Norrköpingsfakta. Registerstudie av in- och utflyttade år Rapport nr 2013:3 26 augusti 2013 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Transkript

1 Norrköpingsfakta Rapport nr 213:3 26 augusti 213 Registerstudie av in- och utflyttade år 212 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

2 Sida 2 av 36

3 Visste du att 27 5 personer flyttade till, från eller inom Norrköping under 212. Norrköping hade år 212 det högsta antalet inflyttade personer till kommunen någonsin, personer. Det område som växer mest i Norrköping på grund av flyttningar är Hageby, området som krymper mest är Lindö. Mest attraktiva områdena som Norrköpingsbor flyttar till är Vilbergen och Enebymo. Över 5 procent av alla som flyttade in till eller ut från kommunen var i åldern 19 3 år. Unga personer, 2-29 år, flyttar gärna till Norrköping från länets mindre kommuner medan personer i pensionsålder gärna flyttar från Norrköping till de mindre kommunerna. Norrköpings unga personer flyttar i sin tur gärna till storstadkommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Krokek, Ektorp och Svärting är attraktiva områden som småbarnfamiljer gärna flyttar till. Vanligast medborgarskapslandet för inflyttade från utlandet var Sverige, följt av Syrien och Somalia. Personer som inte arbetat har en större tendens att flytta, då förvärvsfrekvensen är lägre bland de som flyttar jämfört med Norrköpings befolkning. Även personer med högre utbildning flyttar mer än andra. Eftergymnasial utbildade personer har ökat med 884 personer vara en fjärdedel på grund av positivt flyttnetto. Resterande tre fjärdedelar är på grund av ökad utbildning hos den befintliga befolkningen. Sida 3 av 36

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Flyttmönster Inrikes in- och utflytt... 1 Utrikes in- och utflytt Kommunmottagna Flyttmönster inom kommunen In- och utflyttning efter ålder Flytt av småbarnsfamiljer inom kommunen... 2 Norrköpings landsbygd... 2 Sysselsättning före flytt Förvärvsinkomst Utbildningsnivå Källor Definitioner Bilaga 1 Flyttnetto per delområde... 3 Bilaga 2 Delområden på landsbygd Bilaga 3 Utbildningsnivå Tidigare publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta Text och diagram: Dan Andersson, ekonomi- och styrningskontoret, e-post: planeringochstatistik@norrkoping.se Sida 4 av 36

5 Sammanfattning Under år 212 hade Norrköping den högsta inflyttningen till kommunen någonsin. Samtidigt flyttade färre personer ut från kommunen vilket resulterade i att befolkningen ökade med 1 1 personer endast på grund av flyttningar. Norrköping har en positiv inflyttning från Östergötland, övriga riket och utlandet och både inrikes och utrikes flyttnetto ökade under år 212. Vanligast är att personer i åldern 19-3 år flyttar och där har även Norrköping ett högt positivt flyttnetto, till viss del beroende på universitetet. Högutbildade personer flyttar mer, vilket inte är unikt för Norrköping, och andelen högutbildade som flyttar är högre än andelen högutbildade bland befolkningen. Det gäller både in- och utflyttade. Norrköpings befolkning med eftergymnasial utbildning ökade med 884 personer under året där 25 procent utgjordes av inflyttade personer. Resterande är ett resultat av att utbildningsnivån ökar bland Norrköpings befolkning. Ett annat mönster som ses är att personer som ej förvärvsarbetar också flyttar mer. Kanske på grund av arbete i andra kommuner eller för att man väljer att börja studera. Förvärvsfrekvensen hos Norrköpings befolkning var år procent medan förvärvsfrekvensen bland inrikes in- respektive utflyttade låg på lite drygt 5 procent. I Sverige och Norrköping har den utrikes inflyttningen varit stor under år 212. Av utrikes inflyttade kommer 1 procent från annat nordiskt land, 27 procent från annat europeiskt land och resterande 63 procent från övriga världen. Bland utrikes inflyttade var det vanligaste medborgarlandet Sverige, följt av Syrien och Somalia. Sida 5 av 36

6 Inledning Befolkningsökningen under år 212 var den största sedan 1994 och under året ökade Norrköpings befolkning med 1 51 personer. Befolkningsförändringen i kommunen beror på fyra faktorer, födda, döda, inflyttning och utflyttning. Det största bidraget till befolkningsökningen år 212 var det så kallade flyttnettot det vill säga differensen mellan antalet personer som flyttar in till kommuner och antalet personer som flyttar ut från kommunen. Den här rapporten kommer att fokusera på att beskriva gruppen in- och utflyttare utifrån faktorer som ålder, utbildning och sysselsättning. Befolkningsförändringar i Norrköping år 212 Not: Inom parantes visas förändring jämfört med år 211 Sida 6 av 36

7 Flyttmönster 212 År 212 flyttade rekordmånga personer in till Norrköping och samtidigt minskade utflyttningen från kommunen vilket resulterade i ett högt flyttnetto för kommunen. In- och utflyttning i kommunen, år Personer Inflyttningar Utflyttningar År Under år 212 flyttade personer in till Norrköping, vilket är 587 personer fler än år 211. Historisk data för in- och utflyttning finns från år 1968 och antalet inflyttare år 212 var det högsta antalet under hela mätperioden. Utflyttningen under 212 minskade med 184 personer till 5 77 personer vilket, trots minskningen, även det var en historiskt hög nivå. Skillnaden mellan in- och utflyttade kallas flyttnetto och var år personer. In- och utflyttning, år Personer Inrikes inflytt Inrikes utflytt Utrikes inflytt Utrikes utflytt År I diagrammet ovan delas in- och utflyttningen upp mellan inrikes och utrikes flytt. Den ökade inflyttningen under år 212 berodde dels på ökad inrikes inflyttning men även på ökad utrikes inflyttning. Inrikes inflyttning var personer, en ökning Sida 7 av 36

8 med 43 personer jämfört med året innan. Utrikes inflyttning år 212 var 1 63 personer, en ökning med 184 personer jämfört med år 211. På samma sätt beror minskningen av utflyttning både på minskad inrikes utflyttning, (-13) personer, men även minskad utrikes utflyttning, 478 (-54) personer. Flyttade uppdelat efter region, år 212 Flyttrelation Antal personer Inflyttade från annan kommun i Östergötland Inflyttade från övriga riket Invandring 1 63 Summa inflyttade Utflyttade till annan kommun i Östergötland Utflyttade till övriga rikt 3 22 Utvandring 478 Summa utflyttade 5 77 Flyttade inom kommun Total Genom att dela upp inrikes in- respektive utflyttningen på Östergötlands län samt övriga riket ser vi att Norrköping hade ett positivt flyttnetto mot andra kommuner i Östergötland. Antalet inflyttade från andra dela av Östergötland var personer och antalet utflyttare till andra kommuner i Östergötland var personer vilket ger ett flyttnetto på +212 personer. Även flyttnettot mot andra delar av riket var positivt, +31 personer, samt mot utlandet, +585 personer. Inom kommunen flyttade personer under år 212. Totalt under år 212 flyttade personer, både in till, ut från och inom kommunen. Sida 8 av 36

9 Flyttnetto, år Personer Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås År Flyttnetto i Norrköpings kommun var år 212 relativt högt i förhållande till jämförbara kommuner, endast Västerås och Örebro hade högre flyttnetto än Norrköping år 212. Flyttnetto varierar dock kraftigt och år 211 hade Norrköping till exempel det näst lägsta flyttnetto, bara Linköping hade lägre, av de jämförbara kommunerna. Sida 9 av 36

10 Inrikes in- och utflytt Under 212 flyttade det in personer till Norrköping från 256 av landets kommuner och flyttade ut personer från Norrköping till 242 av landets kommuner. Endast 14 av Sveriges 289 kommuner (Norrköping ej medräknat) hade varken in- eller utflyttning till eller från Norrköping. Inflyttning till Norrköping Utflyttning från Norrköping Bilden ovanvisar in- respektive utflyttning från/till andra kommuner i riket. En mörkare blå färg indikerar ett höge antal personer som flyttat från eller till den kommunen till eller från Norrköping. Grå färg markerar kommuner där inga Norrköpingsbor har flyttat in från eller ut till under år 212. Både in- och utflyttningen är hög från/till angränsande kommuner men även Jönköping, storstadkommunerna samt universitetsstäderna Lund, Uppsala och Umeå. Sida 1 av 36

11 Flyttnetto mot andra kommuner Bilden ovan visar flyttnetto mot andra kommuner i landet. Blå kommuner representerar ett positivt flyttnetto, dvs. att fler flyttar till Norrköping än vad som flyttar från Norrköping för respektive kommun. Röda kommuner representerar negativt flyttnetto, dvs. att fler flyttar ut från Norrköping till respektive kommun än vad som flyttar in till Norrköping. En mörkare färg indikerar ett högre flyttnetto jämfört med en ljusare färg. Till 14 kommuner i landet flyttade det varken in eller ut några personer under 212, vilket representeras av de vita kommunerna i bilden ovan. År 212 hade Norrköping ett positivt flyttnetto mot 163 kommuner, noll mot 31 kommuner och negativt mot 81 kommuner. Sida 11 av 36

12 Kommuner med högst positivt respektive negativt flyttnetto år 212 Positivt flyttnetto Negativt flyttnetto Kommun Antal personer Kommun Antal personer Linköping 86 Stockholm -193 Valdemarsvik 79 Söderköping -48 Katrineholm 54 Malmö -31 Nyköping 38 Göteborg -29 Finspång 33 Solna -23 Motala 33 Järfälla -19 Sundsvall 22 Täby -12 Tranås 21 Södertälje -12 Oskarshamn 21 Falkenberg -12 Borlänge 21 Umeå -12 Bland de kommuner med högst positivt flyttnetto fanns flera kommuner som angränsar till Norrköping. Från Linköping och Valdemarsvik hade Norrköping de högsta positiva flyttnettona. I särklass högst negativt flyttnetto hade Norrköping mot Stockholm. Därefter följde Söderköping före de övriga två storstadkommunerna Malmö och Göteborg. In- och utflyttning mot kommunerna i Östergötland Kommun Inflyttning från Utflyttning till Flyttnetto Linköping Valdemarsvik Finspång Motala Mjölby Kinda Åtvidaberg Ydre Vadstena Boxholm Ödeshög Söderköping Totalt Av de inflyttningarna och utflyttningarna som gick till eller från någon av kommunerna i Östergötland flyttade flest både till och från Linköping och flyttnettot var +86, dvs. fler flyttade från Linköping till Norrköping än det omvända. Norrköping hade även ett högt positivt flyttnetto mot Valdemarsvik, +79, Finspång +33 och Motala +33. Av Östergötlands 12 kommuner (borträknat Norrköping) hade Norrköping negativt flyttnetto mot tre kommuner, Söderköping -48, Boxholm -3 och Ödeshög -3. Sida 12 av 36

13 Utrikes in- och utflytt Inflyttningen från utlandet ökade under år 212 med 184 personer till 1 63 personer. Samtidigt minskade utrikes utflytt med 54 personer till 478 personer. Flyttnettot för utrikesflytt resulterade då i +585 personer. Norden Övriga Europa Övriga världen Total Inflytt från Utflytt till Flyttnetto Av samtliga 1 63 personer som under år 212 flyttade in till Norrköping från utlandet flyttade 12 personer (1 %) in från ett annat nordiskt land, 292 personer (27 %) från ett annat europeiskt land och resterande 669 personer (63 %) från övriga världen. Av 478 utflyttare flyttade 139 personer (29 %) ut till ett land i Norden, 13 personer (27 %) till ett annat land i Europa och 29 personer (44 %) till övriga världen. Största enskilda medborgarländerna för utrikes in- och utflytt Antal utrikes Antal utrikes Medborgarland inflyttade Medborgarland utflyttade Sverige 224 Sverige 289 Syrien 213 Irak 12 Somalia 115 Finland 12 Irak 78 Pakistan 12 Serbien 32 Storbritannien och Nordirland 11 Thailand 28 Thailand 8 Afghanistan 21 Indien 8 Storbritannien och Nordirland 18 Polen 7 Bosnien och Hercegovina 18 Kina 6 Grekland 17 Tyskland 6 I tabellen ovan redovisas de tio vanligaste medborgarskapsländerna bland utrikes inoch utflytt. Observara att medborgarskapsland inte per automatik innebär samma land som man flyttar från eller till utan bara en indikation på en personers ursprungsland. Ett tydligt exempel är att det vanligaste medborgarskapslandet bland utrikes inflyttade är Sverige vilket innebär återvändande utlandssvenskar. Dessa står för en femtedel av utrikes inflyttade. Kommunmottagna Migrationsverket redovisar uppgifter om antal kommunmottagna personer varje år. Kommunmottagna personer innebär personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga (se utförligare beskrivning under avsnittet definitioner). Dessa personer kan ses som en delmängd av de utrikes inflyttade som redovisades ovan. Sida 13 av 36

14 Kommunmottagna för Norrköping efter ålder och år Ålder > Totalt Källa: Migrationsverket Under 212 hade Norrköping 46 kommunmottagningar där merparten var barn -17 år och vuxna 2-64 år. Antalet kommunmottagningar har ökat kraftigt under 212 men är fortfarande färre än år 29 då antalet var 529 personer. Kommunmottagna motsvarar cirka 4 procent av de utrikes inflyttade. Flyttmönster inom kommunen Kommunens geografiska område kan delas upp i delområden, även kallade nyckelkodsområden. Dessa områden avgränsar stadsdelar i tätorten Norrköping, tätorter utanför centralorten samt större delområden på landsbygden. Totalt finns ett 6-tal delområden i kommunen. Nedan redovisas flyttnetto inom olika delområden. Siffror som redovisas är flyttnetto dels över kommungräns och dels inom kommunen. Flyttnetto över kommungräns för de 5 delområden med högst respektive lägst flyttnetto Flyttnetto Flyttnetto över kommungräns beskriver flyttnetto bland de som flyttat in och ut över kommungränsen dvs inflyttare och 5 77 utflyttare. Diagrammet ovan visar de stadsdelar i Norrköping som år 212 hade högst respektive lägst flyttnetto över kommungräns. Högst positivt flyttnetto hade Hageby dit det flyttande in 286 personer fler än vad det flyttade ut. Högst negativt flyttnetto hade Lindö där det flyttade ut 5 personer fler från Lindö och kommunen än vad det flyttade in. Sida 14 av 36

15 Flyttnetto inom kommunen för de 5 delområden med högst respektive lägst flyttnetto Flyttnetto På samma sätt som flyttnetto över kommungräns finns flöden inom kommunen dvs. vart flyttar Norrköpingsbor när de flyttar inom kommunen. Totalt flyttade Norrköpingsbor inom kommunen varav från ett delområde till ett annat i kommunen. Högst flyttnetto hade Vilbergen dit det har flyttat in 77 Norrköpingsbor fler än vad det har flyttat ut, följt av Enebymo och Ektorp. Lägst flyttnetto inom kommunen hade Haga (-89) följt av Navestad (-6) och Skärblacka tätort (-49). Två områden som utmärker sig är Svärtinge och Haga. Haga hade år 212 det tredje högsta flyttnettot över kommungränsen men samtidigt det lägsta flyttnettot inom kommunen. Haga skulle kunna ses som ett område dit många flyttar för sin första bostad och för att senare flytta vidare till ett boende på annan plats i kommunen. Ett motsvarande mönster ses för Svärtinge som har ett negativt flyttnetto över kommungräns men är bland de attraktivare områdena när det gäller vart Norrköpingsbor flyttar när de flyttar inom kommunen. Sida 15 av 36

16 Flyttnetto inom och över kommungräns för 5 områden med högst respektive lägst flyttnetto Flyttnetto Det totala flyttnettot för de fem stadsdelar med högst respektive lägst flyttnetto redovisas i diagrammet ovan. Hageby är det område som överlägset växer mest på grund av flyttningar. För samtliga stadsdelar och delområden se bilaga 1. In- och utflyttning efter ålder Den vanligaste åldern att flytta är mellan 19 och 3 år då många unga personer flyttar och har större tendens att röra på sig. Över 5 procent av alla som flyttar in till eller ut från kommunen är i ålder 19-3 år. En annan grupp som flyttar är småbarnsföräldrar, vilket kan ses genom ett högre antal barn som flyttar. In- och utflyttning efter ålder Personer Inflyttning Utflyttning Sida 16 av 36

17 Antalet personer som flyttade in till eller ut från kommunen år 212 uppdelat på ålder visar en tydlig topp vid 19 till 3 år. Inflyttningen är dessutom större än utflyttningen i åldern 2 till 24 år vilket till viss del förklaras av universitet. Efter åldern 3 år minskar antalet in- respektive utflyttare stadigt. Linköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik är de fyra kommuner i länet dit in- och utflyttningen var störst år 212. Det tydligaste mönstret som ses är att bland de tre mindre kommunerna (Söderköping, Finspång och Valdemarsvik) har Norrköping ett högt positivt flyttnetto bland unga personer i åldern 2-24 år. Att unga personer flyttar till en större stad än den de vuxit upp i ett vanligt fenomen. Vad man även kan se mot de tre kommunerna Söderköping, Finspång och Valdemarsvik är flyttnettot negativt runt pensionsåldern, grupperna 6-64 år och år. Söderköping utmärker sig även som en kommun som lockar många småbarnsfamiljer vilket ses utifrån det negativa flyttnettot både i åldern -9 år men även bland åringar. In- och utflyttning från/till Linköping Antal Inflyttning Utflyttning Netto In- och utflyttning från/till Söderköping Antal Inflyttning Utflyttning Netto Sida 17 av 36

18 In- och utflyttning från/till Finspång Antal Inflyttning Utflyttning Netto In- och utflyttning från/till Valdemarsvik Antal Inflyttning Utflyttning Netto Nedan redovisas flyttningar till de tre storstadkommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Samma mönster som vi såg bland unga som flyttat till Norrköping från Östergötlands mindre kommuner ser vi här. Unga personer i Norrköping har en tendens att flytta till en större kommun och flyttnettot för personer i åldern 2-29 år är negativt mot samtliga tre storstadskommuner. Sida 18 av 36

19 In- och utflyttning från/till Stockholm Antal Inflyttning Utflyttning Netto -5-1 In- och utflyttning från/till Göteborg Antal Inflyttning Utflyttning Netto -5-1 In- och utflyttning från/till Malmö Antal Inflyttning Utflyttning Netto -5-1 Sida 19 av 36

20 Flytt av småbarnsfamiljer inom kommunen Nedan redovisas flyttnettot utifrån några av de delområden som kommunen delas upp i. Flyttnettot redovisas för åldersgrupperna -4 år, år, 2-24 år och år vilket ska ge en bild av hur småbarnsfamiljer väljer att flytta. Fem delområden med högst positivt respektive negativt flyttnetto i åldern -4 år efter åldersgrupp och delområde år 212 Delområde -4 år år 3-34 år år Krokek tätort Ektorp Svärtinge Vikbolandets landsbygd Lindö Haga Gamla Staden Nordantill Oxelbergen Östantill Störst inflyttning av småbarnfamiljer, enligt definitionen ovan, har Krokeks tätort som hade ett positivt netto på 27 personer i åldern -4 år. Flyttnettot var även positivt i åldersgrupperna 3-34 år samt år. Höga positiva flyttnetto i åldersgruppen -4 år hade även Ektorp (+25) samt Svärting (+23). Högst negativt flyttnetto i åldersgruppen -4 år hade Östantill (-43) följt av Oxelbergen och Nordantill, båda -27 personer. Ett negativt netto i åldern -4 år följs oftast även av ett negativt netto i åldern år. De stadsdelar med högst negativt flyttnetto ligger alla i de mer centrala delarna av Norrköpings tätort. Norrköpings landsbygd Den geografiska indelningen i delområden av Norrköping som använts tidigare i rapporten omfattar fem områden som beskriver Norrköpings landsbygd. Nedan redovisas flyttnettot för dessa fem delområden (se bilaga 2 för geografiska avgränsningar av landsbygdsområdena). Observera att y-axeln inte har samma skala för alla fem diagram. In- och utflyttning till/från Eneby landsbygd Personer Inflyttade Utflyttade Netto år 2-39 år 4-59 år 6-w år Sida 2 av 36

21 In- och utflyttning till/från Kvillinge landsbygd Personer 1 8 Inflyttade 6 Utflyttade 4 Netto år 2-39 år 4-59 år 6-w år In- och utflyttning till/från Kolmårdens landsbygd Personer Inflyttade Utflyttade Netto år 2-39 år 4-59 år 6-w år In- och utflyttning till/från Vikbolandets landsbygd Personer 25 Inflyttade 2 Utflyttade 15 Netto år 2-39 år 4-59 år 6-w år Sida 21 av 36

22 In- och utflyttning till/från Skärblacka landsbygd Personer Inflyttade Utflyttade Netto -19 år 2-39 år 4-59 år 6-w år Av landsbygdsområdena har tre stycken ett positivt flyttnetto, Eneby landsbygd (+12), Kvillinge landsbygd (+3), och Vikbolandet landsbygd (+32). Övriga två landsbygdsområden hade negativt flyttnetto. Kolmården landsbygd (-12) och Skärblacka landsbygd (-17). Generellt sett för landsbygdsområdena gäller att man har ett negativt flyttnetto av personer 6 år och äldre. Enda undantaget är Eneby landsbygd som hade ett positivt av personer 6 år och äldre på en person. Sysselsättning före flytt Förvärvsfrekvensen mäts som andelen förvärvsarbetande personer av hela befolkningen i åldern 2-64 år. Att vara förvärvsarbetande innebär, enligt SCB:s definition, att man förvärvsarbetade under november månad det aktuella året (se avsnittet definitioner för utförligare beskrivning). Förvärvsfrekvensen som redovisas nedan avser år 211 det vill säga året innan man flyttade in till eller ut från kommunen. Problemet med tillgänglig statistiken är att den endast redovisar antalet förvärvsarbetare året innan flytt vilket gör att man inte vet hur förvärvsfrekvensen förändras i och med en flytt. En person kan gå från ej förvärvsarbetande innan flytt till förvärvsarbetande efter flytt eller åt andra hållet, från förvärvsarbete innan flytt till ej förvärvsarbetande efter flytt. En person kan även behålla samma status, förvärvsarbetande eller ej förvärvsarbetande, efter flytt. I två flyttstudier 1 som kommunen genomförde under våren 213 visade resultaten att andelen som hade arbete som sysselsättning före flytt var ungefär densamma som andelen efter flytt även fast varje person kanske inte har samma sysselsättning. 1 Angervåg H, Beckius T (213) Inflyttningsstudie Berglund F, Setsu Oskarsson M (213) Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 212 Sida 22 av 36

23 Förvärvsfrekvens år 211 efter flyttrelation, 2-64 år Flyttrelation Förvärvsfrekvens Inflyttade från annan kommun i Östergötland 61 % Inflyttade från övriga landet 52 % Invandring 1 % Inflyttade totalt 47 % Utflyttade till annan kommun i Östergötland 66 % Utflyttade till övriga landet 52 % Utvandring 27 % Utflyttade totalt 54 % I hela Norrköpings befolkning 2-64 år var förvärvsfrekvensen år procent. Förvärvsfrekvensen bland personer i åldern 2-64 år som flyttade in till kommunen under år 212 var 47 procent dvs. lägre än förvärvsfrekvensen bland Norrköpings befolkning. Förvervsfrekvensen bland personer som flyttade ut från kommunen var 54 procent. Det kan tolkas som att personer utan förvärvsarbete i större utsträckning flyttar, kanske på grund av studier eller fått ett arbete i annan kommun. Förvärvsfrekvensen är alltså högre bland personer som flyttar ut från kommunen än vad det är som flyttar in till kommunen. Ett problem med registerstudien är dock att uppgifter om sysselsättning oftast saknas för personer som flyttar till kommunen från annat land. Jämför vi istället förvervsfrekvensen hos in- och utflyttare inom riket ser vi att skillnaderna är små mellan personer som flyttar in till kommunen och personer som flyttar ut från kommunen. Sysselsättningsstatus år 211 Andel 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % inrikes inflyttade inrikes utflyttade Sida 23 av 36

24 SCB klassificerar befolkning efter sysselsättningsstatus. I diagrammet ovan visas den inrikes in- och utflyttningen efter sysselsättningsstatus år 211 dvs. året innan de flyttade in till eller ut från Norrköping. Anledningen till att endast inrikes flytt redovisas är att sysselsättningsstatus i många fall saknas för personer som flyttar in från annat land vilket gör att uppgifterna blir svårtolkade om man tog med samtliga flyttare. Andelen förvärvsarbetare var något högre bland utflyttare än inflyttare men inom övriga kategorier var andelen bland inflyttare marginellt större än bland utflyttare. Om man tittar på sysselsättningsstatusen uppdelat på åldersgrupper finns det en sysselsättning och åldersgrupp som skiljer sig åt mellan in- och utflyttare. Antalet som förvärvsarbetade året innan de flyttade är högre bland inflyttare än utflyttare i åldersgruppen 2-24 år. En förklaring kan vara att Norrköping ä en studentstad som attraherar ungdom till studier som tidigare haft ett arbete i sin tidigare hemkommun. Sida 24 av 36

25 Förvärvsinkomst Sammanräknad förvärvsinkomst avser inkomst från skattepliktiga inkomster där bland annat inkomst från anställning, företagande, pension och sjukpenning ingår (se mer under avsnittet definitioner). Alla inkomstuppgifter som redovisas avser inkomståret 211. Som tidigare beskrivits att på grund av bristfälliga registeruppgifter för utrikes inflyttade redovisas här endast uppgifter för inrikes flyttade. Förvärvsinkomst år 211, flyttare år 212 Median inrikes inflyttade inrikes utflyttade 5 Ålder I den yngsta åldersgruppen skiljer sig förvärvsinkomsten mellan inrikes in- och utflyttare inte åt nämnvärt. Mellan år har dock inrikes utflyttare en högre förvärvsinkomst jämfört med inflyttare för inkomståret 211. Bland de äldsta, år, är skillnaderna i förvärvsinkomst små mellan in- och utflyttare. Förvärvsinkomst, förvärvsarbetande år 211 Median inrikes inflyttade inrikes utflyttade Ålder Sida 25 av 36

26 Om vi jämför inkomstskillnaderna mellan inrikes in- och utflyttare förvärvsarbetande för inkomståret 211 ser vi att skillnaderna är ganska små i åldersgrupperna upp till 34 år. Mellan år hade utflyttarna något högre medianinkomst jämfört med inflyttarna året innan de flyttade medan det omvända gäller i åldrarna från 5 år och uppåt. Förvärvsinkomst år 211 för förvärvsarbetande befolkning efter ålder Median Flyttrelation 2-34 år år 5-64 år Inflyttade från annan kommun i Östergötland Inflyttade från övriga riket Inflyttade totalt Utflyttade till annan kommun i Östergötland Utflyttade till övriga riket Utflyttade totalt Tabellen ovan redovisar förvärvsinkomst år 211 för personer som förvärvsarbetade 211, det vill säga året innan de flyttade in till eller ut från Norrköping. Utflyttade har generellt sett haft en högre förvärvsinkomst jämfört med inflyttade året innan flytt. Enda undantaget är flyttade från eller till övriga riket i åldergruppen 5-64 år där inflyttade hade en högre förvärvsinkomst än utflyttade. Sida 26 av 36

27 Utbildningsnivå Utbildningsnivån bland de som flyttade in till respektive ut från kommunen under år 212 redovisas för åldern år. För Norrköpings befolkning redovisas utbildningsnivån och avser då befolkningen den 31 december 212. Utbildningsnivån avser den högst avslutade utbildningen. In- och utflyttade efter utbildningsnivå, år Procent 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Inflyttade Utflyttade Boende i kommunen Utbildningsnivå Av inflyttarna har ungefär lika många gymnasial utbildning som eftergymnasial utbildning. Cirka 15 procent har förgymnasial utbildning. Bland utflyttarna har en högre andel en eftergymnasial utbildning, cirka 4 procent medan 37 procent har en gymnasial utbildning. 13 procent har en förgymnasial utbildning. Bland flyttarna är högutbildade överrepresenterade vilket går i linje med andra studier som visar att högutbildade flyttar i större utsträckning än personer med lägre utbildning. In- och utflyttade efter utbildningsnivå, år Utbildningsnivå Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Total Utifrån flyttnettot räknat visar tabellen ovan att Norrköping år 212 hade positivt netto inom samtliga utbildningsnivåer (bortsett från uppgift saknas). Störst var nettot inom gymnasial utbildning med +416 personer följt av förgymnasial utbildning, +269 personer, och eftergymnasial utbildning +221 personer. Sida 27 av 36

28 Befolkningens utbildningsnivå, år Utbildningsnivå Bef 211 Bef 212 Förändring Varav flyttnetto Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Total Befolkningens förändring vad gäller utbildningsnivå påverkas av många faktorer där flyttningar är en. I tabellen ovan ser vi att flyttnettot utgör en ganska liten del av den faktiska befolkningen och i något fall går i motsatt riktning mot hur befolkningen förändras. Den förändringen som inte beskrivs av flyttnettot utgörs av andra förändringar i befolkningen. Differensen mellan flyttnettot på 818 personer och befolkningsförändringen på 93 personer ligger att befolkningen blivit ett år äldre vilket medfört att gruppen år har ökat med 442 personer. I åldersgruppen har det under året avlidit 335 personer samt att det finns en justeringspost på fem personer. I bilaga 3 redovisas utbildningsnivån efter ålder för in- och utflyttade. Men den kanske största faktorn för hur utbildningsnivån i kommunen påverkas är den utbildning som sker av den befintliga befolkningen. Av de 884 personer som utgör förändringen av eftergymnasial utbildade personer i kommunen stod flyttnettot för 221 personer, cirka 25 procent. Övriga 75 procent utgörs av personer som redan var bosatta i kommunen och har skaffat sig en högre utbildning. Sida 28 av 36

29 Källor Statistiska centralbyrån (SCB) Migrationsverket Angervåg H, Beckius T (213) Inflyttningsstudie Berglund F, Setsu Oskarsson M (213) Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 212 Definitioner Förvärvsarbete Förvärvsarbetande befolkning utgörs av personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Även personer som är folkbokförda i Sverige och som arbetar i svenska företag utomlands eller på havet på svenskregistrerade båtar ingår i populationen Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 212 Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (21:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom två år från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen. Sammanräknad förvärvsinkomst Inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet (se nedan). Inkomst av tjänst Lön, förmåner, sjukpenning, föräldrapenning, sjuk-/aktivitetsersättning, arbetsmarknadsersättning m.m., kostnadsersättningar, allmän pension/tjänstepension, privat pension och livränta, ej pensionsgrundande ersättning, hobbyverksamhet, ersättningar från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen kapital eller tjänst. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. En verksamhet är aktiv om man, i inte oväsentlig omfattning (minst en tredjedel av en vanlig anställning på heltid), har arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligen har bedrivits med egen arbetsinsats. Sida 29 av 36

30 Bilaga 1 Flyttnetto per delområde Flyttnetto per delområde över kommungräsen respektive inom kommunen Stadsdel Bef.212 Bef. förändring Flyttnetto över kommungräns Flyttnetto inom kommungräns Förändring pga. andra faktorer (födda, döda) 111 Nordantill Marielund Lagerlunda Butängen 115 Ingelsta 116 Saltängen Slottshagen 118 Händelö 119 Herstadberg Haga Enebymo Pryssgården Fiskeby Himmelstalund 128 Svärtinge Eneby landsbygd Åby tätort Jursla tätort Simonstorp tätort Kvillinge landsbygd Strömsfors tätort Krokek tätort Kvarsebo tätort Kolmårdens landsbygd Gamla Staden Östantill Oxelbergen Sylten 218 Risängen 219 Lindö Ljunga tätort Östra Husby tätort Arkösund tätort Vikbolandets landsbygd Berget Sida 3 av 36

31 Stadsdel Bef.212 Bef. förändring Flyttnetto över kommungräns Flyttnetto inom kommungräns Förändring pga. andra faktorer (födda, döda) 32 Såpkullen Söderstaden Klingsberg Ljura Hageby Smedby Rambodal Brånnestad Styrstad Navestad Tingstad Kneippen Klockaretorpet Borg Ektorp Vilbergen Skarphagen Vrinnevi 429 Kårtorp Skärblacka tätort Kimstad tätort Norsholm tätort Vånga tätort Skärblacka landsbygd Övriga Total Not: för små för att redovisas Sida 31 av 36

32 Bilaga 2 Delområden på landsbygd Eneby landsbygd Kolmården landsbygd Sida 32 av 36

33 Kvillinge (Åby/Jursla) landsbygd Vikbolandets landsbygd Sida 33 av 36

34 Skärblacka landsbygd Sida 34 av 36

35 Norrköpingsfakta Bilaga 3 Utbildningsnivå Utbildningsnivå efter flyttrelation och ålder Utbildningsnivå Totalt Förgymnasial Boende i kommunen Förgymnasial Utflyttade Förgymnasial Inflyttade Förgymnasial Flyttningsnetto Gymnasial Boende i kommunen Gymnasial Utflyttade Gymnasial Inflyttade Gymnasial Flyttningsnetto Eftergymnasial Boende i kommunen Eftergymnasial Utflyttade Eftergymnasial Inflyttade Eftergymnasial Flyttningsnetto Uppgift saknas Boende i kommunen Uppgift saknas Utflyttade Uppgift saknas Inflyttade Uppgift saknas Flyttningsnetto Samtliga Boende i kommunen Samtliga Utflyttade Samtliga Inflyttade Samtliga Flyttningsnetto

36 Norrköpingsfakta Tidigare publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta Åren :1 Folkmängdberäkning med utblick mot :2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 25 26:3 Folkhälsodata 25 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping 26:4 Drogvaneundersökningen läsåret 5/6 26:5 Uppföljning av prognosarbetet 25 26:6 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 26 26:7 Befolkningsprognos med utblick mot :8 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige den 17 september 26 27:1 Drogvaneundersökningen läsåret 6/7 27:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 26 27:3 Befolkningsprognos med utblick mot :4 Uppföljning av prognosarbetet 26 27:5 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 27 28:1 Drogvaneundersökningen läsåret 7/7 28:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 27 28:3 Befolkningsprognos med utblick mot :4 Uppföljning av prognosarbetet 27 28:5 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 28 29:1 Livsstilsundersökningen fd Drogvaneundersökningen läsåret 8/9 29:2 Uppföljning av prognosarbetet 28 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 29 29:3 Befolkningsprognos med utblick mot :4 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 28 21:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 29 21:2 Uppföljning av prognosarbetet 29 21:3 Befolkningsprognos med utblick mot :1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar :2 Befolkningsprognos med utblick mot :3 Uppföljning av prognosarbetet :4 Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet 211:5 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige :1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar :2 Befolkningsprognos med utblick mot :1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar :2 Befolkningsprognos med utblick mot 222 Rapporterna finns att läsa på Norrköpings kommuns hemsida De kan dessutom beställas från ekonomi- och styrningskontoret, e-postadress planeringochstatistik@norrkoping.se eller per telefon alt