Handlingsplan för bioekonomi i Östergötland

Transkript

1 Handlingsplan för bioekonomi i Östergötland

2 Varför en handlingsplan för bioekonomi? Biobaserad ekonomi innebär att biobaserade råmaterial och bioenergi ersätter de fossila alternativen, och att detta sker på sätt som är bra för samhällsekonomin. I Östergötland finns redan idag grunden till en biobaserad ekonomi med lokalt producerade grödor och organiska restprodukter ( avfall ) som bas för material, kemikalier, bränslen, livsmedel och foder. Men det finns outnyttjad potential att i ännu högre grad ställa om till en biobaserad ekonomi. Om vi i Östergötland lyckas med den omställningen kan bioekonomin lägga grunden till ett mer blomstrande Östergötland, både bokstavligt och bildligt. Bioekonomin är nämligen en möjlig motor för regional tillväxt, där våra styrkor inom miljöteknikområdet kan leda till såväl bättre affärer som starkare attraktionskraft för Östergötland som region. Östergötland har goda förutsättningar att ta en tätposition bland regionerna i Sverige och Europa för omställningen till bioekonomi: vi har redan utvecklad produktion av biomassa och traditionella biobaserade produkter och därtill hörande infrastruktur, logistikkedjor och kunskap. Utmaningarna handlar framför allt om att slussa innovationer och nya produkter med marknadspotential till den marknad som de hör hemma på. Därför har Region Östergötland, som är regionalt tillväxtansvarig myndighet, tagit fram denna handlingsplan i samarbete med ett antal av regionens företag, företagskluster, Linköpings Universitet och Länsstyrelsen i Östergötland. Syftet är: dels att identifiera var vi står idag, våra styrkor och utvecklingspotential inom bioekonomiområdet, dels tillsammans peka ut ett antal vägar framåt där vi ser lovande utveckling av företag och affärer och i förlängningen regional tillväxt. Med handlingsplanen som plattform finns möjlighet att knyta starkare band i regionen, mellan företag och forskning, mellan företag och marknad och mellan branscher. Det är också lättare att möta externa utmaningar och hot när man gör det tillsammans. Bioekonomi 2 (13)

3 Bioekonomin i Östergötland Historiskt har produktion och raffinering av biomassa, framför allt från skogen och jordbruket, betytt mycket för svensk och östgötsk ekonomi genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster. Förädlingsprogram, effektivare produktion, förbättrade avverkningsmetoder och förfinad bearbetning till nya produkter och tjänster har inneburit att industrin kunnat öka produktionen och behålla sin konkurrenskraft. Men global konkurrens, teknisk utveckling och ökat miljömedvetande gör att hela branschen nu omdanas; efterfrågan på biomassa kommer att öka radikalt och i sin tur ställa krav på mycket resurseffektiva produktionssystem. Här kan bioekonomin i Östergötland antingen bli ett offer för omständigheterna eller stå väl rustat och dra nytta av förändringarna. Förutom potentialen inom den traditionella industrin (jordbruk och skogsbruk) ger utvecklingen av en biobaserad ekonomi också goda möjligheter till ökad användning av biomassa inom andra kommersiella sektorer. Inom transportsektorn är potentialen stor att utveckla, producera och använda biodrivmedel. I byggsektorn kan nya biobaserade material ersätta stål och betong. Och den kemitekniska industrins beroende av fossila råvaror kan minskas genom nya och traditionella produkter baserade på förnybara råvaror. Det vore intressant att beskriva omfattningen av bioekonomin i Östergötland i volym och pengar. Men för att på ett trovärdigt sätt göra det behöver metoderna för insamling och presentation av sådana uppgifter utvecklas. Det finns det en rad metodproblem, som har att göra med att bioekonomin utvecklas i värdekedjor där forskare och företag ingår i olika faser och ofta i komplexa processer. Det finns också en risk för dubbelräkningar i värdekedjorna. Redan nu kan vi redovisa på samma sätt som flera andra regioner gör, i och utanför Sverige. Siffrorna ger en intressant bild av omfattning, struktur och utvecklingstrender, men innehåller som sagt en del problem. Östergötland skulle ha nytta av ett utökat samarbete med andra regioner om detta, gärna med stöd av de mest berörda statliga myndigheterna. När det gäller bioekonomins värdekedjor bygger handlingsplanen på den europeiska definitionen med tre huvudstrategier för att etablera den biobaserade ekonomin: 1. I befintliga värdekedjor förflyttas insatserna till nya, högre nivåer genom optimerad användning av råmaterial och att industrins restprodukter utnyttjas som råvara till andra processer 2. Nya värdekedjor utvecklas för hållbart producerad biomassa, med ökad produktivitet, bättre utnyttjande av bioråvara och restprodukter. Lignocellulosa (trä) och avfall är två materialgrupper som idag skulle kunna utnyttjas på nya sätt i nya värdekedjor. 3. Uppbyggnad av storskaliga bioraffinaderier, som förädlar biomassa till en rad innovativa biobaserade produkter. Utvecklingen av bioekonomins värdekedjor utifrån dessa tre strategier kräver kunskapsbaserad innovation, som i sin tur byggs av forskning, utveckling, investeringar och entreprenörskap. Om Östergötland ska vara med i matchen måste satsningar göras för att vidareutveckla de områden, där regionen är starkast. Vi är starka på bioteknik, nanoteknik, materialteknologi och miljöteknik, men även systemkunskap, fungerande produktionsanläggningar, infrastruktur och logistik. Genom att 3 (13)

4 förstärka det arbete som pågår där och koppla det ännu tydligare till bioekonomins värdekedjor har vi bäst förutsättningar att bidra till utveckling. En övergång från fossila råvaror till förnybara kommer att skapa ökad konkurrens om biomassan, vilket sannolikt leder till att priset på den senare ökar. Detta kan innebära stora utmaningar för industrier som använder bioråvara i stora kvantiteter, såsom pappersbruk och producenter av el och värme från biomassa. Stora användare av biomassa kommer också att möta ökade krav på att produktionen ska vara hållbar enligt internationella definitioner. Hur bioekonomin i Östergötland påverkas av detta vet vi inte ännu, men en beredskap måste finnas för att hantera, eller om möjligt påverka, de förändringar som nu är föreslagna på EU-nivå. Konkret handlar det om att det finns starka intressen som anser att varken åkermark eller skog ska användas till produktion av energi. Även om Östergötlands bioenergi tillverkas på ett ur alla aspekter hållbart sätt, riskerar den ändå att drabbas av sanktioner som är bygger på helt andra förutsättningar. Att skog och outnyttjad jordbruksmark används i Sverige är inte något problem här, men kan vara det i skogsfattiga eller överbrukade delar av Europa. Därför är det viktigt att lyfta fram och utveckla Östergötlands värdekedjor som hållbara systemlösningar, som en lösning och inte problem för ett hållbart samhälle. I detta påverkansarbete har regionens politiker en viktig uppgift, tillsammans med forskare, företagare och allmänhet. En viktig utmaning för bioekonomin i Östergötland är att korta den förhållandevis långa vägen från forskning och utveckling till marknad. Stort fokus läggs från många av aktörerna på att forska om nya lösningar, utveckla idéer till nya produkter och testa tänkbara system eller koncept. Men avståndet till marknad och kund är ofta alltför stort för att fungera som verktyg för hållbar tillväxt. Vill vi bidra till en växande biobaserad ekonomi måste en förskjutning av perspektivet ske i riktning mot en innovationsmiljö, som ligger närmare marknaden och slutanvändarna. 4 (13)

5 Värdekedjan organiska restprodukter (avfall) Värdekedjan byggs av ett system, där organiska restprodukter (avfall) används i processer som resulterar i nya produkter, restprodukterna blir nya råvaror som kan återföras till systemet. Avfallsproblemen blir på det sättet i stället nya möjligheter. I bilden nedan illustreras dagens värdekedja för restprodukter i Östergötland. Det finns flera goda exempel i Östergötland där värdekedjan fungerar bra. Exempelvis tas avfall från hushåll omhand i större delen av länet och restauranger och livsmedelsindustri har välutvecklade system för hur restprodukterna samlas in och blir råvaror i nya processer. I länet finns det också många företag och forskare, som är aktiva i olika delar av värdekedjan. I Östergötland ligger tyngdpunkten idag nedströms i värdekedjan och störst är rötning till biogas. Det betyder att en stor del av verksamheten idag handlar om att ta hand om avfall, röta det och förbränna eller använda resterna som biogödsel på åkrarna. Uppströms är värdekedjan inte lika välutvecklad, men den har en stor potential som kan ligga till grund för den utveckling vi väljer att satsa på i Östergötland. Då kan det handla om att utveckla biobaserade drivmedel och ersättning för fossilbaserade kemikalier. Regionala styrkor i värdekedjan för restprodukter i Östergötland: I länet finns det etablerade system för insamling och behandling av olika typer av organiskt avfall, som möjliggör produktion av bioenergi, jordprodukter och återföring av näringsämnen till jordbruket. Det finns ett väl utvecklat system i Östergötland för rötning och produktion av biogas, samt en fungerande infrastruktur för distribution av gasen, en stabil biogasmarknad byggd på offentlig efterfrågan till kollektivtrafiken och ett nationellt centrum för biogasforskning vid Linköpings universitet. 5 (13)

6 I Östergötland har vi fungerande system för och kunnande om hur näring och mullämnen från restprodukter kan processas och återföras till jord- och skogsbruk. Utvecklingsområden: Skapa ett system som premierar successivt kvalitetsförbättrande arbete för avfall, så att mer bi- och restprodukter kan omhändertas som värdefulla resurser samtidigt som också värdet på de bi- och restprodukter vi omhändertar idag ökar. Öka efterfrågan på biobaserade produkter från organiska restprodukter och avfall genom att identifiera fler behov och vidareutveckla affärsmodellerna för hur produkter och tjänster sprungna ur förädling och återanvändning når marknaden. Utveckla tekniska lösningar och metoder som leder till nya produkter, t.ex. alternativ till plast eller biobaserade proteinprodukter och foder, användning av restprodukten koldioxid till nya molekyler/produkter eller att framtidens biodrivmedel. Värdekedjan jordbruksbaserad biomassa Värdekedjan för jordbruket beskriver hur traditionellt jordbruk kan utvecklas genom effektivare odling, utnyttjande av restprodukter och bättre logistik. Östergötland är Sverige tredje största jordbruksregion med ett mycket stort antal lantbruk och livsmedelsföretag. Regionens lantbruk kännetecknas av hög tekniknivå och mycket hög produktivitet. Samtidigt är verksamheterna fortfarande traditionella på många sätt, när det gäller produktionsformer, val av grödor, försäljningskanaler och graden av vidareförädling. LiU har spetskompetens inom 6 (13)

7 djurvälfärd, men har mera begränsad forskningskapacitet inom växtkemi och biologi. Regionens lantbruk är idag långt framme vad gäller ersättning av fossila råvaror i primärproduktionen, t.ex. drivmedel till maskiner och energi för torkanläggningar. Däremot finns stor potential att utveckla nya högförädlade produkter och att utnyttja sido- och restströmmar mer. Avfall från lantbrukets processer används idag främst för rötning till biogas (slakteriavfall) och till markförbättring (halm och andra grödor som inte kan avsättas). Agroetanol är den viktigare regionala användaren av spannmål för andra syften än livsmedelsproduktion. Regionala styrkor i värdekedjan för jordbruksbaserad biomassa i Östergötland: Lantbruket är i Östergötland en stor bransch med starka branschorganisationer En viktig etablerings- och innovationsmiljö i Vreta Kluster Det finns flera kunskapsföretag i Östergötland med verksamheten riktad mot lantbruk, i synnerhet inom informationsteknologi och visualisering I Östergötland finns flera framgångsrika företag, som producerar, utvecklar och säljer lantbruksmaskiner En volymprodukt (etanol) är etablerad på marknaden Det finns en beredskap inom befintliga företag för utveckling av proteinprodukter Utvecklingsområden Använda lantbrukets produkter som alternativa råvaror och vidareförädla till bland annat till högvärdigt protein (åkerböna), drivmedel och cellulosamaterial (halm). Utnyttja regionens styrka inom logistikområdet för att utveckling av effektivisera jordbrukets logistik. Bredda kapaciteten på Vreta Kluster och göra klustret till en ännu tydligare kunskaps- och affärsarena för de gröna näringarna tillsammans med Naturbruksgymnasiet, branschen, universitetet och de offentliga organisationerna. Identifiera vilka kanaler som behöver vara etablerade för att vi från Östergötlands sida ska kunna delta i nationella och internationella processer om jordbrukets framtida förutsättningar, samt om möjligt påverka i riktning som vi bedömer vara riktig. 7 (13)

8 Skogsbaserad biomassa Värdekedjan bygger på tillvaratagande av skogens fulla potential genom ökad marknadsnärvaro och nya förädlade produkter, samt utveckling av ny teknik för nästa generation bränsle, kemikalier och material. I Östergötland finns det idag flera stora massa- och pappersbruk, som producerar volymprodukter såsom massa, pappersprodukter, livsmedelskartong och hygienartiklar. Råvaran utgörs både av ny fiber i form av timmer, av flis och spån, men även av returfiber från återvunna förpackningar. Det sistnämnda utnyttjas som råvara av Fiskeby Board för produktion av kartong och här produceras även biogas från brukets genererade processvatten. Denna process används som en nationell referensanläggning. I samband med bruken finns starka, välutvecklade logistikkedjor för timmer och grot och på Händelö ligger Holmens biokombinat, där bruket och sågverket placerats bredvid varandra för att utöka utbytet av råvaror och energibärare samt effektivisera logistiken. Vid Linköpings universitet bedrivs forskning kring nedbrytning av lignocellulosa samt systemstudier för optimering av bruken/kombinaten. Skogsråvara används även till el- och värmeproduktion, där bioeldade värmeverk (utan elproduktion) är vanligast i de mindre kommunerna. Det som saknas är forsknings- och utvecklingsenheter i Östergötland hos skogsbolagen. Dessa ligger i på andra ställen i landet vilket delvis försvårar regionala samarbeten kring utveckling av den skogsbaserade värdekedjan. Skogen är ändå av stor betydelse i Östergötland, och hör definitivt hemma i en regional satsning på bioekonomin. På liknande sätt som för de andra värdekedjorna bör en utveckling ske i riktning mot att öka marknaden och marknadsnärvaron för biobaserade produkter från skogsbaserade råvaror, t.ex. genom utökad användning av trä som byggnadsmaterial och byte från fossil plast till skogsbaserade förpackningar. Med tanke på att det finns flera stora skogs- och pappersindustrier, starka branschföreträdare, ett stort antal mindre aktörer och väldigt mycket skog i Östergötland, samtidigt som det saknas en gemensam 8 (13)

9 plattform för samverkan, innovation och annan utveckling, så framstår det som önskvärt att en sådan plattform i någon form tillskapas. Med en gemensam skogsstrategi att utgå från, skulle förmodligen alla aktörer få större utväxling av sina insatser, till fördel för såväl miljö som regional tillväxt. Under arbetet med handlingsplanen har Vreta kluster framstått som en lämplig och naturlig plats att utveckla en sådan plattform på. För att det ska bli så krävs dock en komplettering av klustrets uppdrag och resurser för att bygga upp plattformen. Regionala styrkor i den jordbruksbaserade värdekedjan i Östergötland: I Östergötland finns det flera på marknaden väletablerade skogsindustrier med stor volymproduktion av massa, pappersprodukter, förpackningar och hygienartiklar. Logistikkedjorna för transport av timmer och grot är starka Stark forskning kring möjligheten att bryta ner cellulosamaterial Utvecklingsområden: Teknikutveckling som gör skogsbaserad råvara använd till flera nya produkter, t.ex. förädling av träråvara och restprodukter från skogs- och pappersindustrin till redan befintliga biobränslen och vidareutveckling av träbaserade råvara för produktion av kemikalier. På sikt kan skogsbaserad råvara utvecklas till ett av framtidens biodrivmedel. Samla länets skogsaktörer för att ta fram mål och strategier för hållbar och ansvarsfull utveckling av skogsbruk och skogsindustri i Östergötland, en regional skogsstrategi. 9 (13)

10 Handlingsplan Det finns goda förutsättningar för att utveckla bioekonomin i Östergötland. Bedömningen från gruppen, som medverkat i framtagandet av handlingsplanen, är att bäst resultat nås genom att under 2017 prioritera ett mindre antal insatser, för att inte splittra resurser och engagemang alltför mycket. De insatser som identifierats är av olika karaktär beroende på vilken planeringsnivå de hör hemma på och på hur mogna värdekedjorna är. Insatserna är inte per automatik kostnadsdrivande, men en prioritering innebär att resurser på något sätt måste styras över till området, även om det kan handla om tid, intresse, engagemang o.d. På strategisk nivå behöver Region Östergötland arbeta för att bioekonomin integreras i befintliga och kommande styrprocesser för regional utveckling. På det sättet säkras att utvecklingen av bioekonomin i Östergötland har brett, inkl. politiskt, stöd och att det därmed är möjligt att styra resurser dit. En tydlighet i styrningen ger samtidigt regionala företrädare legitimitet att agera pådrivande i nationella och internationella sammanhang, där det är möjligt. Det gäller t.ex. frågan om användningen av biobaserad energi som produceras hållbart i Sverige. Konkreta åtgärder på den strategiska nivån: Se till att målsättningen att utveckla bioekonomin i Östergötland samlas i ett åtgärdsprogram, som gör att uppdraget finns inskrivet i alla regionala aktörers mål- och styrdokument. I mål- och styrdokumenten formulera tydliga och uppföljningsbara mål för utvecklingen fram till år 2020, 2025 och Aktör: Region Östergötland Samlas kring någon eller några frågor, där beslut på nationell och internationell nivå kan komma att påverka förutsättningarna Östergötlands utveckling och tillväxt, och agera kraftfullt och gemensamt för att om möjligt styra besluten i en för vår del önskad riktning. Aktörsgrupp: Region Östergötland, Länsstyrelsen, Universitetet, Cleantech, Vreta kluster och länets kommuner. På strukturnivån skapas formerna för samverkan och där frigörs resurser till utvecklingsinsatser, som långsiktigt kan stärka området. Där kan aktörer från företag, forskning, offentlig verksamhet och samhälle skapa gemensamma arenor för kunskaps- och affärsutbyten samt annan samverkan. När det t.ex. gäller offentlig upphandling är det en fråga för både de företag som lämnar offerter och för de upphandlande organisationerna, men viktigast är att upphandlingen rätt använd kan skapa basen för en regional marknad för hållbara produkter och tjänster. Östergötland är inte större än att det går att ha goda och väl fungerande kontakter med varandra i hela regionen, och även om det finns tillfällen när aktörer konkurrerar domineras bioekonomin av ännu inte fullt utnyttjade samverkansmöjligheter. En annan sida av detta är att arenorna måste fyllas med innehåll, som är relevant och intressant. Det offentliga har här en viktig roll med att erbjuda grundförutsättningar för arenorna att fungera, däremot är förmodligen privata och forskningsanknutna aktörer bättre på att driva verksamheten (13)

11 Konkreta åtgärder på strukturnivån: Säkra resurser till samverkan mellan aktörerna genom ett nät av kunskaps- och affärsarenor för bioekonomins olika delområden, där huvudsyftet är att använda kontakterna för att stimulera hållbar tillväxt. Aktörsgrupp: Region Östergötland, Cleantech Östergötland, Vreta kluster och länets kommuner. Identifiera och etablera miljöer för kundnära testbäddar och visningsanläggningar för nya produkter och tjänster runt om i Östergötland. Aktörsgrupp: Cleantech Östergötland, Vreta kluster, Region Östergötland och länets kommuner. Utveckla användningen av offentlig upphandling som verktyg för att säkra att det finns en regional marknad för bioekonomins produkter och tjänster. Aktörsgrupp: Region Östergötland och länets kommuner. Samlas kring ett större utvecklingsprojekt, till vilket extern finansiering söks som komplement till den regionala mobiliseringen. Aktörsgrupp: Region Östergötland, Linköpings universitet, Cleantech Östergötland, Vreta kluster och länets kommuner. På operativ nivå, där strategierna blir verkstad, handlar det om att utveckla de i Östergötland verksamma aktörernas förmåga att utifrån behov i samhället erbjuda lösningar baserade på bioekonomin. De produkter och tjänster, som det då handlar om, kan vara etablerade eller nya. Etablerade produkter och tjänster kan vara förträffliga, men ha alltför liten efterfrågan, kanske för att kunskapen om dem för låg. Nya produkter och tjänster måste utvecklas, testas, visas men också säljas. Eftersom en regional svaghet är ett avstånd mellan forskning, utveckling och marknad är en angelägen åtgärd att utveckla och använda affärsmodeller, där detta avstånd krymps. Forskning, utveckling, innovation m.m. måste vara användarnära, för att leda till hållbar tillväxt. Det är när produkterna och tjänsterna efterfrågas och används, som såväl samhällsnytta som affärsnytta uppstår. Här kan de kunskaps- och affärsarenor som byggs upp på strukturnivå vara av stor betydelse för att de nödvändiga mötena mellan entreprenörer, innovatörer, forskare, investerare och företag ska kunna ske. Under arbetet med handlingsplanen har det utkristalliserats flera konkreta exempel på utvecklingsinsatser, som hör hemma på den operativa nivån. För att dessa ska kunna förverkligas krävs det både en aktörsgrupp med intressenter som vill samarbeta och en aktör som tar på sig rollen som projektägare. Dessa kriterier har funnits med i valet av åtgärder. De aktörer som står namngivna för olika åtgärder har själva angivet att de kan medverka i ett fortsatt utvecklingsarbete. Tills dessa kommer fler aktörer, bland annat kommuner där aktuella verksamheter är placerade (13)

12 Konkreta åtgärder på den operativa nivån: Ta fram metoder för att förfina insamling och användning av avfall, så att en förbättrad sortering görs tidigt i insamlingskedjan för att få fram så bra bi- och restmaterial som möjligt. Samtidigt arbeta med att öka efterfrågan på biobaserade produkter från organiska rest- och biprodukter genom marknadsanalys, kommunikationsinsatser och affärsutveckling. Aktörsgrupp: Tekniska verken, Biototal, Econova och LiU. Projekt och samarbeten för att utveckla användningen av lantbrukets produkter som alternativa råvaror och vidareförädla dessa till bland annat till högvärdigt protein, drivmedel och biomaterial. Aktörsgrupp: Händelökombinatet med Agroetanol, Cleantech Östergötland, Vreta kluster, LRF, Naturbruksgymnasiet och LiU. Skapa en gemensam plattform för a länets skogsaktörer för att ta fram mål och strategier för hållbar och ansvarsfull utveckling av skogsbruk och skogsindustri i Östergötland, en regional skogsstrategi, med syfte att öka marknaden och marknadsnärvaron för biobaserade produkter från skogsbaserade råvaror Aktörsgrupp: Vreta kluster, LRF, LiU, Södra skogsägarna, Holmen, Billerud, Region Östergötland och Länsstyrelsen. Tack för medverkan i arbetet med att ta fram handlingsplanen till: Mats Eklund Martin Karlsson Johan Rydberg Helene Oscarsson Karin Varverud Tomas Kjellquist Johan Carlgren Malin Forsgren Kristian Petersson Ingela Lindahl Sara Jonsson Heijden Katja Wehbi Fredrik Munter Magnus Franzén Sandra Halldin Robert Paulsson Ulf Åkerström Linköpings universitet Linköpings universitet Econova Vreta Kluster Energifabriken Biototal Billerudkorsnäs Cleantech Östergötland LRF Tekniska verken Länsstyrelsen Länsstyrelsen Holmen Skog Mixum Agroetanol Agroetanol Hardford Handlingsplanen har tagits fram med stort stöd från Liselott Roth och Madeleine Larsson på Sweco 12 (13)

13 13 (13)

14 Har du frågor om handlingsplanen för biokonomi eller Region Östergötlands arbete med regional tillväxt kopplat till miljö, energi och klimat? Kontakta: Peter Karlsson, Jenny Ivner, Nils Gabrielsson, Thomas Högman, Region Östergötland, kommunikationsenheten 2017