Sammanställning av frågor från frukostseminarium om arbetsrättsliga villkor

Transkript

1 1 [17] Sammanställning av frågor från frukostseminarium om arbetsrättsliga villkor Om tillgång till presentationerna från frukostseminariet -Lägger ni ut även presentationen från sthlm stad? -Hej! Kommer föreläsarnas presentationer att finnas på er hemsida efter seminariet? -Hej kommer presentationen att bli tillgänglig efter presentationen? -Hej, Kommer presentationen att kunna hämtas på nätet? -Hej! Får vi presentationerna digitalt efteråt? Ja. Det webbsända seminariet och föreläsarnas powerpoint-presentationer finns tillgängliga på vår webbplats. Om tillgång till de villkor som används av Stockholm, Göteborg och Malmö -Får vi ta del av Stockholms stads underlag som de använder idag? -Ligger Karins och Göteborgs arbete tillgängligt någonstans så att vi andra upphandlande myndigheter kan ta del av detta? De arbetsrättsliga villkor som Stockholms Stad, Göteborgs Stad och Malmö stad har tagit fram inom byggbranschen ligger på Upphandlingsmyndighetens webbplats. Upphandlingsmyndigheten Adress: Box 45140, SE Stockholm Besöksadress: Torsgatan 13, Stockholm Telefon: E-post: upphandlingsmyndigheten.se

2 2 [17] Generella frågor om lagstiftningen -Varför ställs krav på särskilda kontraktsvillkor gällande arbetstid och semester när detta redan är reglerat i lag? Villkor som rör lön, semester och arbetstid anses utgöra de mest centrala för att arbetstagare ska tillförsäkras skäliga anställningsvillkor. Lagstiftningen utgår ifrån att den svenska modellen ska respekteras och att arbetstagarna ska tillförsäkras villkor i enlighet med miniminivåerna i kollektivavtal. Ibland följer mer förmånliga villkor för semester och arbetstid av kollektivtal jämfört med lag. Då ska villkoren enligt kollektivavtalet anges eftersom det är ett uttryck för parternas gemensamma vilja att ha mer förmånliga villkor än lag. -Då "Sjukvård och omsorg" är ett identifierat riskområde enligt ILO - finns det någon särskild anledningen till att kraven på de arbetsrättsliga villkoren inte omfattas enligt LOV? Det betänkande som ligger till grund för bestämmelserna syftade till att uppfylla skyldigheter enligt 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet (vilka senare implementerades i svensk rätt genom LOU, LUF och LUK). Lagförslagen gäller därför bara de lagarna och inte LOV eller LUFS. Det kan också noteras att bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor i LOU, LUF och LUK inte gäller för upphandlingar under tröskelvärdena och inte heller för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (tjänster enligt bilaga 2). Det innebär bl.a. att bestämmelserna inte gäller för vissa tjänster inom hälsovård och socialtjänst.

3 3 [17] Generella frågor om Upphandlingsmyndighetens stöd -Hur ställer vi/vad ställer vi för arbetsrättsliga krav fram tills dess att vägledningar inom olika områden är klara? I upphandlingar som överstiger tröskelvärdet ska upphandlande myndigheter och enheter som huvudregel ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid om det är behövligt. För att kunna avgöra om det är behövligt och för att fastställa villkoren behöver kontakt tas med arbetsmarknadens parter. Grundläggande information och vägledning för arbetet med att genomföra en behövlighetsbedömning och för att fastställa villkoren finns på Upphandlingsmyndighetens webbplats. Att Upphandlingsmyndigheten inte har tagit fram något stöd/ arbetsrättsliga villkor på ett visst område innebär inte i sig att skyldigheten att ställa villkoren bortfaller. Upphandlingsmyndigheten kommer att arbeta vidare med att genomföra behövlighetsbedömningar och med att ta fram villkor som kan ställas i upphandlingar. Det stödet kommer att växa fram successivt. -Gällande stöd ge exempel på fråga, och vad skulle rätt nivå för detta krav och var hittar man detta rätta svar på ett lätt sätt. Hur sker en kontroll av detta konkret? På vår webbplats finns information om det stöd Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. Här återfinns förhoppningsvis svar på några av de frågor som avses med frågan. Vad gäller uppföljning och kontroll kommer Upphandlingsmyndigheten återkomma med dels generell vägledning och dels specifikt stöd i samband med att villkor tas fram på specifika områden. Upphandlingsmyndigheten har också sedan tidigare tagit fram stöd kring uppföljning och kontroll av arbetsrättsliga villkor i upphandlingar av persontransporter, se vidare på vår webbplats.

4 4 [17] Om de grundläggande principerna, konkurrensfrågan och kopplingen till kontraktsföremålet -Hur är krav på svenska kollektivavtalsliknande villkor förenligt med de grundläggande principerna? Det blir per definition diskriminering mot utländska leverantörer, som inte har samma förutsättningar. Löner i svenska nivåer kan vara extremt höga jämfört med andra EU-länder som har t.ex. lägre levnadskostnader. Bestämmelserna om att arbetsrättsliga villkor i enlighet med kollektivavtal ska ställas gäller för arbete som utförs när svensk rätt är tillämplig, dvs. utförs i Sverige. Leverantörer som kan åberopa en utstationeringssituation anses uppfylla villkoren genom att tillämpa villkor enligt lagen om utstationering. På så sätt har bestämmelserna i upphandlingslagstiftningen anpassats till utstationeringssituationer. Mer information om detta finns på vår webbplats. Om arbetet utförs där svensk rätt inte är tillämplig ska villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner ställas, om det är behövligt. Villkoren får då också avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas. -Hur skall bedömningen av snedvridning av konkurrensen vägas in i bemärkelsen att lagstiftningen är protektionistisk och är till för att gynna svenska företag? Syftet med lagstiftningen är att säkerställa att arbetstagare som arbetar i uppdrag som finansieras med offentliga medel har skäliga anställningsvillkor och att konkurrens inte ska kunna ske genom undermåliga anställningsvillkor. Bestämmelserna om att arbetsrättsliga villkor i enlighet med kollektivavtal ska ställas gäller för arbete som utförs när svensk rätt är tillämplig. Leverantörer som kan åberopa en utstationeringssituation anses uppfylla villkoren genom att tillämpa villkor enligt lagen om utstationering. På så sätt har bestämmelserna i upphandlingslagstiftningen anpassats till utstationeringssituationer. Mer information om detta finns på vår webbplats.

5 5 [17] -Det sägs att schablonisering ska kunna göras avseende specifika branscher. Samtidigt måste det ju finnas koppling till just de yrkeskategorier som berörs av upphandlingen i fråga. Hur hänger detta ihop? Bedömningen av om det finns ett behov av att ställa arbetsrättsliga villkor kan i viss mån schabloniseras, främst genom att hänsyn tas till vilken bransch leverantörerna är verksamma i. Schabloniseringen avser alltså själva behövlighetsbedömningen. Om det vid behövlighetsbedömningen slagits fast att arbetsrättsliga villkor ska ställas ska dessa avse just de arbetstagare och yrkeskategorier som kommer att utföra arbete enlig det kontrakt som upphandlingen avser. För information om behövlighetsbedömningen, se på vår webbplats. Om behövlighetsbedömningen -När anses det vara behövligt, och inte, att ställa dessa krav? För information om behövlighetsbedömningen, se på vår webbplats. -Hur skall risken för snedvridning av konkurrensen vägas in vid ställande av arbetsrättsliga villkor? Behovet av att ställa arbetsrättsliga villkor i en upphandling ska bl.a. bedömas utifrån hur stor risken är för snedvridning av konkurrensen genom social dumpning. Bedömningen kan bl.a. utgå från erfarenheter från tidigare upphandlingar (egna eller andras upphandlingar), exempelvis förekomst av onormalt låga anbud. Mer information om detta finns på vår webbplats.

6 6 [17] -Varför bör brister avseende arbetsmiljö läggas in i riskbedömningen? Det rör ju ej villkor avseende lön, semester eller arbetstid. Det stämmer, men brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet är en indikator på ökad risk för oskäliga arbetsvillkor. Läs mer om hur en behövlighetsbedömning kan genomföras på vår webbplats. -Hur hantera hänvisningar till kollektivavtal när upphandlande myndighet inte vet på förhand från vilken "bransch" anbudsgivaren kommer ifrån? Innebär det att behovet inte föreligger? Behövlighetsbedömningen kan påverkas om det är omöjligt att i förväg förutse från vilka branscher anbudsgivarna kommer, t.ex. vid innovationsupphandling. Om en upphandling är utformad på ett sådant sätt att det inte är möjligt för den upphandlande myndigheten eller enheten att förutse exempelvis vilken eller vilka branscher potentiella anbudsgivare kan komma ifrån är det inte behövligt att ställa villkoren.

7 7 [17] Om tillgången till aktuella kollektivavtal -Kollektivavtalen är ofta inte offentliga uppgifter, utan man måste vara ansluten för att få ta del av kollektivavtal i sin helhet. Hur ser ni att vi som upphandlande myndigheter ska få del av dessa uppgifter? Utgångspunkten är att kollektivavtal inte är allmänt tillgängliga. Många avtal har dock publicerats. Om ett avtal inte finns tillgängligt får den upphandlande myndigheten eller enheten vända sig till arbetsmarknadens parter för att få del av avtalet. Mer information om detta finns på vår webbplats. Om den upphandlande myndigheten eller enheten trots det inte får tillgång till avtalet (och Upphandlingsmyndigheten inte heller har något tillgängligt stöd) är det inte möjligt att fastställa villkoren och det är då inte obligatoriskt att ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingen. Om flera centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige finns tillgängliga, hur gör man då? -Om det finns flera kollektivavtal som är applicerbara men med olika lönenivåer vilket ska man då utgå ifrån? För vi vill inte komma i en sits där vi är lönedrivande eller dumpande. För att fastställa vilket eller vilka kollektivavtal som kan vara tillämpliga för det arbete som ska utföras bör kontakt tas med arbetsmarknadens parter. Upphandlingsmyndigheten avser att komplettera det framtagna stödet med mer information om hur kollektivavtal identifieras, bland annat när flera kollektivavtal kan vara tillämpliga.

8 8 [17] Om hänvisning till kollektivavtal -Om upphandlande my bestämmer sig för att "bilägga hela kollektivavtalet" måste inte ändå myndigheten klargöra vilka villkor som måste uppfyllas? Jo. Villkoren om lön, semester och arbetstid ska anges i upphandlingsdokumenten. Det är inte tillräckligt att hänvisa till ett kollektivavtal och låta anbudsgivare själva söka upp kollektivavtalet och de villkor som avses. Det strider mot transparensprincipen och förutsebarheten i upphandlingsprocessen. Det finns i sig inget som hindrar att en upphandlande myndighet eller enhet hänvisar till vissa villkor i ett kollektivavtal genom att ange under vilka paragrafer eller avsnitt de återfinns, om kollektivavtalet biläggs upphandlingsdokumenten och villkoren tydligt går att utläsa och är transparenta. Den upphandlande myndigheten eller enheten bör då säkerställa att parterna samtycker till att kollektivavtalet offentliggörs på det sättet. Om anbudsgivare är bundna av olika kollektivavtal -Olika anbudsgivare kan ju vara anslutna till olika kollektivavtal. Hur ska vi då jämföra dem om vi har ställt krav från ett kollektivavtal? Det finns olika sätt för leverantörer att uppfylla de arbetsrättsliga villkoren som ställts i en upphandling. Om en leverantör är bunden av och tillämpar ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen anses leverantören uppfyllda de arbetsrättsliga villkoren i upphandlingen. Någon jämförelse mellan olika nivåer på villkoren i kollektivavtal behöver inte, och ska inte heller, göras. Mer information om detta finns på vår webbplats.

9 9 [17] Om egenföretagare och arbetstagarbegreppet -Hur ska man se på kravet avseende lön om leverantören eller underleverantören är ett enmansföretag och bedrivs som enskild firma? Reglerna för arbetsrättsliga villkor syftar till att säkerställa att arbetstagare får skäliga arbetsvillkor. Det innebär att det är viktigt att skilja på arbetstagare och egenföretagare. Egenföretagare, eller enskilda näringsidkare, är normalt sett inte att betrakta som arbetstagare. De ska därför inte omfattas av de arbetsrättsliga villkoren. De får inte heller exkluderas från att delta i upphandling eller utestängas från att fungera som underleverantör enbart av det faktum att arbetsrättsliga villkor ställs. Begreppet arbetstagare ska tolkas i enlighet med vad som gäller enligt arbetsrätten, dvs. enligt det s.k. civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Grunden för relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare är anställningsavtalet. För att ett anställningsavtal ska anses föreligga används ett antal kriterier, bland annat att den arbetspresterande parten ställer sitt arbete till förfogande för arbetsgivaren mot ersättning, att arbetet utförs under arbetsgivarens ledning och kontroll och att arbetet är varaktigt. Det finns dock ingen legaldefinition av arbetstagare och det får avgöras i varje enskilt fall om en person är att betrakta som en arbetstagare eller inte. Samma bedömning ska göras oavsett storlek på företag, och inom familjeföretag kan familjemedlemmar arbetsrättsligt sett vara arbetstagare. -Hur ställer man schyssta villkor i en bransch (taxi) där det visserligen kan anses behövligt men där den upphandlande enhetens avtalspart inte har egna anställda utan använder underleverantörer som i huvudsak utgörs av företag utan egna anställda dvs. enmansbolag? -Hur ska man ställa sig när det gäller konsultmäklare eller entreprenörer som bara anlitar enskilda konsulter med F-Skattsedel. Om man inte vet om leverantören kommer att ha anställda eller inte (eller bara en del anställda) ska de arbetsrättsliga villkoren ställas. De gäller dock bara i förhållande till arbetstagare och inte egenföretagare, se svaret ovan.

10 10 [17] Om underleverantörer -Vad innebär underleverantörer som direkt medverkar, hur många led ska man gå? Skyldigheten för en leverantör att säkerställa att dess underleverantörer uppfyller villkoren är begränsad till de underleverantörer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet. Det gäller oavsett hur många mellanled som finns mellan huvudleverantören och den eller de underleverantörer som fullgör kontraktet, men hänsyn behöver tas till kopplingen till föremålet för kontraktet och vad som är möjligt att följa upp. Med direkt medverkar avses den personal som producerar eller sätter samman en vara, tillhandahåller en tjänst eller utför arbete i en byggentreprenad. Det väsentliga vid bedömningen är om underleverantören rent faktiskt direkt eller omedelbart fullgör kontraktet. Mer information finns på vår webbplats.

11 11 [17] Om utstationering -Om man åberopat utstationeringsdirektivet vad innebär det? Med utstationering avses att en arbetstagare som vanligtvis arbetar i ett land skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv (96/71/EG) ska utstationerade arbetstagare garanteras det minimiskydd som gäller i värdlandet när det gäller vissa arbets- och anställningsvillkor. Dessa villkor, bl.a. minimilön, semester och arbetstid brukar benämnas den hårda kärnan. Utstationeringsdirektivet är implementerat i Sverige genom lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Av utstationeringslagen framgår att arbetstagaren bland annat ska få minimilön enligt det kollektivavtal som är tillämpligt på arbetet. När det gäller andra villkor än lön, t.ex. arbetstid och semester, innebär utstationeringslagen att lagreglerade nivåer ska uppfyllas om inte det centrala kollektivavtal som tillämpas i Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen innehåller mer förmånliga regler för arbetstagaren. En leverantör som kan åberopa en utstationeringssituation anses uppfylla arbetsrättsliga villkor i en upphandling om denne tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt utstationeringslagen. Mer information om detta finns på vår webbplats.

12 12 [17] Om arbetsrättsliga villkor när svensk arbetsrätt inte är tillämplig/ frågor om ILO -Vad innebär krav på lokal arbetsrätt? Hur kan en enskild leverantör säkerställa/påverka detta? Med lokal arbetsrätt menas den arbetsrättsliga lagstiftningen i det land där en vara produceras eller en tjänst utförs. Den arbetsrättsliga lagstiftningen reglerar ofta arbetstid/övertid respektive minimilöner. I en upphandling får villkor ställas om att de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas (både av leverantörer och sådana underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra ett kontrakt). Mer information om detta finns på vår webbplats. -Hur ser ni på upphandlingskontrakt där det inte på förhand går att fastställa om svensk arbetsrätt inte är tillämplig, t.ex. om det inte ställs krav på var arbetstagarna befinner sig? Om det inte står klart om svensk arbetsrätt kommer att vara tillämplig för arbetet ska villkoren ställas dels i enlighet med kollektivavtal och dels enligt ILOs kärnkonventioner.

13 13 [17] -Anser verkligen Upphandlingsmyndigheten att trots att vissa konventioner inte ratificerats av vissa länder, ska företagen i de länderna vara bundna av konventionerna? Och hur ska detta kunna följas upp? Enligt det nya ramverk för företag och mänskliga rättigheter som antogs av FNs råd för mänskliga rättigheter 2011 så har stater ett ansvar att skydda sina medborgare, och företag har ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna (inkl. ILO:s kärnkonventioner) oavsett om stater har ratificerat en kärnkonvention eller inte. Att företag och dess underleverantörer följer ILO:s kärnkonventioner går bland annat att följa upp genom att göra riskanalyser för var det finns hög risk för brott mot kärnkonventionerna och genomföra sociala revisioner vid dessa anläggningar samt genom att ha en dialog om hur brister ska åtgärdas. Om kontroll och uppföljningen -Hur kommer uppföljningen av detta ske? -Hur bevisas alla dessa krav och hur kontrolleras allt detta -Hur ska vi genomföra kontrollen? Begära ut kopia på lönebesked? -Hur kan ett villkor på semester kontrolleras på individnivå för ett kontrakt som löper några månader (tex sept-feb)? -Hur ska en leverantör visa för upphandlande myndighet att de lever upp till villkoren avseende enskilda anställda utan att riskera att bryta mot PUL och framtida dataskyddsförordningen? En god avtalsuppföljning är en förutsättning för att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna säkerställa att arbetstagarna verkligen får de arbets- och anställningsvillkor som de har rätt till enligt avtalet. En god avtalsuppföljning bidrar även till att skapa en bra avtalsrelation mellan upphandlande myndigheter/enheter och leverantörer. Det föreligger ingen skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att kontrollera samtliga ställda krav vid upphandling. Däremot följer det av EUdomstolens rättspraxis att krav och villkor måste vara möjliga att kontrollera (jfr C- 448/01 Wienstrom). Om ställda krav inte följs upp under avtalsperioden finns det

14 14 [17] dessutom en risk för att detta bidrar till att gynna oseriösa leverantörer, vilket i sin tur snedvrider konkurrensen och kraven motverkar sitt syfte. En avsaknad av uppföljning av ställda krav kan även riskera att påverka den upphandlande myndighetens eller enhetens trovärdighet. De särskilda arbetsrättsliga villkoren kontrolleras under kontraktstiden. I upphandlingen bör den upphandlande myndigheten eller enheten säkerställa tillgång till dokumentation för uppföljning. Exempelvis kan kontroll behöva ske av leverantörens riktlinjer och rutiner som personalpolicy, personalhandbok, rutiner och processer kring lönehantering, tidsredovisning, fakturering och uppföljning. Vidare kan dokument och underlag som tidrapportering/tidsredovisning, scheman, lönespecifikationer inkl. löneunderlag, underlag för utläggsredovisningar, anställningsavtal, projektredovisning och faktureringsunderlag behöva granskas. För att avstämning ska kunna göras mellan utförda och fakturerade timmar vid kontroll kan det vara viktigt att säkerställa att avtalet och fakturor innehåller specificering av antal timmar. Det kan också exempelvis ställas krav på att leverantören ska möjliggöra för berörd personal att delta i intervjuer i samband med revisionen. För exempel på detta, se Stockholm, Göteborg och Malmös underlag för uppföljning och kontroll här. Upphandlingsmyndigheten har i samband med framtagandet av arbetsrättsliga villkor för persontransporter (taxi), tagit fram en vägledning för uppföljning, ett konrollformulär för stickprovskontroller m.m. För mer information kring detta, se på vår webbplats 1. Se även Stockholm, Göteborg och Malmös underlag för uppföljning och kontroll samt avvägningar i frågor rörande PUL här. Upphandlingsmyndigheten har också för avsikt att ta fram ytterligare stöd och vägledning i frågor om uppföljning och kontroll, dels generellt och dels i samband med att villkor tas fram inom olika områden. 1 Notera att de särskilda arbetsrättsliga villkoren för persontransporter har tagits fram innan lagstiftning på området trädde ikraft. Villkoren är inte anpassade till den nya lagstiftningen i alla delar och ett arbete pågår med att uppdatera villkoren.

15 15 [17] -Varför ställa krav som inte har tid eller kunskap att följa upp? -Hej, Hur ska upphandlande myndigheter, som redan idag har mycket begränsade resurser för att över huvud taget genomföra upphandlingar, kunna genomföra revisioner av leverantörer hela vägen tillbaka till t.ex. slutmontering av elektronik i Asien i samtliga upphandlingar? Ska andra delar av verksamheten behöva begränsas för att finansiera sådana revisioner? Se frågor och svar ovan. Tyvärr kräver uppföljning och kontrollresurser och det är viktigt att prioritera såväl vilka krav/villkor som ska ställas i en upphandling som vilka krav/villkor som ska följas upp. Resurserna bör läggas där de ger störst effekt. Om den upphandlande myndigheten eller enheten själv saknar möjlighet (tid eller kunskap) att följa upp villkoren kan hjälp med uppföljningen köpas in genom externa resurser. Upphandlande myndigheter och enheter kan också samarbeta med varandra i uppföljningen för att söka minska kostnaderna. Som angivits ovan måste inte efterlevnaden av alla villkor kontrolleras, utan stickprovskontrollen kan genomföras. Det går dock inte att bortse från att uppföljning och kontroll kräver resurser. Om aktuella områden/branscher att ställa krav på arbetsrättsliga villkor -Vilka villkor har fastställts/tagits fram av Upphandlingsmyndigheten för entreprenader och vilka kollektivavtal har pekats ut som "centrala"? Upphandlingsmyndigheten har inte tagit fram några villkor för entreprenader. De villkor som Stockholm, Göteborg och Malmö har tagit fram inom byggområdet finns på vår webbplats.

16 16 [17] -Ett av de prioriterade områdena är ju bygg. Vilka innefattas? Bara byggnadsarbetaren eller även elektrikern, rörmokaren o.s.v. Upphandlingsmyndigheten har ännu inte genomfört en behövlighetsbedömning vad gäller byggbranschen. När den är genomförd kommer information kring detta, vilka yrkeskategorier som omfattas etc. att redovisas på vår webbplats tillsammans med relevanta villkor. De villkor som Stockholm, Göteborg och Malmö har tagit fram inom byggområdet finns på vår webbplats. -Hur mkt dyrare blir anbuden inom bygg? Upphandlingsmyndigheten har inga uppgifter om det. Övriga frågor -Var "razziaexemplet" upphandlat enligt LOU/LUF? Det känner Upphandlingsmyndigheten inte till.

17 17 [17] -Villkoren gäller vid fullgörande av kontrakt. Om vi precis gjort klart en upphandling inom exempelvis städ. Kan vi då (pga. lagkrav och skrivning i kommersiella villkor finns att leverantören ska efterleva gällande lagar) ta in arbetsrättsliga villkor eller måste vi vänta till nästa upphandlingsomgång? De arbetsrättsliga villkoren måste framgå av upphandlingsdokumenten och kan inte föras in i efterhand av en upphandlande myndighet. -Har ni på något sätt kopplat detta pågående arbete till agenda 2030 och de delmål som rör goda arbetsvillkor och upphandling, etc.? Om ja, hur? Upphandlingsmyndigheten har sedan tidigare kopplat sitt arbete med sociala krav i upphandling till delmålen för Agenda 2030 och avser att koppla de arbetsrättsliga villkoren till målen. Vi har dock inte prioriterat detta just nu på grund av intensivt arbete med att få fram vägledning och villkor för att kunna stödja upphandlande myndigheter och enheter i deras arbete med att implementera den nya lagstiftningen. Ytterligare ett fåtal frågor kom in under seminariet, vilka Upphandlingsmyndigheten ännu inte publicerat svar på. Vi återkommer med svar även på dem!