SAMMANFATTNING. Advokatfirman Lindahl KB Box 11911, Göteborg. Södra Hamngatan 37-41, tel , fax ,

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMANFATTNING. Advokatfirman Lindahl KB Box 11911, Göteborg. Södra Hamngatan 37-41, tel , fax ,"

Transkript

1 SAMMANFATTNING Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor är oförenliga med den svenska kollektivavtalsmodellen. Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor genomsyras av en bristande förutsebarhet. Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att leda till olikbehandling av leverantörer. Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor är otydliga och riskerar att leda till tillämpningssvårigheter. Tillämpningen av reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att strida mot de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om likabehandling av leverantörer, proportionalitet och transparens samt mot förbudet mot diskriminering av leverantörer på grund av nationalitet. Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor är oförenliga med några av syftena med de EU-direktiv som 2017 års upphandlingslagar avser att genomföra, nämligen att förenkla regelverket och att underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingar. Det förhållandet att det redan finns ett EU-regelverk för att säkra arbetsrättsliga skyldigheter som ska genomföras i svensk rätt bör beaktas vid bedömningen av behovet att därutöver införa svenska regler om särskilda arbetsrättsliga villkor, eftersom de svenska reglerna går längre än vad som krävs enligt EU-rätten. Advokatfirman Lindahl KB Box 11911, Göteborg. Södra Hamngatan 37-41, tel , fax ,

2 PM Till: Almega Aktiebolag Från: Advokaten Helena Rosén Andersson och biträdande juristen Filip Malm Datum: 31 augusti 2016 Ang: Särskilda arbetsrättsliga villkor 1 UPPDRAG OCH DEFINITIONER Almega har gett Advokatfirman Lindahl i uppdrag att utreda och analysera de rättsliga och faktiska konsekvenserna av att de svenska lagförslagen om särskilda arbetsrättsliga villkor i regeringens proposition Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195) införs i de svenska upphandlingslagarna. Utredningen omfattar de särskilda arbetsrättsliga villkor som finns i förslagen till: i) 17 kap. 2-5 i 2017 års lag om offentlig upphandling, ii) iii) 16 kap. 2-5 i 2017 års lag om upphandling inom försörjningssektorerna, och 14 kap. 2-5 i 2017 års lag om upphandling av koncessioner. Begreppen "upphandlande myndighet och "offentlig upphandling som används i 2017 års lag om offentlig upphandling används i denna promemoria även om det i förslagen till lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen om upphandling av koncessioner används delvis andra begrepp. Med begreppet avtal avses såväl upphandlingskontrakt som ramavtal. 2 SLUTSATSER 2.1 Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor är oförenliga med den svenska kollektivavtalsmodellen Genom lagförslagen vill lagstiftaren att leverantörerna genom främst obligatoriska krav i upphandlingslag ska bli skyldiga att tillämpa arbetsrättsliga villkor i nivå med svenska kollektivavtal. Syftet är att lagstiftningen ska motverka social dumpning och i stället bidra till att arbetstagare tillförsäkras skäliga anställningsvillkor och att leverantörer hindras från att konkurrera med undermåliga anställningsvillkor. Ett effektivt sätt att uppnå detta syfte, vid tillämpning av upphandlingsreglerna, är förstås att ställa krav på att leverantörerna ska ha svenska kollektivavtal. Ett sådant krav på kollektivavtalsbundenhet strider emellertid mot EU-rättens grundläggande principer om fri rörlighet av arbetstagare och varor och om fri etableringsrätt samt mot avtalsfriheten. Av detta skäl har lagstiftaren valt att i lagförslagen bryta ut och i offentliga upphandlingar ange endast vissa arbetsrättsliga villkor som, i princip, obligatoriska närmare bestämt lön, semester och arbetstid, vilka utgör några av de anställningsvillkor som omfattas av den så kallade hårda kärnan. Lagförslagen kan därför sägas utgöra en kompromiss mellan ambitionen 2

3 med regelverket och vad som är lagligen möjligt att kräva. Den kompromissen orsakar emellertid en rad rättsliga och faktiska problem som alla har sin grund i att de upphandlingsrättsliga reglerna inte är utformade med hänsyn till den svenska kollektivavtalsmodellen. Kollektivavtalen är dessutom förhandlade i ett sammanhang där varje villkor har utformats med hänsyn till andra villkor i avtalet. Det går därför inte att på något enkelt sätt bryta ut vissa villkor ur detta större kollektivavtalssammanhang för att tillämpa villkoren i ett visst upphandlat avtal kollektivavtalet har ju ingåtts i ett helt annat sammanhang, med en annan motpart och under andra förutsättningar. Den svenska kollektivavtalsmodellen förutsätter dessutom att arbetsrättsliga villkor regleras genom kollektivavtal, som har förhandlats fram av arbetsmarknadens parter, i stället för genom minimilagstiftning eller allmängiltigförklarade kollektivavtal. Lagförslagen om särskilda arbetsrättsliga villkor förutsätter tvärtom att de arbetsrättsliga villkoren fastställs genom en jämförelse mellan den arbetsrättsliga lagstiftningen och ett visst för den aktuella upphandlingen särskilt utpekat centralt kollektivavtal. Den principiella utformningen av de särskilda arbetsrättsliga villkoren kräver därför att avsteg görs från den svenska kollektivavtalsmodellen. Avsteget sker som utgångspunkt genom att den upphandlande myndigheten inom ramen för en viss upphandling och med stöd av obligatoriska krav på särskilda arbetsrättsliga villkor i upphandlingslag använder vissa villkor i ett särskilt utpekat centralt kollektivavtal. Villkoren i det kollektivavtalet jämförs med motsvarande villkor i tillämplig arbetsrättslig lag. De villkor som är mest förmånliga för arbetstagarna ska utgöra de särskilda arbetsrättsliga villkoren i upphandlingen. Konsekvensen av detta är att villkoren i kollektivavtalet, om de är mer förmånliga än vad som följer av lag, i praktiken blir allmängiltigförklarade för den aktuella upphandlingen. De föreslagna reglernas utformning innefattar därför en inneboende grundproblematik eftersom deras tillämpning inte är förenlig med grundvalarna för den svenska kollektivavtalsmodellen, som i stället bygger på att arbetsmarknadens parter har förhandlat fram de aktuella anställningsvillkoren. Detta trots att syftet med lagförslagen är att använda upphandlingar som verktyg för att ge svenska kollektivavtalsvillkor fullt genomslag i offentliga avtal. Lagförslagen medför att upphandlande myndigheter ska tolka de cirka 700 kollektivavtal som finns på den svenska arbetsmarknaden för att genom dessa fastställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Detta även om kollektivavtalets innehåll är oklart. Inte sällan har arbetsmarknadens parter skilda uppfattningar om kollektivavtalets innehåll, vilket kan resultera i en tvist där ytterst Arbetsdomstolen tolkar avtalets innehåll. I den mån en leverantör skulle överpröva en upphandlande myndighets bedömning av ett kollektivavtals innehåll blir det i stället en fråga för förvaltningsdomstolarna att pröva inom ramen för en överprövningsprocess. Det innebär att kollektivavtalets innehåll i den situationen kan komma att prövas av flera domstolar som dessutom kan komma att göra olika bedömningar. Lagförslagen innebär en risk för att förvaltningsdomstolen, som saknar kompetens att handlägga arbetsrättsliga tvistefrågor, kommer till andra slutsatser än vad Arbetsdomstolen gör, trots att Arbetsdomstolen är högsta instans i arbetsrättsliga tvister. De upphandlande myndigheternas och förvaltningsdomstolarnas tolkning och tillämpning av kollektivavtalsvillkoren riskerar att få en oförutsägbar normerade effekt på arbetsmarknadens parters kollektivavtalsförhandlingar och därmed på den svenska kollektivavtalsmodellen. Detsamma kan naturligtvis sägas om Upphandlingsmyndighetens vägledningar. 3

4 Den i lagsförslagen reglerade rättigheten för upphandlande myndigheter att själva avgöra vilket kollektivavtal som ska utgöra grunden för de särskilda arbetsrättsliga villkoren innebär i sig en maktförskjutning från de fackliga arbetstagarorganisationerna till de upphandlande myndigheterna. Den svenska kollektivavtalsmodellen förutsätter att det är arbetstagarorganisationerna som avgör vilket kollektivavtal som är tillämpligt för en viss typ av arbete. Arbetstagarorganisationernas gränsdragningsrätt utgör alltså en byggsten i den svenska kollektivavtalsmodellen och innebär att ett företag, som tillämpar ett annat kollektivavtal än det som arbetstagarorganisationerna anvisar, riskerar att hamna i en arbetsrättslig tvist om felaktiga arbetsvillkor. Eftersom lagförslagen om särskilda arbetsrättsliga villkor förutsätter att det är de upphandlande myndigheterna som ska göra denna gränsdragning och att företagen som lämnar anbud därmed kan tvingas tillämpa de av den upphandlande myndigheten utpekade villkoren, är det inte längre enbart arbetstagarorganisationerna som avgör vilket kollektivavtal som är tillämpligt för en viss typ av arbete. Även om den upphandlande myndigheten ska samråda med arbetsmarknadens parter är det ändå ytterst den upphandlande myndigheten som beslutar i frågan. Motsvarande förskjutning från arbetstagarorganisationerna till företagen sker genom att företagen enligt lagförslagen har möjlighet att tillämpa ett annat centralt kollektivavtal för att uppfylla kraven i en upphandling. Lagförslagen kan därför få till följd att upphandlande myndigheter och företag väljer mellan olika kollektivavtal på ett sätt som kolliderar med den fackliga gränsdragningen. Redan mot denna bakgrund hade det varit naturligt för lagstiftaren att ta ett samlat grepp om regelverket kring arbetsrättsliga villkor och besluta i frågan om den svenska kollektivavtalsmodellen ska behållas eller om minimilagstiftning eller regler om allmängiltigförklaring av kollektivavtal ska införas. Det har lagstiftaren inte gjort. I stället har lagstiftaren valt att försöka genomföra en upphandlingslagstiftning som liknar minimilagstiftning eller ett förfarande med allmängiltigförklaring av vissa villkor i ett visst kollektivavtal inom ramen för en upphandling. Konflikterna mellan det upphandlingsrättsliga regelverket och den svenska kollektivavtalsmodellen får också såväl upphandlingsrättsliga som arbetsrättsliga konsekvenser, vilka redovisas nedan. 2.2 Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor genomsyras av en bristande förutsebarhet Upphandlande myndigheter ska enligt lagförslagen påföras olika omfattande skyldigheter att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor beroende av vilka kunskaper myndigheterna har, eller kan förväntas ha. Det kan få till följd att en större kommun vid en upphandling av exempelvis färdtjänst ställer krav på särskilda arbetsrättsliga villkor medan en mindre kommun inte gör det vid en motsvarande upphandling av det skälet att den sistnämnda kommunen inte har, och inte heller kan förväntas ha, kunskap om behovet av att ställa sådana villkor. Lagförslagen medför med andra ord att det är svårt för leverantörer att förutse om och vilka särskilda arbetsrättsliga villkor som kommer att ställas i enskilda upphandlingar. En förutsättning för att syftet med lagförslagen ska kunna uppfyllas är att de upphandlande myndigheterna ställer dels relevanta villkor, dels villkor som är så förmånliga som möjligt för arbetstagarna. Detta förutsätter givetvis att de upphandlande myndigheterna har tillgång till och därmed kan jämföra villkoren i samtliga kollektivavtal som reglerar det arbete som ska utföras inom ramen för avtalet. Eftersom samtliga kollektivavtal inte är offentliga är det emellertid svårt för de upphandlande myndigheterna att göra en sådan adekvat jämförelse. Lika svårt är det för 4

5 leverantörerna, som ju inte heller har tillgång till samtliga kollektivavtal, att bedöma sina förutsättningar att uppfylla kraven i olika typer av upphandlingar. Lagförslagen tillgodoser därför inte fullt ut vare sig det avsedda skyddsintresset i förhållande till arbetstagarna eller de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om transparens och likabehandling. Denna problematik kvarstår under genomförandet av avtalet eftersom resultatet av omförhandlingar av det utpekade kollektivavtalen inte heller per automatik blir offentliga. Av traditionell lagstiftningsteknik följer normalt att sociala rättigheter regleras i lag. Därigenom blir den sociala rättighetskatalogen förutsebar för beslutande myndigheter, enskilda och domstolar. Under lagstiftningsarbetet har lagstiftaren dessutom en möjlighet att göra den nödvändiga konsekvensanalysen och bedöma och hantera de ekonomiska och andra konsekvenser som en viss social rättighet innebär, innan den genomförs. Den oförutsebarhet som redovisats ovan visar på problemen med att lagstiftaren just inom upphandlingsområdet har frånhänt sig detta regleringsansvar och delegerat det till upphandlande myndigheter. När det sker kan de sociala rättigheterna se olika ut beroende av hur kraven utformas i en viss upphandling. Lagförslagen om särskilda arbetsrättsliga villkor är särskilt problematiska eftersom lagstiftaren redan inom ramen för lagstiftningsarbetet har identifierat och accepterat att kraven kan se olika ut beroende av myndigheternas skiftande kunskap om behovet av sådana villkor. Det faktiska innehållet i lagförslagen om särskilda arbetsrättsliga villkor är redan av det skälet inte överblickbara, varken för leverantörerna eller för de anställda som lagförslagen ytterst har till syfte att skydda. Ett tydligt exempel på att lagförslagen kommer att leda till oförutsägbarhet, till följd av att lagstiftaren har valt att övervältra ansvaret för laglighetsbedömningen till de upphandlande myndigheterna, är förslagen om att upphandlande myndigheter får ställa särskilda arbetsrättsliga villkor om pensioner och försäkringar. Trots att lagstiftaren själv har konstaterat att det är oklart om sådana anställningsvillkor ingår i den hårda kärnan och om de kan ställas i förhållande till företag med utstationerad arbetskraft har lagstiftaren ändå valt att låta upphandlande myndigheter besluta om sådana särskilda arbetsrättsliga villkor ska få ställas. Förutom att lagförslagen är oförenliga med grundvalarna för den svenska kollektivavtalsmodellen kommer tillämpningen av dem alltså att genomsyras av en bristande förutsebarhet. Även mot denna bakgrund hade det varit naturligt för lagstiftaren att i stället ta ett samlat grepp om regelverket kring arbetsrättsliga villkor. 2.3 Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att leda till olikbehandling av leverantörer Lagförslagen om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att leda till att leverantörer behandlas olika beroende av: i) om de är kollektivavtalsbundna eller inte, ii) iii) vilket kollektivavtal de är bundna av, och om de har sitt säte i Sverige eller i ett annat EU-medlemsland. Att leverantörer behandlas olika riskerar i sig att strida mot en eller flera av de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om likabehandling av leverantörer, proportionalitet och transparens samt förbudet mot diskriminering av leverantörer på grund av nationalitet. Vi redovisar ett antal exempel på detta i p

6 2.3.1 Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att gynna kollektivavtalsbundna leverantörer på bekostnad av andra leverantörer Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att gynna kollektivavtalsbundna leverantörer på bekostnad av andra leverantörer av det skälet att de leverantörerna inte behöver vidta några egentliga åtgärder för att uppfylla de särskilda arbetsrättsliga villkor som ställs i upphandlingen. Det gäller förstås främst de leverantörer som är bundna av just det kollektivavtal som den upphandlande myndigheten använder för att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor i upphandlingen. En leverantör som oavsett om denne är bunden av ett visst alternativt centralt kollektivavtal eller inte vill åberopa att denne tillämpar det kollektivavtalet bär själv risken för att den upphandlande myndigheten, eller en domstol, anser att leverantören inte uppfyller villkor som är likvärdiga med de som myndigheten ställer. En icke-kollektivavtalsbunden leverantör förutsätts vidare säkerställa att denne tillämpar bestämmelserna i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige även om leverantören inte har tillgång till något sådant kollektivavtal eller har tidigare erfarenhet av hur stora förändringar som sker av till exempel lönenivåerna vid avtalsrörelserna. Dessa oklarheter drabbar framförallt mikroföretagen (0-9 anställda) och de små företagen (10-49 anställda) eftersom 60 procent av dessa företag saknar kollektivavtal. Vi anmärker att 99,3 procent av samtliga svenska företag utgörs av mikroföretag och småföretag. Konsekvensen av lagförslagen är med andra ord att det för ett stort antal små företag kommer att tillkomma betydande administrativa bördor om de väljer att delta i offentliga upphandlingar. Vissa särskilda arbetsrättsliga villkor kan dessutom anses utgöra ett indirekt, och därmed otillåtet, krav på kollektivavtalsbundenhet. Ett exempel är särskilda arbetsrättsliga villkor om försäkringar inom det så kallade arbetaravtalsområdet där en leverantör enbart kan få tillgång till vissa försäkringar genom att teckna ett kollektivavtal. Dessa försäkringar är med andra ord inte möjliga för en icke-kollektivavtalsbunden leverantör att förvärva. Om en upphandlande myndighet ställer ett sådant villkor utgör det därför ett indirekt, och otillåtet, krav på kollektivavtalsbundenhet. Samtliga nu nämnda förhållanden innebär att reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att gynna kollektivavtalsbundna leverantörer på bekostnad av andra leverantörer Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att gynna leverantörer som tillämpar villkoren i ett alternativt centralt kollektivavtal på bekostnad av andra leverantörer Lagförslagen medför att en leverantör som tillämpar ett alternativt centralt kollektivavtal kan gynnas på bekostnad av en leverantör som är bunden av det särskilt utpekade kollektivavtalet eller en leverantör som, utan att vara bunden, ändå tillämpar villkoren i det utpekade avtalet. Lagförslagen utgår nämligen från att det räcker att tillämpa ett alternativt centralt kollektivavtal trots att villkoren i det kollektivavtalet är mindre fördelaktiga för de anställda än vad som följer av såväl det särskilt utpekade kollektivavtalet som av lag. Det är tveksamt om en sådan olikbehandling av leverantörer överensstämmer med den grundläggande upphandlingsrättsliga principen om likabehandling av leverantörer. Det kan också ifrågasättas om denna möjlighet i förlängningen urholkar det egentliga skyddsintresset med lagförslagen arbetstagarnas skäliga arbetsvillkor. Om upphandlade myndigheter använder sig av olika kollektivavtal för samma typ av arbete får det också till följd att leverantörer kan behöva uppfylla flera olika kollektivavtal 6

7 för samma anställda beroende av vilket upphandlat avtal som de anställda utför vid varje givet tidpunkt. Det gäller emellertid inte för de leverantörer som tillämpar ett alternativt centralt kollektivavtal, som alltså även i den situationen gynnas. Ett exempel på att en leverantör som tillämpar ett alternativt centralt kollektivavtal gynnas är när en upphandlande myndighet i en städupphandling har fastställt de särskilda arbetsrättsliga villkoren om semesterlön enligt procentregeln samt minimilön utifrån kollektivavtalet Serviceentreprenad Semesterlön Minimilön Villkor enligt Serviceentreprenad ,5 % 129 kr/h Semesterlagen 12 % - Villkor enligt Hemserviceföretag ,2 % 119 kr/h Den upphandlande myndigheten ska ställa de villkor som är förmånligast för de anställda vid en jämförelse mellan vad som följer av lagstiftningen och Serviceentreprenad Det innebär att den upphandlande myndigheten i det här fallet ska kräva att de anställda som utför det upphandlade avtalet har: (i) (ii) En semesterlön om 13,5 procent av den förfallna lönen under intjänandeåret. En timlön om som lägst 129 kronor. En leverantör som inte uppfyller dessa särskilda arbetsrättsliga villkor anses emellertid ändå uppfylla de särskilda arbetsrättsliga villkoren om leverantören, frivilligt eller på grund av kollektivavtalsbundenhet, tillämpar motsvarande villkor i till exempel det alternativa centrala kollektivavtalet Hemserviceföretag Detta innebär att en sådan leverantör anses uppfylla de särskilda arbetsrättsliga villkoren även om leverantören tillhandahåller de anställda som utför avtalet: (i) (ii) En semesterlön om 13,2 procent av den förfallna lönen under intjänandeåret. En timlön om som lägst 119 kronor. Sammanfattningsvis gynnas de leverantörer som tillämpar Hemserviceföretag på bekostnad av de leverantörer som tillämpar Serviceentreprenad Även icke-kollektivavtalsbundna leverantörer missgynnas då de tvingas att tillhandahålla de anställda som utför det upphandlade avtalet bättre villkor än vad som följer av lag i form av en semesterlön om 13,5 procent samt en timlön om som lägst 129 kronor Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att gynna utländska leverantörer som använder utstationerad arbetskraft på bekostnad av svenska leverantörer Lagförslagen om särskilda arbetsrättsliga villkor medför att utländska leverantörer anses uppfylla särskilda arbetsrättsliga villkor redan genom att tillhandahålla de anställda de anställningsvillkor som utgör den hårda kärnan, medan svenska leverantörer tvingas uppfylla de anställningsvillkor som följer av det särskilt utpekade kollektivavtalet, i de fall de senare villkoren är mer förmånliga för de anställda. En effekt av att lagförslagen införs kan därför bli att leverantörer väljer att i större omfattning än vad som är fallet idag, utföra upphandlade avtal med utstationerade arbetstagare. Då behöver leverantörerna ju inte beakta de särskilda arbetsrättsliga villkor som är mer förmånliga än vad som följer av den hårda kärnan. 7

8 2.3.4 Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att gynna icke-kollektivavtalsbundna leverantörer på bekostnad av andra leverantörer Eftersom de särskilda arbetsrättsliga villkoren enbart omfattar anställda som utför arbete under det upphandlade avtalet innebär lagförslagen också en risk för att icke-kollektivavtalsbundna leverantörer utnyttjar denna möjlighet, och kompenserar för de bättre anställningsvillkoren, genom att tillhandahålla de anställda sämre anställningsvillkor när de utför arbete utanför det upphandlade avtalet. En sådan kompensationsmöjlighet har inte kollektivavtalsbundna leverantörer. Ovanstående kan tydliggöras genom följande exempel. En upphandlande myndighet ställer i en städupphandling ett särskilt arbetsrättsligt villkor om att de anställda som utför det upphandlade avtalet ska tillhandahållas en minimitimlön om 129 kronor i enlighet med kollektivavtalet Serviceentreprenad Ett icke-kollektivavtalsbundet städföretag ska då utbetala den aktuella minimilönen för de timmar som de anställda utför sådant arbete som omfattas av det upphandlade avtalet, men kan ta igen det genom att enbart betala de anställda en timlön om till exempel 30 kronor när de utför sådant arbete som inte omfattas av det upphandlade avtalet. 2.4 Övriga synpunkter Oavsett ovanstående direkta konsekvenser ser vi också skäl att påpeka följande. Av Lagrådets yttrande över lagförslagen framgår bland annat följande övergripande synpunkter. Reglerna kommer att leda till tillämpningssvårigheter och Lagrådet ifrågasätter om de är godtagbara. Reglerna är otydliga och det finns risk för att de leder till kostsamma och tidskrävande upphandlingsprocesser och för att små företag kommer att drabbas av betydande administrativa bördor. Lagrådet anser dessutom att förslagen är oförenliga med syftet att upphandlingsreglerna ska bli enklare. Regeringen har visserligen lagtekniskt hanterat några av Lagrådets synpunkter men Lagrådets ovan nämnda kritik är fortfarande aktuell. Det innebär att ett genomförande av lagförslagen fortfarande innehåller den grundläggande problematik och får de negativa konskevenser som Lagrådet har identifierat. EU:s lagstiftare har i upphandlingsdirektiven reglerat de situationer där arbetsrättsliga skyldigheter bör beaktas. Det finns därför redan en föreskriven ordning för att säkerställa att inte oseriösa leverantörer tilldelas upphandlade avtal och för att förhindra leverantörer från att konkurrera med undermåliga anställningsvillkor. Den ordningen är avsedd att genomföras i svensk rätt. Det förhållandet att det redan finns ett EU-regelverk för att säkra arbetsrättsliga skyldigheter som ska genomföras i svensk rätt bör rimligen beaktas vid bedömningen av behovet att därutöver införa de föreslagna svenska lagreglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor, eftersom de svenska reglerna går längre än vad som krävs för att de EU-direktiven ska genomföras. Detta särskilt när dessa svenska regler är svårförenliga med såväl den svenska kollektivavtalsmodellen som grundläggande upphandlingsrättsliga principer och dessutom kan kritiseras på de grunder som Lagrådet har gjort. Vidare erinrar vi om att utstationeringsdirektivet är föremål för översyn och att det därför finns skäl för lagstiftaren att avvakta med att införa krav på särskilda arbetsrättsliga villkor till dess att den aktuella översynen har genomförts. 8

Villkor i nivå med svenska kollektivavtal Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten Hanna Björknäs

Villkor i nivå med svenska kollektivavtal Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten Hanna Björknäs Villkor i nivå med svenska kollektivavtal Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten Hanna Björknäs och Camilla Molina, Utredningen om upphandling och villkor

Läs mer

Göteborg, Malmö och Stockholms gemensamma arbete för schysta villkor vid upphandlingar

Göteborg, Malmö och Stockholms gemensamma arbete för schysta villkor vid upphandlingar Göteborg, Malmö och Stockholms gemensamma arbete för schysta villkor vid upphandlingar Gemensamt för Göteborg, Malmö och Stockholm är att städerna var för sig har tagit beslut att i samband med upphandling

Läs mer

Särskilda arbetsrättsliga villkor

Särskilda arbetsrättsliga villkor Särskilda arbetsrättsliga villkor Carin Carlsson, Upphandlingsstrateg Upphandlingsenheten SLK The Capital of Scandinavia Bakgrund och nuläge Möjligheten att ställa olika typer av sociala krav har funnits

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal 1(11) Beredningsdatum 2015-10-23 Finansdepartementet Sofia Råsmar Stockholm +46 (0)72 527 31 20 Sverige sofia.rasmar@tco.se Upphandling och villkor enligt kollektivavtal SOU 2015:78 (Utredningen) Utredningens

Läs mer

Arbetsrättsliga villkor i enlighet med kollektivavtal

Arbetsrättsliga villkor i enlighet med kollektivavtal 1 Arbetsrättsliga villkor i enlighet med kollektivavtal Särskilda arbetsrättsliga villkor Charlotta Frenander 3 Arbetsrättsliga villkor Vad säger upphandlingsdirektiven, propositionen och vad ligger till

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Upphandling 24:s konferens om miljökrav och sociala krav Stockholm

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83). R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Yttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Bakgrund Svenska ILO-kommittén har genom remiss den 26 februari 2016 (Fi2016/00530/UR) ombetts att yttra sig

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) 2016-02-04 Rnr 103.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) Sammanfattning Saco anser att Utstationeringskommitténs förslag företrädesvis

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling24, Upphandla med miljökrav och sociala krav Stockholm 2015-12-01 professor Niklas Bruun 2014 års upphandlingsdirektiv År 2014 kom

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling

Kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling Kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling Upphandlingsjuridik i praktiken Göteborg den 28 september 2016 Robert Moldén, EU-advokat och partner Christian Martinsson, Advokat Den EU-rättsliga

Läs mer

Remissyttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, socialoch arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

Remissyttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, socialoch arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Finansdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2016-03-17 Ulrica Dyrke Fi2016/00530/UR Remissyttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, socialoch arbetsrättsliga

Läs mer

Delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-29 Dnr 579/2015 1 (15) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Fi 2015/4196 Sammanfattning

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) PM 2015:1 RI (001-1364/2014) En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 15 januari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Remissyttrande - Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse (SOU 2016:15)

Remissyttrande - Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse (SOU 2016:15) Finansdepartementet Enheten för offentlig upphandling 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2016-11-02 Ulrica Dyrke Fi2016/00864/OU Remissyttrande - Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig

Läs mer

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-01 Erik Ageberg (A2015/734/ARM) Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Företagarna

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Nytt regelverk om upphandling

Nytt regelverk om upphandling Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2016/17:AU2y Nytt regelverk om upphandling Till finansutskottet Finansutskottet har gett bl.a. arbetsmarknadsutskottet möjlighet att yttra sig över proposition 2015/16:195

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Upphandling 24:s konferens i Göteborg om Upphandling 2.0 Göteborg den

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-1088 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Föredragande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska

Läs mer

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund Nya upphandlingslagar Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund 2 Upphandling en del av EU-rätten Upphandlingslagarna bygger på EU-direktiv Direktiven ska genomföras

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/ Saknr 124

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/ Saknr 124 ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/2016 2016-07-01 Saknr 124 A2016/00736/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens

Läs mer

Datum 2013-07-01. Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk brottslighet och lönedumpning

Datum 2013-07-01. Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk brottslighet och lönedumpning KS 21 9 OKTOBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Datum 2013-07-01 Diarienummer KSN-2013-0543 Kommunstyrelsen Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-10-23 Ert dnr: Fi2015/4196 Arbetsgivarpolitiska avdelningen Sophie Thörne Anna Svanestrand Avdelningen för juridik Germund Persson Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Internationell kollektivavtalsreglering särskilt om utstationering och allmängiltigförklaring. Høstseminar i Oslo den 26 oktober 2017 Erik Sinander

Internationell kollektivavtalsreglering särskilt om utstationering och allmängiltigförklaring. Høstseminar i Oslo den 26 oktober 2017 Erik Sinander Internationell kollektivavtalsreglering särskilt om utstationering och allmängiltigförklaring Høstseminar i Oslo den 26 oktober 2017 Erik Sinander Vad ska vi prata om? Hur påverkar den internationella

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras. R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

Remissyttrande Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Remissyttrande Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Finansdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/4196 Remissyttrande Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Läs mer

Remissvar: Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78).

Remissvar: Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78). Datum Vår referens 2015-11-02 SHM Fi 2015/4196 Finansdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 STOCKHOLM Remissvar: Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78). Almega har beretts

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-01-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus. Nya utstationeringsregler Enligt

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Sammanställning av frågor från frukostseminarium om arbetsrättsliga villkor

Sammanställning av frågor från frukostseminarium om arbetsrättsliga villkor 1 [17] Sammanställning av frågor från frukostseminarium om arbetsrättsliga villkor Om tillgång till presentationerna från frukostseminariet -Lägger ni ut även presentationen från sthlm stad? -Hej! Kommer

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal Upphandling och villkor enligt kollektivavtal Delbetänkande av Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal Stockholm 2015 SOU 2015:78 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent Nyheter inom offentlig upphandling Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent 1 Tre nya upphandlingslagar 2017-01-01 Lagen om offentlig upphandling (LOU) + komplettering 2017-06-01 Lagen om upphandling inom

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn i de nya upphandlingsdirektiven Möjligheterna att ta miljö-,

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m.

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya sanktioner i upphandlingslagstiftningen föreslås träda i kraft under mitten av 2010. De nya reglerna innebär bland annat att en avtalsspärr

Läs mer

Nya utstationeringsregler

Nya utstationeringsregler Pressträff om proposition: Nya utstationeringsregler Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 17 februari 2017 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Det här är den svenska modellen Arbetsmarknadens

Läs mer

Nya regler om upphandling

Nya regler om upphandling 1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02 Sammanfattning Enligt 2 kap. 1 arbetstvistlagen skall Arbetsdomstolen ta upp och avgöra tvister som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller

Läs mer

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Miljökrav och sociala krav Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Offentlig upphandling som verktyg Offentlig upphandling har en framträdande roll och ska vara ett av de marknadsbaserade instrumenten

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund Viktiga nyheter i upphandlingslagarna Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund Upphandling en del av EU-rätten Upphandlingslagarna bygger på EU-direktiv Direktiven ska genomföras

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter. HBV 28 maj 2015

Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter. HBV 28 maj 2015 Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter HBV 28 maj 2015 Mohamed Hama Ali Gärde Wesslau Advokatbyrå Den EU-rättsliga ramen 1 - Fri rörlighet och den inre marknaden Grundläggande

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 2 november 2015

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 2 november 2015 PM 2015:186 RI (Dnr 110-1395/2015) Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 2 november 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling Kontakt Samuel Engblom, samhällspolitisk chef. samuel.engblom@tco.se Från höger till vänster 2016 Sammanfattning Dagens

Läs mer

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Offentlig upphandling Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Agenda Kort om Upphandlingsmyndigheten Om upphandlingsreglerna Ny upphandlingslagstiftning Nyheter i nya LOU- en överblick Upphandlingsprocessen

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Remissvar. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) SVENSKT NÄRINGSLIV. Sammanfattning. Inledning. Utredarens uppdrag

Remissvar. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) SVENSKT NÄRINGSLIV. Sammanfattning. Inledning. Utredarens uppdrag SVENSKT NÄRINGSLIV Finansdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för upphandlingsrätt SN Dnr 175/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi201 5/4196 2015-11-02 Remissvar Upphandling och villkor enligt

Läs mer

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8)

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8) KKV2002, v1.2, 2011-02-05 VÄGLEDNING 2014-06-27 1 (8) 1 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en rättslig och praktisk bakgrund

Läs mer

Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader

Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader Cirkulärnr: 2005:17 Diarienr: 2005/0729 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Ekman Ellen Hausel Heldahl Göran Söderlöf Juridiska enheten Datum: 2005-03-22 Mottagare: Rubrik: Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Från EU-direktiv till svensk lag. Malmö den 17 februari 2016 Chefsjurist Anders Asplund

Från EU-direktiv till svensk lag. Malmö den 17 februari 2016 Chefsjurist Anders Asplund Från EU-direktiv till svensk lag Malmö den 17 februari 2016 Chefsjurist Anders Asplund Innehåll Upphandling en del av EU-rätten De nya direktiven Den svenska lagstiftningsprocessen Vilka konsekvenser får

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Överprövningsutredningen (S 2013:15) Göteborg den 23 april 2014

Överprövningsutredningen (S 2013:15) Göteborg den 23 april 2014 Överprövningsutredningen (S 2013:15) Göteborg den 23 april 2014 LINDAHLS FÖRSLAG Advokatfirman Lindahl arbetar för att föra rättsutvecklingen inom upphandlingsområdet framåt och redovisar i det syftet

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-06-09 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn

Läs mer

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning R-2015/0743 Stockholm den 12 juni 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/1216 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Överprövning

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1039, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-10-01 Dnr 601/2014 1 (7) Förvaltningsrätten i Umeå Box 193 901 05 Umeå Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Åsele

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Front Advokater. Väsentliga ändringar av kontrakt. Advokat Kaisa Adlercreutz, Advokat Johan Lidén, jur. kand. Amir Daneshpip.

Front Advokater. Väsentliga ändringar av kontrakt. Advokat Kaisa Adlercreutz, Advokat Johan Lidén, jur. kand. Amir Daneshpip. Front Advokater Väsentliga ändringar av kontrakt Advokat Kaisa Adlercreutz, Advokat Johan Lidén, jur kand Amir Daneshpip 28 september 2016 Nuvarande ordning Inga regler som explicit tar sikte på ändringar

Läs mer

Vägledning för uppföljning av arbets- och anställningsvillkor för taxiförare

Vägledning för uppföljning av arbets- och anställningsvillkor för taxiförare 1 [5] Vägledning för uppföljning av arbets- och anställningsvillkor för taxiförare En god avtalsuppföljning är en förutsättning för att upphandlande myndigheter ska kunna säkerställa att taxiförarna verkligen

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1039, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-06-26 Dnr 457/2014 1 (6) Förvaltningsrätten i Härnösand Box 314 871 27 Härnösand Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:129

Regeringens proposition 2015/16:129 Regeringens proposition 2015/16:129 Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar Prop. 2015/16:129 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 mars 2016 Stefan Löfven

Läs mer

Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion motion väckt av Emil Högberg (S)

Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion motion väckt av Emil Högberg (S) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-17 AN-2015/285.183 1 (3) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 Maria.Jonsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling -

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m.

Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. 1 (4) Datum 2011-03-21 Identitet TN 1103-056 Trafiknämnden Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. Bakgrund Landstingsstyrelsens förvaltning har

Läs mer

DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö

DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö Mål nr 6160-12 1 KLAGANDE Maria Winberg Nordström, 681201-2448 Sofierovägen 35 254 33 Helsingborg MOTPART Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktiges

Läs mer

Advokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund.

Advokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund. R-2006/0420 Stockholm den 26 september 2006 Till Justitiedepartementet Ju 2006/1926/IM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 24 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En

Läs mer