Linneuniversitet. Fast på botten av pyramiden - En kvalitativ studie om belastningsregister i samband med rekrytering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linneuniversitet. Fast på botten av pyramiden - En kvalitativ studie om belastningsregister i samband med rekrytering"

Transkript

1 Linneuniversitet Fast på botten av pyramiden - En kvalitativ studie om belastningsregister i samband med rekrytering Författare: Amar Karat Handledare: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren Termin: HT16 Företagsekonomi III organisation, examensarbete 15hp Kurskod:2FE78E

2 Förord Jag vill börja med att tacka alla samtliga personer som har medverkat i de intervjuer som ligger till grund för denna min uppsats. Ett extra stor tack till min handledare Annika Schilling och min examinator Mikael Lundgren som har väglett mig arbetets gång. Jag vill även nämna opponenterna som har tagit sin tid och ställt upp och gett mig konstruktiv kritik i samband med uppsatsseminarier. Slutligen vill jag tacka min familj och vänner som har stöttat och uppmuntrar mig under uppsatsperioden. Tack! Amar Karat

3 Sammanfattning Datum Titel Författare Handledare Examinator Fast i pyramiden en kvalitativ studie om belastningsregister i samband med rekrytering Amar Karat Annika Schilling Mikael Lundgren Program Linnéuniversitetet, Human Resource Management, HT 2016 Ämne/kurs Syfte Metod Teori Slutsats: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete(kandidat) 15hp Syftet med denna uppsats är att granska innebörden rekryterarens användning utdrag ur belastningsregister vid en rekryteringsprocess. Samt att skapa en bättre förståelse för hur organisationer och tillväga vid rekrytering av personer med försämrade möjligheter för att bli rekryterade? Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sex stycken intervjuer. I uppsatsen har jag valt att använda litteratur, vetenskapliga artiklar och nyhetsartiklar inom området rekrytering, utdrag ur belastningsregistret Informationen som framkommer i denna studie visar på att utdrag från belastningsregistret har en allt större betydelse inom rekryteringsprocessen. Företagen som rekryterar känner att dem inte gör ett fullständigt jobb gentemot arbetsgivare företag om de inte har kollat upp kandidaternas kriminella historik. Arbetssökande känner sig bortprioriterade inom rekryteringsprocessen. De upplever ett negativt bemötande från alla parter i samhället. Detta har negativ inverkan på deras självförtroende och hindrar dem från att söka tjänster inom alla delar av arbetslivet Nyckelord Rekrytering, belastningsregister, diskriminering

4 Abstract Date Title Author Advisor Examiner Stuck in the pyramid - a study on criminal records in recruitment Amar Karat Annika Schilling Mikael Lundgren Program Linneuniversitetet, Human Resource Management, autumn 2016 Subject / Course Purpose Method Theory Conclusion Business Administration III - Organization, essay (bachelor) 15hp The purpose of this paper is to examine the meaning interviewer's use extracts from criminal records in a recruitment process and to create a better understanding of how organizations and the methods for the recruitment of people with fewer opportunities to be recruited? The thesis is based on a qualitative approach, based on an inductive research approach. The empirical data were collected with the help of six interviews. In the paper, I have chosen to use literature, scientific articles and news articles in the area of recruitment, certificate of registry The information presented in this study show that the extract from the criminal records has become increasingly important in the recruitment process. The companies that recruit feel that they do not do a complete job against employers business if they have not checked the candidates' criminal histories. Job seekers feel delete priority in the recruitment process. They experience a negative response from all parts of society. This has a negative impact on their confidence and prevents them from seeking jobs in areas of working life Keywords Recruitment, criminal records, discrimination

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Frågeställning Metod Forskningsproblemet karaktär Val av metod Forskningsansats Datasamlingsmetod Intervjumetod Kvalitativa intervjuer Semistrukturerad intervju Genomförande och Urval Forskningskvalitet Reliabilitet och validitet Forskningsetik Teori Rekrytering Rekryteringsprocess Kompetensbaserad rekrytering Diskriminering Direkt diskriminering och indirekt diskriminering Stigmatisering Avvikelse Empiri och analys Presentation av respondenter Rekrytering och process Betydelsen i arbetssökandes bakgrund och kompetens i rekrytering Diskriminering under rekryteringsprocess Stigmatiserade grupper under rekryteringsprocess Slutsats Förslag på vidare forskning Källförteckning Bilaga Intervju frågor till Företag... 53

6 Intervju frågor till deltagarna... 53

7 1 Inledning Med detta kapitel vill jag ge läsare en bakgrund av uppsatsens ämne samt varför jag har valt att forska inom området genom syftet och problemformuleringen. 1.1 Bakgrund I dagens samhälle stöter vi på problem som kan försämra möjligheterna till att bli rekryterad av olika anledningar. En av de stora faktorerna som kan påverka en människas möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden är att vara dömd för brottsliga handlingar. Polisen definierar belastningsregister som ett underlag för de brott en individ har begått. Samt ett underlag som bekräftar vilka brott en individ har varit eller är misstänkt för. Informationen registreras under en individs profil hos polisen. De individer som får en anmärkning på sitt belastningsregister är de personer i samhället som har begått brott (www.polisen.se 7/ ). Inom arbetslivet är en anställning en viktig roll som erbjuder sociala kontakter, dagliga rutiner samt bidrar med en gemenskap i samhällslivet. På så sätt är det viktigt att hitta ett sätt som ökar möjligheterna för anställning för dem som står utanför arbetsmarknaden. Forskning har visat att en av de viktigaste faktorerna för att öka social integrering bland kriminella är att arbeta och sträva efter att få ett lönearbete (www.fouvalfard.se 7/ ). Att utföra bakgrundskontroller har varit en metod som många företag på senare tid har använt sig utav för att undersöka kandidatens bakgrund. Det finns olika sätt att kontrollera en kandidat, det kan vara genom att kontrollera ekonomin, företagsengagemang, tidigare konkurser eller eventuella tidigare rättsdomar. Utdrag ur belastningsregistret har ökat en hel del på senare år. Andersson, Hallen och Smith utgår efter en artikel i Dagens Nyheter som beskriver hur det år 2003 begärdes ut drygt utdrag ur belastningsregistret, 10 år senare var motsvarande siffra drygt (Andersson, Hallen & Smith, 2016). Den stora ökningen beror enligt Repitsch (Sverigesradio.se 4/ ) på att fler arbetsgivare inom företag begär utdrag ur belastningsregistret vid rekryteringsprocesser. Då dessa handlingar ur belastningsregistret är sekretessbelagda, kan inte arbetsgivare begära ut dessa på egen hand. Därför har privatpersoner själva begärt ut uppgifterna för att använda i olika rekryteringssammanhang. På svensk arbetsmarknad finns en rad befattningar där en eller fler bakgrundskontroller krävs för att kunna komma i fråga för anställning. Exempelvis för att söka arbete inom skola och 2

8 barnomsorg måste man visa upp utdrag ur belastningsregister enligt lag (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. (Andersson, Hallen & Smith, 2016). Kjell-Göran Hansi som arbetar vid polisens rättsavdelning konstaterar att allt fler branscher idag kräver utdrag från polisens register. Branscherna han nämner där ökningen av utdrag har skett, är allt från företag inom försäljning så som butiker till olika transportföretag (sverigesradio.se 21/4 2016) Att allt fler arbetsgivare väljer att kräva utdrag ur belastningsregistret har lett till en negativ påverkan på den personliga integriteten. För att skydda den personliga integriteten på arbetsmarknaden har regeringen tillsatt ett flertal i en utredning där det undersöks om det behövs ett tydligare regelverk. En etisk frågeställning som regelbundet funderas på av arbetssökande är situationer på arbetsmarknaden där utdrag ur belastningsregistret krävs. Om man en gång redan har straffats och sonat för sitt brott, vilket utdömts av det allmänna rättsväsendet, ska man då för evigt straffas av arbetsmarknaden och få en försämrad chans till jobb? Arbetsgivarens åsikt får inte bli ett "andra rättsväsende" och bedöma en person som olämplig för arbetet på grund av dennes bakgrund (Andersson, Hallen & Smith, 2016). Det är inte rätt av arbetsgivaren att ställa de kraven på arbetssökande att begära ut sitt belastningsregister. Arbetssökande hamnar i en position där man inte kan säga nej till arbetsgivaren, det leder på så sätt automatiskt till att man inte går vidare i rekryteringsprocessen (www.kollega.se 24/11,2016). Enligt Backman, som är forskare på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, är det en opålitlig metod för en arbetssökande att inte gå vidare i rekryteringsprocessen. Donovan som jobbar som arbetsjurist på TCO menar även att det finns andra metoder för en arbetsgivare att avgöra en arbetssökande än ett registerutdrag. Donovan förklarar att om en individ har sonat för sitt brott så har den gjort det och skal inte behöva göra det igen. Vidare förklarar Donovan att det måste ligga i allas intresse att dessa människor ska få möjligheten att komma tillbaka ut i arbetslivet (www.expressen.se 24/11). De behöver också synas och höras, och inte stötas ut. Enligt Goffman leder problemet till att de tidigare dömda kriminella drar sig undan och deras situation försvåras på grund av rädslan att bli nekade till jobb efter ett avtjänat straff. Detta leder på så sätt till att arbetsmarknaden blir och känns för hård (Goffman, 2011). Många människor upplever idag att de står utanför arbetsmarknaden och att vägen till en anställning är lång och även att en första kontakt med arbetsgivare/arbetsplats är ännu längre. Arbetsförmedlingen har i stort sett haft ett särskilt ansvar för att göra det lättare för 3

9 arbetssökande och arbetsgivare att finna varandra samt att främst prioritera stöd till dem personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (Bergström, 1988). Arbetsförmedlingen ger de arbetssökande en chans att komma ut i arbetslivet. Utöver arbetsförmedlingen finns det även en rad andra kanaler eller forum som man kan använda sig av för att arbetsgivare ska finna en potentiell arbetstagare. Det har dock framkommit att allt fler företag väljer att rekrytera själva. (Bergström, 1988) Som arbetsgivare till en blivande arbetssökande har man rätt till att få ta del av ett registerutdrag från belastningsregistret. Det är enbart personer som har valts att anställas på företaget behöver uppvisa sitt registerutdrag. När det gäller registerutdrag inom skola/omsorg är det viktigt att registerutdraget inte är äldre än 1 år (Polisen.se). Belastningsregistret innefattar en del kriterier som måste uppfyllas för att kunna arbeta inom skola/barnomsorg, barn med funktionshinder och övrigt arbete med barn. (Polisen.se 1). Registerkontroll visas upp vid anställning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om det är så att arbetsgivaren kräver det. Register utdrag vid en rekryteringsprocess som rör ett område kring barn med funktionsnedsättning finns det också ett krav på belastningskontroll av dem arbetssökande (Polisen.se). Brott som syns på utdrag för HVB-hem avseende misstankeregister är sådana där åtal har väckts och vissa utav de handlar om mord, dråp, misshandel etc (Polisen.se 1). För olika registerutdrag kontrolleras olika brott av arbetsgivaren. Finns tillgänglig i Bilaga 1 (Polisen.se 1). 1.2 Problemdiskussion Enligt Carter (2009) har större del av grupper i samhället det betydligt svårare att komma ut på arbetsmarknaden än vad många andra har. En av de grupper är människor som har begått brott eller har blivit dömda av rättsdomen och som sedan har lett till en anmärkning på belastningsregistret. En kriminologisk undersökning som gjordes har visat att de som har en anmärkning på sitt register har mycket svårare att nå ut till arbetsgivarna, då de stigmatiseras och deras belastningsregister har blivit ett slags hinder för dem för att komma ut på arbetsmarknaden. På grund av att det har blivit allt vanligare för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregister i samband med en anställning, har det lett till att dessa kandidater har löpt större risk att sållas bort i rekryteringsprocessen (Carter, 2009). Enligt lag måste belastningsregister begäras vid sökande av ett arbete som omfattas av barn och omsorgskategorin. De resterande arbetsplatserna kräver belastningsregister av fri vilja. Som arbetssökande är det svårt att säga nej till arbetsgivaren, då arbetsgivaren sållar bort en 4

10 ur rekryteringsprocessen av bara den anledningen (kollega.se 29/1 2014). Yrken med väktarinriktning, bank och finansbranschen och många fler, kräver att de anställda inte har anmärkningar i sina belastningsregister. Vilken typ av belastning man har i sitt belastningsregister spelar givetvis också roll i arbetsgivarens bedömning. Om belastningen inte är relevant i de vardagliga arbetsuppgifterna som tjänsten innefattar och inte påverkar det dagliga arbetet bör samma chans ges till de olika arbetssökande (transportstyrelsen.se 26/6 2015) Den arbetssökande bör bedömas utifrån tidigare erfarenheter, vilja och engagemang. En belastning i registret som är irrelevant till arbetsuppgifterna som tjänsten omfattar tyder inte på att jobbet görs mindre bra (expressen.se 21/ ). Anledningen till att arbetsgivarna efterfrågar ett utdrag ur den ansökandes belastningsregister är för att minimera den egna verksamhetens framtida kostnader, då risken är större att ett brott begås av den anställde vars belastningsregister inte varit tomt sedan tidigare, än av en som aldrig tidigare blivit dömd (kollega.se 29/1 2014). Eftersom ett flertal arbetsgivare idag kräver belastningsregister från arbetssökande har detta lett till att personer med anmärkning på sitt register inte kommer lika långt i rekryteringsprocessen som resterande arbetssökande. En del arbetsgivare sållar bort arbetssökande med kriminell bakgrund medan en annan del är mindre benägna för att anställa individer på grund av den negativa stereotypen av individer som har begått eller anklagats för att ha begått brott. (Weissert, 2016, 2/12) En negativ effekt som uppstår på grund av bakgrundskontroller för arbetssökande är att en genomgripande diskriminering uppstår i arbetslivet mot en stor och växande del av befolkningen. Diskriminering inom arbetslivet mot individer som har anmärkning i sitt brottsregister ökar risken för återfall för den befolkningsgruppen. När en person med kriminell bakgrund nekas lika möjligheter i arbetslivet blir det svårare för honom eller henne att hålla sig ifrån trubbel med lagen. Meningsfullt arbete är viktigt för individer som återinträder i samhället efter avtjänat straff eftersom att individer med kriminell bakgrund som etablerar sig i en stabil arbetsmiljö är mindre benägna till att begå brott igen. (Weissert, 2016, 2/12) 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att granska innebörden rekryterarens användning utdrag ur belastningsregister vid en rekryteringsprocess. Samt att skapa en bättre förståelse för hur 5

11 organisationer och tillväga vid rekrytering av personer med försämrade möjligheter för att bli rekryterade? 1.4 Frågeställning Vilken roll har belastningsregister i organisationens rekryteringsprocess? Hur kandidater som har anmärkningar på belastningsregister upplever rekryteringsprocessen? 6

12 2. Metod Detta kapitel handlar om vilka forskningsmetoder och arbetssätt jag har valt att använda mig av för att kunna forska inom det valda området. Under samtliga avsnitt i kapitlet motiverar och redogör jag mina metoder. 2.1 Forskningsproblemet karaktär Intressent inom rekrytering gällande de som har belastningsregister började att jag kom själv ifrån en förort i Malmö där arbetslösheten var rätt så stor jämfört med stora delar av Sverige. Anledningen varför intresset var så stort var för att jag har varit intresserad av hur organisationer jobbar med rekrytering. Hur organisationer går tillväga för att hitta den rätta person för att täcka den tjänst som annonseras ut. Jag valde att besöka Malmö min gamla hemort och besöka fem av mina barndomsvänner och se vad de jobbar med eller vad de sysselsätter sig vardaglige. Det visade sig att majoriteten av mina barndomsvänner inte har kunnat jobba på grund av sina anmärkningar som de har på sitt register och som har varit registrerade i antal år. Man såg i deras kroppsspråk och när de väl förklarade hur samhället har svikit de genom att deras register har påverkats negativt genom att försämrade möjligheter för att kunna ta sig in i arbetslivet. De senaste decennier har utdrag ur belastningsregister blivit allt vanligare hos organisationer och bemanningsföretag, samt att detta leder till att de kandidaterna med anmärkning på sitt belastningsregister sållas bort från rekryteringsprocessen. Jag upplevde att det uppkommer diskriminering gällande att man sållar bort kandidater med anmärkning på sitt register. Ett a4 papper med en beskrivning av ett brott som begicks för antal år sen behöver inte betyda att man är kriminell idag och dömer den personen för det. En annan anledning av val av ämne är diskriminering, för att kandidater med ett brottsregister upplever diskriminering under rekryteringsprocessen eftersom allt fler arbetsgivaren utgår från ett register trots att kandidaten har erfarenhet och kompetens. Studiens huvudfokus ligger på rekrytering och diskriminering där det grundar sig i dels att jag tycker det är intressant och se om man kan skapa en förändring, ett sätt där man kan underlätta för kandidater med ett brottsregister för att komma lättare in i arbetslivet. Syftet handlar mycket om hur rekryterarens användning utdrag ur belastningsregister vid en rekryteringsprocess, men även skapa en bättre förståelse för hur organisationer går tillväga vid rekrytering av personer med försämrade möjligheter för att bli rekryterade. 7

13 Efter att ha undersökt letat efter information kring forskningen bedömde jag att det inte fanns tillräckligt med studier kring personer med anmärkningar på sitt register och deras försämrade möjligheter för en chans i arbetslivet samt hur dessa individer upplever sig diskriminerade under rekryteringsprocesser. Forskningsproblemet grundmålar hur individer upplever olika situationer, vilket faller sig naturligt för mig att arbetet ska vara av en kvalitativ studie. Yin (2013) understryker att en kvalitativ metod är lämpad vid studier av individers uppfattning av saker och ting, vilket stödjer mitt val av forskningsmetod. 2.2 Val av metod Det finns två forskningsmetoder som är de främsta inom forskning, så kallade kvantitativa och kvalitativa metoder. Den förstnämnda är en metod som används vid insamling av numerisk data. Metoden används för att upptäcka om det finns en objektiv verklighet med hjälp av kvantitativ forskning som mäter för att påvisa om informationen som tas fram är verklig. Den kvalitativa forskningsmetoden bestyrs av olika begrepp som en forskare vill ha klara svar på för att få en strukturerad forskning (Bryman & Bell, 2011). Individer ses som aktiva varelser i den kvalitativa metoden, på grund av synen forskas det om kvalitativa studiers handlingar och aktiviteter hos individer (Trost, 2005). Undersökningsmetoden inom den kvalitativa undersökningen används för att bringa fokus på ett område hos den enskilda individen för att få en klarare syn i studien. Det som gör att den kvalitativa studien sticker ut är på grund av att den har en djupforskning inom ett visst ämne och på grund av att den inte orienterar sig på tidigare statistiska exakta undersökningar och slutsatser (Bryman & Bell, 2011). Bryman & Bell (2011) förklarar att det finns fyra olika konservativa kategorier inom den kvalitativa forskningsmetoden. De olika kategorierna hjälper forskaren att få en bredare förståelse om själva innebörden av den kvalitativa forskningsmetoden. Den första kategorin som nämns är naturalism, som handlar om att kunna förstå den sociala verkligheten som är uppbyggd genom termer. Den andra kategorin handlar om etnometodologi, som förklarar hur det uppkommer och utformas genom interaktioner. Emotionalism är den tredje kategorin som bygger på individens verklighetsuppfattning, det som reflekteras inifrån. Den fjärde konservativa kategorin är mer ett uppenbart ämne för att uppleva hur den sociala verkligheten kan skapas (Bryman & Bell, 2011). 8

14 Fokus i studien ligger på att få en ökad uppfattning för hur organisationer arbetar med rekrytering när det kommer till individer med anmärkning på belastningsregistret, samt att få kännedom om varför arbetssökande, med anmärkningar på belastningsregistret, känner att vägen till en anställning är lång. Studien kommer jag att göra genom att använda den kvalitativa forskningsmetoden eftersom att jag vill belysa intresset genom att förklara, beskriva och tolka material som blir uppenbarat i intervjuerna. Att ge informanterna möjlighet att själva omtala problematiken i ämnet, ger en mer aktuell och verklig syn på situationen för att sedan förstå varför den är som den är. För ytterligare fördjupning och förståelse av studien så har jag valt att endast basera studien på en kvalitativ ansats. Vilket jag har gjort med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att jag har valt att utföra semistrukturerade intervjuer är för att skapa ett mer djupgående och kvalitetsbaserat resultat då studien grundas på organisationers sätt att rekrytera personer med anmärkningar på belastningsregistret (Bryman, 2002) Forskningsansats Inom forskningsansatsen finns det tre olika ansatser för hur forskare ska hänga samman mellan empiri och teori. Dessa är deduktion, induktion, och abduktion (Patel & Davidson, 2003). Bryman & Bell (2011) förklarar att den deduktiva ansatsen nyttjas för att få en förståelse kring kopplingen mellan teori och praktik för att därmed kunna dra slutsatser om forskningsarbetet. Vid en deduktiv ansats utgår forskaren efter det som redan är uppenbart inom ett område och de teoretiska kärnorna som rör området. Om forskaren deducerar en eller flera hypoteser ska dessa genomgå en empirisk granskning. Den deduktiva ansatsen är en process som kräver ett arbete som utförs etappvist. Forskarens förmåga att upptäcka ny information eller frammana nya teorier försvåras på grund av att arbetet måste börja med ett stadie i taget. Den deduktiva ansatsen används oftast tillsammans med den kvantitativa forskningen eftersom den avser till att tydligt visa eller avvisa existerande teorier. Den induktiva ansatsen används som en utgångspunkt av forskare i en hypotes som sedan följs i praktiken för att generalisera och nyttja sig av teorier. Forskare har inga iordningställda teorier som ska gås utefter inom den induktiva ansatsen. Som forskare ska en bakgrund has av verkligheten för att kunna begripa omvärlden ur sitt eget perspektiv. Det krävs att man sätter sig i den position som forskaren strävar efter. Den induktiva forskningsprocessen fluktuerar mellan teori och insamlad data som forskaren behöver behandla för att formgiva en teori. Den 9

15 induktiva ansatsen förknippas således med den kvalitativa forskningsmetoden (Bryman & Bell, 2011). Patel & Davidson (2011) förklarar den sistnämnda ansatsen, abduktion, är en ansats som består av både deduktiva och induktiva slag. Det innebär att forskaren har som utgångsläge ett fall som kan tydliggörs med preliminära teorier, vilket är induktiv ansats. Den preliminära teorin testas sedan genom deduktiv ansats och resultaten som uppstår utvecklar en ny teori. Min studie har jag valt att bygga på en induktiv ansats där jag väljer att granska verkliga sammanhang, det vill säga varför det i faktiskt ser ut som det gör. Jakobsson (2011) förklarar att en induktiv ansats handlar om att skapa en egen uppfattning av förhållandet mellan teori och praktik. Den empiriska delen används som utgångspunkt för att få fram information om mitt forskningsområde som handlar om att undersöka om hur organisationer arbetar med rekrytering när det kommer till individer med anmärkning i belastningsregistret. Forskningsområdet är ett aktuellt ämne som inte täcks med tillräcklig litteratur av det existerande problemet. Därför valde jag att lyssna på respondenterna och utgå från deras synvinkel och verklighet inom forskningsområdet. Det jag menar är att jag valde att intervjua kriminellt belastade arbetssökande för att få en inblick i deras verklighetsuppfattning, erfarenhet och tolkningar för att sedan använda mig av teorier som jag anser vara nödvändiga för att genomföra min uppsats och i slutändan använda det i analyskapitlet. Respondenternas synvinkel är ett verktyg som jag använder för att själv få en bättre förståelse och se situationen ur ett annat perspektiv för mitt forskningsområde Datasamlingsmetod Själva forskningsprocessen består av både primär- och sekundärdata. Den primära datainsamlingen samlas av forskaren själv genom fältarbete. Informationen kan vara genom intervjuer eller med hjälp av enkäter som delas ut för att samla information. Förmånen med primärdata är att informationen aldrig tidigare har insamlats, vilket gör att det anses vara särskilt. Forskaren får således med sig viktiga och unika punkter som sedan offentliggörs (Kylen, 2004). Vidare förklarar Kylen (2004) att även den sekundära datainsamlingen är offentliggjord information genom artiklar, statistik, böcker, nyhetsbrev, sociala medier med mera. Sekundär datainsamling handlar mer om den som refererar till vad andra har berättat medan primärdata handlar om den som faktiskt var med och tog fram informationen. Vidare menar Kyle (2004) att sekundärdata bygger på andras uppgifter, vad andra forskare har skrivit eller sagt. 10

16 En stor fördel med sekundärdata är att stora besparingar kring tid och kostnader uppstår. För att få fakta och information i undersökningar är det betydligt enklare att använda sig utav internet eller bibliotek, där informationen oftast är tillgänglig gratis för alla (Kylen, 2004). Det finns också nackdelar med sekundärdata, vilket är att forskare kan lockas till att nyttja material som finns på till exempel nätet på grund av att det är enkelt. Det behöver dock inte betyda att informationen är av sämre kvalitet. Som undersökare får ett eget ansvar tas för de oegentligheterna som är bestående eftersom att man inte har haft förfogande eller syn över den verkliga utredningen. Sekundärdata kan även visa att den bygger på annan sekundär datum (Kylen, 2004). I min undersökning kommer jag att använda mig av primärdata som tas från intervjuer av individer som har en inblick inom mitt forskningsområde och empirin kommer således vara en stor del i undersökningen. Val av intervjupersoner kommer att sammankopplas till de företag som jag kommer att intervjua. En mer ingående motivering av mitt urval av intervjupersoner beskrivs senare i metodkapitlet. Sekundär data för min uppsikt består av artiklar, tidigare studier inom rekrytering, diskriminering och bakgrundskontroller samt litteratur i form av böcker för att skapa en litterär bas för det undersökta området. 2.3 Intervjumetod Kylen (2004) förklarar att en intervju som genomförs av forskaren ska vara uppdelad med tre tillvägagångssätt med tre frågor. Det första tillvägagångssättet är att föra ett effektivt samtal med de intervjuade. Intervjuerna kan ske via telefon och behöver inte vara öga mot öga. Andra tillvägagångssättet är enkäter, som består av uppställda skriftliga frågor som skickas ut till ett flertal personer som därefter besvarar enkäten. Det tredje och sista tillvägagångssättet är att verkställa en metod för intervjun med hjälp av observationer, det vill säga att ha en insikt och en förbindelse till individens förflutna och därmed ställa samman och bättra på uppfattningen kring problematiken. Jag har tidigare nämnt två forskningsmetoder, de kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoderna. Utifrån dessa två forskningsmetoder finns det ytterliga två skilda intervjumetoder beroende på vilken som används. Kvantitativ (strukturerad metod) och kvalitativ intervjumetod (Yin, 2013). Yin förmedlar att en intervju är ett samspel mellan forskaren och den som intervjuas. En kvantitativ (strukturerad) intervju har ett detaljerat manus som bygger på frågor som är slutna. I kvantitativa intervjuer hämtas siffror och statistik. Den kvalitativa intervjumetoden består inte av något givet manus för hur intervjun 11

17 ska utföras. Frågeformulär med komplett lista över frågor som ska ställas till de som intervjuas existerar inte. Istället har man som forskare en tankeram över de frågor som ska ställas och som är kopplade till teorin. Fasta förmaningar existerar inte och det är individens egen fallenhet att berätta mer om det aktuella ämnet än det som bara ska tillfrågas. Kvalitativa intervjuer utförs av forskare för att kunna begripa deltagarens värld, denna sortens intervju kan kräva ansträngningar från forskarens sida för att förstå betydelsen av ordval och meningar Kvalitativa intervjuer Yin (2013) förklarar en fördel vid användning av den kvalitativa intervjumetoden, vilket är att själv ha forskat inom det område som ska studeras, det vill säga att förkunskaper inom det aktuella området innehas innan intervjuer. Samt att intervjumetoden inte ska vara strukturerad. Det undviks för att få en bredare inblick av informationen som tas emot. Öppna frågor ställs och även följdfrågor för att få en djupare förståelse i ämnet. En kvalitativ intervju framkallar en sorts relation vars figur och karaktärsdrag beror på den enskilde deltagaren. Kyle (2004) definierar ordet djupintervju som avsikten att framhäva vad som finns bakom det externa skyddet. För att underlätta arbetet för mig, förberedde jag intervjufrågorna. Jag tog kontakt med olika företag som arbetade med rekrytering. Jag ställde frågor om hur deras organisation arbetar med rekrytering gällande individer med anmärkningar i belastningsregistret, samt hur deras rekryteringsprocesser går till väga. Med hänsyn därtill fick jag bra kunskap inom teoriområdet diskriminering, rekrytering, rekryteringsprocess och stigma. Detta ger upphov till självsäkerhet inom området då jag får förkunskaper som ska användas som verktyg för att få ut den mest relevanta informationen Semistrukturerad intervju Enligt Patel & Davidson (2011) utformar forskaren en lista över utvalda frågor som denne skriver själv. Det finns inget krav på att frågorna behöver ställas i ordning till respondenten utan denne får själv lov att formulera sina svar hur vida denne vill. Det finns en öppen form av kvalitativ intervju som går ut på att forskaren inte ställer upp en lista med förberedda frågor inför intervjun, utan intervjun har istället mer strukturen av en konversation. Huvudsaken med en semistrukturerad intervju är att forskaren assisterar respondenten genom intervjun för att uppnå en innebördsrik och sammanhängande argumentering kring det studerade faktumet. 12

18 I min studie har jag bestämt mig för att använda mig av semistrukturerad intervjumetod då jag anser att metoden bäst hjälper mig få fram informationen som krävs i min problemställning. Patel & Davidson (2011) förklarar att det finns fyra olika typer av förberedelser som semistrukturerad intervjumetod grundar sig på för att erhålla så mycket information som möjligt inom det valda forskningsområdet. I den första förberedelsen nämner Patel & Davidson (2011) att forskaren ska med hjälp av sina utformade intervjufrågor kunna få svar på de otydligheter och tankar som forskningsområdet står efter, det vill säga att viktig information insamlas som rör själva problemformuleringen. Det andra steget i förberedelsen rör frågorna som ställs under intervjun. Som forskare är det viktigt att äga visshet om vilka sorts frågor som ska ställas för att inte frambringa felaktiga tolkningar under intervjun. Den näst sista förberedelsen går ut på att ha väsentliga frågor för att således försäkra sig på att den information som insamlas under intervjun är uppriktig och korrekt. Den sista förberedelsen berör hur man som forskare ska vara van och kunnig när det kommer till intervjuteknikens funktion. Jag kommer sammanställa mina respondenters svar som kommer utgöra forskningens empiri och detta kommer jag göra med hjälp av mina anteckningar och ljudinspelningar som jag har gjort under intervjuns gång. 2.4 Genomförande och Urval Inom min studie har jag valt att intervjua organisationer som arbetar med rekrytering och de arbetssökande som drabbats av min frågeställning. Jag har kontaktat ett flertal organisationer i både Kalmar och Malmö för att finna kandidater och organisationer som berörs av området i hopp om att de vill ställa upp och besvara mina frågor. Har även i samma utsträckning letat efter potentiella respondenter som har svårigheter gällande arbetssökande med ett kriminellt register i bagaget. De respondenter som har gått med på att ställa upp i en intervju har valt att vara anonyma och därför har jag hittat på ett täcknamn till dessa respondenter. Organisationer Respondent A Respondent B Respondent C Arbetssökande/Anmärkning på sitt belastningsregister Respondent D 13

19 Respondent E Respondent F Efter första försöket lyckades jag få kontakt med ett rekryteringsföretag i Kalmar. Personen jag fick intervjua arbetade som specialist inom rekrytering i företaget. Jag fick även intervjua en för mig bekant som arbetar i Malmö med rekrytering, specifikt med personer som har anmärkningar i belastningsregistret. Denne personen ställde gärna upp med en gång vilket underlättade mitt arbete. Vidare fick jag från samma person förslag på andra lämpliga organisationer och personer som kunde ha tillgång till för mig väsentlig information. Jag tog vara på tipset och kontaktade även dem. Genom tipset fick jag ytterligare ett rekryteringsföretag i Malmö att ställa upp på en intervju. För att sedan fullfölja de planerade intervjuerna kontaktade jag personerna som skulle intervjuas i förväg för att avtala om tid och plats som passade både mig och dem. Jag kontaktade personerna för att underlätta i min planering då jag bor i Kalmar och de flesta personerna jag skulle intervjua befann sig i Malmö. Jag intervjuade tre personer från Malmö som har flertalet anmärkningar på sitt belastningsregister. Intervjupersonerna är idag arbetslösa och har varit det i flera år. Åldersspridningen på de intervjuade personerna var mellan 20 och 30 år. Innan intervjutillfället ställde jag upp två olika intervjuguider som bestod av två olika teman som var betydelsefulla för min studie. Det ena temat berörde intervjupersoner med anmärkningar på sitt belastningsregister och det andra temat berörde organisationer som arbetar med rekrytering. Varje intervju varade mellan 25 och 60 minuter. De intervjuer jag hade med de olika organisationerna genomfördes i deras lokaler. I förväg skickade jag ut ett informationsbrev inför intervjun för att underlätta och förbereda deltagaren för vilka ämnen och frågor som kommer beröras och ställas genom intervjun. Anledningen till att jag skickade ut informationsbrev i förväg var för att på bästa sätt få svar och fördjupning inom mitt forskningsområde. Deltagarna inom de organisationer jag har valt att intervjua är högt uppsatta i hierarkin inom rekrytering i sitt företag. Jag utförde en muntlig intervju, öga mot öga, med hjälp av intervjuguiden som jag sammanställt i förväg. Intervjun var även semistrukturerad vilket gjorde att jag kunde ställa följdfrågor som inte var direkt nedskriva i min intervjuguide. Jag valde att ha så lite frågor som möjligt för att ge plats åt de intervjuade att besvara mina frågor med frihet och egen förmåga. Detta ledde till att jag kunde ha ett öppet samtal som gav mig mer betydelsefull information för mitt arbete. Intervjuerna spelades 14

20 in med hjälp av en mobiltelefon för att sedan transkribera, vilket hjälpte mig fokusera då jag kunde återuppleva intervjuerna igen. Innan jag påbörjade intervjun frågade jag om deltagarens godkännande för att spela in intervjun vilket de samtliga gick med på. Vidare under intervjuerna använde jag mig av reflektioner. Reflektionerna fungerade som en slags respons för att bekräfta att informationen, känslan och det som var angivet i intervjun inte var missbedömt. Det var viktigt att ha ett tydligt kroppsspråk under intervjuerna, så som att ha rak rygg och nicka för att på så sätt bekräfta den talande och även visa en aktiv lyssning. Intervjuerna blev lyckade då deltagarna besvarade alla mina frågor och höll sig till ämnet. Materialet som jag har använt mig utav är böcker, vetenskapliga artiklar och nyhetsartiklar som kommer vara grunden till mitt forskningsområde. Jag har fördjupat mig på de områden som jag anser ger mig tydlig information kring rekrytering, diskriminering och stigma. 2.5 Forskningskvalitet För att vara i stånd att bedöma trovärdighet och kvalité under förarbetet används ofta två grundläggande begrepp, reliabilitet och validitet. Begreppen används ofta inom kvantitativa studier och val av forskningsmetod måste väljas på ett värderande sätt. Inom de kvalitativa studierna används begreppen som regler där en fullständig illustration av verkligen och trovärdigheten inom studien studeras (Bryman och Bell, 2011). Svensson och Ahme (2015), beskriver problematiken gällande reliabilitet och validitet inom kvalitativa studier, genom att förklara att kriterierna endast åskådliggör en vision av forskningen som har studerats. Följaktligen används i utbyte trovärdighet som består av fyra olika kännetecken: tillförlighet, överbarhet, pålitlighet och möjlighet (Bryman och Bell, 2013). Under forskningen uppstår det tillförlitlighet för att besörja att forskningen har verkställts utifrån de föreskrifter som föreligger. Studiens resultat måste redovisas och forskaren måste kunna understryka och bekräfta att den uppfattningen som har skapats, utefter de kandidater som har varit engagerade i arbetet, är riktig och korrekt (Bryman och Bell, 2013). För att uppfylla tillförlighet i studien bestämde jag mig för att spela in de intervjuer jag utförde med respondenterna via telefon. Det beslutet tog jag för att kunna lyssna på kandidaternas beskrivningar och berättelser flera gånger för att försäkra mig själv om att jag, i första hand, inte har missat något väsentligt samt att jag inte har missuppfattat eller misstolkat något som har sagts. Efter att den empiriska datan var insamlad beslutade jag mig för att göra en 15

21 återkoppling till de intervjuade kandidaterna för att ge dem ytterligare en chans att säga något som de möjligtvis upplever att de hade missat att förmedla under första intervjun. Bryman och Bell (2013) förklarar att kvalitativa studier fokuserar mer på djupet än på bredden och handlar om överbarhet där studien ska kunna beskriva en så kallad thick description. Vilket används som hjälpmedel för att göra en bedömning efter vilken mån resultatet är överförbart till en annan miljö än den som är studerad. Min studie och resultat grundar inte bara sig i det empiriska materialet utan även i den betryggande anknytningen i den utvalda teorin. Jag anser att resultatet av min studie går att tillämpa hos rekryteringsföretag och bemanningsföretag. Författaren måste skapa en fullkomlig och möjlig redogörelse om hur forskningsprocessen har gått till väga för att stärka pålitligheten. Vilket jag har gjort i min studie under varje val av teori och insamlad empirisk data. Bryman och Bell (2013) förklarar även att de metodiska valen som använts under forskningstiden bidrar till en förstärkt pålitlighet och kvalité på arbetet. Under arbetets gång har även den konstruktiva kritiken från handledare, opponenter och examinatorn underlättat förstärkningen av trovärdighet i arbetet. Som forskare är det viktigt att handla i god tro under arbetets gång för att klara av att stryka och säkerställa studien. Det är även viktigt att personliga värderingar eller teoretiska inriktningar inte har påverkat utformningen och konklusioner av undersökningen. För mig som forskare har det varit viktigt att säkerställa i god tro och att hela tiden vara neutral under intervjuerna, analyserna och själva arbetets gång Reliabilitet och validitet Bryman och Bell (2011) definierar reliabilitet som en byggsten i kvantitativa studier. Innebörden är att man som forskare ska få likartade resultat om granskningen skulle undersökas på nytt. Reliabilitet, även kallad tillförlighet, handlar om hur väl verktyget emotstår diverse slumpmässiga inflytande. Trost (2010) menar att reliabilitet är tillräckligt säkert på hur tillförlitlig mätningen är eftersom att mätningen ska förbli oförändrad oavsett i vilken miljö undersökningen utspelar sig i. Det är inte som att utgå efter att ha insikt i hur den intervjuade tänker, känner eller förhåller sig. Situationen ska alltid vara standardiserad för att vara i stånd att prata om hög reliabilitet. Bryman och Bell (2011) förklarar att validitet baseras på kvalitativa intervjuer som har som utgångspunkt i låg standardisering, som hjälper forskaren att driva ut oväsentliga teori och empiri. För att främja en väsentlig konklusion kan 16

22 forskaren välja mellan två validitet, den ena är inre validitet och den andra är yttre validitet. Den förstnämnda är ett sätt som används av läsaren för att denne själv ska tyda och begripa konklusionerna av den information som erhålls vid uppsatsens start. Inre validitet anknyts till tre olika begrepp; kommunikativ validitet, deltagarkontroll och triangulering. Kommunikativ validitet handlar om uppsatsens struktur av beslut som gjorts av forskaren, således forskarens formulerade insamling av data och analys. Deltagarkontroll är ett sätt att engagera deltagarna och utöva inflytande på informationen som har insamlats med avseende på att information inte misstolkas av forskaren. Den insamlade empiriska och teoretiska data ska underlätta klarläggandet ur olika synvinklar för att uppnå den vitala slutsatsen. Reflektioner av validitet har avspeglats i frågeställningar som har förberetts i början av arbetet, vilket är visat i noggrannare undersökningar (Bryman och Bell, 2011). Trost (2010) anser att med hänsyn till de betydande utvecklingar som sker i den sociala världen är validitet trovärdigt för en kvalitativ forskning, eftersom att den belyser viktiga utvecklingar. På så sätt är det en ledande synpunkt på grund av att det klart och tydligt visar anledningen till att resultatet blir differentierande från ett fall till ett annat. 2.6 Forskningsetik Ordet etik ingår i den del av filosofin som förklarar vad som är rätt. Etik består av en uppsättning plikter av förhållningssätt och uppträdande med ett vidare system av moraliska principer och regler som hjälper individer att bedöma om deras handlingar är riktiga eller felaktiga. Etik delas ofta in i tre kategorier; Meta etik, Normativ etik och Tillämpad etik. Metaetiken fördjupar sig i etiken som fenomen utifrån relaterade definitioner såsom riktigt och felaktigt. Normativ etik studerar olika etiska metoder. Studerandet sker utifrån en analytisk infallsvinkel och försöker besluta vad som egentligen är rätt, fel, ont eller gott. Tillämpad etik avser att bilda och utforma varaktiga moralprinciper (Jakobsson, 2011) Holme & Solvang (1997) förklarar att forskning som rör individer och samhälle medför etiska problem. Fundamentala utgångslägen för alla sorters forskning som rör samhället är att ha respekt för medmänniskor, vilket betyder att individer inte ska omvandlas till ett slags medel för att uppnå mål. Som forskare är det viktigt att skydda psykisk och fysisk integritet för den enskilda individen som lämnar information till studien. Tystnadsplikt ingår och måste följas och forskaren är ansvarig för att se till så att inte andra personer kan komma åt information om den enskilda individen. Vidare beskriver Yin (2011) att etiska frågor måste respekteras innan en intervju sker för att undvika förolämpande och kränkande frågor. En del frågor kan 17

23 vara oerhört känsliga och på så sätt kan det leda till att individen känner sig diskriminerad och utsatt. Det är på så sätt viktigt att som forskare inte fördjupa sig i den enskilde individens privatliv. På en praktisk nivå innebär det vad som bör göras och vad som inte bör göras. Att ta hänsyn till krav om ett lämpligt beteende (Denscombe, 2002). I min studie har jag på så sätt varit ytterst noggrann med att respektera de respondenter som har ställt upp och varit delaktiga i intervjuer. Jag har tagit hänsyn till att samtliga valde att vara anonyma i arbetet. Vid kontakt med respondenterna var jag noga med att förklara att deras identitet och arbetsplats inte kommer att vara tillgängligt i studien. I de intervjufrågor jag skapade såg jag till att inte ställa känsliga frågor då sådana frågor kan leda till att respondenterna känner sig förolämpade och anse att frågorna är för påträngande. Jag uppmärksammade även följdriktigheten av studien, om respondenterna skulle kunna bli påverkade genom en förändring hos organisationer som arbetar med rekrytering gällande de som har anmärkningar i sitt belastningsregister. Under arbetets var jag mån om att upprätthålla en bra forskningsetik genom att ta hänsyn till respondenternas önskemål. Genom att hålla respondenterna anonyma skulle detta framställa en samarbetsvilja och ge dem en chans till att besvara och kanske till och med fördjupa sig i frågorna. I mitt forskningsområde kan jag inte se några direkt negativa perspektiv för samhället, dock kan en del av respondenterna möjligtvis se studien som negativ på grund av att arbetet är riktat mot rekryterare som under rekryteringsprocesser väljer bort individer med kriminell bakgrund. Min studie påstår att det uppstår en känsla av diskriminering från de arbetssökandes sida då dessa sållas bort under rekryteringar på grund av att de har ett kriminellt förflutet. De andra respondenterna som arbetar med rekrytering kan ta illa vid sig av påståendet, trots att de har varit väl medvetna och informerade om vad för intervju de ställer upp på och mitt huvudämne. Jag har på så sätt inte ansett att situationen är ett problem, trots att en del av respondenterna kanske inte kommer att hålla med om forskningens resultat på grund av att de ser på saken ur en annan synvinkel. Vidare anser jag att själva arbetet kan bidra till en stor positiv förändring i samhället då min forskning klarlägger ett ämne som är relevant för framtiden. Då jag i studien åskådliggör ett område som är nytt och relativt orört. Sammanfattningsvis anser jag att denna studie anmärker en god forskningsetik som visar hur viktigt det är att ta ställning till det aktuella ämnet då det kan bli väldigt intressant inför 18

24 framtiden. Studien bidrar till en positiv effekt för dem arbetssökande som har anmärkningar i belastningsregistret. 19

25 3 Teori I detta kapitel kommer jag redogöra de teorier som anses vara viktiga för denna uppsats. Kapitlet baseras på rekryteringsprocess, diskriminering och stigma. 3.1 Rekrytering Ordet rekrytering har flera olika företagsekonomiska definierade tankeenheter. Ordet kommer ursprungligen från den militära terminologin. Det härstammar från det militära intresset och behovet av att anskaffa besättning till nationens försvar. I anknytning till rekrytering av soldater till nationella arméer förelåg en orsak till att få fram ett begrepp för att separera skiljelinjen mellan insidan och utsidan av organisationer (Bergström, 1998). Det var vanligt att individer föddes till ett yrke eftersom många övertog yrken som närstående och familjer hade haft i generationer. Skiljelinjen för inträdandet i en organisation var avsevärt mycket oklarare. Lämplighet eller skicklighet var inte heller något som var väsentligt gällande kvalificeringen till tillämpande arbete. Det togs för givet att de efterträdande skulle underhålla familjer/organisationer på motsvarande sätt som det hade gjorts i generationer. Den militära rekryteringen av soldater krävde dock en division av individer utifrån kriterier på grund av de olika befattningarna för att sätta tak för prestationsförmågan. Det militära synsättet av rekrytering såg ingenjören Fredrick Winston Taylor som en nytta och möjlighet, genom att göra ett grundligt urval av arbete skulle det gå att höja graden av effektivitet i fabriker (Bergström, 1998). I varje organisations verksamhet är rekrytering av personal en viktig beståndsdel. Anledningen till att företag rekryterar kan bero på att någon har lämnat verksamheten, att den har vuxit eller förändrats och behöver av det skälet expandera eller fullständiga sin personalstyrka. Processen vid rekrytering kan vara mer eller mindre målmedvetet och långsiktigt planerat beroende på vad anledningen av rekryteringen är. Det kan röra allt från en ersättning av arbetskraft på kort sikt till en omställning av behörigheten på lång sikt. I konkurrensen med andra företag är urvalsprocessen idag en viktig punkt i företagens affärsidéer och strategier (Drejhammer, 2003). Bergström (1988) stödjer teorin genom att förklara att det ur ett strategiskt betraktelsesätt, i fråga om rekrytering av personal, betyder att ett företag utser rekryteringsurvalet på det sätt som främst anstår företagets effektivitet och som anstår företagets affärsidé. Drejhammer (2003) förklarar att det kan bero på behörighet, 20

26 kompetens, karaktärsdrag och personlig erfarenhet som slutligen avgör om en individ kan fullständiga och förse personalgruppen. Det kan till exempel vara en individ med särskilda kvalifikationer som överensstämmer med företagets profil. Rekrytering är en process som sker när ett samhälle eller ett socialt system skaffar sig nya medlemmar. För att ett system ska fortsätta sin verksamhet är det ytterst viktig att det sker en kontinuerlig förnyelse av medlemmar i systemet. Om vi ser det ur ett samhällsperspektiv, sker förnyelse av medlemmar genom reproduktion, nya medlemmar föds. På så sätt rekryterar samhället sig självt. Gällande andra typer av sociala system eller organisationer kan rekryteringen bilda olika former. Allt från anställning, där det råder avtalsfrihet om anslutningen, det vill säga att den som rekryterar avgör själv om han eller hon vill bli medlem och i sin tur avgör systemet om de vill släppa in honom eller henne. Det leder sedan till utkommendering och intagning där en individ införlivas i systemet. Vid en del tillfällen rekryteras en individ mot sin egen vilja, exempel på system som införlivar medlemmar som själva inte valt att ingå i det gällande systemet är fängelser, vissa skolor och psykiatrin. Fängelser får sina medlemmar genom polis och domstol. (Flaa m.fl. 1988). Ser vi på rekrytering ur ett organisationsperspektiv handlar det om att uppfylla en del krav av kompetens som krävs inom en organisation eller hos en annan arbetsgivare. Det är viktigt för en organisation att ha en verkande personalomsättning vid rekrytering av gamla och nya tjänster som ska tillsättas, det fungerar som en slutgiltig faktor som påverkar organisationens konkurrenskraft. Om ett företag inte lyckas hitta personal eller rekryterar fel personal, genom att rekrytera en individ som saknar kompetens eller en individ som brister i att interagera med organisationen, kan detta leda till en minskad produktion av någon tjänst eller vara som på kort och lång sikt kan påverka företaget negativt (Aronsson m.fl., 2012). Enligt Aronsson m.fl. (2012) har den ansvarige för rekrytering en central roll i organisationen. De olika rekryteringsformer och kanaler en rekryterare använder sig utav är viktigt för att finna en potentiell arbetstagare som svarar mot de kompetenser och krav som arbetsgivaren söker. Rekryteringsansvaret kan ligga inom de egna organisationerna, där de olika besluten tas inom organisationen, samtidigt som den kan vara outsourcad till en annan rekryteringsform. Beslutet angående hur en rekrytering ska ske och gå till väga kan bero på vilken tjänst som behöver tillsättas. Det finns ytterligare alternativ vad det gäller tillsättning av tjänster. Vill ett företag inte anställa av någon anledning går det istället att hyra in personal via till exempel olika bemanningsföretag. Alternativet passar när en organisation vill hyra in 21

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Belastningsregisterkontroller vid rekrytering

Belastningsregisterkontroller vid rekrytering Belastningsregisterkontroller vid rekrytering Christel Backman Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap christel.backman@gu.se Varför intressant? En rättsfilosofisk motsättning mellan å ena sidan

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Rekryteringspolicy Västerås kyrkliga samfällighet

Rekryteringspolicy Västerås kyrkliga samfällighet Rekryteringspolicy Västerås kyrkliga samfällighet Mål Västerås kyrkliga samfällighet ska vara en attraktiv arbetsgivare både vad gäller att rekrytera ny personal och att behålla, utveckla och motivera

Läs mer

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar En kvalitativ studie av Länsförsäkringar, Kalmar Bilcentrum AB, Goexcellent och Swedbank Författare: Abdillahi Mohammed Handledare: Petter Boye Fristående

Läs mer

RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR. HSB Skåne

RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR. HSB Skåne RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR HSB Skåne Beslutad: VL 2.06.9 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Syfte 3 3 Intern rörlighet 3 4 Grundläggande värderingar 3 5 Rekryteringsprocessen 4 A. Behovsanalys 4 B. Kravprofil

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2012 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Näringslivets efterfrågan på arbetskraft minskar tydligt. Samtidigt förändras förutsättningarna att

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Arvika kommun. Registerkontroll av personal i förskola, skola och skolbarnomsorg. KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 7

Arvika kommun. Registerkontroll av personal i förskola, skola och skolbarnomsorg. KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 7 ABCD Arvika kommun av personal i förskola, skola och skolbarnomsorg KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 7 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. Lagen om registerkontroll

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Konsten att rekrytera rätt

Konsten att rekrytera rätt Författare: HR-koncern 2013-11-25 Reviderad: 2014-06-24 Konsten att rekrytera rätt För AcadeMedia är rekrytering av rätt personal en nyckelfaktor för fortsatt framgång. Rätt personer med rätt inställning

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Den glömda marknadsföringen

Den glömda marknadsföringen Den glömda marknadsföringen - En kvalitativ studie om hur hotell marknadsför och arbetar med hållbarhet Författare: Erika Nilsson Mikaela Videfors Handledare: Miralem Helmefalk Examinator: Leif V Rytting

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Belastningsregistrets påverkan på före detta kriminellas jobbmöjligheter

Belastningsregistrets påverkan på före detta kriminellas jobbmöjligheter Belastningsregistrets påverkan på före detta kriminellas jobbmöjligheter En kvalitativ undersökning av före detta kriminellas upplevelser av arbetsmarknaden Hampus Torbjörnsson LUNDS UNIVERSITET Rättssociologiska

Läs mer

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15hp Termin 6 Vårterminen 2015 Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning - en kvalitativ studie som på lokal nivå undersöker

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera?

Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera? Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera? Författare: Eugen Voinitch Ekonomprogrammet Omid Ghayoomi Ekonomprogrammet Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Ämne:

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Utformning, Utförande och Uppföljning

Utformning, Utförande och Uppföljning Kandidatuppsats FEKK01:Corporate Governance HT 2010 Företagsekonomiskainstitutionen Utformning,UtförandeochUppföljning Enfallstudieomstyrelsensrollvidstrategiskutveckling Handledare: Författare: ClaesSvensson

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 214-4-1 AN-214/138.739 1 (2) HANDLÄGGARE Jensen, Pernilla Pernilla.Jensen@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens

Läs mer

Rekrytering 2.0. Kandidatuppsats. - En fara för arbetssökandes personliga integritet?

Rekrytering 2.0. Kandidatuppsats. - En fara för arbetssökandes personliga integritet? Kandidatuppsats Rekrytering 2.0 - En fara för arbetssökandes personliga integritet? 1 Författare: Matilda Almquist, Camilla Brandt Handledare: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren Termin: VT 14

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 LATHUND FÖR VENTILERING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 Ventileringen av examensarbetena sker i seminarieform och tar oftast

Läs mer

Registerutdrag i arbetslivet

Registerutdrag i arbetslivet 1(7) Svarsdatum Lise Donovan 2014-11-10 070-28 56 210 Lise.donovan@tco.se ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET 103 33 STOCKHOLM Registerutdrag i arbetslivet Betänkande av Utredningen om registerutdrag i arbetslivet

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2008 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Att företagen gör olika former av bakgrundskontroller vid rekrytering av personal har blivit allt vanligare

Läs mer

OM UPPFÖRANDE KODEN VISION AFFÄRSIDÉ KÄRNVÄRDEN. JM skapar hus att trivas i

OM UPPFÖRANDE KODEN VISION AFFÄRSIDÉ KÄRNVÄRDEN. JM skapar hus att trivas i VISION JM skapar hus att trivas i OM UPPFÖRANDE KODEN Syftet med uppförandekoden är att säkerställa ett korrekt agerande i vårt dagliga arbete och att ge vägledning i viktiga frågeställningar. Uppförandekoden

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Skriv uppsatsens titel här

Skriv uppsatsens titel här Examensarbete i Datavetenskap (Ange vilken nivå av uppsats det gäller) Skriv uppsatsens titel här Skriv uppsatsen undertitel här Författare: Namn Namnsson Handledare: Namn Namnsson Termin: HT99 Kurskod:

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

Akademikers "moment 22"

Akademikers moment 22 Akademikers "moment 22" En studie som undersöker rekryterares inställning till högskole- och universitetsutbildade kandidater utan arbetslivserfarenhet. Författare: Carolina Engquist Human Resource Management

Läs mer