Bilaga 4 Lagar, föreskrifter och riktlinjer
|
|
- Sofia Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 4 Lagar, föreskrifter och riktlinjer Vård i livets slutskede regleras av flera olika lagar med tilhörande föreskrifter. Lagar De övergripande lagarna som gäller är Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1992:567 och Socialtjänstlagen SoL. Även betalningsansvarslagen är väsentlig. I HSL fram går bland annat av 2 atmålet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika vilkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla m änniskor lika värde och för den enskilda m änniskans värdighet.d en som har det största behovet av hälso- och sjukvård skalges företräde til vården. I lagen definieras vilken övergripande ansvarsfördelning som finns m elan de två huvudm ännen landstingen och kom m unerna. I 8 och 21 sägs att huvudm ännen ska sam verka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. 31 handlar om kvaliteten i verksam heter och säger att kvaliteten i hälso- och sjukvårdsverksam heten system atiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Föreskrifter Aktuellaföreskrifterfrån Socialstyrelsen ärhuvudsakligen SOSFS 1996:24 Socialstyrelsens föreskrifter och allm änna råd Kvalitetssystem ihälso- och sjukvården. SOSFS 1996:32 Socialstyrelsens föreskrifter och allm änna råd Inform ationsöverföring och sam ordnad vårdplanering. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården Från och m ed den 1 januari 1997 gäller bestäm m elser om kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt 31 ska kvaliteten i verksam heten inom hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.föreskrifterna om fattarföljande om råden System förattfortlöpande säkraoch utveckla kvaliteten Patientens värdighet,integritet,delaktighetoch säkerhet Ansvar Krav på kvalitetssystem inklusive sam verkan och sam arbete, m etoder för diagnostik, vård och om händertagande, kom petens, försörjning och teknik,riskanalys och avvikelsehantering. Egenkontrol,uppföljning och erfarenhetsåterföring Dokum entation och spårbarhet
2 Med ett kvalitetssystem avses en organisatorisk struktur, rutiner, processer och resurser som är nödvändiga för ledning och styrning av verksam heten m ed avseende på kvalitet. I föreskrifterna påpekas att varje verksam het behöver anpassa sitt kvalitetssystem till de egna förutsättningarna och den aktuellaverksam heten. Ansvaret för fram tagandet av kvalitetssystem et vilar på verksam hetschefen ellerm otsvarande. E tkvalitetssystem skalenligtföreskrifterna Varaanpassattilverksam hetensinriktning och om fatning Omfa ta m ätbara m ål och dokum enterade rutiner för hur kvaliteten i verksam heten styrsoch säkras motmålen Säkerstälaeffektiv användning av tilgängliga resurser Säkerställa att det finns organisation och dokum enterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning Varavälförankratiorganisationen Dokum enteras ien kvalitetsplan En viktig del är dokum entation av rutiner eftersom det syftar till att styra verksam heten och attförebygga attfeloch bristeruppkom m er. System et ska innehålla rutiner för klargörande av ansvar för sam arbete och sam verkan kring vård och om händertagande av patienten m ellan personal, m elan funktionerna och gentem ot andra enheter, nivåer och ansvarsom råden sam t rutiner för rapportering m ellan personal om patienternas behov, vård och om händertagande. Styrande ska patientens bästavara. Kvalitetssystem etska ocksåinnehålarutinerför Egenkontrollgenom system atisk resultatuppföljning av verksam heten Egenkontroll genom periodisk granskning av kvalitetssystem ets tiläm pning, ändam ålsenlighet och effektivitet för at uppnå kvalitetsm ålen. Hur resultatet av granskningarna skall dokum enteras och återföras till verksam hetschefen/m otsvarande och tillberördpersonal. SOSFS 1996:32 Informationsöverföring och samordnad vårdplanering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Informationsöverföring och sam ordnad vårdplanering (SOSFS 1996:32) betonar vikten av sam verkan m elan hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att trygga enskilda patienters rätt att få en god och säker vård och om sorg. En förutsättning för deta är tilgång til inform ation. Verksam hetschefen inom landstinget/regionen är ansvarig för att det skapas rutiner för inform ationsöverföring i olika sam m anhang för at på så sät tilgodose patientsäkerheten. Inom kom m unen ansvarar den m edicinskt ansvariga sjuksköterskan för att patienterna får en säker och ändam ålsenlig vård och behandling av god kvalitet.
3 Föreskriften behandlar vård i livets slutskede i ett separat avsnitt. Här poängteras vikten av sam ordning m elan vårdinstanser. Bland annat sägs att planering och sam verkan bör ske utifrån en individuell vårdplan där den enskildes önskem ål om vården är utgångspunkten. Vidare påtalas de anhörigas stälning och vikten av at vården utform as i nära sam verkan m ed dem och deras önskem ål. Det sägs också att det är läm pligt att huvudm ännen utvecklar lokala vårdprogram för a tvården i livets slutskede skal håla en fortlöpande god kvalitet. I vårdprogrammet kan kraven på resurser, kostnadsfördelning, kom petens, organisation och rutiner rörande alla verksamheter och professioner som är inbegripna i vården preciseras. Vidareom fattarföreskrifterna bland annatnedanstående åtaom råden. Patientens medverkan Vikten av patientens sam tycke betonas i SOSFS 1996:32. Hälso- och sjukvård bygger på den förutsätning att den enskilde avgör om han eller hon vill acceptera de erbjudanden om olika insatser som kan ges. Grundläggande för all vård och om sorg är att den sker i sam råd m ed patienten och attpatientens autonom ioch integritetrespekteras. För at information ska få överföras krävs patientens sam tycke. Om patienten inte själv kan läm na m edgivande kan det läm nas av närstående som även denna måstege sitsam tycke tilatinformationen läm nasut. Meddelande om intagning i sluten vård När en patient tas in på sjukhus kan ett intagningsm eddelande sändas till socialtjänsten och den öppna hälso- och sjukvården. Föreskrifterna betonar att ett intagningsm eddelande inte innebär att den sam ordnade vårdplaneringen inletts.fördettakrävs ettm eraktivtställningstagande. Det påpekas också att intagningsm eddelande inte bör översändas slentrianm ässigt för vissa grupper. Föreskrifterna rekom m enderar istället att huvudm ännen i lokala överenskom m elser kom m er överens om i vilka fal detkan läm pa sigmed intagningsm eddelande. Samordnad vårdplanering Enligt föreskrifterna bör en sam ordnad vårdplanering inledas så fort underlag föreligger att patienten efter utskrivningen behöver sociala insatser och hälso- och sjukvårdsinsatser. Med en samordnad vårdplanering avses en sam ordning av fortsatta insatser i den slutna vården och de insatser som kan vara aktuella inom socialtjänsten och den öppna hälso- och sjukvården eftersjukhusvistelsen. Informationsöverföring ISO SFS 1996:32 sägs vidare: När ansvarig läkare inom den slutna vården tagit stälning til at patienten kan behöva vård och om sorg efter sjukhusvistelsen, skall om patientens sam tycker tilldet eller det kan antas attpatienten inte har något attinvända mot det information om patienten översändas till socialtjänsten och den öppna hälso- och sjukvården.
4 Inform ationen som ska sändas kan beståi En aktuell beskrivning av patientens psykiska och fysiska funktionsförmåga Aktuelaåtgärder Prelim inär bedöm ning av vårdtiden på sjukhuset och av fortsata insatserfrån hälso- och sjukvården Behov av kontaktm ed socialtjänsten. Inform ationen som skickas till socialtjänsten bör snarast m öjligt bekräftas, antingen skriftligen eler m untligen. I och m ed deta inleds den sam ordnade vårdplaneringen om inteannatöverenskom m its. Enligt föreskrifterna är det den patientansvariga läkaren eller den som läkaren uppdragit detta åt, som ansvarar för att initiera planeringen. Formerna för den sam ordnade vårdplaneringen bestäm s i sam råd m ellan de olika aktörerna. Personal m ed olika kom petens bör delta i den sam ordnade vårdplaneringen. Strävan ska, enligt föreskrifterna, vara a t så allsidigt som möjligt belysa behoven och därefterbeslutaom insatser. Den samordnade vårdplaneringen kan ske antingen genom telefonkontakt e ler genom at berörda parter träffas. Om företrädare från hälso- och sjukvården behöver träffas, förutsätts patienten och/eller dennes närstående erbjudas attdelta. Hur sam ordning av insatser skall ske bör enligt föreskriften kunna bestämm as ilokalahandlingsprogram. Begreppet Medicinskt färdigbehandlad Enligt 10 betalningsansvarslagen är en patient medicinskt färdigbehandlad vid enheter för som atisk akutsjukvård när patienter inte längre behöver sådan vård som ges vid enheten. Tidpunkten och kriterierna varierar m elan olika m edicinska verksam heter. Utskrivning från sluten hälso- och sjukvård När en patient skrivs ut från den slutna vården ska inform ation överföras til socialtjänsten och den öppna hälso- och sjukvården. Utskrivningen ska ske efter att patienten bedöm ts vara m edicinskt färdigbehandlade och efter det atten sam ordnad vårdplanering hargjorts. SO SFS 1996:32 säger: Sam m a dag som patienten skrivs ut skall ett utskrivningsm eddelande skickas till socialtjänsten och den öppna hälso- och sjukvården. Avsändare och m ottagare av denna information kan bestämmas lokalt. Kommer man inte överens om annat skall utskrivningsm eddelandet sändas till biståndshandläggaren inom socialtjänsten, ansvarig sjuksköterska vid aktuell boendeform och/eller inom den öppna hälso- och sjukvården sam t ansvarig läkare. Ett exem plar av utskrivningsm eddelandet skall överläm nas tilpatienten elerden som följerm ed patienten från sjukhuset.
5 Utskrivningsm eddelandet bör enligt föreskrifterna vara en sam m anfattning av de m edicinska, om vårdnadsm ässiga och rehabiliterande insatser som patienten erhålit.detbörinnehålauppgiftom Vilka som varit ansvariga för patienternas vård och om sorg på sjukhuset(inkl.rehabiliterande åtgärder) Resultaten av aktuelvårdoch behandling ADL-förmåga 1 Kom m unikativförm åga Förslag tilfortsatabehandlings- och rehabiliteringsåtgärder Den information som går til ansvarig sjuksköterska respektive til den för patienten ansvariga läkaren böräven innehåla Anvisningar för patientens fortsata m edicinska behandling och om vårdnad Eventuella kom plikationer eller risker i sam band m ed vissa behandlingsåtgärder Aktuellaläkem edelsföreskrivningar När utskrivningsm eddelandet har nått mottagaren anses ansvaret för patienten ha övergåt. Vidare bör patientens vård och behandlingsperiod efter utskrivningen sam m anfa tas i en så ka lad epikris 2 som bör översändas till den för patienten ansvariga läkaren och till den ansvariga sjuksköterskan inom den öppna hälso- och sjukvården. Epikrisen bör översändas snarast möjligt och bör i regel kunna ske inom en vecka efter patientens utskrivning. Patienten ska underrättas om vilken inform ation som översänds. Föreskrifterna säger att kan vara läm pligt att rutiner för inform ationsöverföring m elan sjukhusen och socialtjänsten och m elan sjukhuset och den öppna hälso- och sjukvården bestäm s lokaltoch i sam råd melan olika vårdgivare. Dessa rutiner kan även om fatta rutiner för översändning av inform ation tilsjukhusen. 1 Med ADL avses detdagliga livetsaktiviteter.d essa gällerpersonligvård,oftakallat PA D L,och aktiviteterinom hemmetoch ihushållet,kallatiadl (Instrum entellaaktiviteter idetdagliga livet). 2 Med epikrisavses en sammanfattande bedöm ning av ettsjukdom sfall.d en innehålleren medicinsk delsom ärden ansvarige läkarens sammanfattande bedöm ning,en om vårdnadsdelsom ärden om vårdnadsansvariga sjuksköterskans sammanfattande bedöm ning och en rehabiliteringsdelsom ärden rehabiliteringsansvariges sammanfattande bedöm ning.
6 Kvalitetssäkring och dokumentation I föreskrifterna om informationsöverföring sägs att arbetet med att utveckla vårdprogram bör ses som en del i kvalitetssäkringsarbetet. Dokum entation ska ske enligtde reglersom gälleripatientjournallagen. Informationsöverföring vid intagning på sjukhus Vid intagning på sjukhuset ska socialtjänsten och det öppna hälso- och sjukvården överföra information om aktuela vård- och om sorgsinsatser. Denna inform ation ska m otsvara inform ationen som sänds över från den slutna vården till den öppna vården respektive socialtjänsten. I föreskrifterna trycks på att det är särskilt viktigt att aktuella uppgifter om vem som ansvararförolika vård- och om sorgsinsatserkan förm edlas tillsjukhuset. Utgångspunkten bör, enligt föreskrifterna, vara att patienten själv tar med informationen til sjukhuset. Om patienten inte kan göra det och om närstående inte heler har möjlighet til det, måste patientens läkare och/eler sjuksköterska inom den öppna hälso- och sjukvården sam t ansvarig befa tningshavare inom socialtjänsten översända den information som är aktuell.detär viktigtattdetta kan ske direkti anslutning tillattden enskilde tasinpå sjukhusete lersenastinom e tdygn. Prioriteringar Behovet av sjukvård har ökat under de senaste decennierna. Likaså har möjligheterna til sjukvård ökat genom utvecklingen inom teknik och läkemedelsbranschen. Resurserna till sjukvården har dock inte ökat i samma takt som utvecklingen. Detta har inneburit att gapet m ellan m öjligheterna att behandla och bota och resurserna därtillhar ökat inom hela västvärlden.det har därför blivit nödvändigt att resonera kring vilka prioriteringar som ska göras i e tläge då inte a la kan få den vård de önskar e ler är i behov av vid e tspecifikttilfä le. Att konkret studerar huruvida prioriteringar görs är av naturliga orsaker m ycket svårt. För att kunna studera detta skulle till exem pel deltagande observationer behöva göras då utvärderarna följer vårdpersonalen. Detta är oftast praktiskt ogenom förbart. Dessutom skulle utvärderarna antagligen påverka hur själva prioriteringen görs. Inregia har därför koncentrerat granskningen på at studera om det finns riktlinjer för hur arbetet ska gå til på olika nivåer och i vilken utsträckning överensstämmer med riksdagens intentioner. Regeringen tilsa te år 1992 Prioriteringsutredningen 3. Utredningen resulterade 1995 i betänkandet Vårdens svåra val. Efter förslag från regeringen i propositionen Prioriteringar inom hälso- och sjukvården fattades 1996 ett riksdagsbeslut om prioriteringar.i beslutet slogs tre etiska grundprinciperfast: 3 SOU 1995:5
7 Människovärdeprincipen alla m änniskor har lika värde oberoende av ålder,ekonom iellersocialbakgrund. Behovs- och solidaritetsprincipen de som har störst behov av vård har också företräde tillvård,och attalla andraav solidaritetaccepterardetta. Kostnadseffektivitetsprincipen i valet melan olika m etoder ska m an använda den som är mest kostnadseffektiv. Kostnadseffektivitet behöver inte bara handla om pengar, utan kan också gälla snabbare rehabilitering e lerhögrelivskvalitetförpatienten. Principerna är rangordnade så att m änniskovärdesprincipen går före behovssolidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. Det är likaså oförenligt m ed de etiska principerna at generelt låta en människas behov stå tilbaka på grund av hans/hennes ålder, födelsevikt, livsstilelerekonom iska förhålanden. M ed dessa etiska principer som grund har patienter inom hälso- och sjukvården delas in i fyra prioriteringsgrupper efter angelägenhetsgrad. D essa grupperär: Prioriteringsgrupp 1 Vårdav livshotande akutasjukdom ar Vård av sjukdom ar som utan behandling leder til varaktigt invalidiserande tilstånd Vårdav svårakroniska sjukdom ar Paliativvårdoch vårdilivetsslutskede Vårdav m änniskorm ed nedsattautonom i Prioriteringsgrupp 2 Prevention m ed dokum enterad effekt Habilitering och rehabilitering Prioriteringsgrupp 3 Vårdav mindre akutaoch kroniska sjukdom ar( vardagssjukdom arna ) Prioriteringsgrupp 4 Vårdav andra skälän sjukdom och skada Patienter i behov av paliativ vård och vård i livets slutskede ingår altså i den första prioriteringsgruppen tilsam mans m ed patienter i vård av livshotande akutasjukdom ar. I prioriteringsgrupp 1 finns stora grupper som landstinget och kom m unerna vårdar gem ensam t, till exem pel äldre, funktionshindrade och psykiskt sjuka. Också m ycket av ansvaret i prioriteringsgrupp 2 delas av kom m uner och landsting,isynnerhetvad gälerhabilitering och rehabilitering. I prioriteringsbesluten anges vidare att graden av behovstillfredsställelse ska vara störst i högre prioriteringsgrupper. Det är viktigt att patienter får en snar m edicinsk bedöm ning så at de kan placeras in i prioriteringsgrupperingen.
8 I juni 1998 tillsattes prioriteringsdelegationen för att följa upp hur arbetet efter Prioriteringsutredningens riktlinjer tilläm pas. De erfarenheter delegationen har hittills, är att prioriteringsarbetet går trögt. Prioriteringar görs givetvis och har altid gjorts inom sjukvården, m en det rör sig om företrädelsevis om outtalade prioriteringar. M ed prioriteringsgrupperingen som grund är avsikten attprioriteringarna ska göras på ettöppetsätt,synligt föralla. Vertikal och horisontell prioritering Sjukvårdspolitikerna på regional och kom m unal nivå ansvarar för de horisontella prioriteringsbesluten. Det gäller beslut om hur resurser ska fördelas m elan olika verksam hetsom råden, til exem pel m elan prim ärvård och annan specialistvård. De vertikala prioriteringsbesluten ansvarar verksam hetscheferna i sjukvården för. Det handlar bland annat om att prioritera m ellan resursinsatser för diagnostik, individinriktad prevention, behandling och rehabilitering inom detegna verksam hetsom rådet.
Organisation och resurser 1. Hurärarbetetkring vård ilivetsslutorganiseratpå din enhet/idin kom m un/iditdistrikt?
Bilaga 5 Frågeguide Del 1 Det gemensamma ansvaret Organisation och resurser 1. Hurärarbetetkring vård ilivetsslutorganiseratpå din enhet/idin kom m un/iditdistrikt? 2. Vilka resurserfinns förarbetetoch
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merDefinition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.
Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merRiktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter
Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara Samverkan mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. (2015 06 01 2017 05 31) - Dokumenttyp
Läs merBilaga 3 Simrishamns kommun och Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt
Bilaga 3 Simrishamns kommun och Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt Sim risham n kom m un är en av de tre kom m uner som valts at ingå i granskningen av vården ilivetsslutskede. Sim risham ns kom m un hade
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merSAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan
RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan Enligt SOSFS 2005:27 Riktlinjerna avser en process som syftar
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merSamordnad Vårdplanering
Samordnad Vårdplanering Rutiner vid Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Gäller från 2007-03-01, anpassad 2011-01-28 Rutiner SVPL 2011 1 (16) Innehållsförteckning
Läs merÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD
ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merCirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:
Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merRiktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix
Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen samverkan vid från sluten hälso- och sjukvård sprocess enligt regeringens proposition utgiven 2017-02-21 Version 3.0 Datum 2017-03-22 Framtaget av: Ida Wernered Ny betalningsansvarslag
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merÖverenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merJURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård; SFS 2017:612 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg?
ÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg? Karin Lund PrioriteringsCentrum 2003:5 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 013-22 20 00 (vxl) Telefax:
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul
Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan
Läs merAnsvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård
Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida
Läs merMedicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merHKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar
Läs merLena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting
Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merDenna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.
1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merVar? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Beslutad på strategisk nivå 2012-03-02 Ersätter tidigare dokument
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs merÖverenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter
2003-03-27 rev 2006-03-22 Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Inledning Ändringar i Lag (1990:1404) om
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs mer2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1
2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...
Läs merRegion Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merFörlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län
Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till
Läs merRiktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård
6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs merNationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31
Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Vårdplanering och informationsöverföring
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merPatientansvarig läkare
Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merKom m unala pensionärsrådet 2005-09- 13 1( 15) Melleruds kom m unkontor, Bolstadsrum m et Klockan 09 00 12 00
Nr Sam m anträdesdatum sida 1( 15) Plats och tid Melleruds kom m unkontor, Bolstadsrum m et Klockan 09 00 12 00 Beslutande Kerst in Nordst r öm ( s) Rune Ander sson ( PRO- Skållerud) Erik Nordst r öm (
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merMAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten
1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Läs mer