DeT GeMenSAMMA eurobetalningsområdet (SePA) en InTeGReRAD BeTAlnInGSMARKnAD FÖR MASSBeTAlnInGAR
|
|
- Ann Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) EN INTEGRERAD BETALNINGSMARKNAD FÖR MASSBETALNINGAR
2
3 Innehåll Förord 5 Inledning 6 1. Upprättande av det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) 7 > Översikt över SEPA 7 > Varför SEPA? 10 > Banksektorns initiativ 11 > Tidsplan SEPA:s effekt på aktörer 15 > För konsumenter 16 > För handlare 16 > För företag 17 > För banker 17 > För leverantörer av infrastruktur SEPA:s komponenter 19 > SEPA-betalningsinstrument 19 > SEPA-infrastruktur 24 > Standardisering 25 > Rättsligt ramverk SEPA och Eurosystemet 27 > Eurosystemets syn på SEPA 27 > Eurosystemets fokus 27 > Hur SEPA ska skapas 28 > Eurosystemets förväntningar på lång sikt 29 3
4 4
5 FÖRORD Jean-Claude Trichet Sedan eurosedlar och mynt infördes 2002 har konsumenterna kunnat Med SEPA blir alla göra kontantbetalningar i hela euroområdet med en enda valuta. Nu eurobetalningar inhemska är det dags att låta konsumenterna göra kontantlösa betalningar inom hela euroområdet från ett enda konto och med samma grundvillkor oberoende av var de befinner sig. För att underlätta detta ska alla de olika massbetalningsmarknaderna gå samman för att bilda en marknad det gemensamma eurobetalningsområdet (Single Euro Payments Area, SEPA). Inom SEPA kommer alla eurobetalningar att behandlas som inhemska betalningar och de nuvarande skillnaderna mellan nationella och gränsöverskridande betalningar kommer att upphöra. Detta kräver inte bara förändringar för banksektorn utan även kunderna i alla euroländer måste ändra sina vanor. Dessa förändringar är nödvändiga för en utveckling mot en mer integrerad betalningsmarknad med stora ekonomiska fördelar. SEPA leder SEPA kommer att stärka inte bara till mer jämförbara tjänster, utan främjar även konkurrens och europeisk integration innovation. Kreditinstitut och andra betalningsförmedlare som är öppna för och välkomnar den nya tekniska utvecklingen och erbjuder kunderna extra tjänster kommer att få nytta av denna nya integrerade och konkurrenskraftiga marknad. Det är viktigt att SEPA-projektet inte ses som en dagslända utan som ett ständigt växande projekt för europeisk integration och leder till en bättre europeisk marknad för massbetalningar. SEPA kommer också i väsentlig grad att bidra till Lissabonagendan, vars mål är att främja konkurrens och säkerställa en kontinuerlig utveckling av den europeiska ekonomin. SEPA-projektet är en viktig del av Europas gemensamma marknad och behöver fullt stöd från alla aktörer. SEPA-projektet har Eurosystemets fulla stöd. SEPA främjar konkurrens och innovation samt förbättrar villkoren för kunderna Jean-Claude Trichet Europeiska centralbankens ordförande 5
6 INLEDNING Europeiska ekonomiska gemenskapen upprättades Utvecklingen mot en alltmer integrerad europeisk finansmarknad har sedan dess genomgått flera etapper. De mest påtagliga var lanseringen av euron 1999 och kontantövergången i euroländerna Mindre uppmärksammat, men också av stor vikt, var centralbankernas betalningssystem för stora betalningar, TARGET, den 1 januari 1999 och upprättandet av dess efterträdare, TARGET2, år TARGET2 är ryggraden i eurons finansiella system och ett nödvändigt instrument för att genomföra Eurosystemets gemensamma penningpolitik. SEPA-projektet utgör nästa stora steg mot mer europeisk integration. SEPA kommer att göra det möjligt för kunderna att göra kontantlösa betalningar till vilken mottagare som helst i euroområdet från ett enda bankkonto och med ett enda betalningsinstrument. Alla massbetalningar i euro blir därmed inhemska och det kommer inte att finnas någon skillnad mellan nationella och gränsöverskridande betalningar inom euroområdet. Banksektorn lanserade detta stora projekt 2002 genom att skapa European Payments Council (EPC). EPC definierar de nya reglerna och rutinerna för eurobetalningar. Inte bara aktörer från euroområdet utan även från Europeiska unionens övriga länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz deltar. Aktörer utanför euroområdet kommer alltså att ha möjlighet att delta i eurobetalningssystemet och kunna anta SEPA:s standarder och praxis, och på så sätt bidra till upprättandet av en gemensam marknad för betalningstjänster. Denna broschyr ger en översikt över SEPA-projektet. Eurosystemet (Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i euroområdet) har ansvar för att betalningssystemen i euroområdet fungerar smidigt. De lägger därför särskild vikt vid att SEPA upprättas, därför fokuserar denna broschyr främst på euroområdet. 6
7 UPPRÄTTANDE AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) 1 > ÖVERSIKT ÖVER SEPA SEPA ÄR: > ett område där konsumenter, företag och andra ekonomiska aktörer kommer att kunna sända och ta emot betalningar i euro både inom och över nationella gränser med samma grundläggande villkor, rättigheter och skyldigheter, oberoende av var de befinner sig. SEPA:s MÅL ÄR: > att stärka europeisk integration genom upprättandet av en gemensam marknad för massbetalningar. En gemensam marknad för alla eurobetalningar främjar konkurrens och innovation och medför bättre tjänster för kunderna. SEPA BESTÅR AV: > den gemensamma valutan, > en enda uppsättning betalningsinstrument för gireringar, autogiro och kortbetalningar, > effektiva infrastrukturer för bearbetning av eurobetalningar, > gemensamma tekniska standarder, > gemensam affärspraxis, > en harmoniserad rättslig grund > kontinuerlig utveckling av nya kundtjänster. 7
8 UPPRÄTTANDE AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) SEPA KRÄVER SAMVERKAN MELLAN ALLA FÖLJANDE BERÖRDA PARTER: > Den europeiska banksektorn ansvarar för omstrukturering av euroområdets betalningssystem. Denna omstrukturering kommer på kort sikt att medföra betydande kostnader. På medellång till lång sikt kommer emellertid den europeiska banksektorn att dra fördel av kostnadsbesparingar och potentiella nya inkomster. För att samordna sina ansträngningar har banksektorn skapat ett beslutande organ som ska leda och samordna SEPA-projektet. Detta organ, European Payments Council (EPC), består av 74 europeiska banker och bankorganisationer, inbegripet de tre sammanslutningarna för den europeiska kreditsektorn och Euro Banking Association (EBA). Representanter för banksektorn från EU, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz deltar i EPC, vars arbete omfattar alla eurobetalningar i dessa länder. > Den europeiska sektorn för clearing och avveckling har som målsättning att alla mottagare i euroområdet ska kunna nås med SEPA-instrument. Olika leverantörer av infrastruktur, som automatiserade clearingcentraler (ACH) och kortföretag, deltar aktivt i detta arbete. EACHA (European Automated Clearing House Association) har utarbetat ett antal rutiner som ska säkerställa interoperabilitet mellan infrastrukturer, medan EBA har tagit fram STEP2, det första paneuropeiska automatiserade clearinghuset (PEACH) för clearing av både gränsöverskridande och inhemska massbetalningar i euro. > Företag i euroområdet (bolag, handlare, små och medelstora företag) medverkar till utarbetandet av tjänster som ska automatisera betalningsprocessen. Dessa tjänster sträcker sig från fakturering till avstämning och bidrar till en helautomatisk bearbetning av alla betalningar. Det minskar kostnaderna för att utföra och ta emot betalningar eftersom betalningarna sker utan papper eller manuella insatser. Finanschefer i företag företräds av European Association of Corporate Treasurers (EACT). 8
9 UPPRÄTTANDE AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) > Offentliga sektorn och konsumenter kommer att vara användarna av de nya SEPA-betalningsinstrumenten. Den offentliga sektorn utför betydande betalningar, både nationellt och gränsöverskrivande, inom sådana områden som pensioner, socialförsäkringar och skatter. Ett fast åtagande krävs därför av de offentliga myndigheterna. Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofinrådet) har vid upprepade tillfällen uttryckt sitt fulla stöd för SEPA. Följande myndigheter deltar i SEPA projektet: > Eurosystemet har i flera publikationer uttryckt sina förväntningar på projektet och följer noga utvecklingen av SEPA. > Europeiska kommissionen har utarbetat en strategi för att undanröja hinder på den inre marknaden och förenkla dess regler. Den föreslog t.ex. direktivet om betaltjänster (PSD), vilket godkändes av Europaparlamentet och EU-rådet > Nationella myndigheter förväntas bli alltmer engagerade och vara bland de första att anta SEPA-betalningssystemet
10 UPPRÄTTANDE AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) > Varför SEPA? Ekonomin i euroområdet kan inte utnyttja alla fördelarna med Ekonomiska och monetära unionen fullt ut ännu. Kunder möter svårigheter när de gör en betalning i euro till andra euroländer eftersom sådana betalningar ofta kräver andra I dagsläget kan ekonomin i betalningsformat och är mer tidskrävande. Så länge euroområdet inte utnyttja detta är fallet kan euron inte betraktas som en fullt fördelarna med den införd gemensam valuta. gemensamma marknaden Trots att euron infördes 1999 och TARGET/ TARGET2, det gemensamma betalningssystemet för stora eurobetalningar, tagits fram fortsätter elektroniska betalningar med lägre värde (dvs. massbetalningar) att hanteras på olika sätt inom euroområdet. Antalet och utbudet av betalningsinstrument, standarder och infrastruktur för bearbetning av massbetalningar har inte ändrats i någon större omfattning sedan euron infördes. I en sådan miljö måste företag med ett stort antal gränsöverskridande betalningar därför ha konton i många av de länder där de gör affärer. Nationell lagstiftning försvårar gränsöverskridande affärsverksamhet ytterligare eftersom aktörerna kan stå inför olika regler och krav beroende på vilket land de gör affärer med. Denna fragmentering påverkar inte bara gränsöverskridande betalningar utan även nationella eurobetalningar eftersom det hindrar innovation och konkurrens i euroområdet. På en gemensam marknad kommer innovationen att kunna öka oberoende av nationella gränser. Den fragmenterade europeiska marknaden för massbetalningar kommer successivt att ersättas med en allomfattande och konkurrenskraftig marknad i euroområdet SEPA:s mål är alltså att skapa en integrerad konkurrenskraftig och innovativ marknad för alla kontantlösa massbetalningar i euro, vilka ska utföras helt elektroniskt. SEPA kommer då att vara till nytta för alla kunder. 10
11 UPPRÄTTANDE AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) > BANKSEKTORNS INITIATIV För övergången till SEPA har banksektorn huvudsakligen inriktat sig på att utveckla SEPA:s betalningsinstrument. För det första utvecklades nya betalningssystem för gireringar och autogiro, och ett ramverk för kortbetalningar utarbetades. För det andra identifierades principer för infrastrukturen för de underliggande betalningsprocesserna. Standardiseringsfrågor togs också upp. Genom dessa steg underlättades införandet av de nya gemensamma betalningsinstrumenten i euroområdet. Arbetet inriktades ursprungligen på betalningar mellan banker men 2008 började banksektorn även undersöka hur man skulle kunna förbättra hanteringen av betalningar mellan kunder och banker (m.a.o. kund-till-bank- och bank-till-kund-domäner). De nya betalningsinstrument som banksektorn erbjuder kunder kommer att vara baserade på nya regler, praxis och standarder för eurobetalningar. EPC har utarbetat regelböcker för SEPA-girering och SEPA-autogiro, och dessutom ett ramverk för SEPA-kortbetalningar, som bankerna ska följa när de utvecklar SEPA-betalningsprodukter. För girering och autogiro har nya gemensamma system utformats som gör att kunder kan skicka och ta emot överföringar i euro till och från vilken motpart som helst i euroområdet. I regelböcker beskrivs regler, praxis och standarder som är tillämpliga på sådana eurobetalningar. För kortbetalningar finns en anpassningsstrategi för att låta befintliga system och deras operatörer anpassa sig till nya affärs- och teknikstandarder och processer. EPC har infört ett ramverk som förklarar hur kortsystem (liksom utfärdare och inlösare av kort samt operatörer) ska anpassa sina nuvarande rutiner för att uppfylla SEPA:s principer för kortbetalningar i euro. En viktig egenskap hos de nya betalningsinstrumenten är att de gör tydlig åtskillnad mellan system (dvs. regler, praxis och standarder) och infrastrukturer. Det gör det möjligt för varje infrastruktur att bearbeta SEPA-betalningar. 11
12 UPPRÄTTANDE AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) Finansinstitut har ansvar för kvaliteten på sina SEPA-produkter och kan erbjuda sina kunder förbättrade produkter så länge de följer de olika systemen och ramverken. Infrastrukturen hanterar den operationella sidan av clearing och avveckling av eurobetalningar. EPC har utarbetat ett ramverk som klargör de olika regler och procedurer som leverantörerna av infrastruktur ska följa, t.ex. ACH, kortsystemhanterare och andra hanterare som bearbetar, överför och utbyter betalningsrelaterad information för finansinstitut). Traditionellt har dessa leverantörer av infrastruktur haft ansvar för hantering av regler, praxis och standarder relaterade till betalningar inom ett land och de erbjuder ofta sina bearbetningstjänster till finansinstitut. I det nya SEPA definieras regler och standarder i SEPA-systemen, som är skilda från bearbetningsinfrastrukturen. Genom denna åtskillnad kan infrastrukturleverantörerna konkurrera och erbjuda sina bearbetningstjänster till alla banker eller leverantörer av kortsystem. STEP2, den första alleuropeiska automatiserade clearingcentralen, drivs av EBA Clearing. Andra europeiska clearingcentraler, som företräds av EACHA, har utarbetat ett ramverk som underlättar interoperabilitet mellan olika europeiska infrastrukturer. Med hjälp av ramverket ska alla SEPA-gireringar och autogiron kunna skickas och tas emot av alla kunder i Europa. Tjänster inom kund-till-bankområdet Baserat på SEPA kan finansinstitut, enskilt eller i samarbete med andra, ta fram förbättrade produkter och erbjuda dem till sina kunder. Dessa tjänster måste vara transparenta och EPC måste meddelas när de är klara att tas i drift. I utarbetandet av SEPA:s system och ramverk har EPC fokuserat på bank-tillbankområdet. EPC beslutade 2008 att utöka sin räckvidd och intensifierade sitt arbete på kund-till-bankområdet. Målet är att utveckla SEPA-omfattande tjänster som förstärker SEPA-betalningsinstrumenten. 12
13 UPPRÄTTANDE AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) Arbete har inletts på tjänster som gör det möjligt för kunder att göra SEPAbetalningar hos online-handlare via sina Internetbanksapplikationer (dvs. betalningsinstruktioner via Internet) eller med hjälp av mobiltelefonen (dvs. betalningsinstruktioner via mobiltelefon). Andra tjänster gäller elektronisk betalningsbekräftelse. Tjänsten automatisk avprickning erbjuds t.ex. till kunder efter betalning. Fakturor matchas elektroniskt mot betalningar och betalningsmottagarens uppgifter uppdateras automatiskt. Eurosystemet har uppmuntrat EPC att fortsätta arbetet med dessa tilläggstjänster. Förutom EPC har arbetet inletts på en av de flitigast utnyttjade tilläggstjänsterna: elektronisk fakturering. Den här tjänsten erbjuds till kunder före betalning. Fakturor skickas direkt till betalarens Internetbanksapplikation. När betalaren har godkänt fakturan skapas en automatisk betalningsinstruktion som innehåller relevant information om betalare och betalningsmottagare. Det här arbetet utförs av Europeiska kommissionens expertgrupp för e-fakturering. Målet är att utarbeta ett ramverk för e-fakturering före slutet av ECB uppmuntrar sådana initiativ eftersom kombinationen av tilläggstjänster med SEPA-betalningsinstrument skapar stora potentiella besparingar för ekonomin, genom att papper inte behöver användas och betalningshanteringen blir helautomatisk. Tilläggstjänster före betalning Bearbetning av betalning Tilläggstjänster efter betalning Helautomatisk betalningsbearbetning 13
14 UPPRÄTTANDE AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) > TIDSPLAN EPC har utformat sin tidsplan för SEPA-projektet runt tre huvudfaser: en utformningsfas, en implementeringsfas, och en migreringsfas. EPC:s tidtabell 01/ / / / / X Utformningsfas Implementeringsfas Migreringsfas SEPA-gireringar och kortbetalningar tillgängliga SEPA-autogiro tillgängligt SEPA-instrument används allmänt Slutdatum för SEPAmigrering Den första fasen, utformningsfasen, inleddes Den omfattade utformning av de nya systemen för girering och autogiro samt ramverk för kort och clearing- och avvecklingsinfrastrukturer. Vidare utarbetades nödvändiga standarder och säkerhetskraven specificerades. Den andra fasen, implementeringsfasen, inleddes i mitten av 2006 och pågick till slutet av Den fasen av projektet koncentrerades på förberedelser för lanseringen av SEPA:s nya instrument, standarder och infrastruktur. Testning ingick också i den fasen. De nationella organen för implementering och migrering som hade upprättats i alla euroländer hjälpte till genom att följa de olika aktörernas förberedelser för lanseringen av SEPA. Aktörerna var av mycket olika slag och bestod av ett antal parter som banker, infrastrukturleverantörer, offentliga förvaltningar, företag och andra användare. Slutfasen är migreringsfasen, då nationella betalningssystem kommer att samexistera med de nya SEPA-systemen. Kunderna kommer att erbjudas både de gamla nationella och de nya SEPA-instrumenten. Infrastrukturerna för clearing och avveckling kommer att kunna hantera betalningar från båda typerna av instrument. Målet är att uppnå en gradvis marknadsdriven migrering till SEPA, varvid en kritisk massa transaktioner ska ha migrerat i slutet av Efter migreringsperioden kan kunderna inte längre använda tjänster för att sända och ta emot eurobetalningar som är baserade på de nuvarande systemen för girering och autogiro (eller liknande system).
15 SEPA:s EFFEKTER PÅ AKTÖRERNA 2 SEPA-projektet kommer att få betydande effekter på alla aktörer och skapa såväl möjligheter som utmaningar. SEPA leder till mer konkurrens genom att euroområdet blir en integrerad marknad där leverantörer kan erbjuda sina tjänster i hela euroområdet. Det ökade utbudet av tjänsteleverantörer tillsammans med stordriftsfördelar kommer att säkerställa att kunderna erbjuds ett större antal konkurrenskraftiga betalningslösningar. SEPA leder även till många andra fördelar. 15
16 SEPA:s EFFEKTER PÅ AKTÖRERNA > För konsumenter SEPA-betalningsinstrument blir tillgängliga i hela euroområdet och gör livet enklare för konsumenterna. > Konsumenterna behöver bara ett bankkonto. Från detta konto kan de göra gireringar och autogiro-betalningar i euro i hela euroområdet lika enkelt som nationella betalningar. De kan till exempel betala hyra för barn som studerar utomlands, betala för en semesterbostad eller betala för tjänster från europeiska företag (mobiltelefontjänster, försäkringar, allmännyttiga tjänster osv.) Personer som bor, arbetar eller studerar utanför sitt hemland behöver inte längre ett konto hemma och ett annat utomlands. > Användningen av betalkort blir mer effektiv när konsumenterna kan använda samma kort för alla eurobetalningar. Det minskar behovet av att använda kontanter. > Det kommer att bli möjligt att erbjuda kunderna innovativa tjänster oberoende av nationella gränser. Banksektorns långsiktiga mål är att SEPA-betalningsinstrument endast ska användas i elektronisk form. På det sättet kan betalningar enkelt kombineras med tilläggstjänster (dvs. tjänster för att göra betalningsprocessen före och efter avvecklingen av en betalning lättare för kunder och företag). Tilläggstjänsterna omfattar e-fakturering, betalningsinstruktioner via mobiltelefon eller Internet, e-biljetter för flyg och automatisk avprickning. Konsumenterna kommer därigenom att ägna mindre tid åt att hantera betalningar. > FÖR HANDLARE Det börjar bli väldigt populärt bland konsumenterna att betala med kort och dessa ersätter i allt större utsträckning checkar och kontantbetalningar. Kortanvändningen väntas alltså öka i framtiden. För att acceptera kortbetalningar behöver handlarna ett avtal med en inlösande bank som bearbetar kortbetalningar åt handlare genom att hantera information om betalningar och kortinnehavare och vidarebefordra uppgifterna till kortinnehavarens bank via clearinginfrastrukturen. SEPA erbjuder följande fördelar: > Inlösare kommer att kunna hantera alla SEPA-anpassade kortbetalningar, även gränsöverskridande. I SEPA-miljön kan handlarna välja vilken inlösare som helst i euroområdet för bearbetning av kortbetalningar. Detta ökar konkurrensen och pressar kostnaderna. > Kassaterminaler i euroområdet kommer att bli mer och mer standardiserade. Detta leder till ett större utbud av terminaler och handlare kommer att kunna ta emot flera typer av kort på en och samma terminal. Den ökade konkurrensen mellan kortsystem bör också pressa ned avgifterna för handlarna. 16
17 SEPA:s EFFEKTER PÅ AKTÖRERNA > FÖR FÖRETAG SEPA kommer att bidra till att företagens hantering av betalningar förenklas. SEPA-betalningar kommer att göra det lättare att övervinna sådana hinder och företag kommer att gynnas av helautomatisk betalningshantering. > Företag kan utföra alla sina finansiella transaktioner i euro centralt från ett bankkonto med hjälp av SEPAbetalningsinstrument. Hanteringen av betalningar förenklas eftersom alla inkommande och utgående betalningar har samma format. Företag med verksamhet i hela euroområdet sparar inte bara in på kostnader utan även på tid genom att samla sina betalningar och likviditetshanteringen till ett ställe. > FÖR BANKER Med nya betalningsinstrument och infrastrukturer innebär SEPA följande fördelar för bankerna: > Bankerna kan utöka sin verksamhet och konkurrera på euroområdesnivå eftersom de lättare kan erbjuda sina tjänster till kunder i hela euroområdet. De kan också utöka sin verksamhet genom att erbjuda kunderna tilläggstjänster utöver SEPA-produkter. > Tilläggstjänster, som e-fakturering och automatisk avprickning, kommer att hjälpa företagen att optimera hanteringen av betalningar. I dagsläget erbjuds dessa tjänster ofta bara nationellt eftersom olika betalningsformat och rättsliga krav gör gränsöverskridande användning svår. Standardiserade system för > SEPA leder till större europeisk integration och ökad marknadseffektivitet. I och med att villkoren för betalningar blir likvärdiga kommer SEPA att leda till en enda uppsättning regler, lika och öppen åtkomst, tillgänglighet, transparens och interoperabilitet som främjar konkurrens. På så sätt kan bankerna förhandla med sina tjänsteleverantörer om bättre villkor. Förordning nr 2560/2001 infördes för att avgifterna för inhemska och gränsöverskridande betalningar skulle vara lika. Fr.o.m. den 1 juli 2002 gällde förordningen för kortbetalningar och för uttag från uttagsautomater och fr.o.m. den 1 juli 2003 gällde den för gireringar med ett värde upp till euro. Sedan den 1 januari 2006 har den även gällt för gireringar i euro med ett värde på upp till euro mellan två eurokonton. Europeiska kommissionen har föreslagit att utöka bestämmelserna för gränsöverskridande betalningar i euro till att även omfatta autogiro och kommer att slutföra sin granskning av förordningen 2009 i syfte att underlätta för SEPA. 17
18 SEPA:s EFFEKTER PÅ AKTÖRERNA > Förordning nr 2560/2001, om gränsöverskridande betalningar i euro, i vilken man inför principen om lika avgifter för jämförbara gränsöverskridande och inhemska betalningar inom EU har medfört en obalans mellan bankernas avgifter och kostnader vid gränsöverskridande betalningar. Denna obalans kan bara övervinnas om hantering av gränsöverskridande betalningar, i form av bearbetning, clearing och avveckling, organiseras så att de är lika effektiva och billiga som hanteringen av nationella betalningar. Detta är SEPA:s huvudmål. > FÖR LEVERANTÖRER AV INFRASTRUKTUR Om utvecklingen av betalningssystemen kopplades loss från infrastrukturleverantörerna (som ACH och kortföretag) skulle det öka konkurrensen mellan leverantörer av infrastruktur. > Infrastrukturleverantörer kommer inte längre att vara bundna av nationsgränser utan kan i stället tillhandahålla sina tjänster i hela euroområdet. > Interoperabilitet och sammankoppling av olika infrastrukturleverantörer kommer att bli möjlig genom gemensamma tekniska standarder. > Kortföretag kommer att kunna betjäna olika kortsystem och inlösare i hela euroområdet. MIGRERINGSÅTGÄRDER FÖR KUNDER Övergången till SEPA förväntas få små konsekvenser för kunderna. Kunderna kan komma att uppleva vissa förändringar när inhemska betalningsinstrument ersätts av SEPA-betalningsinstrument. En kunds nationella kontonummer kommer till exempel att ersättas av IBAN och utformningen av betalningsformulären kan också komma att skilja sig från de som används på nationell nivå idag. 18
19 SEPA:s KOMPONENTER 3 Skapandet av ett gemensamt eurobetalningsområde är en kontinuerlig process. Nu när byggstenarna nästan är på plats har dock en viktig milstolpe uppnåtts. Nästa steg blir att utveckla och erbjuda kunderna tilläggstjänster. Dessa tjänster kommer att underlätta SEPA-betalningar och garantera deras användarvänlighet. På det sättet främjas inrättandet av ett pappersfritt betalningsområde med helautomatisk hantering av alla betalningar. DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) Helautomatisk betalningsbearbetning Tilläggstjänster + Endast elektronisk användning + Gemensamma betalningsinstrument, infrastruktur, standarder och rättslig grund > SEPA-BETALNINGSINSTRUMENT EPC har infört två nya system för betalningar, SEPA-gireringar och SEPAautogiro, samt ett ramverk för kort. De nuvarande nationella instrumenten kommer gradvis att ersättas av SEPA-instrument baserade på dessa standarder och ramverk. 19
20 SEPA:s KOMPONENTER SEPA-GIRERINGAR SEPA:s system för gireringar är ett system för interbankbetalningar med gemensamma regler och rutiner för gireringar i euro. Systemet fastställer en gemensam servicenivå och en tidsram inom vilken finansinstitut som deltar i systemet ska utföra enskilda SEPA-gireringar. Systemet lanserades i januari Gireringssystemets egenskaper > Hela SEPA-området kan nås, alltså alla kunder. > Hela beloppet krediteras mottagarens konto. Det finns inga begränsningar för betalningsbelopp. > Längsta avvecklingstiden är tre arbetsdagar. 1) > Systemet är åtskilt från bearbetningsinfrastrukturen. > IBAN och BIC används för kontoidentifikation. > Det finns utförliga regler för avvisade och återsända betalningar. Vad är en girering? En betalning som initieras av betalaren. Vid en girering skickas en betalningsinstruktion till betalarens bank (avsändarens bank), som flyttar medlen till betalningsmottagarens bank, eventuellt via flera intermediärer. 1) Enligt direktivet för betalningstjänster (PSD), vilket träder i kraft den 1 november 2009, kommer längsta avvecklingstid att vara tre arbetsdagar fram till den 1 januari 2012 och därefter en arbetsdag. 20
21 SEPA:s KOMPONENTER SEPA-AUTOGIRO SEPA:s system för autogiro är ett system för interbankbetalningar med gemensamma regler och rutiner för debitering i euro. Systemet fastställer en gemensam servicenivå och en tidsram, inom vilken finansinstitut som deltar i systemet ska utföra enskilda SEPA-autogiron. Autogirosystemet kommer att införas den 1 november Kärnmodellen för autogiro I det nya autogirosystemet kommer betalaren att ge uppdraget direkt till mottagaren. I en lösning med e-medgivande kan kunder ge elektroniska medgivanden via sin Internetbankapplikation. Kärnsystemet för autogiro > Det fungerar över hela SEPA autogiro kan göras till vilken mottagare som helst. > Det täcker både återkommande och enstaka betalningar i euro. > Den längsta avvecklingstiden är fem affärsdagar för en enstaka betalning eller den första i en serie återkommande betalningar och två affärsdagar för övriga återkommande betalningar. Vad är autogiro? > Systemet är skilt från bearbetningsinfrastrukturen. > Både IBAN och BIC används för kontoidentifikation. En överföring som > Det finns utförliga regler för avvisade och återsända betalningar. initieras av mottagaren via dennes bank efter ett Särskilda kännetecken avtal mellan mottagare > Ett autogirosystem för företag till företag har också utvecklats. Det är och betalare (avsändare). baserat på kärnsystemet för autogiro, med särskilda extra egenskaper Autogiro används ofta för för transaktioner företag emellan. återkommande betalningar (som allmännyttiga tjänster) med ett betalningsschema som betalaren godkänt på förhand. Autogiro används även för enstaka betalningar när betalaren auktoriserar en enda betalning. 21
22 SEPA:s KOMPONENTER SEPA-KORTBETALNINGAR SEPA-kortbetalningar görs enligt ett antal övergripande principer som utfärdare, inlösare, kortsystem och operatörer behöver följa. Dessa principer har utvecklats av EPC och kallas SEPA:s ramverk för kort. SEPA-kortbetalningarnas egenskaper > Kortinnehavare kommer att kunna betala med ett kort inom hela euroområdet (endast begränsat av handlarnas märkesacceptans). > Kortinnehavare och handlare kommer att kunna utföra och motta kortbetalningar i hela euroområdet på ett gemensamt och konsekvent sätt. > Betalkortshanterare kommer att kunna konkurrera med varandra och erbjuda sina tjänster i hela euroområdet, och därigenom göra marknaden för bearbetning av kortbetalningar mer konkurrenskraftig, tillförlitlig och kostnadseffektiv. Vad är en kortbetalning? Det finns två huvudtyper av kort för betalning: > kontokort som låter kortinnehavaren betala inköp direkt och individuellt till ett konto. > kreditkort, som låter kortinnehavaren göra inköp inom en viss kreditlimit. Saldot betalas antingen helt och hållet i slutet av en viss period eller delvis, då det återstående saldot tas som kredit på vilken kortinnehavaren betalar ränta. 22
23 SEPA:s KOMPONENTER SEPA-KONTANTER För att betalningssystem ska fungera smidigt krävs flera olika instrument, inklusive kontanter. För att skapa ett gemensamt eurokontantområde för personer som yrkesmässigt hanterar kontanter, har ECB godkänt ett antal åtgärder som ska ge rättvisa konkurrensförhållanden för Eurosystemets kontanttjänster. Åtgärderna rör banksektorn, som är Eurosystemets huvudsakliga motpart för kontanttjänster och intermediär för distributionen av kontanter till allmänheten. Fler steg kommer att tas för att ytterligare Vem ger ut sedlar? harmonisera de nationella ECB har ensamrätt att centralbankernas tillåta sedelutgivning kontanttjänster på inom euroområdet. De medellång sikt. nationella centralbankerna i Eurosystemet sätter eurosedlar i omlopp via banksektorn. Den huvudsakliga distributionskanalen till allmänheten är bankomater. 23
24 SEPA:s KOMPONENTER > SEPA-INFRASTRUKTUR I EPC:s ramverk för clearing- och avvecklingsmekanismer inom SEPA anges de principer som låter infrastrukturleverantörer cleara betalningar med hjälp av SEPA-systemen för girering och autogiro. Ramverket skiljer mellan roller och ansvarsuppgifter för systemen (dvs. reglerna för de olika betalningsinstrumenten) och för infrastrukturer (dvs. leverantörer av bearbetningstjänster till finansinstitut). Ramverket innehåller även en klassificering av olika typer av infrastruktur, från PEACH och arrangemang inom grupper till rent bilaterala arrangemang. Ramverket för clearing- och avvecklingsmekanismer inom SEPA trädde i kraft i januari CLEARING- OCH AVVECKLINGSINFRASRUKTURERNAS EGENSKAPER INOM SEPA Eurosystemets mål är att de viktigaste infrastrukturerna ska kunna skicka och ta emot eurobetalningar som görs med SEPA-betalningsinstrument till och från alla banker i euroområdet. Banker kan nås direkt eller indirekt, antingen genom förmedlande banker eller genom förbindelser mellan infrastrukturer. För att utbytet av betalningsmeddelanden ska ske effektivt, ska infrastrukturleverantörer anta enhetliga regler för interoperabilitet. Ett annat mål är att säkerställa full transparens för tjänster och priser från infrastrukturleverantörer. Vad är clearing och avveckling? Clearing är den process som innefattar överföring, avstämning och bekräftelse av betalningsorder samt upprättande av en slutlig position för avveckling (antingen baserad på individuella transaktioner eller på buntar av transaktioner). Avveckling är överföring av medel mellan betalaren och mottagaren (och mellan betalarens bank och mottagarens bank). 24
25 SEPA:s KOMPONENTER Clearing och avveckling i SEPA kommer att utformas för att säkerställa att: > alla banker i euroområdet kan nås > system och infrastrukturer hålls åtskilda. > STANDARDISERING EPC har valt att använda välkända internationella standarder för SEPAbetalningssystem. Målet är att säkerställa automatisk hantering av alla betalningar i euro. Detta är en process i tre faser. > I regelböckerna för SEPA-gireringar och SEPA-autogiro, har EPC affärsmässiga krav som beskriver de dataelement som ska utbytas mellan finansiella intermediärer. Utifrån dessa affärsmässiga krav har EPC identifierat logiska krav. > I det sista skiktet blir dessa logiska krav konkreta meddelandestandarder. De standarder som valts ut är UNIFI (ISO 20022) XML meddelandestandarder som tagits fram av Internationella standardiseringsorganisationen. EPC har utarbetat riktlinjer för implementering av SEPA, vilka definierar användningen av UNIFI meddelandestandarder. EPC har beslutat att UNIFI-standarder ska vara obligatoriska på bank-till-bankområdet och rekommenderas på kund-till-bankområdet. Vad är standarder? Standarder är regler för teknik, uppförande och samspel mellan olika parter. Teknikstandarder behövs för att tillåta samspel och interoperabilitet mellan IT-system och främja automatisering av betalningsprocessen. 25
26 SEPA:s KOMPONENTER > RÄTTSLIGT RAMVERK I direktivet om betaltjänster (PSD) fastställs det rättsliga ramverk som är nödvändigt för SEPA-betalningar och det kommer även att gälla befintliga nationella betalningsprodukter. Europaparlamentet och Ekofinrådet antog direktivet Det ska ha införlivats i nationell lagstiftning senast i november Direktivet innehåller tre viktiga byggstenar, som beskrivs nedan. RÄTTEN ATT UTFÖRA BETALNINGSTJÄNSTER FÖR ALLMÄNHETEN Syftet med direktivet är att harmonisera kraven för tillträdet till marknaden för andra leverantörer av betalningstjänster än banker. Det kommer att hjälpa till att främja innovation och skapa effektiv konkurrens på lika marknadsvillkor. KRAV PÅ TRANSPARENS OCH INFORMATION Direktivet ger klara och koncisa harmoniserade krav på information som alla betalningstjänstleverantörer ska uppfylla, antingen de erbjuder SEPA-betalningsprodukter eller befintliga nationella betalningsprodukter. Detta kommer att förbättra transparensen för kunderna och harmonisera de nationella reglerna som för närvarande varierar betydligt. Vad är direktivet om betaltjänster? Europaparlamentet och EU-rådet antog 2007 direktivet om betaltjänster på den inre marknaden. Det kommer att säkerställa att samma rättsliga ram gäller alla betalningar inom Europa. ANVÄNDARNAS OCH BETALNINGSTJÄNSTLEVERANTÖRERNAS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Direktivet kommer att ge klarhet och säkerhet när det gäller användarnas och betalningstjänstleverantörernas grundläggande rättigheter och skyldigheter. Det kommer också att ge det rättsliga ramverk som är nödvändigt för SEPA eftersom det kommer att harmonisera de olika nationella rättsliga kraven som för närvarande är i kraft. 26
27 SEPA OCH EUROSYSTEMET 4 > EUROSYSTEMETS SYN PÅ SEPA Eurosystemet ser SEPA som en integrerad marknad för betalningstjänster. På denna marknad råder effektiv konkurrens och ingen skillnad görs mellan gränsöverskridande och nationella betalningar inom euroområdet. Gemensamt uttalande av Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken, maj 2006 Varför är Eurosystemet engagerat i SEPA? Eurosystemets intresse för SEPA-projektet och för den finansiella integrationen av betalningssystem i allmänhet grundar sig i dess skyldighet att, i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, främja att betalningssystemen fungerar smidigt och skydda den finansiella stabiliteten. > EUROSYSTEMETS FOKUS Eurosystemet uppmuntrar den fortsatta utvecklingen av SEPA så att kundernas behov och krav uppfylls. Det omedelbara målet ska vara att > göra SEPA:s system för autogiro tillgängliga för alla användare från november 2009, > fortsätta att driva initiativ för att utveckla ett ytterligare europeiskt kortsystem, > förstärka SEPA-betalningsinstrument med tilläggstjänster (e-fakturering, automatisk avprickning, betalningsinstruktioner via Internet osv.) som säkerställer helautomatisk hantering av alla SEPA-betalningar. 27
28 SEPA OCH EUROSYSTEMET > h U R S E PA S K A S K A PA S Eurosystemet stöder SEPA-projektet genom att agera som katalysator för förändring och kommer att fortsätta att > ge råd för att uppnå en massbetalningsmarknad som är i EU:s bästa intresse > samarbeta med den offentliga sektorn för att säkerställa att den tidigt antar SEPA:s betalningsprodukter i alla länder > samarbeta med alla användare för att säkerställa att deras förväntningar erkänns av EPC > bidra till samordningen av kommunikationsinsatserna: > med Europeiska kommissionen och EPC på gränsöverskridande nivå för att samordna deras kommunikationsåtgärder, > på nationell nivå med de samarbetsorgan som har upprättats i alla euroländer. Dessa organ består huvudsakligen av representanter för de nationella regeringarna, nationella bankorganisationer och de nationella centralbankerna. Deras syfte är att säkerställa införandet av SEPA:s hörnstenar och se till att de nationella bankväsendena är informerade om, och redo för, SEPA. 28
29 SEPA OCH EUROSYSTEMET > eurosystemets FÖRVÄNTNINGAR PÅ LÅNG SIKT Eurosystemet uppmuntrar EPC att fortsätta sina insatser för att utveckla en gemensam, innovativ marknad för massbetalningar i euroområdet som uppfyller de europeiska medborgarnas behov och krav. På lång sikt förväntar sig Eurosystemet att alla betalningar i euroområdet ska bli inhemska och att dessa betalningar ska vara minst lika säkra och effektiva som de mest välfungerande nationella betalningarna idag. KVALITET Inom SEPA ska eurobetalningarnas hastighet och bekvämlighet vara lika med eller helst överträffa de bästa nationella betalningarna idag. AKTÖRERNAS ENGAGEMANG Alla berörda parter kommer att vara engagerade i SEPA:s fortsatta utveckling. Även om SEPA är en utmaning för alla på kort sikt, ger det på längre sikt en betydande möjlighet för både europeisk integration och tekniska framsteg. SÄKERHET Kunder kommer att känna sig säkrare när de använder SEPA-betalningsinstrument, vilka skyddas av en uppsättning minimistandarder för säkerhet. STANDARDISERING På lång sikt kommer alla euroområdesbetalningar att stödja helautomatisk hantering baserad på öppna standarder utan upphovsrättsskydd. VALMÖJLIGHETER Aktörer kommer att kunna välja mellan transparenta SEPA-betalningsinstrument och kommer inte att begränsas av nationsgränser. Alla kunder kommer att ha större valmöjligheter vad gäller banker och betalningsprodukter. Slutligen kommer finansinstituten att kunna välja mellan flera olika infrastrukturleverantörer och korthanterare. KONKURRENS SEPA kommer att skapa mer konkurrens genom att hela euroområdet blir en integrerad marknad där leverantörer kan erbjuda sina tjänster oberoende av nationella gränser. 29
30 Europeiska centralbanken, 2009 Adress Kaiserstrasse 29, Frankfurt am Main, Tyskland Postadress Postfach , Frankfurt am Main, Tyskland Tfn Webbplats: Fax Layout och design Tryckning Alla rättigheter förbehålls. ISBN (online) Alexander Weiler, Visuelle Kommunikation, Hünstetten, Tyskland Imprimerie Centrale s.a., Luxembourg 30
31
32 SV
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
22.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning C 51/3 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 19 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets
EUROSYSTEMETS SEPAFÖRVÄNTNINGAR
EUROSYSTEMETS SEPAFÖRVÄNTNINGAR SAMMANFATTNING Mycket har uppnåtts, men mycket återstår att göra. Skapandet av ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA), vars mål är att bryta ner de hinder som finns för
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
25.5.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 155/1 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 7 april 2011 om ett förslag
Produktrelease för Bankgirosystemet. April Utgåva våren 2015
April 2015 Produktrelease för Bankgirosystemet Utgåva våren 2015 Postadress: 105 19 Stockholm Besöksadress: Palmfeltsvägen 5 Webb: bankgirot.se Bankgironr: 160-9908 Styrelsens säte: Stockholm Växel: 08-725
Framtidens Betalningar Utvecklingen i Sverige och Europa. Leif Trogen Svenska Bankföreningen 5 oktober 2011
Framtidens Betalningar Utvecklingen i Sverige och Europa Leif Trogen Svenska Bankföreningen 5 oktober 2011 1 Agenda Betalningars betydelse Framgångsfaktorer SEPA Single Euro Payment Area Morgondagens betalinfrastruktur
Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER
1.6.2018 L 136/81 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2018/797 av den 3 maj 2018 om Eurosystemets tillhandahållande av reservförvaltningstjänster i euro till centralbanker och länder utanför
MOT ETT GEMENSAMT BETALNINGSOMRÅDE FÖR EURO - TREDJE FRAMSTEGSRAPPORTEN
2 december 2004 MOT ETT GEMENSAMT BETALNINGSOMRÅDE FÖR EURO - TREDJE FRAMSTEGSRAPPORTEN SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 9 1 MOT ETT GEMENSAMT BETALNINGSOMRÅDE FÖR EURO 2010: MILSTOLPAR OCH MÅLSÄTTNINGAR 10
MOT ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE
MOT ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE FEBRUARI 2006 MÅL OCH TIDSFRISTER 4:e LÄGESRAPPORTEN MOT ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE MÅL OCH TIDSFRISTER 4:e LÄGESRAPPORTEN FEBRUARI 2006 Alla ECB publikationer
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
31.12.2005 SV C 336/109 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 15 december 2005 över ett förslag till en EG-förordning om information om betalaren som skall åtfölja överföringar
DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGS- OMRÅDET (SEPA): EN INTEGRERAD BETALNINGS- MARKNAD FÖR MASSBETALNINGAR
DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGS- OMRÅDET (SEPA): EN INTEGRERAD BETALNINGS- MARKNAD FÖR MASSBETALNINGAR INNEHÅLL Förord 5 Inledning 6 1. Upprättande av det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) 7 > Översikt
Innehåll. Sammanfattning...5. ESRB: årsrapport 2012 Innehåll 3
Årsrapport 2012 Årsrapport 2012 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...5 ESRB: årsrapport 2012 Innehåll 3 Förord Mario Draghi Ordförande för Europeiska systemrisknämnden Jag har nöjet att presentera Europeiska
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2004O0013 SV 22.12.2004 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B M1 EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 1 juli 2004
Gränsöverskridande överföringar i euro från och med den 1 juli i år vanliga frågor (se även IP/03/901)
MEMO/03/140 Bryssel den 26 juni 2003 Gränsöverskridande överföringar i euro från och med den 1 juli i år vanliga frågor (se även IP/03/901) Vad är det som ändras den 1 juli? I förordning 2560/2001/EG om
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2006O0004 SV 01.07.2009 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 7 april 2006
- Potentiella robusthetshöjande åtgärder till följd av SEPA
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(18) Dokumentklass: Öppen Datum: 2015-12-10 Version: 1.0 Robusthetshöjande åtgärder Fördjupad analys: Single Euro Payments Area (SEPA) - Potentiella robusthetshöjande
EUROPAPARLAMENTET C5-0639/2001. Gemensam ståndpunkt. Sammanträdeshandling 2001/0174(COD) 10/12/2001
EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandling 2004 C5-0639/2001 2001/0174(COD) SV 10/12/2001 Gemensam ståndpunkt antagen av rådet den 7 december 2001 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning
1. Omfattning. 2. Förutsättningar
Rekommendation angående dels information till kunder med anledning av lagen (1999:268) om betalningsöverföringar till och från andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet dels EG-förordningen
U 25/2018 rd. Helsingfors den 17 maj Finansminister Petteri Orpo. Finansråd Risto Koponen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 vad gäller vissa avgifter på gränsöverskridande betalningar
STANDARDER FÖR ÖVERVAKNING AV SYSTEM FÖR MASSBETALNINGAR I EURO Svar på de kommentarer som inkommit under offentligt samråd
EUROPEISKA CENTRALBANKEN STANDARDER FÖR ÖVERVAKNING AV SYSTEM FÖR MASSBETALNINGAR I EURO Svar på de kommentarer som inkommit under offentligt samråd Den 8 juli 2002 utkom Eurosystemets nya standarder för
Penningöverföringar. mellan banker. Erik Holst, senior ekonom, 2014
Penningöverföringar mellan banker Erik Holst, senior ekonom, 2014 Vad jag tänker prata om Riksbankens roll i stort Vad är betalningssystemet? Olika typer av betalningar RIX Riksbankens system Andra inblandade
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))
EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2010/29) (2011/67/EU)
L 35/26 Europeiska unionens officiella tidning 9.2.2011 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (omarbetning) (ECB/2010/29) (2011/67/EU) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT
TARGET2- Suomen Pankki
REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till
Konsoliderad TEXT CONSLEG: 2001O /10/2001. producerad via CONSLEG-systemet. av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
SV Konsoliderad TEXT producerad via CONSLEG-systemet av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer CONSLEG: 2001O0008 01/10/2001 Antal sidor: 6 < Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
Priser och kostnader i det svenska betalningssystemet
Priser och kostnader i det svenska betalningssystemet PRISER OCH KOSTNADER En företagsekonomisk analys av de svenska storbankernas kostnader i samband med produktionen av betalningstjänster visar att de
EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE
C 284/6 Europeiska unionens officiella tidning 25.11.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 16 november 2009 om ett förslag till rådets förordning om äkthetskontroll av euromynt och hantering av
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
31.1.2008 C 27/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 17 december 2007 på begäran av Europeiska unionens råd över
Innehåll. Förord Sammanfattning ESRB Årsrapport 2013 Innehåll
Årsrapport 2013 Årsrapport 2013 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 ESRB Årsrapport 2013 Innehåll 3 Förord Mario Draghi Ordförande för Europeiska systemrisknämnden dess verksamhet finns på ESRB:s
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2017 C(2017) 3890 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 12.6.2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster; SFS 2017:342 Utkom från trycket den 16 maj 2017 utfärdad den 4 maj 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 27 juni 2001 PE 304.701/1-19 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Christopher Huhne (PE 304.701) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE
ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE NOVEMBER 2008 SJÄTTE LÄGESRAPPORTEN SV ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE SJÄTTE LÄGESRAPPORTEN NOVEMBER 2008 Alla publikationer under 2008 kommer att ha ett motiv från
TARGET2- Suomen Pankki
REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till
STANDARDER FÖR ÖVERVAKNING AV SYSTEM FÖR MASSBETALNINGAR I EURO
EUROPEISKA CENTRALBANKEN STANDARDER FÖR ÖVERVAKNING AV SYSTEM FÖR MASSBETALNINGAR I EURO 1 Inledning Övervakningen av betalningssystem är en viktig uppgift för centralbankerna och syftar till att säkerställa
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
C 213/16 Europeiska unionens officiella tidning 20.7.2011 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 11 mars 2011 över en rekommendation
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */ Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 207, 18/07/1996
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
8.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 106/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 20 april 2009 om ett
(EGT L 337, , s. 52) nr sida datum M1 Europeiska Centralbankens beslut ECB/2003/23 av den 18 december L
2001D0913 SV 01.01.2009 005.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 6 december 2001
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2018 COM(2018) 163 final 2018/0076 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 vad gäller vissa avgifter
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 30 april 2010 Nr 290 304 INNEHÅLL Nr Sidan 290 Betaltjänstlag... 1121 291 Lag om ändring av 7 kap. 19 i konsumentskyddslagen... 1144 292 Lag
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om gränsöverskridande betalningar i euro
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 25.7.2001 KOM(2001) 439 slutlig 2001/0174 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om gränsöverskridande betalningar i euro (framlagt
12/2012 Cash Management
12/2012 Cash Management Likviditetsoptimering skapar stabilitet i företagets ekonomi s. 2 SEPA framskrider steg för steg s. 6 Tidsscheman för betalningar vid årsskiftet s. 12 Danske Bank tillhandahåller
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
13.12.2005 C 316/25 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 1 december 2005 över ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
C 273/2 Europeiska unionens officiella tidning 16.9.2011 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 23 augusti 2011 om ett förslag
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Rekommendation till RÅDETS BESLUT Bryssel den 16.10.2009 KOM(2009) 572 slutlig 2009/0159 (CNB) om Europeiska gemenskapens ståndpunkt vid omförhandlingen av
Card Payment Sweden Stortorget 13 B SE Malmö Sweden
Card Payment Sweden Stortorget 13 B SE-211 22 Malmö Sweden +46 40 250 778 info@pan-nordic.org Card Payment Sweden (CPS) är en branschförening som främjar användningen av kortbaserade betalningar i Sverige.
ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)
SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken
UTDRAG UR PRISLISTAN PRIVATKUNDER
UTDRAG UR PRISLISTAN PRIVATKUNDER Aktuell prislista och prislista gäller från och med 1.10.2018 www.saastopankki.fi/liedonsp DAGLIGA PENNINGÄRENDEN (aktuell prislista) Kontouppgifter Saldouppgift i samband
EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten
Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel
IP/97/626 Bryssel, den 9 juli 1997 Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel Europeiska kommissionen har godkänt en rekommendation som riktar sig till
RIKTLINJER OM NATIONELLA PROVISORISKA FÖRTECKNINGAR ÖVER DE MEST REPRESENTATIVA TJÄNSTERNA EBA/GL/2015/
EBA/GL/2015/01 11.05.2015 EBA:s riktlinjer om nationella provisoriska förteckningar över de mest representativa tjänsterna som är knutna till betalkonton och som omfattas av en avgift 1 Regelefterlevnad
EUROSYSTEMETS SYNPUNKTER PÅ ETT SEPA FÖR KORT
EUROSYSTEMETS SYNPUNKTER PÅ ETT SEPA FÖR KORT SAMMANFATTNING För närvarande finns det över 350 miljoner kort i omlopp i euroområdet. Dessa används vid mer än 12 miljarder betalningar och 6 miljarder kontantuttag
Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna?
Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Jonas Domeij, Hans Sundholm, FöreningsSparbanken 28 april 2003 Dataföreningen 1 Innehåll Direktövergång - En skarp valutagräns Gemensamt intresse
gemensamma Innehåll: Direktdebitering SEPAs effekter för företag ALLMÄNT betalningarnas snabbhet är i framtiden är till fördel för Betalkort
GENOMFÖRANDET AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET SEPA I FINLAND FRÅGOR OCH SVAR Innehåll: Allmänt Girering Direktdebitering Betalkort SEPAs effekter för företag ALLMÄNT 1. VAD ÄR SEPA? SEPA är en
Produktrelease för Bankgirosystemet. Oktober Utgåva hösten 2016
Oktober 2016 Produktrelease för Bankgirosystemet Utgåva hösten 2016 Postadress: 105 19 Stockholm Besöksadress: Palmfeltsvägen 5 Webb: bankgirot.se Bankgironr: 160-9908 Styrelsens säte: Stockholm Växel:
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.12.2010 KOM(2010) 775 slutlig 2010/0373 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
17.2.2005 C 40/9 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 4 februari 2005 på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
1.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 87/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 18 mars 2010 över ett
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Rekommendation till RÅDETS BESLUT Bryssel den 16.10.2009 KOM(2009) 570 slutlig 2009/0158 (CNB) om Europeiska gemenskapens ståndpunkt vid omförhandlingen av
Brussels, 7 January 2002
Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en
Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER
20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
L 148/56 Europeiska unionens officiella tidning 2.6.2006 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 19 maj 2006 om ändring av beslut ECB/2001/16 om fördelning av de monetära inkomsterna
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.6.2014 COM(2014) 325 final 2014/0169 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen SV SV MOTIVERING
det gemensamma eurobetalningsområ det (SEPA)
det gemensamma eurobetalningsområ det (SEPA) oktober 2010 Sjunde LÄgesrapporteN FrÅ n teori till praktik SV Alla -publikationer under 2010 har ett motiv från 500-eurosedeln. DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET
ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AVGÅENDE OCH ANKOMMANDE VALUTABETALNINGAR
ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AVGÅENDE OCH ANKOMMANDE Dessa allmänna villkor för valutabetalningar har utarbetats vid Danske Bank på basis av de modellvillkor som utarbetats av Finansbranschens Centralförbund (FC).
Betalningsstatistik 2014, uppgifter som ska rapporteras
Betalningsstatistik 2014, uppgifter som ska rapporteras Uppgifterna i denna tabell rapporteras för 2014 till Finlands Bank i början av 2015. Tabellen är en förteckning över uppgifter som ska rapporteras
Konkurrensen i Sverige Kapitel 12 Betaltjänstmarknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 12 Betaltjänstmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002R1606 SV 10.04.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1606/2002
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING
ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE (SEPA) FRÅN IDÉ TILL GENOMFÖRANDE
ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE (SEPA) FRÅN IDÉ TILL GENOMFÖRANDE JULI 2007 FEMTE LÄGESRAPPORTEN SV ETT GEMENSAMT EUROBETALNINGSOMRÅDE (SEPA) FRÅN IDÉ TILL GENOMFÖRANDE Alla publikationer under 2007
Chefdirektörens hälsning
Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
L 36/22 Europeiska unionens officiella tidning 5.2.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
Framtidens betalningslösningar
Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar
Europeiska unionens officiella tidning
5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)
Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, betalningar, kontoinformation
Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, betalningar, kontoinformation Gäller från 1.1.2009 KONTON BRUKSKONTO Till försäljning bara Brukskonto 0 17 år (Ungdomsbrukskonto) Månadsavgift för brukskontopaket
Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till
RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska polisbyrån (Europol) för budgetåret 2016 med byråns svar (2017/C 417/36)
6.12.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning C 417/223 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska polisbyrån (Europol) för budgetåret 2016 med byråns svar (2017/C 417/36) INLEDNING 1. Europeiska
Gireringar...2. Betalningssätten och betalningsuppdragets bekräftelse...3. Att spara betalningar och förfallodagsbetalningar...3
för privatkunder produktbeskrivning 1 (5) Innehåll Gireringar...2 Betalningssätten och betalningsuppdragets bekräftelse...2 Att spara betalningar och förfallodagsbetalningar...2 Tjänsten är tillgänglig
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel första strecksatsen,
L 157/28 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2016/948 av den 1 juni 2016 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (ECB/2016/16) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med
Siirto för företagskunder Beskrivning av tjänsten Siirto-gränssnitt
Siirto för företagskunder Beskrivning av tjänsten Siirto-gränssnitt 1 Innehåll Övergripande beskrivning av Siirto-betalningar... 3 Fördelarna med Siirto-betalningar... 3 Nordeas Siirto för företagskunder...
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till KOMMISSIONENS REKOMMENDATION
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.7.2011 SEK(2011) 907 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS REKOMMENDATION om
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET
V I L L KOR. Sida 1 av 5
V I L L KOR S E P A C O R E D I R E C T D E B E T, f ö r B e t a l a r e ( n e d a n k a l l a t S D D C o r e ) f ö r K o n s u m e n t / I c k e - k o n s u m e n t Sida 1 av 5 Villkor för SDD Core utgörs
(Text av betydelse för EES)
L 87/224 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/582 av den 29 juni 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 avseende tekniska tillsynsstandarder som närmare
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM85. Handlingsplan om finansiella tjänster för konsumenter: Bättre produkter, fler valmöjligheter
Regeringskansliet Faktapromemoria Handlingsplan om finansiella tjänster för konsumenter: Bättre produkter, fler valmöjligheter Finansdepartementet 2017-04-25 Dokumentbeteckning KOM(2017) 139 Meddelande
EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1409/2013 av den 28 november 2013 om betalningsstatistik
L 352/18 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2013 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1409/2013 av den 28 november 2013 om betalningsstatistik (ECB/2013/43) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Riktlinjer. om processer för produktgodkännande i fråga om bankprodukter för konsumenter EBA/GL/2015/18 22/03/3016
EBA/GL/2015/18 22/03/3016 Riktlinjer om processer för produktgodkännande i fråga om bankprodukter för konsumenter 1 Riktlinjer om processer för produktgodkännande i fråga om bankprodukter för konsumenter
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp. (kodifiering)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Förslag till RÅDETS FÖRORDNING Bryssel den 26.11.2010 KOM(2010) 691 slutlig 2010/0338 (NLE) om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp (kodifiering)
EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN
EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN Ståndpunktsdokument 2011 KONSEKVENSER FÖR OFFENTLIG REDOVISNINGSSKYLDIGHET OCH OFFENTLIG REVISION I EU OCH REVISIONSRÄTTENS ROLL MOT BAKGRUND AV DEN RÅDANDE FINANSIELLA OCH
8461/17 ck/ss 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8461/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7875/17 + ADD 1 Komm. dok. nr:
Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER
2.6.2015 L 135/23 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/855 av den 12 mars 2015 om principerna för Eurosystemets etiska ramverk och om upphävande av riktlinje ECB/2002/6 om minimistandarder
Europeiska unionens råd Bryssel den 15 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 15 september 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0228 (COD) 12244/17 ADD 3 FÖLJENOT från: inkom den: 13 september 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: TELECOM
FÖRSLAG TILL UNIONSRÄTTSAKT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 27.2.2015 B8-0210/2015 FÖRSLAG TILL UNIONSRÄTTSAKT i enlighet med artikel 46.2 i arbetsordningen om ändring av rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Om genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 1.12.2005 KOM(2005) 603 slutlig 2005/0245 (COD) Om genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0338 (CNS) 13732/16 ADD 3 FISC 172 IA 100 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:
Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
V I L L K O R. S E P A D I R E C T D E B I T C O R E, f ö r B e t a l a r e ( n e d a n k a l l a t S D D C o r e ) Sida 1 av 5
V I L L K O R S E P A D I R E C T D E B I T C O R E, f ö r B e t a l a r e ( n e d a n k a l l a t S D D C o r e ) f ö r K o n s u m e n t / I c k e - k o n s u m e n t Sida 1 av 5 Villkor för SDD Core