TSL 2017:2 Det går bra nu

Transkript

1 TSL 2017:2 Det går bra nu TSL-rapport jan 2017

2 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL finansierar omställningsåtgärder åt företag och fack lokalt. Företag och fack väljer leverantörer av omställningstjänster och vi följer upp och utvärderar tjänsterna och resultaten. TSL startades 2004, cirka företag är anslutna till TSL-systemet och drygt arbetare omfattas. Läs mer på Samtliga rapporter från TSL finns att ladda ner gratis på Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL Box Stockholm Besöksadress Kungsbroplan 2 Telefon Telefax E-post info@tsl.se ISBN XX-X Stockholm 20XX

3 Förord Det går bra för TSLs deltagare. Organisationen har under en längre tid haft en målsättning om att minst 70 procent av deltagarna ska få ett jobb och minst 80 procent av dem ska vara nöjda. Denna månads siffror visar på att båda målen är uppfyllda då 77, 5 procent av deltagarna fick ett jobb och 80,2 procent var nöjda. Det är samtidigt glädjande att fler deltagare som fick ett jobb upplever sitt nya jobb som mer kvalificerat än de som upplever det som mindre kvalificerat. Det är ett gott tecken på att matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt bättre. Stockholm, februari 2017 Caroline Söder Vd Trygghetsfonden TSL

4 Innehåll Inflöde 4 Resultat 5 Omställningsmönster 7 Omställningsföretagen 9 Vad tycker deltagare, företag och fack? 11 Referenser 13

5 Inflöde Under januari månad beviljade TSL omställningsstöd för 797 personer, vilket är en minskning med 8,1 % jämfört med januari 2016 då stöd beviljades till 867 personer. Under de senaste 12 månaderna har deltagare beviljats omställningsstöd, vilket är 16,3 % färre än föregående 12- månadersperiod då personer beviljades stöd. Antal personer beviljade omställningsstöd per månad feb apr jun aug okt dec feb apr jun aug okt dec Nästan hälften av alla beviljade deltagare under den senaste 12- månadersperioden kommer från de tre storstadslänen Beviljande antal personer per län VA:Götalands län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Gävleborgs län Norrbottens län Jönköpings län Västernorrlands län Västerbottens län Dalarnas län Hallands län Östergötlands län Värmlands län Kalmar län Västmanlands län Örebro län Uppsala län Kronobergs län Jämtlands län Blekinge län Gotlands län Det går bra nu. TSL-rapport jan

6 Resultat 77,5 % av de deltagare som avslutade sina omställningsprogram i januari hittade ett jobb. Motsvarande notering 2016 var 77,1 %. 100% Detaljerade resultat för deltagare som avslutat sina omställningsprogram 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% feb apr jun aug okt dec feb apr jun aug okt dec Valt att lämna programmet innan lösning uppnåtts Sjukskriven Pension, sjukers. mm. Utbildning Arbetssökande Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Behovsanställning Visstid 6 månader Visstid > 6 månader Startat eget Tillsvidareanställning Det går bra nu. TSL-rapport jan

7 Deltagare från norra och mellersta Sverige får i större utsträckning ett jobb under sin omställning. Mediantiden i omställning för deltagare avslutade i december var 134 dagar varav 58 i arbetslöshet. 250 Mediantid i omställning feb apr jun aug okt dec feb apr jun aug okt dec feb apr jun aug okt dec Det går bra nu. TSL-rapport jan

8 Omställningsmönster Under det senaste decenniet har Sverige sett en ökad jobbpolarisering där jobbtillväxten framförallt skett i de yrken som befinner sig i ändarna av inkomstsdistributionen (Åberg, 2013). Detta utgör ett avbrott från den tidigare trend av uppkvalificering som präglat Sverige under efterkrigstiden, där mer kvalificerade och högavlönade arbeten succesivt ersatt de mindre kvalificerade arbeten som försvunnit. De yrkesgrupper som har minskat är de vars arbetsuppgifter kan klassificeras som rutinartade, dvs. att de kan specificeras i väldefinierade moment som upprepas. De yrken som istället sett en stark jobbtillväxt är dels serviceyrken samt de yrken som har inslag av problemlösning, kreativitet och andra former av icke-rutinartade arbetsuppgifter. (Adermon och Gustavsson, 2015) En av förklaringarna till detta mönster är att utvecklingen inom IT och robotik har möjliggjort att allt fler arbetsuppgifter går att automatisera. Feng och Graetz (2015) har visat på att högavlönade yrken med rutinartade arbetsuppgifter är de som först riskerar att bli automatiserade. Dels för att rutinartade uppgifter i sig är tekniskt enklast att automatisera, men också på grund av att högre löner innebär en större besparing vid en automatisering och allt eftersom kostnaden för en automatisering minskar så nås tidpunkten för när det är lönsamt för företaget att automatisera de arbetsuppgifterna tidigare än för yrken med lägre lön. Adermon och Gustavsson (2015) visar på att yrken med rutinartade arbetsuppgifter utgjort en stor del av de mellaninkomst-yrken som har sett en minskning under de senaste decennierna. Deltagare från TSLs omställningsprogram uppvisar samma tendenser som Sverige i sin helhet. Har du samma lön, lägre lön, eller högre lön än på ditt tidigare jobb? 50,0% Andel av svarande 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Lägre Samma Högre Medan fyra av tio omställda får en lägre lön så har 1 av 4 fått en högre. De som har bytt yrke har i högre grad fått både lägre och högre lön än de som Det går bra nu. TSL-rapport jan

9 fått jobb inom samma yrke som de arbetat tidigare. Har du samma lön, lägre lön, eller högre lön än på ditt tidigare jobb? Andel av svarande 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Lägre Samma Högre Har bytt yrke Har inte bytt yrke Det finns flera möjliga förklaringar till detta mönster. Att ett yrke har en högre lön kan i sig var en anledning till varför en deltagare väljare att yrkesväxla till det yrket. Att många får en lägre lön kan bero på att de bytt mellan två yrken med olika kompetensprofiler och därmed förlorat mycket yrkesspecifikt humankapital. (Poletaev och Robinson, 2008) 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% Har du samma lön, lägre lön, eller högre lön än på ditt tidigare jobb? 0,0% Lägre Samma Högre Mindre kvalificerat Lika kvalificerat Mer kvalificerat De deltagare som har fått en lägre lön upplever också i högre grad att deras nya arbete är mindre kvalificerat än de som fått en högre lön. Det kan vara ett tecken på att deltagare har bytt yrke på grund av den kompetens de besitter för tillfället inte efterfrågas på arbetsmarknaden och att de istället har fått söka sig till yrken med en lägre kvalifikationsgrad. Det går dock inte att bortse från att den erhållna lönen i det nya arbetet kan påverka individens upplevelse av arbetets kvalifikationsgrad. Det går bra nu. TSL-rapport jan

10 Omställningsföretagen personer har beviljats omställningsstöd under den senaste tolvmånadersperioden. De 20 största omställningsföretagen hade 88,7 procent av marknaden. 25 % Marknadsandelar för de 20 största omställningsföretagen 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Startkraft Arbetslivsresurs Aventus Antenn Lernia Resurstorget Curonova Job ABF Jobb Utvecklingshuset Perevo Avonova Hälsa Adecco Nordisk Kompetens ABF Progress VMP Group Inovator EPAB Väx i Norr AB Abach Övriga personer har avslutat sina omställningsprogram under de senaste 12 månaderna. Resultaten skiljer sig mellan de olika omställningsföretagen. Nämnas bör att många faktorer utöver omställningsföretagens skicklighet påverkar resultaten, exempelvis deltagarnas ålder och kompetens. Resultaten för de omställningsföretag som avslutat omställningar av minst 100 personer under den senaste tolvmånadersperioden visas i diagrammet nedan. Resultat för samtliga omställningsföretag presenteras på TSL:s hemsida. På hemsidan finns också en tjänst där det är möjligt att jämföra de olika omställningsföretagen, inte bara på resultat, utan också på deltagarnas, företagens och fackets nöjdhet. Det går bra nu. TSL-rapport jan

11 Detaljerat resultat för de omställningsföretag som avslutat minst 100 deltagare i perioden % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Startkraft Arbetslivsresurs Antenn Aventus Lernia Resurstorget Curonova Job Utvecklingshuset ABF Jobb Avonova Hälsa Nordisk Kompetens Adecco Perevo ABF Progress VMP Group Abach Perif Valt att lämna programmet innan lösning uppnåtts Sjukskriven Pension, sjukers. mm. Utbildning Arbetssökande Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Behovsanställning Visstid 6 månader Visstid > 6 månader Startat eget Tillsvidareanställning Det går bra nu. TSL-rapport jan

12 Vad tycker deltagare, företag och fack? Varje månad skickar TSL ut enkäter till deltagare och representanter för företag och fack, för att fånga hur de upplever det stöd de har fått. Svaren på frågorna som presenteras nedan ges på en tiogradig skala, där ett betyder mycket missnöjd och tio betyder mycket nöjd. TSL har sedan valt att gruppera svaren 7-10 som nöjda, 5-6 som neutrala, och 1-4 som missnöjda. Deltagarna är i genomsnitt nöjda med det stöd de har fått. Andelen som ger ett betyg mellan 7 och 10, det vill säga den grupp som TSL valt att beteckna som nöjda. Bland de deltagare som avslutade sina omställningsprogram i december 2016 var det 80,2 procent som gav ett betyg om sju eller högre. Hur nöjd eller missnöjd är du på det hela taget med den coachning du fått? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Missnöjda Neutrala Nöjda Vet ej Företag och fack får en enkät sex månader efter att den första deltagaren har startat sin omställning, vilket leder till att statistiken släpar efter. Representanterna för facket är generellt sett mycket nöjda med omställningsföretagens insats. Det går bra nu. TSL-rapport jan

13 Hur nöjd eller missnöjd är du på det hela taget med omställningsföretagets insats i omställningsprojektet? Fack 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Missnöjda Neutrala Nöjda Vet ej Företagsrepresentanterna är inte nöjda i samma utsträckning som de fackliga representanterna. Företagsrepresentanterna är inte nöjda i samma utsträckning som de fackliga representanterna. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur nöjd eller missnöjd är du på det hela taget med omställningsföretagets insats i omställningsprojektet? Företag Det går bra nu. TSL-rapport jan

14 Referenser Adermon, A och Gustavsson, M (2015), Job Polarization and Task-Biased Technological Change: Evidence from Sweden, The Scandinavian Journal of Economics, 117(3),2015, s Feng, A och Graetz, G (2015), Rise of the Machines: The Effects of Labor-Saving Innovations on Jobs and Wages. IZA DP No Poletaev, M och Robinson C (2008), Human Capital Specificity: Evidence from the Dictionary of Occupational Titles and Displaced Worker Surveys, Journal of Labor Economics 26(3) s Åberg, R (2013), Tjugohundratalets arbetsmarknad fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering? Ekonomisk debatt, nr2, 2013, årgång 41 s Kontaktuppgifter Rapporten är skriven av Carl Högfeldt och Caroline Söder, TSL. För mer information om rapporten kontakta: Analytiker/statistiker, Carl Högfeldt, carl.hogfeldt@tsl.se, Vd, Caroline Söder, caroline.soder@tsl.se, Det går bra nu. TSL-rapport jan