Upphandling och villkor enligt kollektivavtal

Transkript

1 1(11) Beredningsdatum Finansdepartementet Sofia Råsmar Stockholm +46 (0) Sverige Upphandling och villkor enligt kollektivavtal SOU 2015:78 (Utredningen) Utredningens uppdrag har varit att analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal ska föras in i de kommande upphandlingslagarna. Analysen ska även omfatta hur krav kan ställas på att varor, tjänster och byggentreprenader produceras, tillhandahålls och utförs under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs, om det inte utförs i Sverige, tillämpas för arbetet. TCO har tagit del av utredningen och inkommer här med följande yttrande. Yttrandet följer betänkandets egen disposition. Bilaga: TCO:s förslag till modell för att säkra skäliga arbetsvillkor i offentlig upphandling TCO:s principiella inställning till offentlig upphandling Upphandling är strategiskt viktigt både för att se till så att offentliga medel används på ett så effektivt sätt som möjligt och för att främja andra samhälleliga mål, t.ex. skydd för miljön och goda arbetsvillkor såväl i Sverige som i andra länder. TCO anser att en upphandlande myndighet vid all upphandling ska ställa krav på kollektivavtal för de anställda som utför arbetet med en svensk facklig organisation som organiserar arbetstagare i aktuell bransch, eller att anbudsgivaren visar att man tillämpar löner och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå. TCO anser vidare att märkningar, så som exempelvis TCO Certified, ska användas i större utsträckning då upphandlande myndigheter ställer sociala krav och miljökrav samt att den offentliga upphandlingen kan vara ett viktigt verktyg i den aktiva arbetsmarknadspolitiken t.ex. genom krav på att leverantörer anställer långtidsarbetslösa eller upplåter praktikplatser. En väl fungerande uppföljning är en förutsättning för att sociala krav ska få en verkan i praktiken. TCO Stockholm Org nr: Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan Stockholm Tel: info@tco.se TCO ref nr: Ange nummer C:\Users\soras\AppData\Local\Microsoft\Windows\INetCache\Content.Outlook\DCDKD1KX\Yttrande - Upphandling och villkor enligt kollektivavtal - slutversion docx

2 2(11) 7 Utredningens förslag 7.1 Förslagen gäller för alla tre upphandlingslagar TCO tillstyrker utredningens förslag i betänkandet att förslagen ska omfatta upphandlingar enligt de föreslagna lagarna om offentlig upphandling, om upphandling inom försörjningssektorerna och om upphandling av koncessioner. De tre direktiv som utgör grunden för dessa tre lagar förskriver en skyldighet för medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att arbetstagarna får ett fullgott skydd. Det bör därför uttryckligen anges i svensk lagstiftning. 7.2 Arbetsrättsliga hänsyn i upphandlingen TCO tillstyrker utredningens förslag att det i bestämmelsen om särskilda kontraktsvillkor i upphandlingslagarna ska förtydligas att en upphandlande myndighet får ställa arbetsrättsliga villkor. Även om TCO framöver anser att det kan finnas ytterligare delar av upphandlingsprocessen där det bör klargöras att det finns möjlighet att ta arbetsrättsliga hänsyn så är detta ett bra första steg. Inte minst mot bakgrund av den osäkerhet många upphandlande myndigheter upplevt om huruvida det är juridiskt möjligt att ställa denna typ av krav eller inte. Det blir tydligare för den upphandlande myndigheten och risken för överprövningar bör minska med förslaget. Utredningen anger att den inte har haft till uppdrag att genomföra artikel 18.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (2014 års LOU-direktiv) i sin helhet. Utöver möjligheten att ställa villkor enligt kollektivavtal så finns det dock som utredningen påpekar en möjlighet att ställa andra sociala krav exempelvis i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 7.3 När ska särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor ställas? TCO avstyrker utredningens förslag att arbetsrättsliga villkor enbart ska ställas när det anses behövligt. TCO anser istället att arbetsrättsliga villkor ska ställas i alla upphandlingar i alla branscher. Utifrån hur den svenska arbetsmarknadsmodellen är konstruerad vore en annan ordning att anse som oproportionerlig. Alla villkor som ställs i en upphandling måste vara proportionerliga. Detta innebär att ett särskilt kontraktsvillkor som ställs i en offentlig upphandling inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med att ställa villkoret. Utredningen har identifierat syftet med att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor som att den leverantör

3 3(11) som vinner anbudet ska erbjuda sina arbetstagare skäliga anställningsvillkor och att konkurrens inte ska ske med undermåliga anställningsvillkor. Social dumping ska med andra ord undvikas. 1 Utredningen har vidare i tolkningen av 2014 års LOU-direktiv sagt att detta innebär att ett betydelsefullt mål är att arbetstagare som utför tjänster i Sverige som har upphandlats av upphandlande myndigheter ska få utföra dessa med villkor i enlighet med kollektivavtal då sådana villkor är viktiga element i det sociala skyddet för en arbetstagare. 2 Det är således syftet - att ge arbetstagarna skäliga anställningsvillkor och undvika social dumping som måste vara utgångspunkten vid en bedömning av om utredningens förslag (att införa ett obligatoriskt krav på att i särskilda kontraktsvillkor ställa krav på lön, semester och arbetstid i de branscher där det anses behövligt) är proportionerligt eller inte. Tillgodoser utredningens förslag ändamålet att ge arbetstagarna skäliga anställningsvillkor och undvika social dumping? Om vi ser till vilka branscher utredningen ger som exempel för när det kan ses behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor så vill TCO framhålla att oseriösa aktörer som struntar i arbetsrättsliga regler och dumpar kollektivavtal förekommer i de allra flesta branscher. Även om branschen i huvudsak är seriös så blir utfallet av upphandlingsreglernas konstruktion att en enstaka oseriös leverantör kan ställa till med stor skada genom att konkurrera med sämre anställningsvillkor och därmed vinna en upphandling. Likaså är det betydelselöst för den som är anställd hos den oseriöse, lönedumpande arbetsgivaren att branschen i övrigt är skötsam. Syftet med att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor är, med utredarens ord, att säkerställa att den leverantör som vinner anbudet ska erbjuda sina arbetstagare skäliga anställningsvillkor och att konkurrens inte ska ske med undermåliga anställningsvillkor. 3 Åtgärden får anses mindre inskränkande då ett mer inskränkande alternativ hade varit att ställa krav på kollektivavtal eller hängavtal. Mot bakgrund av ovanstående resonemang får det anses att detta syfte inte kan uppnås på annat sätt än att kravet på arbetsrättsliga kontraktsvillkor gäller alla upphandlingar i alla branscher. TCO saknar oaktat vad lagstiftningen utmynnar i en fördjupad diskussion i utredningen om i vilka situationer det av utredningen föreslagna behövlighetskriteriet är uppfyllt. Skulle regeringen således ändå komma fram till att ett behövlighetskrav ska införas vill TCO 1 Se sidan 113 i utredningen. 2 Se sidan 112 i utredningen. 3 Se sidan 113 i utredningen.

4 4(11) därför särskilt lyfta fram att det bör kunna beaktas om det i branschen förekommer aktörer som inte betalar löner i enlighet med lägstalöner i avtal, och om så är fallet, bör det utgöra en tillräcklig grund för att villkor enligt kollektivavtal ska vara obligatoriskt i syfte att undvika villkorsdumping. Vidare är det i vissa branscher främst i underleverantörsledet som villkorsdumping förekommer. Att huvudledet saknar problem innebär därför inte att man överhuvudtaget inte ska ställa villkor enligt kollektivavtal. 7.4 Likabehandlingsprincipen och olika kontraktsvillkor för anbudsgivare TCO tillstyrker utredningens bedömning att artikel 18.2 i 2014 års LOU-direktiv inte är avsedd att tillämpas på så sätt att särskilda arbetsrättsliga villkor ska bestämmas till en lägre nivå än de lägsta villkor som följer av det nationella arbetsrättsliga regelverket, dvs. svensk lag eller svenska kollektivavtal. Då skulle dessutom utländska företag förlora den konkurrensfördel som refereras till i EU-domstolens dom Rüffert, C-346/06. Det saknas dessutom praxis om negativ särbehandling av nationella leverantörer. Det kan således inte hävdas att det är otillåtet att ställa olika villkor för utländska och inhemska arbetstagare. 7.5 Vilka villkor ska ställas i offentlig upphandling TCO tillstyrker till viss del utredningens förslag om vilka villkor som ska ställas i en offentlig upphandling. TCO anser dock att ytterligare villkor ska tilläggas och sammanfattningsvis således att det i en upphandling ska ställas krav på villkor i nivå med kollektivavtal för lön, semester, arbetstid, försäkringar och avsättningar till tjänstepension. För utstationerade arbetstagare ska kravet på avsättningar till tjänstepension undantas då detta inte ingår i utstationeringsdirektivets hårda kärna. Utredaren anger att avgörande för priset i en upphandling är vad som påverkar upphandlingsuppdragets totala kostnad. 4 TCO instämmer i detta. Så som den svenska arbetsmarknaden är konstruerad, där ca 90 % av arbetstagarna omfattas av kollektivavtal 5, blir det i princip kostnaden för kollektivavtalet som kommer att påverka upphandlingsuppdragets totala kostnad. Så som utredningen konstaterar utgör lönekostnader en stor del av priset för den tjänst som upphandlas. TCO utgår från att utredningen 4 Se sidan 125 i utredningen _diatab/yrkesverksamma.pdf

5 5(11) med lön avser de olika ersättningar som enligt kollektivavtal ska utges för utfört arbete under vissa angivna förutsättningar så som övertidsersättning, ersättning för arbete på obekväm arbetstid, arbetstidsförkortning osv. En förutsättning är således att lönebegreppet motsvarar minst de ersättningar som kan bedömas innefattas i utstationeringsdirektivets minimilönebegrepp. Även kollektivavtalad rätt till individ- och kollektivgaranti bör inbegripas. Lönen som förhandlas fram i en kollektivavtalsbunden organisation är dock beroende av vilka förmåner en arbetstagare som omfattas av avtalet erhåller i övrigt. Så som utredningen anger är kollektivavtal förhandlade i ett sammanhang, t.ex. kan en lägre lön vara kompenserad av en mer förmånlig semesterreglering eller mer förmånliga tjänstepensionsförmåner. 6 Avsättningar till tjänstepension Pensionen är en viktig del av löneförmånen. För många arbetsgivare i tjänstesektorn är utgifter för personalens tjänstepension den näst största utgiften efter lönerna. Detta gör att det finns ett incitament för anbudsgivare i en upphandling att försöka skära i den här utgiften och avstå från att teckna tjänstepension för sina anställda. Tjänstepension är för de flesta arbetstagare en avgörande förutsättning för ett tryggare ekonomiskt liv som pensionär. Det finns alltså ett mycket starkt samhällsintresse av att så många arbetstagare som möjligt omfattas av tjänstepension, samtidigt som det finns ett mycket starkt incitament för mindre seriösa arbetsgivare att avstå från att teckna tjänstepension för sina medlemmar. På de områden som vanligen upphandlas förekommer nästan uteslutande avgiftsbestämd tjänstepension där arbetstagaren sparar ihop sin pension. För den avgiftsbestämda pensionen får alla inbetalningar ett värde. Det är inte ovanligt att samma arbetstagare arbetar med många uppdrag som har upphandlats i följd efter varandra eller parallellt med flera upphandlade uppdrag. Sett över tid kommer därför många olika, om än i det enskilda fallet mindre, avsättningar att få betydelse i pensionssystemet. Att ställa krav på avsättningar till tjänstepension inom upphandling får därför ses som extra viktigt eftersom just upphandlingskontrakt är tidsbegränsade och det är arbetstagare som arbetar inom branscher som upphandlas och därmed omfattas av tidsbestämda kontrakt som riskerar att bli utan tjänstepension. Värt att notera är att den statliga myndigheten Pensionsmyndigheten numera ställer krav på tjänstepension vid upphandling av konsulter. Myndigheten motiverar detta med att anställda utan tjänstepension är en grupp som riskerar låg framtida pension och som behöver 6 Se sidan 139 i utredningen.

6 6(11) kompensera med eget sparande i form av 4 5 % av sin lön till pensionen. 7 Arbetsskade- och livförsäkringar samt kostnadsersättningar En arbetstagare omfattas normalt av en försäkring som ger ersättning vid sjukdom, olycka eller dödsfall som uppkommer till följd av arbetet. Sådana försäkringar är en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal skyldig att teckna. Utstationeringskommittén 8 har i sitt slutbetänkande konstaterat att det bör vara möjligt att anse att villkor om betalning av premier för arbetsskade- och livförsäkringar som ger ekonomisk ersättning till arbetstagaren, eller dennes efterlevande, vid brister i säkerhet, hälsa eller hygien i arbetet ska anses omfattas av utstationeringsdirektivets hårda kärna, vilket TCO instämmer i. 9 Följaktligen bör krav på arbetsskade- och livförsäkringar ställas som krav för utstationerade arbetstagare i en offentlig upphandling. Att då inte ställa samma krav på inhemska arbetstagare får anses orimligt. En förutsättning för att ställa krav på tjänstepension och försäkringar är enligt EU-rätten att det finns ett alternativ för arbetsgivare utan kollektivavtal att teckna dessa försäkringar. Utredningen anger att tjänstepension och försäkringar inte alltid finns för arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal. Enligt utstationeringskommittén stämmer inte detta utan en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal kan teckna dessa försäkringar. 10 Skulle det ändå visa sig att en motsvarande försäkring saknas kan det inte ses som ett hinder för att ställa ett sådant krav utan det får det antas att om en efterfrågan skulle uppstå så kommer marknaden att erbjuda ett större utbud av försäkringsmodeller än vad som finns idag. Sammanfattningsvis så anser TCO att utöver de obligatoriska villkor som utredningen angett så ska betalning av premier för arbetsskadeoch livförsäkringar och avsättningar till tjänstepension ingå i de obligatoriska krav som ska ställas i en offentlig upphandling för alla arbetstagare. Utstationerade arbetstagare ska dock undantas från kravet på avsättningar till tjänstepension då detta inte ingår i den hårda kärnan enligt utstationeringsdirektivet. 7.6 Villkorens nivå och hur de bestäms TCO anser att nivån på kraven på de särskilda arbetsrättsliga villkoren minst bör motsvara den lägsta nivå som följer av lagen 7 Läs mer på Pensionsmyndighetens hemsida: 8 SOU 2015:83 (Utstationeringskommittén) 9 Se sidan 260 i Utstationeringskommittén. 10 Se sidan 255 i Utstationeringskommittén.

7 7(11) eller ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen om detta innehåller mer förmånliga regler. Ett kontrakt mellan en leverantör och en myndighet om att leverera en vara eller en tjänst efter en offentlig upphandling är ett civilrättsligt avtal. I detta kontrakt kommer villkor för de arbetstagare som utför arbetet att fastställas i form av särskilda kontraktsvillkor. Kontraktet fastställer således inte vilka villkor som gäller för arbetstagare generellt i branschen. Utöver offentliga inköp görs dagligen inköp av många privata inköpare. TCO anser därför för att göra det så enkelt som möjligt att veta vilka nivåer som den upphandlande myndigheten bör utgå ifrån är att villkoren bör vara i nivå med den hårda kärnan i utstationeringslagen. Om det är uppenbart att utstationering inte förekommer i den branschen bör upphandlingsmyndigheten inte utgå från hårda kärnan utan istället från vad som gäller på orten. Utfallet blir då detsamma för utstationerade arbetstagare med det tillägget att avsättningar till tjänstepension även gäller för inhemska arbetstagare och uthyrda utstationerade arbetstagare (se nedan särskilt om uthyrda utstationerade arbetstagare). Önskar en arbetsgivare ge sina arbetstagare mer förmånliga villkor är detta tillåtet. Arbetsgivare som redan har kollektivavtal kan alltid följa det kollektivavtal de har och riskerar inte att bryta mot varken upphandlingskontraktet eller kollektivavtalet. Detta får anses vara mest förenligt med upphandlingslagstiftningen och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Särskilt om uthyrda utstationerade arbetstagare TCO förordar att utstationerade uthyrda arbetstagare ska omfattas av samma regler som inhemska arbetstagare. TCO är förvånad över den slutsats som utredningen kommit fram till vad gäller uthyrda utstationerade arbetstagare. För utstationerade uthyrda arbetstagare har lagstiftaren redan i lag (2012:854) om uthyrning av arbetstagare gjort bedömningen att de ska omfattas av en normalnivå på villkoren, oavsett om de är utstationerade eller inte. Att inom ramen för upphandling skapa en annan modell skulle således stå i strid med Sveriges genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (bemanningsdirektivet). 7.7 Alternativa kontraktsvillkor TCO tillstyrker delvis utredningens bedömning att en leverantör som alternativ till de angivna särskilda arbetsrättsliga villkoren för hur ett kontrakts ska fullgöras som ett särskilt arbetsrättsligt villkor

8 8(11) ska ange att kontraktet istället kan fullgöras enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Detta kan dock under inga förutsättningar gälla leverantörer som inte redan idag omfattas av ett kollektivavtal. TCO anser att detta enbart ska gälla leverantörer som redan är bundna av ett sådant centralt kollektivavtal samt att de även kan tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal. En annan ordning förutsätter att ytterligare bedömningar görs i form av jämförelser av avtalsvillkor utan organisationernas direkta medverkan och minskar såväl transparens som förutsebarhet. Alla kollektivavtal i den svenska arbetsmarknadsmodellen anses reglera arbetstagarnas villkor på ett likvärdigt sätt. Så som utredningen påpekar blir följden att även om kollektivavtalen kan skilja sig åt när det gäller olika enskilda förmåner, innebär de sedda i sin helhet att förmånerna och det skydd de erbjuder arbetstagarna får anses likvärdigt Villkor när svensk rätt inte är tillämplig på arbetet TCO tillstyrker utredningens uppfattning att i de fall det inte är uppenbart obehövligt ska en upphandlande myndighet ange vad som gäller om uppdraget utförs där svensk rätt inte är tillämplig. Myndigheten föreslås då ange villkor i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner och får även ställa särskilda kontraktsvillkor om att arbetet ska utföras enligt den arbetsrättsliga reglering som gäller där arbetet ska utföras. När en upphandlande myndighet ska ställa villkor som innebär att ILO:s kärnkonventioner ska respekteras vill TCO dock poängtera att kommer att krävas att den preciserar vilka delar av konventionen som avses. Många av bestämmelserna är av den karaktären att de snarare reglerar förhållandet mellan staten och enskilda än mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det medför att uppgiften att fastställa villkoren kommer att innebära tolkningar och avvägningar. Hur arbetet att precisera villkoren ska gå till måste närmare anges i den kommande propositionen. Arbetsmarknadens parter bör ha en självklar roll i detta arbete. 7.8 Ansvar för underleverantörer TCO tillstyrker utredningens bedömning att den upphandlande myndigheten som ett särskilt kontraktsvillkor ska ange att en 11 Se sidan 142 i utredningen.

9 9(11) leverantör som ska följa arbetsrättsliga villkor även ska säkerställa att samtliga underleverantörer som direkt medverkar till att uppfylla kontraktet följer de särskilda arbetsrättsliga villkor som följer av upphandlingskontraktet. Om arbetet ska utföras av underleverantörer där svensk rätt inte är tillämplig ska myndigheten ange villkor i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner. Utan ett sådant krav är möjligheten att uppnå den önskade effekten av lagförslagen inte säkerställd. 7.9 Uppdrag till en myndighet TCO avstyrker utredningens förslag att Upphandlingsmyndigheten (UHM) ska utge föreskrifter och anser istället att UHM ska utge allmänna råd för när, för det fall behövlighetskravet kvarstår, samt precisera vilka särskilda arbetsrättsliga villkor som ska anges i en offentlig upphandling. Utredningen föreslår att UHM i föreskrifter ska fastslå vilka krav som upphandlande myndigheter ska ställa vad gäller löner och villkor. Även allmänna råd nämns som ett alternativ. En tredje möjlighet är att UHM som på miljöområdet tar fram riktlinjer som upphandlande myndigheter kan använda sig av. TCO vill betona att det viktigaste inte är vilken rättslig form som används utan att kraven är korrekt formulerade och lättillgängliga för upphandlarna. TCO anser dock att den lösning som utredningen föreslår, att fastställa villkor i form av föreskrifter, är den minst lämpliga. Att i en föreskrift ange villkor kan komma att upplevas som främmande för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Samtidigt bör det poängteras att det kan finnas en risk att UHM inte får ange bindande villkor då en överprövning av villkoren kan komma att ske av domstolar inom ramen för en enskild upphandling. Allmänna råd är därför ett bättre alternativ. UHM bör sedan i samråd med arbetsmarknadens parter diskutera vilken nivå av villkoren som är den lägsta och utveckla en metod för hur villkoren ska utformas och fastställas i de allmänna råden. En sådan ordning stämmer bättre överens med den svenska arbetsmarknadsmodellen då parterna är delaktiga och kan lämna synpunkter på de villkor myndigheten anger i de allmänna råden. En annan ordning vore alltför betungande för enskilda upphandlande myndigheter och arbetsmarknadens parter. Oaktat villkorens form delar TCO utredningens bedömning att det är bättre att UHM och inte de enskilda upphandlande myndigheterna tar fram de krav som bör ställas vid offentlig upphandling. Redan idag ger upphandlingsmyndigheten stöd till myndigheter som vill ställa olika krav vid upphandling, t.ex. på miljöområdet där

10 10(11) myndigheten tillhandahåller förslag på kriterier som kan användas vid offentlig upphandling. Samma funktion på UHM:s hemsida som används för miljökrav bör även kunna användas för krav på löner och arbetsvillkor Hur Upphandlingsmyndighetens uppdrag bör regleras? TCO är positiv till att UHM ges ett brett uppdrag för att stödja lokala myndigheter i sitt arbete att använda sig av sociala hänsyn. Upphandlingsreglerna och särskilt transparensprincipen förutsätter att det tydligt anges vilka kontraktsvillkor som gäller för en leverantör. Om UHM ger ett fullgott stöd till de lokala upphandlande myndigheterna så ökar chansen att använda upphandling för att främja samhälleliga mål och i detta fall uppnå syftet med reglerna att ge arbetstagarna skäliga anställningsvillkor och undvika social dumping. Detta bör ses i kontrast mot det andra alternativet som vore att varje enskild upphandlande myndighet skulle identifiera aktuella kontraktsvillkor. Mot bakgrund av utredningens förslag bör UHM:s instruktion förtydligas på så sätt att det av samverkansdelen uttryckligen ska framgå att löpande samråd ska ske med arbetsmarknadens parter i linje med den praxis som utvecklats vid myndigheter och Regeringskansliet som en naturlig del av den svenska partsmodellen. TCO anser även att myndigheten i större utsträckning bör tillvarata kunskaper från arbetsmarknadens parter i UHM:s eventuella insynsråd. TCO:s medlemmar arbetar inom flertalet av de sektorer som upphandlas. TCO:s förbund organiserar även upphandlare. Mot bakgrund av detta samt att myndigheten förväntas arbeta aktivt med sociala hänsyn bör partsrepresentanter från båda sidor av arbetsmarknaden ingå i rådet för att uppnå en balans. Eva Nordmark Ordförande Sofia Råsmar Jurist

11 11(11) TCO:s förslag till modell för att säkra skäliga arbetsvillkor i offentlig upphandling Efter en sammanvägning av synpunkterna i TCO:s remissvar går det att utläsa en alternativ modell för hur arbetsrättsliga krav kan ställas i en offentlig upphandling. Den bakomliggande tanken har varit att förenkla för de lokala upphandlande myndigheterna och att uppnå syftet med nämnda reglering - att ge arbetstagarna skäliga anställningsvillkor och undvika social dumping. Förslag Det ska vara obligatoriskt att i samtliga branscher i form av särskilda kontraktsvillkor ställa krav på en lägsta nivå för lön, semester, försäkringar, arbetstid och avsättningar till tjänstepension. (För utstationerade arbetstagare, inte uthyrda utstationerade arbetstagare, undantas avsättningar till tjänstepension). Företag som har kollektivavtal uppfyller ovanstående krav automatiskt. Förslag till ny paragraf Kapitel 17 3 LOU En upphandlande myndighet ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras och då ange lön, semester, arbetstid, försäkringar och avsättningar till tjänstepension som sådana villkor. En upphandlande myndighet ska inte ställa särskilda arbetsrättsliga villkor i form av avsättningar till tjänstepension för utstationerade arbetstagare. Den upphandlande myndigheten får även ställa andra särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Sådana villkor kan gälla annan ledighet än semester eller andra villkor för arbetet. Villkoren som avses i första och andra styckena ska ange de förmåner som arbetstagare minst ska tillförsäkras när arbete utförs enligt kontraktet. Upphandlingsmyndighetens ska utfärda allmänna råd där arbetsrättsliga villkor är obligatoriska samt precisera vilka dessa är och uppmuntras att göra detsamma för arbetsrättsliga villkor som inte är obligatoriska. Skyldigheten för Upphandlingsmyndigheten att utarbeta arbetsrättsliga allmänna råd bör förtydligas i myndighetens instruktion.