årets sjökortskatalog

Transkript

1 årets sjökortskatalog 2015

2 Hej För många av oss erbjuder våra havs- och skärgårdsområden möjlighet till rekreation och återhämtning under sommarmånaderna där farlederna skapar tillgänglighet för såväl fritidsbåtlivet som yrkessjöfartens behov, dygnet runt under årets alla årstider. Av allt exporterat och importerat gods till och från Sverige har ca 90% någon gång fraktats på köl. För att kunna navigera säkert i såväl våra farleder som i skärgårdens övriga områden behövs moderna och uppdaterade sjökort. Sjökortsprodukter finns i både digital och tryckt form och Sjöfartsverket tillhandahåller även våra sjökortsdata till ett flertal plottertillverkare som använder dessa i sina system. Vi på Sjöfartsverket arbetar kontinuerligt med att sjömäta våra farvatten, förbättra kvalitén på bl.a. strandlinjen och underhålla våra farleder längs hela vår kust och i våra största insjöar. Visste ni t.ex. att vi idag har ca 45% av våra farvatten sjömätta med moderna metoder och att vi planerar att till år 2020 förbättra den siffran till 75%?! Förutom från Sjöfartsverkets egna verksamheter får vi hela tiden in nya uppgifter om förändringar från såväl privatpersoner som yrkesfolk inte minst från vår satsning Ökända grund. Detta innebär att våra kartdatabaser och sjökortsprodukter ständigt förändras. Att ha uppdaterade sjökort är därför en nödvändighet för att kunna navigera säkert. Mer om detta och mycket annat finns att läsa i årets upplaga av Sjökortskatalogen och i våra andra publikationer där jag kan rekommendera Ufs A som innehåller mycket matnyttig fakta. Min förhoppning när du läser denna publikation är att du inte bara hittar rätt produkt för din planerade resa utan även blir mer nyfiken på vårt arbete med att utveckla och förbättra våra produkter. Genom dina och andras synpunkter och idéer hjälps vi åt att förbättra inte bara sjökorten utan bidrar till ökad sjösäkerhet. Med önskan om Fair winds and following seas Patrik Wiberg Affärsområdeschef Sjögeografi Sjöfartsverket Kontaktuppgifter: Sjöfartsverket Norrköping sma@sjofartsverket.se Nyheter för året Ostkusten 2015: I vissa svårnavigerade områden har en översyn gjorts av strandlinje, bränningar, undervattensstenar och djupkurvor. Nytt sjökort: - Sjökort 83 Ystad Midsjöbankarna Stilo, skala 1:

3 Allmän information Sjökortens aktualitet och rättning Informationen i Sveriges officiella sjökort och ENC 1 kommer från Sjöfartsverkets Sjökortsdatabas. Även sjökorten i de flesta plottrar och appar som används i fritidsbåtar kommer från Sjökortsdatabasen. Databasen hålls fortlöpande uppdaterad med de förändringar som Sjöfartsverket får kännedom om eller samlar in genom t.ex. sjömätning. När en viktig förändring gjorts i databasen görs ändringen snabbt tillgänglig för sjöfarten som en uppdatering till ENC samt som en notis i Underrättelser för sjöfarande (Ufs). Hur snabbt ändringar görs tillgängliga i plottrar och appar för båtsporten varierar mellan olika tillverkare och leverantörer. De ordinarie papperssjökorten utkommer i nytryckt version när det finns behov av att redovisa viktiga och omfattande förändringar som inte har kunnat beskrivas i Ufs på ett tydligt sätt. Om inga sådana förändringar skett inom det berörda området kan det gå flera år mellan tryckningarna. Båtsportkorten trycks med ett intervall om 3-6 år. Varje ny tryckning av ett sjökort innehåller samtliga rättelser som publicerats i Ufs sedan föregående tryckning. Dessutom kan det nytryckta sjökortet innehålla ytterligare en hel del förändringar som inte påverkar sjösäkerheten och som därför inte har publicerats i Ufs. I sjökortets nedre vänstra hörn finns en ruta med det datum då sjökortets kartinformation hämtades ut ur Sjökortsdatabasen. Här finns även uppgift om sjökortets editionsnummer. När ett nytt sjökort kommer ut har det editionsnummer 1 och nästa tryckning har nr 2 osv. Numera utgör varje ny tryckning av ett sjökort en ny edition vilket innebär att föregående edition inte längre är giltigt enligt SOLAS och Transportstyrelsen krav på rättade sjökort. Detsamma gäller när ett helt nytt sjökort utkommer Tidigare tillämpades begreppet Reprint för de nytryckta sjökort som endast innehöll sådana förändringar som var tydligt beskrivna i Ufs. 1 ENC är de elektroniska sjökort som används i de sjökortssystem som benämns ECDIS och som nu är obligatoriska i alla nya yrkesfartyg över 3000 ton. Ufs och sjökortsrättelser Ufs (Underrättelser för sjöfarande) är Sjöfartsverkets officiella kanal för att förmedla rättelser till sjökort och båtsportkort. Ufs innehåller även information om andra förändringar av betydelse navigering i svenska farvatten. Ufs finns på Sjöfartsverkets webbplats, dels som PDFdokument i A4-format och dels i form av en databas. Notiserna illustreras i allmänhet med sjökortsbilder i färg som visar förändringarna. I Ufs-databasen kan man söka information på en mängd olika sätt, t.ex. information som berör ett visst sjökort, ett visst geografiskt område, som publicerats en viss tidsperiod osv. Nya Ufs-notiser publiceras i stort sett varje vardag. Varje torsdag morgon publiceras ett nytt Ufs-häfte som PDF-dokument på Sjöfartsverkets webbplats. Dokumentet innehåller samtliga Ufs-notiser som publicerats sedan föregående PDF-publicering. Genom att anmäla sig på Sjöfartsverkets webbplats ( Extern-prenumeration/) kan man få PDF-häftet via e-post. Se vidare på Rapportera faror och fel Den som upptäcker avvikelser mellan sjökortet och verkligheten bör rapportera detta till Sjöfartsverket på något av följande sätt: Tel: E-post ufs@sjofartsverket.se Webb-formulär: Post: Sjöfartsverket Ufs Norrköping Om man upptäcker något som kan vara av omedelbar fara för den sjöfarande bör man istället kontakta Sjöfartsverkets dygnet runt bemannade central SWEDEN TRAFFIC i Södertälje: Tel: E-post: VHF: msi@sjofartsverket.se Anropa MSI SWEDEN på lämplig trafikkanal Sjökortets tillförlitlighet Det är viktigt att navigatören är medveten om sjökortets brister och felkällor och inser att sjökortet inte är något exakt precisionsinstrument. Följande felkällor gäller i lika hög grad för elektroniska sjökort som för sjökort av papper: Djupredovisningen kan vara ofullständig eller av dålig kvalitet beroende på att moderna sjömätningar saknas eller att djupet ändrats av sanddrift, ispress osv. 1

4 Landhöjningen förekommer vid större delen av vår kust och innebär att det även vid medelvattenstånd kan vara betydligt grundare än vad sjökortets djupsiffror anger. Detta medför även att djupkurvor och strandlinje långsamt blir inaktuella. Korrektionen för landhöjning kan som mest uppgå till ca 0,5 m och kan variera kraftigt mellan två angränsande papperssjökort eller ENC-celler. Strandlinjen och öars placering kan vara felaktig beroende på att det underlag som fanns att tillgå när sjökortet framställdes var dåligt, se vidare på sidan 5. Positionen på fasta och flytande sjömärken kan vara något felaktig eftersom alla dessa ännu inte blivit inmätta med modern teknik. Redovisning av kablar och rör kan avvika från verkligheten beroende på dåligt eller gammalt underlag från ägaren eller att de flyttats av fiskeredskap och ankare. Ändringar kan ha skett avseende djup, strandlinje, kajer, bryggor, broar, kablar, kraftledningar, byggnader etc, utan att detta kommit till Sjöfartsverkets kännedom. Generalisering är nödvändig vid all kartframställning och innebär att alla verkliga former och föremål inte återges eller återges förenklat. Översiktskort generaliseras kraftigt medan sjökort i stor skala återger betydligt mer detaljer. Generaliseringen innebär även att sådan information som är viktig för navigering kan vara framhävd på bekostnad av mindre viktig information. För att de beskrivna felen inte ska få allvarliga konsekvenser måste navigatören bl.a. tänka på följande: Navigera med goda marginaler och håll väl ut från uddar, landgrundningar och djupkurvor som kan innefatta farligheter för fartyget. Enslinjer som man själv tar ut i sjökortet, t.ex. för att gå klar för ett hinder, kan vara mycket otillförlitliga och bör endast användas med väl tilltagen säkerhetsmarginal. Sjökort i största tillgängliga skala ska alltid användas. Informationen i skala 1: kan vara kraftigt reducerad i de områden där det finns sjökort eller special i större skala. I elektroniska sjökort av vektorbaserad typ måste man ständigt vara observant på hur inzoomad (uppförstorad) sjökortsbilden är. Vid kraftig inzoomning ser avståndet till bojar, grund mm stort ut även om det är litet och trånga passager kan se inbjudande breda ut. Djupinformationens kvalitet Kvalitén på sjökortens djupinformation kan variera kraftigt mellan olika områden. De farvatten som vanligtvis trafikeras av handelsfartyg, och där djupet kan vara en begränsande faktor, är i allmänhet noggrant sjömätta med moderna metoder. I våra farvatten finns dock fortfarande stora områden där djupen ännu inte blivit kontrollerade med annan metod än handlod. Denna metod är i sig noggrann men avståndet mellan mätpunkterna kan vara stort och positionsnoggrannheten dålig och därför bör djupinformationens kvalitet i dessa områden generellt sett betraktas som tämligen otillförlitlig. Efter 1940 har i allmänhet ekolod använts vid sjömätning. Ett ekolod ger avsevärt fler mätpunkter och sannolikheten att upptäcka små grund är större än med handlod. Numera sker sjömätning med flerstråleekolod (multibeam) som ger en mycket detaljerad bild av djupet inom det mätta området. På Sjöfartsverkets webbplats finns en karttjänst som visar kvalitén på djupinformationen i uppdaterade sjökort och ENC. Bilden nedan visar t.ex. kvalitén på djupinformationen kring Möja i Stockholms skärgård. De gröna ytorna har högst kvalitet och här uppfyller de bakomliggande sjömätningarna den internationella standarden S-44 (i Sverige och Finland benämnd FSIS-44). Detta innebär bl.a. att bottnen till 100% blivit undersökt med flerstråleekolod (multibeam) eller genom mekanisk avkänning (ramning). De gula ytorna har blivit sjömätta med ekolod men mätningarna uppfyller här inte kraven i standarden S-44. Inom de röda ytorna är djupinformationen i sjökort och ENC baserad på sjömätningar som utförts med handlod tidigare än

5 Den lilla kartan ger en mycket översiktlig bild av djupinformationens kvalitet i våra farvatten. Djupkurvor och djupytor Principerna för redovisning av djup i sjökort och ENC måste vara väl känd av navigatören. En alltför detaljerad djupredovisning försämrar sjökortets läsbarhet. Man använder sig därför av principen att definiera ytor inom vilka djupet oregelbundet kan variera mellan två gränsvärden. De olika djupytorna begränsas av djupkurvor. Strandlinjen kan sägas utgöra en 0 m-kurva. Utanför denna kommer vanligtvis en 3 m-kurva och därefter kan 6-, 10-, 15-, 20-, 30-, 50- och 100 m-kurvor förekomma. Även andra djupkurvor kan förekomma och i vissa områden redovisas speciella djupkurvor anpassade till ett visst djupgående. T.ex. finns i anslutning till huvudfarleden genom Mälaren en 7,6 m kurva. I området mellan två djupkurvor kan djupet helt oregelbundet variera mellan djupkurvornas värden och mellan eventuella djupsiffror kan man alltså inte utesluta det lägsta värdet. För att inte överbelasta sjökortsbilden med alltför många små djupkurvor kan det mycket väl vara djupare än vad djupkurvornas intervall indikerar. t.ex. kan det mellan 3 och 6 m-kurvan förekomma djupsiffror som är större än 6 m. I hamnar och farleder är det vanligt att man upprätthåller ett visst djup genom regelbunden muddring. I papperssjökorten redovisas det muddrade områdets gräns med en streckad linje vilken alltså kan betraktas som en djupkurva för det muddrade djupet. I ENC benämns de muddrade ytorna dredged area och redovisas genom att området är fyllt med små punkter. I hamnar och farleder är det även vanligt att man ramar för att förvissa sig om att det inte finns något litet grund eller föremål på botten, som inte har kunnat upptäckas med ekolod. Gränsen för det ramade området, samt ramat djup och årtalet då ramningen utfördes, redovisas med röd symbolik i papperssjökorten. Referensnivå för djupuppgifter i sjökort och ENC I vissa situationer, t.ex. vid navigering med liten marginal under kölen, är det viktigt att veta såväl aktuellt vattenstånd som vilken referensnivå (Chart Datum) som sjökortets djupuppgifter refererar till. I sjökort finns uppgift om referensnivå angiven i övre högra hörnet och i båtsportkorten anges detta på pärmens insida. Vid de stora oceanernas kuster påverkas vattenståndet av tidvatten och i dessa vatten refereras sjökortens djupuppgifter i allmänhet till den lägsta tidvattennivån, LAT (Lowest Astronomical Tide). Detta innebär att det här mycket sällan är grundare än vad sjökortets djupsiffror anger. I områden där det inte förekommer tidvatten tillämpas, enligt rekommendationer från IHO (International Hydrographic Organisation), en referensnivå som ligger nära medelvattenytan. Detta innebär att det här ibland kan vara betydligt grundare än vad sjökortets djupsiffror anger. I svenska farvatten förekommer tidvatten på Västkusten, men det påverkar inte vattenståndet så mycket om man jämför med de meteorologiska faktorerna. Därför är djupen i sjökort och ENC över den svenska kusten redovisade i förhållande till en referensnivå som överensstämmer med medelvattenytan vid det år ( referensmedelvattenår ) då sjökortet framställdes. Det är landhöjningen som gör det nödvändigt att ange ett årtal. Landhöjningen medför nämligen att botten långsamt höjer sig i förhållande till vattenytan och den angivna referensnivån. När djupet är kritiskt måste man med hjälp av sjökortets referens-medelvattenår och landhöjningens storlek räkna fram ett värde på hur mycket djupsiffrorna ska reduceras med. I tabellen på nästa sida finns djupkorrektioner för de sjökort där djupet ska reduceras med 30 cm eller mer. 3

6 Sjökort MVY* Landhöjning Korrigering år ,8 cm/år 40 cm ,9 cm/år 30 cm ,8 cm/år 40 cm ,9 cm/år 50 cm ,9 cm/år 50 cm 414S ,9 cm/år 50 cm ,9 cm/år 50 cm ,9 cm/år 50 cm ,0 cm/år 50 cm ,0 cm/år 50 cm ,9 cm/år 40 cm ,9 cm/år 30 cm ,9 cm/år 40 cm Djupet i insjöar och kanaler påverkas inte av landhöjningen och här anges djupen i förhållande till en referensnivå som specificeras i respektive sjökort. Ny referensnivå för djup RH2000 Som nämns ovan används av tradition medelvattenytan vid ett sjökorts produktionsår som referensnivå för djupuppgifter inom det aktuella sjökortet. Som en följd av landhöjningen har detta medfört att det för närvarande tillämpas en mängd olika referensnivåer i sjökort och ENC. I sjökort och ENC som nyproduceras efter 2013 används emellertid Sveriges nya nationella höjdsystem RH2000 som referensnivå för djupinformationen. Detta system används redan av Lantmäteriet och många andra myndigheter och kommuner och det är meningen att även t.ex. vattenståndsuppgifter kommer att anges enligt detta system. Systemets nollnivå (±0,0 m RH2000) ligger nära havets medelvattenyta och denna nivå kommer att användas som referensnivå för djup i samtliga svenska sjökort och ENC över kustfarvatten. Övergången sker succesivt under flera år eftersom samtliga djupsiffror måste räknas om och vid behov ändras. Bilden nedan visar övre högra hörnet på sjökort 5342 som utkom under 2014 och var det första sjökortet med referensnivån ±0,0 m RH ,9 cm/år 40 cm ,8 cm/år 30 cm ,8 cm/år 30 cm ,8 cm/år 30 cm ,8 cm/år 30 cm ,7 cm/år 30 cm ,7 cm/år 30 cm ,7 cm/år 40 cm ,6 cm/år 30 cm ,6 cm/år 30 cm * MVY = Sjökortets referens-medelvattenyta QR-koden på sjökortet leder till en webbplats med ytterligare information om RH2000. För respektive inlandsfarvatten tillämpas en referensnivå som ligger på en definierad nivå över nollnivån i RH2000, t.ex. är Vänerns referensnivå +44,1 m i RH2000, se bilden nästa sida. 4

7 Copyright Enligt lagen om Upphovsrätt (1960:729) innehar Sjöfartsverket rätten till de svenska sjökorten. Den som vill använda sjökortsbilden kan, efter ansökan som prövas i varje enskilt fall, få tillstånd att publicera eller tillverka analoga eller elektroniska följdprodukter. Vanliga användningsområden kan vara som tryck i böcker och andra publikationer eller på servetter, tyger, tapeter, brickor m.m. Rätten att nyttja sjökortsinformationen är förenad med en kostnad, som varierar med graden av nyttjande, samt en skyldighet att ange källan och ett t illståndsnummer. Exempel: Sjöfartsverket publiceringstillstånd 14-0XXXX Förbättrad strandlinje i sjökort och ENC - NSL Det förekommer att sjökortets redovisning av strandlinje, öar och bränningar avviker från verkligheten. Det är inte helt ovanligt med fel på upp mot 50 meter men ännu större fel förekommer och detta gäller såväl papperssjökort som elektroniska sjökort. För att avhjälpa detta problem pågår projektet NSL (gemensam nationell strandlinje) mellan Sjöfartsverket och Lantmäteriet, vilket syftar till att förbättra kvalitén på den strandlinje som redovisas i de två myndigheternas produkter. Projektet har hittills resulterat i att strandlinjen nu är korrigerad längs kuststräckan mellan norska gränsen och Karlskrona i de sjökort, båtsportkort och ENC som utkommit efter våren Under 2014 har NSL-projektet färdigställt Stockholms norra skärgård samt området kring Gävle. Nautiska publikationer Kort 1/INT 1 innehåller förklaringar till alla de symboler, förkortningar och begrepp som finns i svenska och internationella sjökort. Ufs A Allmänna upplysningar är en publikation som utkommer varje år och innehåller en mängd allmän information av värde för såväl yrkessjöfarten som fritidsbåtar i svenska farvatten. Publikationen kan kostnadsfritt laddas ner från webbplatsen Ett uppslag ur Ufs A 5

8 Sjökort Sjökort i skala 1: : Översiktskort Har liten skala och täcker hela Sveriges sjöterritorium samt stora delar av våra grannländers havsområden. Skalan är vanligtvis 1: Sjökorten används för navigering i öppen sjö samt för översiktlig planering. Översiktskorten är ensiffrigt numrerade och har formatet 77 x 112 cm. Sjökort i skala 1: : Kustkort Korten används vid angöring och navigering i kustnära farvatten samt som underlag vid planering. Skalan är vanligtvis 1: Kustkorten numreras med två siffror och har formatet 77 x 112 cm. Sjökort i skala 1: : Skärgårdskort Korten täcker hela Sveriges kust och används vid navigering inomskärs samt i kustnära områden. Skalan är vanligtvis 1: Skärgårdskorten kan innehålla detaljerade områden över hamnar och trånga passager som redovisas i större skala, 1: : Där skärgårdskorten täcks av specialkort är information reducerad. Numreringen sker med tre siffror och har formatet 77 x 112 cm. Sjökort i skala 1: : Specialkort Korten redovisar trafikintensiva och svårnavigerade områden samt vissa hamnar och hamninlopp. Skalan är vanligtvis 1: Hamnar och trånga passager redovisas i vissa kort i större skala. Korten är numrerade med fyra siffror och har formatet 77 x 112 cm. 6

9 7

10 8 PK765

11 9

12 10 PK765

13 Produktregister Senaste tryckning * Översiktskort Nr Int nr Skala Namn Månad År 2 1: Östersjön januari INT : Bottenviken januari INT : Bottenhavet februari INT : Östersjön, North januari : Östersjön, South januari INT : Skagerrak Kattegatt februari 2014 Kustkort NYTT 10 INT : Mälaren Hjälmaren mars INT : Vänern maj : Bottenviken, North november : Bottenviken, South oktober INT : Bottenhavet, North maj INT : Bottenhavet, South februari INT : Landsort Ålands hav november INT : Gotland North Landsort oktober 2014 Special: 1: A. Klinteham 71 INT : Utlängan - Öland - Gotland South januari 2014 Specialer: 1: A. Ronehamn 1: B. Klintehamn 1: C. Kårehamn 74 1: Helsingborg Ölands Södra udde februari INT : Ystad Midsjöbankarna Stilo mars : Kattegatt juni : Skagerrak februari 2015 Skärgårdskort 111 INT : Mälaren, East april 2013 Specialer: 1: B. Stallarholmen Kolsundet, C. Bockholmssundet 1: D. Stäket 112 1: Mälaren, North mars 2013 Specialer: 1: B. Erikssund 1:5 000 C. Uppsala 113 INT : Mälaren, West januari 2015 Specialer: 1: A. Enköpingsån entrance 1: B. Flaten, C. Strängnäs, D. Västerås 114 1: Hjälmaren april 2013 Specialer: 1: B. Björksundet, C. Hampetorp, D. Grythem, E. Herrfallet, F. Hjälmaresund, G. Hjälmare kanal, H. Hjälmare kanal, I. Nannberga 121 1: Vättern februari 2014 Specialer: 1: A. Vättern, North 1: B. Jönköping, C. Huskvarna, D. Baskarp, E. Hjo, F. Karlsborg, G. Visingsö, H. Gränna, I. Hästholmen, J. Borghamn, K. Vadstena, L. Motala, 131 INT : Slottsbron Karlstad mars 2013 Specialer: 1: A. Slottsbron och Gruvön, B. Älvenäs, C. Karlstad D. Skoghall 132 INT : Karlstad Kristinehamn januari 2015 Specialer: 1: A. Kristinehamn entrance 1: B. Kristinehamn, C. Karlstad 133 INT : Otterbäcken Mariestad Lurö maj 2013 Specialer: 1: A. Mariestad approaches 1: B. Otterbäcken, C. Onsösundet, D. Malbergshamn, E. Hönsäter 1: F. Mariestad, G. Sjötorp 134 INT : Arvika Säffle Köpmannebro maj 2013 Specialer: 1: C. Gillbergasjön, D. Skasåsrännan, E. Byälven, F. Köpmannebro 1: G. Åmål, H. Arvika * Gäller nov En ständigt uppdaterad förteckning finns på 11

14 Skärgårdskort Senaste tryckning * Nr Int nr Skala Namn Månad År 135 INT : Köpmannebro Vänersborg Lidköping januari 2015 Specialer: 1: A. Köpmannebro 1: B. Sunnanå hamn, C. Dalbergså, D. Lidköping, E. Vänersborg 1: F. Råbäcks hamn 411 INT : Malören Seskarö Haparanda november 2014 Special: 1: A. Sandviken Seskarö 412 INT : Estersön Karlsborg Malören november INT : Hindersöharun Töre augusti INT : Germandön Luleå Estersön augusti S INT : Norströmsgrund Rödkallen november INT : Nygrån Piteå Germandön februari INT : Skötgrönnan Skelleftehamn Nygrån november INT : Vännskär Bjuröklubb Skötgrönnan november INT : Norra Kvarken november INT : Holmön Ratan Vännskär november 2012 Specialer: 1: A. Sikeå, B. Ratan 512 INT : Bredskär Umeå Holmön januari INT : Järnäs Hörnefors Bredskär november 2012 Specialer: 1: A. Norrbyskär, B. Hörnefors 514 INT : Skag Nordmaling Järnäs januari 2015 Special: 1: A. Husum 522 INT : Högbonden Örnsköldsvik Skag februari 2014 Specialer: 1: B. Ulvöhamn, C. Örnsköldsvik 523 INT : Härnön Kramfors augusti 2012 Specialer: 1: B. Lugnvik, C. Bollsta, D. Väja, E. Svanön Sandö, F. Utansjö 1: G. Gustavsvik, H. Härnösand 524 INT : Brämön Härnön januari 2014 Specialer: 1: A. Sundsvall, B. Vivstavarv Fagervik, C. Östrand, D. Söråker, E. Tunadal 525 INT : Bålsö Gran Brämön januari INT : Hällgrund Hornslandet november 2012 Specialer: 1: A. Hudiksvall 1: B. Dukarsund 533 INT : Lövgrunds Rabbar Söderhamn Hällgrund november 2012 Special: 1: A. Norrsundet 534 INT : Björn Gävle Lövgrunds rabbar juni INT : Öregrund Grundkallen Björn november 2012 Specialer: 1: A. Sunnanö 1: B. Öregrund 536 INT : Öregrund Väddö november 2013 Specialer: 1: B. Öregrundsleden, C. Granön 1: D. Hallstavik, E. Östhammar, F. Öregrund, G. Hargshamn 611 INT : Furusund Arholma februari 2015 Specialer: 1: A. Arholma 1: B. Norrtälje, C. Kapellskär 612 INT : Saxarfjärden Furusund februari INT : Svenska Högarna Rödlöga januari INT : Sandhamn approaches februari INT : Nynäshamn Dalarö februari 2014 Special: 1: A. Huvudskär 617 INT : Hävringe Landsort februari INT : Sea of Åland januari INT : Slätbaken Hävringe februari 2014 Specialer: 1: C. Ettersundet, D. Stegeborg, E. Gränsösund, F. Arkö, G. Lundasund, H. Fläskösund 622 INT : Stora Askö Slätbaken februari 2015 Specialer: 1: B. Stegeborg, C. Ettersundet 1: D. Valdemarsvik 623 INT : Stora Askö Eknö januari INT : Blå Jungfrun Kråkelund februari 2013 Specialer: 1: A. Böda 1: B. Byxelkrok 12 * Gäller nov En ständigt uppdaterad förteckning finns på

15 Skärgårdskort Senaste tryckning * Nr Int nr Skala Namn Månad År 711 INT : Borgholm Oskarshamn februari 2013 Specialer: 1: A. Jättersön Mönsterås bruk 1: B. Mönsterås, C. Sandvik, D. Borgholm 712 INT : Kalmar Borgholm februari 2013 Specialer: 1: A. Kalmar Färjestaden, B. Borgholm 1:5 000 C. Stora Rör 713 INT : Ölands Södra udde Kalmar februari 2013 Specialer: 1: A. Bergkvara 1: B. Kristianopel, C. Ekenäs, D. Mörbylånga, E. Degerhamn, F. Grönhögen 714 INT : Utlängan Ölands Södra udde februari 2014 Special: 1: A. Sandhamn 731 1: Gotland, North januari 2014 Specialer: 1: A. Fårösund, B. Slite approaches 1: C. Kappelshamnsviken 1: D. Ports of Fårösund 1: E. Slite, F. Visby 741 INT : Utlängan Järnavik februari 2014 Specialer: 1: A. Sandhamn 1: B. Garpahamnen 742 INT : Åhus Karlshamn mars 2013 Specialer: 1: A. Elleholm, B. Pukavik 1: C. Åhus 1: D. Sölvesborg, E. Hällevik 1:5 000 F. Torsö, G. Nogersund, H. Hörvik, I. Krokås, J. Hanö 743 INT : Simrishamn Åhus februari 2013 Specialer: 1: B. Åhus 1: C. Simrishamn, D. Skillinge, E. Kivik 1:5 000 F. Baskemölla, G. Brantevik 839 1: Trelleborg Simrishamn januari 2015 Specialer: 1: A. Trelleborg, B. Ystad 1: C. Rönne 1: D. Simrishamn, E. Skillinge 1:5 000 F. Brantevik, G. Baskemölla 921 1: Öresund, South maj 2014 Specialer: 1: A. Skanör, B. Klagshamn 1: C. Barsebäcks hamn 922 1: Öresund, North maj 2014 Specialer: 1: A. Landskrona, B. Mölle, C. Höganäs 1:3 000 D. Arild, E. Svanshall 923 INT : Tylön Kullen juni 2014 Specialer: 1: A. Halmstad 1: B. Mölle 1: C. Båstad, D. Torekov 1:3 000 E. Arild, F. Svanshall 924 INT : Varberg Tylön juni 2014 Specialer: 1: A. Falkenberg 1: B. Stensjöhamn, C. Galtabäck, D. Varberg 1:5 000 E. Glommen, F. Träslövsläge 925 INT : Tistlarna Varberg mars INT : Marstrand Göteborg Tistlarna februari INT : Gullholmen Stenungsund Marstrand februari 2014 Specialer: 1: A. Gullholmen Hällevikstrand, B. Vinterholmen Galterön 1: C. Stenungsund 933 INT : Hunnebostrand Uddevalla Gullholmen maj 2014 Specialer: 1: A. Malö strömmar, B. Smögen Kungshamn 1: C. Uddevalla, D. Lysekil 1: E. Strömmarna 934 INT : Syd-Koster Hunnebostrand mars 2013 Specialer: 1: A. Hamburgsund 1: B. Havstenssund 937 INT : Idefjorden Strömstad mars 2013 Specialer: 1: A. Svinesund 1: B. Strömstad * Gäller nov En ständigt uppdaterad förteckning finns på 13

16 Specialkort Senaste tryckning * Nr Int nr Skala Namn Månad År 1131 INT : Galten april 2013 Specialer: 1: A. Köping, B. Kvicksund 1133 INT : A. Aggarösundet, B. Hjulstafjärden mars INT : Lurö oktober 2014 Specialer: 1: A. Spiken, B. Strömsundet 1352 INT : Göta älv Trollhätte kanal, South maj INT : Göta älv Trollhätte kanal, North juni INT : Luleå Haparanda hamn oktober 2014 Specialer: 1: A. Luleå, B. Karlsborg Axelsvik, C. Båtskärsnäs, D. Haparandahamn 4151 INT : Piteå oktober INT : Skelleftehamn november INT : Vegagrundet Holmsund Umeå november INT : Söderhamn Vallvik november INT : Gävle approach juni 2014 Special: 1: A. Limön, B. Gävle, C. Skutskär 6141 INT : Port of Stockholm februari INT : Vaxholm november 2013 Specialer: 1: A. Edsviken 1: B. Stegesundet, C. Farstasundet, D. Baggensstäket 1:5 000 E. Gustavsberg 6143 INT : Kanholmsfjärden januari INT : Sandhamn januari INT : Nämdöfjärden januari INT : Muskö oktober INT : Dalarö oktober INT : Nynäshamn februari INT : Landsort februari INT : Tvären januari 2014 Specialer: 1: A. Bokösund 1: B. Sävsundet, C. Västra Stendörren 6181 INT : Södertälje februari 2013 Specialer: 1: A. Södertälje, B. Brandalsund 6211 INT : Oxelösund februari 2014 Special: 1: C. Västra Stendörren 6212 INT : Bråviken juni 2014 Special: 1: B. Norrköping 6231 INT : Västervik februari 2014 Specialer: 1: A. Spårösund, B. Västervik 6241 INT : Oskarshamn februari 2013 Specialer: 1: B. Oskarshamn 1: C. Fläskösund 7411 INT : Utlängan Karlskrona februari INT 1338 Karlskrona Ronneby mars 2013 Specialer: 1: A. Ronneby 1: B. Karlskrona 1: C. Ronneby hamn 7421 INT : Karlshamn Stilleryd februari INT : Flintrännan februari 2013 Specialer: 1: A. Öresundsbron, B. Klagshamn 9211 INT : Port of Malmö februari INT : Helsingborg Råå februari INT : Port of Göteborg mars INT : Vinga Göteborg mars INT : Marstrand mars 2013 Specialer: 1: A. Marstrand, B. Kyrkesund 9331 INT : Brofjorden februari * Gäller nov En ständigt uppdaterad förteckning finns på

17 Båtsportkort Namn Utbredning År Bottenviken Haparanda Sikeå 2014 Bottenhavet Norra Sikeå Sundsvall 2013 Bottenhavet Södra Sundsvall Öregrund 2013 Stockholm Norra Öregrund Möja 2013 Stockholm Mellersta Möja Dalarö 2013 Stockholm Södra Dalarö Trosa 2013 Mälaren Hjälmaren 2014 Ostkusten Trosa Västervik 2015 Göta kanal Mem Göteborg 2011 Kalmarsund Västervik Bergkvara 2014 Hanöbukten Bergkvara Simrishamn 2014 Sydkusten Kullen Simrishamn 2012 Västkusten Södra Måseskär Kullen 2014 Västkusten Norra Svinesund Måseskär 2014 Vänern 2014 Dalslands kanal Köpmannebro Östervallskog 2011 Övningssjökort Övningssjökort för Förarintyg Sjökort 616 Dalarö - Nynäshamn 2012 Övningssjökort för Förarintyg Sjökort 931 Marstrand - Göteborg - Tistlarna 2012 Övningssjökort för Kustskepparintyg Sjökort 61 Baltic Sea, Northern Part, Sea of Åland 2012 Sjökort 93 Skagerrak, östra delen Nautiska publikationer Kort 1 Symboler, förkortningar, begrepp i svenska sjökort 2012 Mariners' Routeing Guide Baltic Sea Planeringskort Östersjön 2010 Underrättelser för sjöfarande (Ufs) På i databas och som PDF Ufs A Allmänna upplysningar, utges årligen Böcker Bland grynnor och elektroner Svensk sjömätning under ett halvt sekel 1999 Fyrar och fyrfolk 50 år svensk fyrhistoria 1994 Sveriges fyrplatser Bebyggelsehistorisk dokumentation av 2001 f.d. bemannade fyrplatser Övrigt Sjökortsfodral Tillbehör till sjökort, 58x79 cm Kosterhavet Sjökort, områdeskarta och folder över nationalparken 2009 Sjörapporten Sjöfartsverkets kundtidning, för prenumeration 15

18 Båtsportkort Båtsportkort Båtsportkort är ordinarie sjökort framtagna i ett mindre format främst för båtlivet. Varje båtsportkort täcker en viss kuststräcka och det finns idag 16 serier som täcker in hela svenska kusten längs fastlandet och de stora sjöarna. Båtsportkorten tillverkas i A3- format på ett slitstarkt och vattentåligt material. De innehåller alltid översiktssjökort i början över hela området. Därefter följer sidor med sjökort i samma skala och med samma information som de ordinarie sjökorten över området. Mot slutet finns hamnspecialer och informationstexter samt ett utdrag ur Kort 1 som beskriver sjökortens viktigaste symboler och förkortningar. 16

19 17

20 Elektroniska sjökort De flesta av oss navigerar numera med hjälp av någon form av elektroniskt sjökort. Rätt använt bidrar det till ökad sjösäkerhet och gör navigationen enklare ombord. Idag finns det en uppsjö av olika sjökortsystem för fritidsbåtar Ett antal tillverkare finns på marknaden som tagit fram navigationshjälpmedel för datorer, läsplattor, sjökortsplottrar och mobiltelefoner. Gemensamt för dessa navigationssystem är att den svenska sjökortsinformationen till stora delar kommer från Sjöfartsverket. När man skall välja system så är det viktigt att man funderar på hur man vill ha sitt sjökort presenterat. Det är också ett gott råd att fundera på hur uppdateringar fungerar till systemet och sjökorten. Mer information kring de företag som vidareförädlar vår data finner du på vår webbplats. Se även publikationen Råd och tips vid elektronisk navigation där du finner mer matnyttigt kring elektronisk navigation. Professionell användning Sjökortsanvändning i kommersiell trafik Enligt internationella lagar och regler är alla fartyg tvingade att ha sjökort ombord, detta innebär att dessa även skall uppdateras. De analoga sjökorten uppdateras via underrättelser för sjöfarande (läs mer på sid 1) och de digitala sjökorten för ECDIS uppdateras kontinuerligt via vår distributionstjänst som löpande får uppdateringar då vi gör en förändring i databasen. För vidare information om ECDIS och ENC för handelsfartyg besök: 18

21 Sjökortsdata Sjökortsinformation kan användas till mer än att producera sjökort. Informationen är en ovärderlig hjälp vid alla typer av arbeten som kräver kännedom om djupförhållanden och vad som finns under ytan eller var farleder och sjösäkerhetsanordningar finns. Sjökortsdatabasen är lagrad i koordinatsystem SWEREF99TM men möjlighet finns att anpassa leverans till just ert system. Leverans kan ske i rasterformat, till exempel som georefererade sjökortsbilder, eller som vektoriserade sjökort i vedertagna GIS-format. Djupdata Då moderna sjömätningar är mycket detaljerade kan denna information användas till en rad olika ändamål såsom analyser vid farledsprojekteringar, i miljöförbättrande arbete, habitatsmodellering, etablering vid offshoreanläggningar och vindkraftsparker. Djupdata, kombinerad med andra informationsmängder, är en ovärderlig hjälp när det gäller planeringsarbete samt underlag vid kabel- och rördragningar med mera. Djupdata är skyddad och vid varje uttag rådfrågas Försvarsmakten. Handläggningstiden för yttrande är upp till 4 veckor. I vissa fall kan skyddade uppgifter lämnas ut om kunden skriver på en ansvarsförbindelse om att data behandlas på korrekt sätt. Historisk AIS-data (RAIS) Alla fartyg över 300 bruttoton och en hel del mindre fartyg inklusive fritidsbåtar har idag en AIS-transponder (Automatic Identification System) ombord som regelbundet samlar in information från det egna fartyget om bl.a. dess position, fart, kurs samt destination. Denna information sänds sedan ut med hjälp av radio, signalerna fångas upp av Sjöfartsverkets kustradionät och AIS-meddelandena lagras i en databas. Ur denna databas med lagrade AIS-meddelanden kan sedan en rad olika uttag göras. Det kan handla om allt från att analysera fartygstrafikens påverkan på kustområden eller trafikflöden inför olika anläggningsarbeten till att ta fram underlag vid rekonstruktion av en fartygsolycka. 19

22 Tjänster Karttjänster Sjöfartsverket har idag utöver dataleveranser även möjlighet att erbjuda sjökortsinformation via karttjänster, det kan t.ex. vara tjänster med komplett sjökortsinformation eller anpassade tjänster med reducerat kartinnehåll. Genom denna teknik (WMS) för distribution av sjökortsbilden kan användaren erhålla en tjänst med ständigt aktuell information då vi kan hålla den ständigt uppdaterad om användaren önskar detta. Användningsområden för karttjänsterna kan vara som bakgrundskartor i olika GISoch Kartprogram med WMS-stöd och som underlag i olika analysresultat och rapporter. WMS (Web Map Service) är ett protokoll för att publicera georefererad kartinformation i rasterformat över internet. Protokollet är en standard framtagen av Open Geospatial Consortium (OCG). Sjömätning Sjöfartsverket äger och driver fem fartyg för sjömätning allt ifrån lilla Petter Gedda som kan sjömäta på grunda områden till Baltica som klarar av sjömätningar långt ut i havet. Vi har på Sjöfartsverket en lång erfarenhet av att sjömäta och processera data för användning i våra sjökort och nautiska produkter. Hur kan ni använda er av våra sjömätningsfartyg? Sjöfartsverket tar upp beställningar och offererar när det gäller mätningar av både mindre och större uppdrag. Vi kan mäta vattendjup från cirka 2 till 3 meter ner till hundratals meter. Vi processerar djupdata för er, så ni får ut en lätthanterlig karta. Naturligtvis kommer även mätningen in i Sjöfartsverkets sjökort. I tillägg till moderna fartyg med högteknologiska multibeam-ekolod har vi även ROV (Remotely Operated Underwater Vehicle) och SideScanSonar på våra fartyg. Med hjälp av informationen som vi samlat in kan vi presentera ett resultat i form av en kartbild eller ett digitalt dataset som kan visualiseras i 3D. 20 För ytterligare information kontakta sma@sjofartsverket.se

23 Återförsäljare* markerad = webbutik Ort Företag Telenr Webbplats Bromma Hjertmans Bromma Göteborg Bommens Skeppshandel Göteborg Hjertmans Göteborg Nautic AB Göteborg Nautiska Magasinet Göteborg Sjösport Göteborg Wahlborgs Marina AB Göteborg Akademibokhandeln/Bokia AB Göteborg Viking Yachting Helsingborg Hjertmans Henån Böcker & Blad Huddinge Sea Sea Båttillbehör Jönköping Svanströms/Office Depot Kalix Bok och Kontor AB Kalmar Baltic Skeppsfournering Karlskrona 1852 Marin & Fritid Karlskrona Bokhörnan Karlstad Bokia - Lars Hjalmars Bokhandel Karlstad Hjertmans Karlstad Kristinehamn Skeppsakademin AB Kungshamn Gewerts Bokhandel Linköping marinaman.se Lysekil J.E Lindbom AB Luleå Team Granec Malmö Hjertmans Limhamn Mariestad Vänerprofil Motala Göta Kanalbolag Norrköping Skeppa Marin Norrtälje Dogger Norrtälje Roslagsbokhandeln Nyköping Kullberg Bokhandel Nynäshamn Bokcompaniet Nynäshamn Norberg & Nilsson Oxelösund Oxelösunds Båt & Motor Piteå Bokia - Bodéns Skellefteå Akademibokhandeln Skellefteå Stenungsund Bokia - Ruckmans Bokhandel Stenungsund Hjertmans Stenungsund Stockholm Benns Mast & Båttillbehör Stockholm Båtaccenten Stockholm Captains Stockholm Erlandsons Brygga Stockholm Jure bokhandel Stockholm Kartbutiken Stockholm Kartcentrum Stockholm Marinshopen Stockholm Nautiska Magasinet Strömstad Båt & Motorservice Strömstad Strömstads Bokhandel Sundsvall Hjertmans Söderhamn Söderhamn Hälsingebok AB Söderköping Båtbella i Söderköping Södertälje Watski Södertälje Trosa Trosa Bokhandel Umeå Akademibokhandeln-Åkerbloms Uppsala Hjertmans Uppsala Utö Utö Sjömack Valdemarsvik Valdemarsvik Båt o Motor AB Varberg Göranssons Bok & Papper Visby Ljungs Skeppshandel Värmdö Båtmagneten Västervik Erik Hultgrens bokhandel Västerås Hjertmans Västerås Ystad Tackel & Tåg Åkersberga Marinbutiken Örebro Lindhska Bokhandeln Örnsköldsvik Marinmagasinet Danmark Köpenhamn Iver C Weilbach & Co A/S Finland Helsingfors John Nurminen Marine Norge Oslo Nautisk Forlag Tyskland Hamburg HanseNautic GMBH Kiel Nautischer Dienst Åland Mariehamn Söderlunds Bok o, Papper AB * Det finns många fler försäljningsställen. Se förteckning på 21

24 Se alltid till att du har den senaste upplagan av sjökort ombord! För din säkerhet på sjön. SJÖFARTSVERKET NORRKÖPING