Om jag säger landskap *1 vad tänker du på?

Transkript

1 Om jag säger landskap *1 vad tänker du på? När jag frågade Anna, 13 år, svarade hon: Ett grönt kulligt Jane Austen *2 landskap, ett gammaldags landskap med en liten slingrande väg, kor på en äng, en liten by och en kyrka. Ett pittoreskt landskap som Jane Austen hade känt igen och grundligt diskuterar i sin roman Northanger Abbey*2. Henry till Catherine: "Art is as different from reality as water is from air, and if you mistake water for air, you drown. Of course if you are a fish, then the danger lies in the air När jag frågade Hedvig, 15 år, svarade hon: Den stora landskapsmålningen med molnet som hänger i Svinnegarn. Molnet målat av prins Eugénè Ett mer välkänt exempel av ett moln i ett arkaiskt landskap. Landskap. Moln. För länge sedan. Arkaiskt. Konstnärligt filtrerade. Sceneri, kuliss bestående av ren natur. Ett landskap som inte finns. En förståelse av begreppet landskap som uppstod i 1700 talets England, inspirerat av Italienskt landskapsmåleri och arkitektur?

2 Vad jag svarade? Ungefär likadant. Ett polygonuppbyggt tredimensionellt CAD*3 landskap, förlagt i ett gränssnitt*4. Ett hemtamt landskap som jag har vistats i varje dag under de senaste 18 åren. Eller om vi pratar om 2d, de senaste 27 åren. (Sinclair programmering BASIC 80-tal). Anmärkningsvärt är att ingen av oss svarade det fysiska landskapet vi har runt omkring oss. Anna och Hedvig såg framför sig ett (för vår kulturhorisont) arkaiskt landskap, och jag tänkte på digitala landskap. Landskap som till synes finns någon annanstans, i en annan dimension och definitivt inte här, just här där vi fysiskt befinner oss. Vi är alla fast i en värld som fört oss långt bort från en reciprok förbindelse med det fysiska landskapet. Mitt svar var det mest förutsägbara eftersom jag just var i begrepp att skriva denna text. En text om hur genomgripande erfarenheterna från de digitala landskapen*5 förändrar vårt förhållande till begreppet landskap. En erfarenhet som jag anser på många plan innebär ett närmande till det fysiska landskapet, och därmed till en sorts ökad förståelse för det. För att checka mitt påstående slår jag en lov förbi bokhyllan, och mycket riktigt, den är proppad med böcker och texter kretsade kring digitala rum och landskap. Vilka frågor är det som jag så desperat har sökt svaret på? Eller snarare sökt ledtrådar till? De långa vistelserna i de digitala landskapen har sporrat mig i sökandet efter att finna ett mer komplext förhållningssätt till det fysiska landskapet. Det har med åren blivit mer och mer tydligt att det handlar om att hitta tillbaka (eller som jag ser det framåt) till en syn som fanns på det fysiska landskapet innan naturen dog.*17. Säkert är i alla fall att de arton åren som tillbringats i de digitala landskapen har förändrat mitt förhållande till det fysiska landskapet. Det går inte en dag utan att jag står framför en fysisk byggnad och undrar hur någon har lyckats med att så väl polygonalisera*6 dörromfattningarna, eller står i en fysisk skog och undrar över hur ljussättningen, det flätade ljuset som faller mellan björkarna, har programmerats. Skrämmande kan kanske tyckas, men för mig skapar dessa dagliga upplevelser ett förstärkande av rumsupplevelsen. Ett förstärkande som jag tror sker just i det ögonblick då jag befinner mig i gränsen mellan den digitala och fysiska verkligheten.

3 De digitala landskapen är för mig med andra ord så mycket mer än representanter/skenbilder av de fysiska landskapen, de är världar i sin egen rätt som ger alternativa dimensioner åt den fysiska rumsupplevelsen genom att de expanderar upplevelsen av rum. Det omöjliga blir plötsligt synligt och därmed även möjligt i de fria zoner som skapas i förskjutningen mellan de digitala, virtuella*7 och fysiska landskapen. I dessa zoner skapas platser för tankar och tolkningar som bidrar till en förändring av hur vi läser det fysiska landskapet. Ett läsande som kan ske på gott eller ont, omedvetet eller medvetet beroende på hur vi ser på världen och vår situation i den. Vi kan dock enas om att vill vi förstå vårt globala samhälle är det centralt att förstå hur viktig erfarenheten av de digitala landskapen är. Hur kom denna förändring i inställning till det fysiska landskapet till? Den har kommit smygande, långsamt och får jag säga relativt mödosamt. I ett försök att kortfattat bemöta frågan kommer jag beskriva tre scenarier. Det första scenariot har att göra med Annas svar. Det andra scenariot beskriver erfarenheter från digitala spel med utgångspunkt i samtal och iakttagelser från Annas och Hedvigs erfarenheter. Det tredje scenariot behandlar mitt svar på frågan Om jag säger landskap vad tanker du på?. *1, londhom(ie)neutrum-land, oudṇ(ie)neutrum- land (terra) m.m., m.m., Landskap svenska, Laiṇḍaskēpa-hindi, Landschaft-tyska, Landscape-engelska Nationalencyklopedin: Landskap, vår fysiska omgivning i vid bemärkelse. Ordet betecknade ursprungligen ett tämligen väl avgränsat område som identifierades genom dem som bodde inom dess gränser. Begreppets territoriella innebörd vidgades sedan till verkliga eller tänkta miljöer, ofta med anknytning till vad som ansågs vara "ren natur". Begreppen landskap och natur kom därigenom att sammanblandas, vilket fortfarande är vanligt. Mitt tillägg I denna kontext: De platser som inkluderas i ett landskap behöver inte vara åtkomliga rent fysiskt. En plats i ett landskap kan vara en drömd eller fantiserad plats som finns i det kollektiva minnet hos en viss grupp av människor eller hos en enskild person. Ett landskap vare sig det är fysiskt, digitalt eller virtuellt (eller blandningar därav) befinner sig i en ständig process, där tidsskikten kan sägas ligga som lager utan gränser. Som en bakgrund till diskussion om landskap gör jag några blixtnedslag i landskapsdebatten under 1900-talet i en USA-Europa kontext: Ex: Berkeleyskolan:

4 1925 utkom The Morphology of Landscape av Carl Ortwin Sauer. Sauer myntade begreppet - Land shape att landskapet måste förstås utifrån den fysiska landsytan (det då s.k. naturlandskapet) och människan (det då s.k. kulturlandskapet) bör läsas i kombination. Människan och naturen påverkar varandra reciprokt. Sauers forskning bröt med den tidigare naturdeterministiska skolan, i korthet: att människan enbart är styrd av naturmiljön och att kulturer därmed återspeglade naturgivna skillnader. Ex: Om den historiska förändringen av begreppet landskap: Kenneth Olwig, kulturgeograf, visar på en gradvis förändring av begreppet landskap. Landskap, ett begrepp som innan 1700-talet (obs. i vår kultursfär ) förstods i geografiska och historiska termer, jmf: medeltida landskapslagar, begreppet landskap =Hälsingland eller nationer = England. Olwig påvisar att förflyttningen av begreppet, mot att stå för sceneri eller kuliss av natur hade att göra med intresset som den engelska godsägarklassen hade för italienskt landskapsmåleri. Ett intresse som focuserade på geometrin i det estetiska rummet. Godsägarna byggde sina stora gods efter italiensk modell där Andrea Palladios arkitektur var den stora inspirationskällan. Sceniska landskap byggdes upp kring godsen som på sitt sätt kom att väl sammansmälta med tidens värderingar och ideologier. New Cultural Geography, 80-tal Företrädare exempelvis: Denis Cosgrove, Peter Jackson och Stephen Daniels m.fl. Ett fysiskt markkområde är möjligtvis mer påtagligt men det är inte mer äkta eller mindre fiktivt än en landskapsmålning. De utvecklade metoder att läsa landskapet utifrån språkvetenskap och symbolforskning. De såg landskapet som en kulturell konstruktion. Landskapsanalysen skedde inte utifrån verkliga fysiska landskap utan gärna utifrån konstnärliga tolkningar av det. Ett landskap som resulterade i ett landskap som var möjligt att avkoda eller snarare tolka men bara om vi förstår den kulturella kontexten. Jmf. med det splittrade infosamhällets landskap. Kritik och en ny vändning: Företrädare exempelvis: Marie Price och Martin Lewis De anser att en new culturel geography läsning av landskap är riskabelt eftersom det kräver experter som dechiffrerar, experten = en new cultural geographer. De som lever i det fysiska landskapet hamnar inte i centrum av diskussionen utan i centrum hamnar istället den expert som betraktar landskapet utifrån. Oops. Lagrade landskap:

5 Bernard Tschumis ( förslag till Parc de la Villette, lagrade kartor, ett alternativt sätt att föra in information och genom lagren skapa en slags heterogen och förtjockad yta. Rem Koolhaas ( förslag till Parc de la Villette, lagrade kartor, ett alternativt sätt att föra in information och genom lagren skapa en slags heterogen och förtjockad yta. Vem bestämmer hur landskapet skall betraktas?

6 Raketa i Åbo, Varför värderar vi vissa landskap som finare, bättre, mer genuina, mer bevarandevärda än andra? = varför får vi exploatera vissa fysiska landskap totalt? Från vilken tårtbit i landskapsprocessen utgår vi och hur görs den bedömningen, av vem och varför? Vad finns ovan, under i markens minne i människors minnen. I glömda människors minne?--- Där har vi några av vår tids viktigaste frågor. *2, Jane Austen, Northanger Abbey. J.A. var en feministisk (utan att hon själv någonsin kallade sig för det) brittisk författare som levde runt sekelskiftet Hon skrev den i slutet av 1700-talet med den gavs ut först 1818 tillsammans med hennes sista fullbordade roman Övertalningen. *3, CAD kommer från engelskan och betyder Computer Aided Design. Strukturen och uppbyggnaden av de tidiga CAD mjukvarorna vände sig till arkitekter och ingenjörer och skall vi komma ihåg, speglade 60- och 70-talens syn på arkitektens/ingenjörens yrke. CAD utvecklades därmed för en i huvudsak ortogonalt byggd värld, med hjälp av en matematiskt strukturerad logik. *4, gränssnitt =interface (eng). Alla mjukvaror och kommunikationsverktyg kommunicerar med användaren via ett gränssnitt. I användargränssnitten interagerar vi genom att föra in information som behandlas i datorn och som därefter kommer bearbetad tillbaka till oss via gränssnittet. Idag använder vi vanligtvis grafiska gränssnitt se exempel ovan, förkortat GUI =grafical user interface. Via musen och tangentbordet kommunicerar användaren med datorn via skärmens grafiska interface genom att klicka på ikoner eller skriva in kommandon via tangentbordet. Gränssnittet kan sägas fungera likt arkitektens traditionella kommunicerande produkter såsom ritningar och visualiseringar. Våra gränssnitt visualiserar i hög grad vår bild av kommunikation och våra föreställningar om världen.

7 *5, digitala landskap. Alla de landskap som förmedlas och upplevs via tekniska enheters gränssnitt och som består av digitalt material. Ovan ett exempel på ett digitalt landskap: 3D CAD landskap Ett 3D CAD landskap är ett projicerat koordinatsystem i 3D på en skärm som kopplas till eller är integrerad i en PC. Den digitala modellen byggs upp av linjer (s.k. vektorlinjer) och kurvor (av olika grader). Linjernas ändpunktskoordinater lagras av en virtuell kamera. Kurvor ritas genom att den virtuella kameran lagrar alla punkter som behövs för att beskriva den. Den virtuella kameran använder sig av en perspektivgenererande logaritm som möjliggör en oändlig mängd av enpunktsperspektivpunkter. Den digitala 3D modellen är en databas som bl.a. innehåller uppgifter om vektorlinjernas och kurvornas koordinater, dess ytor och deras karaktäristik, kameror, ljussättning och renderingsinformation. Rendering= processen att kalkylera fram en bild i datorn. *6, Polygonmodellering, ytor i den digitala modellen kan bl.a. representeras av polygoner. Basobjektet är en s.k. vertex, vilken kan sägas vara en punkt i 3D landskapet. Två vertex som förbinds via en linje skapar en edge och tre vertex som förbinds via tre edges definierar en triangel, d.v.s. den enklaste polygonen. Polygonmodellering passar scan line rendering vilket gör att tekniken används i många 3D CAD mjukvaror. *7, Virtuell har funnits som begrepp långt innan informationssamhället uppstod. Traditionellt har det används för att beteckna personliga föreställningar om rum, exempelvis de rum som skapas i spegeln eller inom oss när vi dagdrömmer eller när vi läser en bok. Det är den typ av virtuella rum som arkitekten kan sägas bearbeta i sin gestaltningsprocess. Hennes föreställningar om rum. Enl. SAOL betyder virtuell = skenbild = låtsad = overklig = icke verklig. Virtuell verklighet används idag ofta för att beskriva miljöer som förmedlas och upplevs via datorn och som består av digitalt material. Begreppet används för alla miljöer/världar som är designade och byggda för att upplevas bara virtuellt genom datorer, film, tv d.v.s. medierat via tekniska apparater. Jag väljer att kalla denna typ av landskap/miljöer för digitala. Jag anser inte att de inte är verkliga.