangster. Det finns många saker som gör entreprenörskapet lättare i Sverige än i andra länder. Att det är ett litet land gör att det är lätt att få bra kontaktnät. Att det är en liten marknad gör också att det är lätt att lansera en produkt utan att de stora multinationella företagen känner till det. Och sedan gör det icke-hierarkiska arbetssättet att det är lätt att ta till sig andras kunskap, anser Jane Walerud. Bra företagsklimat Ett problem i Sverige är att många har svårt att ta beslutet att anställa människor med allt vad det för med sig. Och det är ett problem att folk inte har några pengar sparade, i Sverige sköter staten sparandet för pensioner och annat. Det är säkert ett bra i många avseenden, men det innebär att människor inte har några pengar att låna från och därför kan de inte vara utan lön i några månader i startskede av ett nytt företag. I grunden tycker hon att Sverige har ett Chansen att lyckas och bli rik är mycket större som entreprenör med ett mindre företag än för en anställd, en idrottsman eller en gangster. bra företagsklimat. Jag har startat ett tiotal företag och de har gått bra. Så jag tycker inte att det något större fel på näringslivsklimatet. När hon inte är startar företag eller är affärsängel, då tränar hon sina jakthundar eller sköter om sina bin. Jag har tre bikupor i trädgården. Det är himla intressanta djur, varje gång jag går förbi måste jag stanna och titta på vad de gör. Bin är också bra för naturen, de blir mat till fåglarna och de befruktar vilda blommor. Dessutom är det kul att kunna ge bort egen honung. Förra året fick vi så mycket att vi också kunde sälja lite honung. n 17

18 ledning Branschforskningsprogrammen en stor utmaning under hösten Per Eriksson, generaldirekör, och Eva Lindencrona, ställföreträdande generaldirektör för VINNOVA. 18 Efter denna fantastiska sommar känns det lätt att ta sig an höstens arbetsuppgifter. VINNOVA har under sommaren rekryterat Lena Gustafsson till ny vice GD efter Karin Markides, som blivit rektor för Chalmers. Ett stort TACK till Karin för allt det arbete och den entusiasm hon lagt ner på att utveckla VINNOVA och samtidigt ett varmt välkommen till Lena Gustafsson. Lena kommer närmast från Chalmers där hon varit prorektor och hon är i grunden professor i molekylärbiologi. Bland de större utmaningarna inför hösten finns att få igång de branschforskningsprogram som VINNOVA fått ansvar för tillsammans med respektive bransch. Arbetet inleddes under de branschsamtal som regeringen förde med sex olika branscher: Metall, Skog och trä, IKT, Fordon, Rymd och flyg samt Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. Ett resultat av de samtalen blev att VINNOVA tillsammans med respektive branschföreträdare fick i uppdrag att utarbeta förslag på branschforskningsprogram som sedan lämnades till regeringen. Regeringen fattade därefter beslut om att finansiera FoU-programmen och delegerade ansvaret till VINNOVA för genomförandet i ett nära samspel med respektive bransch. Arbetet med forskningsprogrammen är en process som utvecklas allteftersom men det har sakta men säkert vuxit fram en mall för dessa nya program. Denna mall blir naturligtvis aldrig färdigutvecklad och förändras också beroende på vilken bransch det gäller. Men, det finns några gemensamma nämnare för de branschforskningsprogram som hittills formats: det är viktigt att branschen är med och påverkar, tar ansvar och finansierar minst lika mycket som staten i FoU-programmen det är viktigt att FoU-projekten håller hög vetenskaplig kvalitet transparens i processen, med bland annat utrymme för extern granskning av projektförslagen 15 procent av budgeten används till innovativa högriskprojekt möjlighet att rikta programmen så att de stödjer deltagande i EU:s motsvarande forskningsprogram VINNOVA deltar aktivt i arbetet både med att utforma branschforskningsprogrammen och att se till att de genomförs som beslutats. Vårt engagemang och ansvar gäller särskilt för att det vetenskapliga innehållet hålls på en hög nivå, men också för att projekten i programmen har innovationsvinkel. Avgörande för programmens framgång är naturligtvis det stora engagemang och den initiativkraft som respektive bransch själv visar. Det ger forskningsprogrammen en starkt behovsmotiverad prägel och fördjupar samarbete och ömsesidigt lärande mellan näringsliv och akademi. En viktig sak är att inrikta FoU-programmen så att de stöttar svenskt deltagande i EU:s FoU-program inom aktuella områden för respektive bransch. Detta dels för att få mer FoU-resurser till Sverige, dels för att stärka den svenska internationella konkurrenskraften inom vårt näringsliv och vår akademi. Arbetet med den delen av branschforskningsprogrammen sammanfaller för VINNOVAs del även med regeringsuppdraget att utarbeta en nationell EU-strategi för svensk FoU. Genom att dessa båda insatser sker parallellt förväntar vi oss en dynamisk och mycket positiv utveckling av FoUprogrammen som stärker svenska internationella intressen. Att branschforskningsprogrammen sammankopplas med EU-program och EU-strategin bör även ge positiva resultat för enskilda företag som deltar i forskningsprogrammen. På det sättet får de även draghjälp in på den euroepiska marknaden. Inför framtiden ser VINNOVA en viktig och intressant utvecklingspotential för kommande branschforskningsprogram genom ett större samspel även mellan branscherna. Det är ofta i gränslandet mellan olika områden och branscher som radikal förnyelse kan ske, något som är av stor vikt för framtida svensk konkurrenskraft. Att då koppla forskningsprogram för olika branscher närmare varandra kan hjälpa till att skapa en nödvändig dynamik och utveckling för de olika svenska aktörerna.

19 aktuellt På den här sidan kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på saker att kolla in. Färskaste informationen finns förstås på nätet: Tips tas välkommet emot på E V E N E M A N G oktober 3-4 medicinteknikdagarna. En konferens i Uppsala arrangerad av Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik, VINNOVA, Stiftelsen för strategisk forskning och Vetenskapsrådet Tekniska mässan. Industriteknik med underrubrikerna Embedded technology, Effektiv plåtbearbetning och Forum för produktutveckling är temat för årets mässa och utställning på Stockholmsmässan i Älvsjö. 11 BIO-Ångström En tvärdisciplinär konferens om life science i Uppsala, arrangerad av VINNVÄXT-vinnaren Uppsala BIO Investing in Research and Innovation. En konferens i Köpenhamn arrangerad av Nordiska ministerrådet och EUkommissionen. 17 VINNOVAs årskonferens. Mer information kommer på Arbetslivsforum 2006 i Växjö. Temat i år är Den nya arbetsdelningen. Bland arrangörerna finns VINNOVA och Fas International Food&Health Innovation Conference. Ett arrangemang i Malmö av bland andra Skåne Food Innovation Network och VINNOVA. november 7-8 Sjunde ramprogrammet. En konferens i Stockholm där Europaprogrammen VINNOVA informerar om vad som kommer att gälla för såväl forskare som företag i EU:s kommande ramprogram för forskning och utveckling som startar vid årsskiftet Processteknik Nordens bredaste mötesplats när det gäller den senaste kunskapen och tekniken inom processindustrin. Plats: Svenska Mässan i Göteborg IST 2006 Strategies for Leadership. Årets viktigaste EU-evenemang kring Information Society Technologies. l ä s t i p s In search of Innovation Systems. En engelsk översättning av På spaning efter innovationssystem, där VINNOVA på ett sammanhållet sätt speglar hur långt Sverige kommit när det gäller att utveckla vissa frågor inom innovationspolitiken. Författare är Jan Edling. Beställ på Framtida handel utveckling inom e-handel med dagligvaror. Rapporten redovisar sammanställningar av viktiga e-handelsverksamheter och erfarenheter i Norden och norra Europa. Syftet är att visa möjligheter och hinder som påverkar e-handelns potential för att skapa hållbara och lönsamma former för dagligvarudistribution. Författare är Mats Johnsson & Gunilla Jönson. Beställ på VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen. En broschyr om VINNOVAs initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Gratis. Beställ på VINNVÄXT. En broschyr som beskriver ett av VINNOVAs program som ska sätta fart på Sverige. Gratis. Beställ på Drivkraft för tillväxt. En populärversion av VINNOVAs årsredovisning Finns även på engelska. Gratis. Beställ på 19

20 Returadress: VINNOVA, Stockholm smart ljus skrämmer fåglarna Ett smart designat ljus ska lyckas med det som falkar, jägare och ljudchocker misslyckats med att få bort fågelflockarna från flygplatserna. Det är forskarna Anders Ödeen och Olle Håstad vid zooekologiska institutet vid Uppsala Universitet som sedan ett år tillbaka arbetar med ett sådant projekt. I dag har vi bra koll på vilka fåglar som ser vilka ljus. Och eftersom människor och fåglar har olika färgseende kan vi använda ljuskällor som ger ett maximalt, skrämmande ljus för fåglarna men som piloter och flygledare bara ser svagt eller inte alls, säger Anders Ödeen. Just nu håller vi på att designa ljuskällor som ska skrämma de arter som skapar störst problem vid inflygningarna, ofta mellanstora fåglar i stora flockar som starar och måsar. Fågelkollisioner ställer till stora problem för flyget, med bland annat trasiga motorer och landningsställ. Stillastående flygplan kostar ägarna stora pengar, bara i Nordamerika beräknas fågelkrockarna årligen kosta 500 miljoner dollar. De traditionella sätten att få bort fåglarna är att skjuta dem, släppa ut falkar, eller skrämma fåglarna med starka ljud. Men det är metoder med kort verkan och som måste göras över ett stort område. Det finurliga med ljuset är att det klarar av att skrämma bort fåglarna enbart från luftrummet där kollisionsrisken finns. En annan fördel är att det inte finns någon tillvänjningseffekt, säger Anders Ödeen. VINNOVA har stött arbetet med 1,1 miljoner kronor. Foto: Christer Engström/ETC bild

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

VINNVÄXT Ett program som sätter fart på Sverige!

VINNVÄXT Ett program som sätter fart på Sverige! VINNVÄXT Ett program som sätter fart på Sverige! Tillväxt i regioner genom dynamiska innovationssystem VINNOVA Information VI 2007:06 VARFÖR VINNVÄXT? Framtida konkurrenskraft i en allt mer kunskapsbaserad

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN Översikt av de strategiska innovationsprogrammen Dagens mål Ge er en översikt av vilka strategiska innovationsprogram som nu är beviljade och skapa en tydligare bild av syftet och målet med satsningen

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre

Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Linder Cecilia Datum 2016-11-14 Diarienummer KSN-2016-2333 Kommunstyrelsen Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre 2017-2019

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion VÄRLDSKLASS ÄR INTE NOG - SKA MAN NÅ RYMDEN MÅSTE ALLT FUNGERA I Västsverige utvecklas och levereras tjänster och produkter som

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Finansiering av forskning och utveckling vilka möjligheter för företag? Susanna Kindberg Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Processindustriell IT och Automation

Processindustriell IT och Automation Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer.

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer. sök nu! GRATIS! Missa inte din chans att utveckla din verksamhet genom att delta i ett EU-finansierat projekt. Horizon 2020 är ett EU-program som pågår mellan åren 2014 och 2020. Syftet är att stärka europeisk

Läs mer

Uppsala BIO 10 år senare. Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO

Uppsala BIO 10 år senare. Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO Uppsala BIO 10 år senare Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO Vem är jag och vilka är ni? Vad är Uppsala BIO idag, och vad trodde vi då? Vad är en lyckad klustersatsning? Erfarenheter av

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Från forskning till företag

Från forskning till företag Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi, Hvad er det som gør, at der er så gode relationer mellem erhverv og forskning i Sverige med fokus på transportområdet og kan Danmark lære noget af det? Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Highlighting European Research Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Åttonde ramprogrammet, FP8 Ett nytt steg mot framtida europeisk forskningsfinansiering Det europeiska forskningssamarbetet

Läs mer

IVA-seminarium 25 augusti 2003:

IVA-seminarium 25 augusti 2003: IVA-seminarium 25 augusti 2003: Under seminariet presenterades sektorrapporter från telekommunikation, järnväg, energi och försvar av de forskare som författat dem (prof Bertil Thorngren, Harald Haegermark,

Läs mer

en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan

en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan Det Goda livet Vision Västra Götaland Hållbar utveckling 5 FOKUSOMRÅDEN EKONOMI 4 PERSPEKTIV 1. Den gemensamma regionen 2. Jämställdhet

Läs mer

VINNOVAS nationella program för små och medelstora företag. Kista 2009-05-26

VINNOVAS nationella program för små och medelstora företag. Kista 2009-05-26 VINNOVAS nationella program för små och medelstora företag Anne Löfquist Kista 2009-05-26 Forska&Väx Program som främjar forskning, g j g, utveckling och innovation hos små och medelstora företag Forska&Väx

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 Karlstad 2013 Omorganisation 2 fakulteter Humaniora & samhällsvetenskap + Hälsa, Natur-

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Kista Science City VISION OCH STRATEGI 2010-2020

Kista Science City VISION OCH STRATEGI 2010-2020 Bilaga 3 Kista Science City VISION OCH STRATEGI 2010-2020 Handlingsplaner för visionens utvecklingsområden Dynamiskt näringsliv god tillväxt i en expansiv miljö Aktiviteter kopplade till strategierna för

Läs mer

Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation

Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation (Målgruppen för denna agenda är forskningsfinansiärer, politiker, företag, organisationer

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2010

Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Vad krävs för att göra en riktigt bra hållbarhetsredovisning? Åse Bäckström och Fredrik Ljungdahl, Finforum 6 december 2011 Agenda Vad är Far? Far och hållbar utveckling!

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

KORT BESKRIVNING AV INNOENERGY OCH DEN SVENSKA NODEN, CC-SWEDEN EIT

KORT BESKRIVNING AV INNOENERGY OCH DEN SVENSKA NODEN, CC-SWEDEN EIT Stockholm 2010-03-29 KORT BESKRIVNING AV INNOENERGY OCH DEN SVENSKA NODEN, CC-SWEDEN EIT Syftet med EIT Europeiska Institutet för Innovation och Teknik - är att uppnå nödvändig ekonomisk tillväxt genom

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer