Sparbanken Rekarne 0L4. ,D r. , J. t. ;sl Þ' t t;. Bilden: Graffiti av Adam Augustsson i automathallen i Eskilstuna februari 2015

Transkript

1 Sparbanken Rekarne,D r, J. t 0L4 ;sl Þ' t t;. t : Bilden: Graffiti av Adam Augustsson i automathallen i Eskilstuna februari 2015

2 lnnehållsförteckning VD - kommentar Förvaltnin gsberättelse Fem år isammandrag Förslag till vinstdisposition Resultaträkning Balansräkning Rapport över förändring i eget kapital Kassaflödesanalys Noter till de fìnansiella rapporterna Not I Uppgifter om banken Not 2 Redovisningsprinciper Not 3 Finansiella risker Not 4 Räntenetto Not 5 Provisionsintäkter Not 6 Provisionskostnader Not 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner Not 8 Övriga rörelseintäkter Not 9 Allmänna administrationskostnader Not 10 Övriga rörelsekostnader Not 11 Kreditförluster, netto Not12 Bokslutsdispositioner Not 13 Skatter Not 14 Utlåning till kreditinstitut Not 15 Utlåning till allmänheten Not 16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 17 Aktier och andelar Not 18 Aktier andelar i intresseföretag Not 19 Aktier och andelar i koncernföretag Not20 lmmateriellaanläggningstillgångar Not 21 Materiella tillgångar Not 22 Övriga tillgångar Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 24 Skulder till kreditinstitut Not 25 lnlåning från allmänheten Not 26 Övriga skulder Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 28 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Not 29 Efterställda skulder Not 30 Obeskattade reserver Not 31 Ansvarsförbindelser Not 32 Ataganden Not 33 Närstående Not 34 Finansiella tillgångar och skulder Not 35 Förvärv av koncernföretag Not 36 Händelser efter balansdagen Not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar Not 38 Kapitaltäckning Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Styrelsen I Företagsstyrning Revisionsberättelse

3 Aret På vilket sätt kan det bli bättre för kunden? Det är vår ingång i varje fråga, diskussion och förändring. När jag summerar 2014 kanjag med glädje konstatera att banken levererar sitt bästa resultat sen bildandet Vi har en stark tillväxt i hela vår region och tillsammans med våra kunder växer vi i samtliga segment var dessutom året då banken blev en koncern. Den 1 januari tog vi, som första sparbank i Sverige, över som ägare av Fastighetsbyrån i Eskilstuna. I mars var det dags för nästa förvärv då vi köpte Portfolio, ett försäkringsförmedlingsföretag. Finansiellt står banken stabilt och vi har en god efterlevnad av de regelverk som Finansinspektionen löpande rullar ut. Vi gick ini 2014 med inställningen att vi detta år skulle börja byggandet av ett starkare varumärke med en stark positiv och lokal image. Sparbanken Rekarne har marknadens bästa totalerbjudande avseende kompetens, produkter och service. Det är dags att våga berätta det för våra befintliga och blivande kunder. Kampanjen "Jämför din gamla bank" handlar om att tydliggöra skillnaden mellan Sparbanken Rekarne och övriga banker. Resultatet 2014, i kronor, volymtillväxt och marknadsandelar, visar på en mycket stark utveckling. Vi ökar inom samtliga kundsegment i vårt verksamhetområde. Analysen visar att vi våxer mest i segmenten stora företag, placeringsaffären samt den breda privataffåiren. Sett till kommunerna går Strängnäs något bättre in Eskilstuna, vilket är naturligt då vi utgår från en lägre marknadsandel i Strängnäs kommun. Fastighetsbyrån, en viktig del i serviceerbjudandet till våra kunder. Fastighetsaffären är ofta en av de största affärerna som en privatkund gör samtidigt som bolåneaffären är av största vikt för banken. Med detta förvärv vill vi höja kvalitetsupplevelsen för kunderna samtidigt som vi breddar bankens affär. Vår affärsidé är att attrahera de bästa mäklarna och erbjuda köparen flest och de mest attraktiva objekten. Närheten till banken ska säkerställa snabb service med hög kvalitet för säljare såväl som köpare. Portfolio, ett komplement till vår traditionella bankaffär. Med Portfolio har vi möjlighet att erbjuda tjänstepensionsspararen en komplett lösning då vi nu kan erbjuda marknadens totala utbud av tjänstepensionsprodukter tillsammans med den bästa kompetensen på området. Utmaningar 2015 Vi har stora utmaningar i att förbättra tillgängligheten. Våra kunder, främst privat, upplever inte bankens tillgänglighet som tillräcklig trots att vi faktiskt har förbättrat öppettiderna samtidigt som kötiderna på kontor och i telefonbanken nu är klart konkurrenskraftiga. För att ta nästa steg i tillgänglighet kommer vi att förbåttra kundmötena så att de blir effektivare och sker mer utifrån våra kunders förväntningar. Vi byter teknisk plattform för telefonbanken så att vi kan erbjuda längre Öppettider från halvårsskiftet Kontanter kommer att fortsätta vara en del av bankens serviceutbud. Vi ska fortsätta erbjuda våra kunder marknadens bästa sparkonton kombinerat med marknadens bästa placeringsprodukter. Vi vill vinna fler affärer och alltid erbjuda konkurrenskraftiga lösningar. Vi ska tillsammans med Sparbanksstiftelsen Rekarne fortsätta ta ett stort ansvar för utvecklingen av vår region och våra kunders ekonomi. Vi tror på och planerar för en fortsatt spännande utveckling i Eskilstuna, Strängnäs, Mariefred och för vår bank, Sparbanken Rekarne. Kort sagt: Vi ska fortsätta göra skillnad. Mats Bengtsson VD Sparbanken Rekarne

4 Förvaltningsberättelse Arcredovisning för verksamhetsåret Styrelsen för Sparbanken Rekarne AB (organisationsnummer ) får härmed avge årsredovisningen för verksamhetsåret Banken har anor sedan 1827 och ombildades 1996 till akt ebolag. Banken ägs till 50 % av Sparbanksstiftelsen Rekarne och t ll 50 % av Swedbank AB. Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5, Eskilstuna Allmänt om verksamheten Sparbanken Rekarnes verksamhetsområde omfattar Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Banken erbjuder banktjänster till hushåll, företag, lantbruk samt organisationer och kommuner. Verksamheten bedrivs via tre kontor. Dessutom möter banken s na kunder v a andra kanaler så som internet och egen telefonbank Vi arbetar aktivt med att förbättra mötet mellan bank och kund. Rånteutveckling Riksbanken förändrade reporäntan vid två tillfällen under 2014 från 0,75 % lll 0 Vo. Det låga rånteläget har inneburit en försämrad räntemarg nal för banken. Kontorsnät lnga större investeringar i kontorsnäten har skett under Vi har flyttat telefonbanken till gatuplanet och närmare den dagliga kundverksamheten så att de skan stötta varandra. Bölsen och provisionsintäkter Börsen utvecklades positivt under året och ökade med I % (21 %). Uppgången under 2014 har inneburit att marknadsvärdet på de volymer som banken förmedlat till Swedbank Robur Fond samt Swedbank Försäkring ligger på en högre n vå än senaste årsskiftet, vilket också återspeglas i ökade provis ons ntäkter för detta. Utförsäljningen av ATM minskar samt digt betalningspriv sionerna vilket innebär att vi på totalnivå har något lägre provisionsnetto än föregående år. Personal Banken sysselsatte medeltal 94 (100) medarbetare och medelåldernvat 43,7 (43,1) år. Undet 2014 lämnade 2 (1) st medarbetare banken med avtalspension. Kompetensutveckling och nyrekrytering sker kontinuerl gt för att stärka banken inom strategiskt v ktiga områden samt långsiktigt förändra personalsammansättn ngen och åldersstruktur. Miljöpolicy - bankens hå!lbarhetsarbete Sparbanken Rekarne arbetar aktivt för ett hållbart samhälle. Hållbarhet handlar om att ekonomi-, m ljö-, och samhällsfrågor samverkar en helhet. Det betyder att ta ansvar för sin verksamhet utifrån dessa tre delar i hållbarhetsbegreppet. Banken strävar efter att minska negativ miljöpåverkan, skapa långsiktiga kundrelat oner och att vårna om s na anställda. Men också att verka för bra arbetsm ljö och god affärsetik. SamarbetspaÉners Banken har ett långvarigt samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag. Samarbetet omfattar framförallt - köp av ltljänster - förmedl ng av hypotekskrediter - förmedling av aktier - förmedling av utlandstjänster - fìnansbolagsprodukter Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ståillning Bankens resultat Rörelseresultatet för Sparbanken Rekarne AB uppgick till ( ). De totala rörelseintäkterna ökade med I 100 till ( ). Räntenettot uppgick till ( ). En ökning med 4 61 I trots lägre räntemarg naler. Det totala provisionsnettot uppgick till I ( ), en minskning med jâmfört med föregående år. De allmänna adm nistrativa kostnaderna ökade under 2014 och uppgick till ( ). En ökning med Kreditförlusterna uppg ck till -895, en minskning med jämfört med föregående år ( ). ù v \J4

5 lnlåning från allmänheten och övr gt sparande lnlåningen från allmänheten ökade under året med och uppgick vid årsskiflet till ( ). Marknadsvårdet på de förmedlade volymerna till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring uppg ck till ( ), en ökning med jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på den positiva börsutvecklingen. Utlåning och förmedlade volymer Utlåningen till allmänheten ökade under året med och vid årsskifret uppgick utlåningen i egen portfölj till ( ). Volymökningen kommer både från privat och företagsmarknad. Den förmedlade kreditvolymen till Swedbank Hypotek minskade under året med till ( ). Dessutom förmedlade banken åven krediter till Swedbank Finans till ett totalt värde om'l' ( ). Affärsvolym Bankens totala affärsvolym inklusive PPM uppgick vid årets slut till ( ), en ökning med 9,3 %. Förhållanden som nte redovisats i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som år viktiga för bedömning av företagets resultat och ställning Banken har av Finansinspektionen godkänts att använda schablonmetoden för operativa risker samt den nterna riskklassifi ceringsmetoden för kreditr sker. Hände ser av väsentlig betydelse som inträffat under råkenskapsåret eller efter dess slut Sparbanken Rekarne AB förvärvade den Nya Eskilstuna Mäklarteam AB, , vilken i sin tur äger Eskilstuna Mäklarteam AB, som innehar fastighetsbyråns franch se avtal i Eskilstuna. Syftet med förvärvet är att utveckla bankens verksamhet inom fastighetsförmedling Sparbanken Rekarne AB har även förvärvat Portfol o i Eskilstuna AB, med tillträde Syftet med förvärvet är att utveckla bankens verksamhet inom försäkr ngsförmedling och därtill liknande fi nansiella tjänster. Riksbanken förändrade reporäntan den I I februari 2015 till -0,1 % gällande från den 18 februari. Finansiella instrument och riskhantering Risk innefattar osäkerhet i någon form och är ett naturligt inslag för alla typer av verksamheter. Banken är i sin verksamhet utsatt för olika typer av finansiella risker såsom kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsr sker och operativa r sker. I syfte att begrånsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för riskhanteringen och den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för att hantera dessa risker. Banken gör kontinuerligt en bedömning av bankenskapitalbehov i relation till bankens kapitalbas. Processen kallas lntern Kapitalutvärdering (lku). lnlåningsvolymerna i banken överstiger bankens utlåningsvolymer. Överskottet har banken placerat dels på konto hos Swedbank och dels i räntebärande värdepapper. Enligt bankens likviditets- och finanspolicy ska v ss del av bankens inlåning finnas tillgänglig på kort sikt i likviditetsreserven medan överskottet kan placeras på längre löptider. Beslut om placering fattas av bankens finanskommitté. I likviditets- och f nanspolicyn finns fastställda limiter och motparter för l kv ditets- och finanshantering. Där finns även regelverk om rånterisker och duration att hålla sig till. Trots att kred trisken utgör bankens största riskexponering år bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Bankens riskhantering framgår av Not 3. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Banken ser fortsatta möjligheter till en positiv utveckling 2015 dâ v verkar en tillväxtreg on. Trycket på räntemarginalen väntas öka och för att bibehålla räntenettot måste v attrahera ökade in- och utlån ngsvolymer. Banken satsar även på att öka försäljningen av produkter och tjänster som får genomslag på t.ex försäkringar, koncept och sparande i fonder. 2 s ð ff)

6 Fem år isammandrag ilyckeltal Volym Affärcvolym ultimo, lulkr 't ',l förändring under året, % Av sparbanken fdrualtade och förmedlede kundvolymer 8,6 9,8 4,7-0,8 8,5 Kapital riskvilgt exponeringsbelopp Kämprimårkapitalrelatio n (ej år 2-s) (Kämpr mårkâpitel i % ev riskêxponêringsbelopp) Primärkapitalrelation*'* Pr mårkap tal % av r skvågda placeringar Total kap talrelation (Totâlt kapital i o/o av riskexponeringsbelopp) ,3 19,3 13,0 16,8 11,3 15, Resultat Placeringsmarginal Råntenêttoi o/o av MO Rörelse ntå kter/affärsvol ym Råntenetto + rörglsê nlåktgr % av genomsnittlig affårsvolym 'I I l0 2,1 1,0 2,4 1,'l 2,3 1, Rörelserss u ltauaffårcvol ym Rörelserêsultet % av genomsn ttl g effårsvolym Avkastn ng på totala tillgångar Arets nettoresultat 0/6 av genomsnittlig balånsomslutn ng 0,3 0,8 0,4 0,8 03 0,7 0,3 0,9 0,3 0,8 Räntabilitet på êget kapital Aretsresultal %av genomsnittl gt eget kapital K/l-tal före kreditförluster 15,2 17,4 15,6 15,9 13,0 Summâ kostnâder exkl kred tförluster och vàrdeföràndringar på Övsrtagen egendom rslat on t ll råntenetto + rörelseint lktor K/l-tal efter kred tförluster kostnader inkl kred tförluster æh vårdeföràndr n9ar på Övgrtagsn egendom rêlat on lill räntenetto + rörelseintäktgr 0,61 0,58 0,58 0,66 0,62 0,62 0,69 0,68 0,75 o,72 3 v q\ \Û

7 Osåkra fordrlngar och kreditförluster Reseruerlngsgrad för osäkra fordr ngar Nedskrivning f0r sânnoliks förluster % av osåkrâ fordr ngar brutto Andel osäkra fordringar Osåkra fordr ngar notto i % av total utlåning t ll âllmånhstsn och kredlt nstltut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kroditförluster i % av ingåenda balans för utlån ng till allmånhetên, kredltinstltut (exkl banker) 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0 o,2 0,5 0,1 0,1 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor ' 'Enligt lagbegránsad IFRS *Enligt legbegränsad IFRS med undantag för las39 och IFRST beråknade enligt ds nya kâpitaltåckningsreglêmâ och de Övriga ârsn enligt do lid garo kapitaltåckn ngsregl rna 4 ù(\ Nß

8 Resultat- och balansräkning mkr Resultaträkning Ränteneüo Provisioner, netto Nettoresultat av fìnansiella transaktioner Övriga intäkter intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnadelll Kred tförluster kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresu tat Bokslutsdispositioner Skatter Arets resultat 'l 'l t 't0 116 ll3 102 I f r58 0 6l Balansråkn ng Kassa 5 Utlåning till kred tinstitut 505 Utlåning till allmänheten 7 2og Räntebärande 995 värdepapper Aktier och andelar 13 Materiella tillgångar 33 Övriga tillgångar 168 tillgångar 8927 Skulder till kreditinstitut 353 ln- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper 0 Övriga skulder 161 Efterst illda skulder 0 Avsättningarför pensioner 0 mm skulder och avsättn ngar Obeskattade reserver 79 Eget kapital 550 skulder, 8927 avsättn ngar och eget kapital 'Enligt lagbegrànsad IFRS *Enl gt lâgbsgränsad IFRS med undantag för las39 och IFRST I I t f I r Æ & inkl av- och nedskrivningar på materiella och mmater ella anläggningstillgångar 5 $ q( ü',3

9 Förslag till vinstdisposition för sparbanksaktiebolag Arets resultat enligt balansräkningen utgör, Till årsstämmans förfogande står: - balanserad vinst - årets resultat Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - ny räkn ng balanseras Gällande regelverk för kapitaltåckning och stora exponeringar nnebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identif erade r sker verksamheten i enl ghet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitalrelation efter föreslagen vinstdispos tion uppgår till 16,3 o/o (19,3 o/o). Kärnprimärkapital tillgángligt att använda som buffert är 8,3olo Kapitalbasen uppgår efrer föreslagen vinstd spos tion till 534 mkr (581 mkr) och slutligt minimikapitalkrav t ll 344 mkr (317 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckn ng Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning ån att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort iförhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställn ng övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 6 $ + \fr

10 Resultaträkning I anuari - 3l december Nof 20't Ränteintäkter Räntekostnader Räntênetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter rörelseintäkter Allmänna administrationskoslnader I I 't ' Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader kostnader förc kred tförluster 20, 't't 5't Resultat före krcd tförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsd spositioner Skatt på årets resultat Arets rssultat 'n , Rapport över totalresultat 1 anuar - 3l december Arets resultat Arcts totalresultat g* \If5

11 Balansräkning Per den 31 december Nof t Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning t ll kreditinstitut Utlåning till allmånheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag Derivat lmmater ella anläggningstillgångar - Goodwill - Andra immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar - lnventarier - Byggnader och mark Övriga tillgångar U ppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut ln- och upplåning från allmånheten - lnlåning Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda ntäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Efterstållda skulder skulder och avsättningar Obeskattade eserver Bundet eget kap tal Aktiekapital ( st aktier och kvotvärde 100 kr) ReseMond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Arets resultat eget kapital skulder, avsättningar och eget kapital Poster nom l njen Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser - Garantier Ataganden - Övriga Ataganden , I 401 7',t ô I I ',t 't6 261, I ',t I 'l 5' I ô ô 't I I rnga rnga 't20 g {$' \l'í5

12 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kap tal Fritt eget kapital Totalt eget kapital 20't3 Tkr lngående eget kapital Arets resultat Arets övrigt totalresultat Arets totalresultat Aktiekap tal/grund- ReseN-fond fond Uppskrivninge fond Fond för verkligt värde Sákrrgs- Verkligtvërde reseru resery Balanserad v nst ells födust Arets resultat õ3 152 Vinstdisposition Utdelningar Utgående eget kapital 't4 Tkr lngående eget kapital Arets resultat Arets övrigt totalresultat Arets totalresultat Vinstdisposition Utdelningar Utgående eget kapital 2014-'12-3'l )00 3s Bundet eget kapital över-kuslond Al<tiekap ta Grund- ReseN-fond fond Uppskrivn ngs- fond Fond för verkligt värde Fritt eget kapital Över-kurs- Sákrhgs- verkl gtvärde fond resery resen Balanserad v nst eller Årets resullat förlust Totalt eget kad tal ls v $ \I0

13 Kassafl ödesanalys (indirekt metod) I januari - 31 december lkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Juster ng för poster som inte ingår kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under per oden, netto (+/-) Oreal serad del av neltoresultat av f nansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före föëndr ngar av rörelsekapital 2014-'t '13-' ' ',t1 't't Kassaflöde från förändr ngar rörelsekap tal Ökn ng/m nskning av utlåning till allmänheten (+^) Ökn ng/minskning av värdepapper (+/-) Ökn ng/minskn ng av in- och upplåning från allmänheten (+Ê) Okning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändr ng av övriga tillgångar (+/-) Förändr ng av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten I nvestef ingsverksamheten Avyttr ng/inlösen av finansiella tillgångar (+) lnvester ng i fìnansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella t llgångar C) Kassaflöde flån investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten lnlösen av räntebärande vårdepapper (-) Utbetald utdelning (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Arets kassaflöde L kv da medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -'t ô 't Följande delkomponenter ingàr i lil<vida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning t ll kreditinstitut - avgår fasträntekonto S u mma enl igt balan sräkningen Su mm a enl igt kassaflödesanalysen s09 69r ô Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig r sk för värdefluktuationer -De kan lätt omvandlas t ll kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta 't0 g*

14 Noter till de fìnansiella rapportema I Uppg frer om sparbanken Arsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sparbanken Rekame AB med säte i Eskilstuna. Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5 i Esk lstuna. 2 Redov sn ngsprincipor överensståmmelse med normgivning och lag Bankens årsredov sning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kred tinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om,ärsredovisning i kredit nstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) inklus ve ändringsföreskrifter, samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendat on RFR 2 Redovisning för juridiska personer Banken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses ståndarder som har antêgits för tillämpn ng med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning Ârsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari och kommer att behandlas på årsstämman den 20 apr l 2015 De nedan ang vna redovisningsprincipema har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Koncernförhållanden Sparbanken Rekarne är moderföretag i en koncem där de helägda dotterbolagen Portfolio i Eskilstuna AB, org nr sâmt Eskilstune Mäklarteam AB, org nr 5565ô ingår. Med hänvisning till RFR I och lättnadsreglema i ARKL 7 kap 6 S upprättas ingen koncernredovisning. värderingsgrunder v d upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redov sade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffn ngsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkn ngen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras svenska kronor Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattn ngar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finans ella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antåganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprincipema och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader Uppskattningama och antagendena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga Resultâtet av dessa uppskattningar och antjaganden envänds sedan för att bedöma de redovisade värdena på t llgångar och skulder som inte annars framgår Çdligt från andra källor. Verkliga utfall kan awika från dessa uppskattningar och bedömningar. Bankledeningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar inklusive det som berdr avsättningar av osäkra fordringar och nedskrivningar av immateriella tillgångar Ändraringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder /indrade redov sningsprinc per Åndrade ædovisningspñnciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinc per som företaget tillämpar från och med 1 janueñ 2O14. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januañ 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering Ändringen avser förtydliganden avseende reglema för när kv ttning av fìnansiella t llgångar och skulder är tillåten Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 iaruai 2014 eller senare med rekoaktiv tillämpning. T digare tillämpning är tillåten om även de nya upplysn ngskraven i IFRS 7, se nedan, lämnas. Ändringen är godkänd av EU. 11 I R\ \\ß

15 lfrsl2upplysningaromandelariandraföretag Nystandardförupplysningarförinvesteringaridotterföretag,samarbetsarrangemang, intresseföretag och icke-konsol derade strukturerade företag Standarden ska enligt EU tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. IFRS 12 är god-känd av EU. Ett företag som bl r ett investmentföretag ska lämna upplysningar om den effekten på de finensiella rapportema enligt IFRS 12.9 B Ändrad IAS 36 Nedskrivningar. Upplysningar om återvinningsvärde för icke-finansiella tillgångar Ändringen innebär att upplysningskravet om återvinningsvärdet för samtliga kassagenererande enheter till vilka goodwill har allokerats tas bort Vidare samordnas upplysningskraven avseende verkligt vàrde minus försäljningskostnader samt nyttjande-värde. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den I januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. Tidigare tillämpning är tillåten. Ändringen är godkänd av EU Ändrad IAS 39 Finansiella instrument Novat on av der vat och fortlöpande tillämpning av säkringsredovisning Ändringen innebär att företag kan fortsätta med säkringsredov sning trots att motparten i derivatkontraktet har ändrats på grund av lagstittning Ândringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv lillämpning Ändringen är godkänd av EU Nya IFRS som ännu nte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats v d upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillàmpas Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapportema som tillämpningen avnedanståendenyaellerändradelfrsväntasfåpåbankensfìnansiellarapporter Utöverdessabedömsintedeövriganyhetema påverka bankens f nansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument avses ersätta IAS 39 Finansiella nstrument: Redovisning och värdering. IASB har nu färd gställt ett helt "paket" ev förändringar avseende redovisn ng av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klass ficering och värdering av f nansiella instrument, en framåtblickande ("expected loss") nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning lfrsglräderikraftl/1 20lSochtidigaretillämpn ngärtillåtengivetatteuantarstandarden.euförväntas godkänna standarden under De kategorier för f nansiella t llgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering ant ngen sker till upplupet anskaffningsvàrde, verkligt värde via övr gt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. lndelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångama ger upphov t ll. Fa r value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta el minerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redov sningen. För eget kapitalinstrument är utgångpunkten att värdering ska ske l ll verkligt värde via resultatet med en valmöjl ghet att istället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finans ella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglema i IAS 39 förutom vad avser finans ella skulder som frivilligt värderas till verkligt vårde enligt den s.k. "Fair Value Option" För dessa skulder ska värdeförändr ngen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kred tvärdighet respektive på förändringar i referensränta Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den nitiala redovisn ngen och vid en väsentlig ökn ng av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kred tförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden De nya reglerna kring säkr ngsredovisn ng innebär bl a förenklingar av effektiv tetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkrings nstrument och säkrade poster - IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers - Ändrad IAS 16 och IAS 38: Clarif cation of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisat on - Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter: Equity Method in Separate Financial Statements - IFRIC 21 Avgifter - Arliga förbättringar av IFRS (2O1O-2O12), (2O ), (2O12-2O14) Koncernföretag Förvärv av aktier i koncemföretag värderas t ll anskaffningsvärde Detla nnebär att transakt onsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i koncernföretag. Som ntäkt redov sas samtliga erhållna utdelningar En erlìållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskr vningsprövning Utdelning redovisa som erhållna utdelninger lntresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden Deüa nnebär att transaktionsutgifter inkluderas det redovisade värdet för innehav i intresseföretag Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar En erhållen utdelning ärdock en möjlig indikation på ett behov av nedskr vningspkivning 12 $$,\ú

16 Utländsk valuta Transakt oner utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenske kronor Transaktioner utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som förel gger på transaktionsdagen Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som förel gger på balansdagen Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningama redovisas i resultaträkningen lcke-monetära tillgångar och skulder som redovisas t ll historiska anskaffn ngsvärden omräknas till valutakurs vid transakt onstillfället lcke-monetära l llgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdeln ng Ränte nt ikter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden Effektivränten är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattede fremt da in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras resultâträkn ngen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordr ngar - Räntor från f nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkn ngen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och såkringsredovisning tillämpas För räntederivat som säkrar finans ella tillgångar redovisas betald och upplupen ränte som ränte ntäkt och för ràntederivat som säkrar finensiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultst av finansiella transaktioner (se nedan) Prov sions- och avgifts ntäkter En provisions- och avgifts nt ikt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett t llförlitligt sätt, det är sennolikt att de ekonomiska fõrdelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgitter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra t änsteuppdraget kan beräknas på ett tillförl tligt sätt. lntäkterna värderas t ll det verkl ga värdet av vad som erhållitrs eller kommer att erhållas. lntåktsredov sning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkn ng vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigst illandegrad på balansdegen Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredov sas på tre olika sätt enl gt nedan: Provisioner och avgifrer som inräknas i den effekt va räntan Prov sioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som prov sionsintäkt uten som justering av effekt vräntan på resultatraden ränte ntäkter Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannol kt att kred tfaciliteten kommer att utnyttjas. Provis oner och avg fter som är intjänade i takt med att tjänstema löpande uttöts Till dessa avgifter hör främst avg fter för kreditfacil teter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att fac liteten kommer att utnyttjas samt avgifter och prov s oner för stållande av f nansiell garanti Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs Till desse avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank Vid förmedling av lån t ll annan bank som också inbegr per ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock max merat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intåkten löpande netto efter avräkning för kredifförlust Provisioner och avgifrer som är intjänade när en vrss f/ãnsf utförfs Till dessa avgitter och provisioner hör olika typer av prov sioner för köp av värdepapper för kunds räkn ng, aviseringsevg fter, belal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker s g över ett kvartalsbokslut. Dessa prov sioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte ãr ett betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavg fter och avgifter till UC Transaktionskostnader som beaktas vid beräkn ng av den effektiva räntan redov sas ej här. Nettoresultat av fi nans ella transakt oner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner nnehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av l nansiella transaktioner. Nettoresultat av fìnansiella transaktioner består av: Real serade och orealiserade förändringar verkligt värde på de t llgångar och skulder som redovisas enligt fair velue opt on. Realisationsresultat från avyttr ng av f nans ella tillgångar och skulder Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredov sning till verkligt värde tillämpas Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkl gt värde Valutakursförändringar 't3 gd \\t

17 Allmänna adm n strationskostnader Allmänna adm n strationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter Här redovisas också lokalkostnader, utbildn ngs-, lt, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser Bokslutsdispositioner Bokslutsdispos t oner omfattar avsättninger t ll och upplösningar av obeskatlade reserver. Skatter lnkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. lnkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övr gt totalresultat eller i eget kapital varvid t llhörande skatteeffekt redovises i övrigt totalresultat eller eget kapital Aktuell skatt är skatt som ske betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutede eller praktiken beslutade per balansdagen, h t hör även justering av aktuell skatt hänförlig till t digare per oder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder Värderingen av uppskjuten skatt baserar s g på hur redov sade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar evseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endest i den mån det är sannol K att dessa kommer att kunna utnytt as. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det nte längre bedöms sannol kt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år F nans ella nstrument Finansiella nstrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna IAS 39 och ARKL. F nansiella instrument som redovisas i balansräkn ngen inkluderar på t llgångssidan lånefordringar, ektier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkap talinstrument, låneskulder samt derivat Redov sning i och boftagande från balansräknngen En finansiell tillgång ellerf nansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässige villkor En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyld ghet föreligger för motparten att betala, även om fakturen ännu nte har skickets. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpl ktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en f nans ell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kv ttas och redov sas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rátt att kv tta beloppen samt att det föreligger evsikt att reglera postema med ett nettobelopp eller att samtidigt real sera tillgången och reglera skulden. Förvärv och awttring av f nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förb nder sig att förvärva eller avyttra tillgången Lånelöften redovisas inte i balansräkningen Lånefordr ngar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsätlning för lämnat lånelötte görs om löftet är oåterkallerl gt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov ident fieras reden innan lånet betalats ut eller när utlån ngsräntan nte täcker bankens upplån ngskostnader för att finansiera lånet. Klassif cering och värder ng F nansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell t llgång som redov sas till verkligt värde v a resultaträkningen, vilka redovisas t ll verkligt värde exklusive transaktionskostnader Ett f nansiellt instrument klassif ceras vid första redovisningen delvis utifrån i v lket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39 Klassificeringen avgör hur det f nansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. lnbäddade deivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ngår säkringsförhållanden. lnbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskeper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella nstrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde Vissa sammansatte kontrakt, det vill säga kontrakt som nnehåller ett eller flera inbäddade der vat, klassificeras som en finans ell t llgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkn ngen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen 14 v{n Nfl

18 Samtliga derivat värderas nitialt och löpande till verkligt värde i balansråkningen Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamå, även i de fall som de ekonomiskt säkrar r sk men där säkringsredovisning inte tillämpas Om säkrings- redovisning tillämpas redovisas värdeförändr ngarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. F nansiella t llgångar värderade till verkligt välde v a resultaträkn ngen Denna kategor består av f nans ella tillgångar som företagel initialt valt ett placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). och avser placering av delar av bankens överskottslikv ditet Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändr nger redovisade i resultaträkningen Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel Benken har valt att klassif cera akt eindexobl gationer t ll verkligt värde v a resultaträkningen med hänvisning t ll att de innehåller inbäddade derivat Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändr ngarna löpande redovisas i resultatråkn ngen Verkligt värde fastst ills ut från officiella prisnoteringar på underliggande index och kurser Lånefordr ngar och kundfordr ngar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella t llgångar som nte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betaln ngar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkn ngen representeras dessa av balanspostema Utlåning till kred tinstitut, utlåning till allmänheten samt0vrigatillgångar Dessatillgångarvärderastillupplupetanskaffn ngsvärde.upplupetanskaffningsvärdebestämsutifråndeneffektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter nedskrivn ngar ev osäkra fordringar lnvesteringar aom hålles t ll förfall lnvesteringar som hålles t ll förfall är f nansiella tillgångar omfatter räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att nneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas t ll upplupet anskaffn ngsvärde. F nansiella skulder värderade till vertl gt värde v a resultaträkn ngen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redov sningst llfället identifierats som tillhör g till denna kategori (Fa r Value Option). I den förstnämnda delkategorin ngår bankens derivat med negativt verkl gt värde med undantag för der vat som är ett ident f erat och effektivt säkrings nstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansíella skulder Upplåning, inlåning samt övriga f nansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde Till vilken kategori företagets finansiella l llgångar och skulder hänförts framgår av not F nansiella tlllgångar och skulder F nansiella garant er Bankens garanliavtal innebär att banken har ett åtegande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av ett specifik gäldenär inte fullgjort sina betâln ngar v d förfall till innehevaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor Finansiella garantiavlal redovisas initialt till verkl gt värde, dvs normalfallet det belopp som utställaren erhållit iersáttn ng för den utställda garantin Vid den efterföuande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter evdrag, i tillämpliga fell, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats enlighet med IAS'18, lntäkter Lånelöfren Med lånelöfte avses idetta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand beståmda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtelsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en t dpunkt i framt den. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det tnte kan reglemas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelötten och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöttet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsàttning beräknad som det diskonterade värdet av fremtida förvàntade betalningar om detta belopp är stöne än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avg fter för det lämnade lånelöftet. Derivat och säkringsredovisn ng Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkr ngsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling t ll den säkrade posten Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättets och att effektiviteten kan mätres på ett tillförlitl gt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkr ngsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet o/o I de fall tö utsättningama för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkl gt värde med värdeförändringen v a resultaträkningen. Sparbanken Rekarnes säkringsrelation ligger föt 2014 pà 10!o/o 15 9$ \u3

19 Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missv sande om säkringsredovisn ng inte lillämpas För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas nte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning nnebär Samtl ga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett nbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet t ll verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen Beroende på om säkringsredovisning tillämpes eller inte så redovisas värdeförändr ngama på derivatetoch den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkrings nstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och velutiaterminer. De poster som säkras och där säkringsredovisn ng t llämpas är enskilda lån som löper med festränta, transaktionsbaserad säkringsrelation eller valutaaffårer som säkras upp mot Swedbank för varje enskild affär Den säkrade risken för förändringar verkl gt värde på grund av förändringar i swapräntan och valutakurserna Säking av ve*ligt väde När ett säkringsinstrument används för säkr ng av ett verkligt vàrde redovisas derivatet till verkligt vårde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovises också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken förförändringar i verkligt värde i bankens redovisning hänör från utlåning med fast ränta, v lket ger upphov t ll ränter sk Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen t llsammans med värdeförändringen på den säkrade posten resultaträkningen under posten Nettoresultet av f nansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av f nans ella transakl oner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna Metod r för beståmn ng av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För f nansiella nstrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffn ngst llfàllet Ett flnansiellt nstrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns t llgångliga på en kirs, hos en handlare, mäklare, branschorganisat on, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller t llsynsmynd ghet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas nte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs lnstrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposteme Aklier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper Den störste delen av företagets f nansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en akt v marknad F nans ella instrument som inte il noterade pà en aktiv mañ<nad Om merknaden för ett finansiellt instrument nte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderings- teknik De använda vårderingsteknikema bygger i så hög utsträckn ng som möjligt på marknadsuppgifter och företâgsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värder ngstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekn ken med priser från observerbara aktuella marknadstransakt oner i samma instrument. Värderingstekniker envänds för följande klasser av f nansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoter ngar på en akt v marknad inte finns tillgängliga), akt er (när kursnoteringar på en akt v marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt der vatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värder ngsmodellerna kal breras så att verldigt värde vid förste redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat de underliggande marknadsriskparametrama Aktier och räntebärande väñepapper lnnehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitigt verkligt värde ej kan fastställas Skälet till att de inte kunnat värderas t ll verkligt värde på ett tillföfitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder elltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att awttra de onoterade aktierna i någon nära framtid Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkl ga värden inte kunna fastställas på ett t llförl tigt sätt uppgår till (4 045 ) 16 g$

20 Kred tförluster och nedsk ivningar på finans ella instrument Ned skiv ni ngsprövn ng fö r lì n a n siell a t il1 ånga t Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objekt va belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov ev nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att t llgången redov sas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassallödena från tillgången eller gruppen med tillgångar Objektiva belägg för att en f nansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svår gheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenede betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långiveren, av ekonomiska ellerjuridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars nte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskn ng av de uppskattade framt da kasseflddena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan ident feras som hörande till någon av de enskilda f nansiella tillgångama igruppen, inklusive negat va förändringar betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antel försenade betaln ngar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller nhemska eller lokala ekonom ska v llkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångama igruppen (exempelv s en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån t ll oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagama i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av obseruerbare förhållanden som inträffat och som har en negat v nverkan på möjligheten att återv nna anskaffningsvärdet. F nansieila tiugângat som redov sas till upplupet anskaíîningsvärde Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov fìnns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsenliga Bankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 100 kr För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på ndividuell bas s och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov förel gger på gruppnivå. Ett skål till att ett nedskr vningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetb inte vara osäkra på ind viduell nivå, är att banken inte her full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning För att hantera denna eftersläpning av nformation och för att reservera för förìuster som intràffat med som ännu inte kommit t ll bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts. För lån som nte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utran att någon individuell pfovnrng gors Bankens metod för dessa nedskrivningar är att erfarenhetsbaserad nedskrivning sker t ll 75% av aktuell fodren altemativt 50% nedskrivning om borgen f nns för kred ten. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntede framt da kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde Nedskrivningen redovisas som en kred tförlust i resultaträkningen För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskr vningar beräknas som det sammanlagda diskonlerade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntrede kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinn ng. För lån där en omförhendling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har f nansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvãrdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet Om lånet etter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivn ngsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade Andra objekt va belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som komm t sparbanken t ll kännedom genom analys av f nansiella rapporter, nkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvàrdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rut ner för att hantera kred trisk Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på t llgångar tillhörande kategoriema investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringer vilka redovisas till upplupet anskaffn ngsvärde beräknas som nuvärdet av framt da kassaflöden d skonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. T llgångar med en kort löptid diskonteras nte. En nedskrivn ng belastar resultaträkn ngen 17 ñ ç M!