Rapport om årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2013

Transkript

1 ЕВРОПЕЙСКА СМЕТНА ПАЛАТА TRIBUNAL DE CUENTAS EUROPEO EVROPSKÝ ÚČETNÍ DVŮR DEN EUROPÆISKE REVISIONSRET EUROPÄISCHER RECHNUNGSHOF EUROOPA KONTROLLIKODA ΕΥΡΩΠΑΪΚΟ ΕΛΕΓΚΤΙΚΟ ΣΥΝΕΔΡΙO EUROPEAN COURT OF AUDITORS COUR DES COMPTES EUROPÉENNE CÚIRT INIÚCHÓIRÍ NA HEORPA EUROPSKI REVIZORSKI SUD CORTE DEI CONTI EUROPEA EIROPAS REVĪZIJAS PALĀTA EUROPOS AUDITO RŪMAI EURÓPAI SZÁMVEVŐSZÉK IL-QORTI EWROPEA TAL-AWDITURI EUROPESE REKENKAMER EUROPEJSKI TRYBUNAŁ OBRACHUNKOWY TRIBUNAL DE CONTAS EUROPEU CURTEA DE CONTURI EUROPEANĂ EURÓPSKY DVOR AUDÍTOROV EVROPSKO RAČUNSKO SODIŠČE EUROOPAN TILINTARKASTUSTUOMIOISTUIN EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Rapport om årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2013 med byråns svar 12, RUE ALCIDE DE GASPERI TELEPHONE (+352) eca-info@eca.europa.eu L LUXEMBOURG TELEFAX (+352) INTERNET:

2 2 INLEDNING 1. Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (nedan kallad byrån) ligger i Aten och Heraklion 1 och inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 2, som efter olika ändringar ersattes av förordning (EU) nr 526/ Byråns främsta uppgift är att förbättra unionens förmåga att förhindra och lösa problem som rör nät- och informationssäkerhet på grundval av nationella insatser och unionsinsatser 4. INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN 2. I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, en direkt granskning av transaktioner och en bedömning av nyckelkontroller i byråns system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras (vid behov) med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen. REVISIONSFÖRKLARING 3. Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat a) byråns årsredovisning, som består av räkenskaperna 5 och rapporterna om budgetgenomförandet 6 för det budgetår som slutade den 31 december 2013, Byråns operativa personal flyttades till Aten i mars Den administrativa personalen sitter kvar i Heraklion. EUT L 77, , s. 1. EUT L 165, , s. 41. I bilaga II sammanfattas byråns behörighet och verksamhet i informationssyfte. I årsredovisningen ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

3 3 b) lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna. Ledningens ansvar 4. Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för byrån som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta 7. a) I ledningens ansvar för byråns årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Den verkställande direktören godkänner byråns årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av byråns finansiella ställning. b) Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund 8 och Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga. Artiklarna 39 och 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (EUT L 328, , s. 42). De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

4 4 ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar en tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt. Revisorns ansvar 5. Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet 9 om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida byråns årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. 6. Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen 9 Artikel 107 i förordning (EU) nr 1271/2013.

5 5 inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna. 7. Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring. Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet 8. Revisionsrätten anser att byråns årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av byråns finansiella ställning per den 31 december 2013 och av det finansiella resultatet och kassaflödena för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i byråns budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare. Uttalande om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna 9. Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningen för det budgetår som slutade den 31 december 2013 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta. 10. Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalande. KOMMENTARER OM BUDGETFÖRVALTNINGEN 11. Den övergripande andelen gjorda åtaganden var 94 %, vilket till största delen förklaras av att de ytterligare medel som begärdes från kommissionen för att finansiera renoveringen av det nya kontoret i Aten inte godkändes förrän i november Ett belopp på 0,5 miljoner euro för vilket inga åtaganden ännu hade gjorts vid årets slut fördes över efter ett beslut i styrelsen. 12. Totalt fördes anslag på 1,2 miljoner euro över till 2014 (eller 13,5 % av de totala anslagen) - både anslag för vilka åtaganden hade gjorts och anslag där

6 6 inga åtaganden hade gjorts. Överföringarna gällde främst avdelning II (administrativa utgifter) med 0,8 miljoner euro eller 59 % av anslagen till avdelning II. Denna stora andel förklaras av den överföring på 0,5 miljoner euro som beskrivs i punkt 11 och av ytterligare 0,3 miljoner euro som fördes över för att finansiera möbler och nätverksutrustning till kontoret i Aten och som beställdes mot slutet av året. ÖVRIGA KOMMENTARER 13. Byråns operativa personal flyttades till Aten under 2013 samtidigt som den administrativa personalen är kvar i Heraklion. De administrativa kostnaderna skulle sannolikt kunna minskas om all personal var samlad på en plats. 14. Enligt hyresavtalet mellan de grekiska myndigheterna, byrån och fastighetsägaren betalas hyran för kontoren i Aten av de grekiska myndigheterna. Hyran betalas alltid flera månader för sent, vilket innebär en risk för verksamhetens kontinuitet och en ekonomisk risk för byrån. Verksamheten skulle påverkas och investeringarna i anpassning och renovering av lokalerna gå förlorade om fastighetsägaren skulle säga upp hyresavtalet på grund av de sena betalningarna. UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ÅRS KOMMENTARER 15. En översikt över de korrigerande åtgärder som har vidtagits som en reaktion på revisionsrättens kommentarer från tidigare år finns i bilaga I.

7 7 Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Pietro RUSSO som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 16 september För revisionsrätten Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA Ordförande

8 1 BILAGA I Uppföljning av tidigare års kommentarer År 2011 Revisionsrättens kommentar Revisionsrätten konstaterade att dokumentationen av anläggningstillgångar behöver förbättras. Inköp av anläggningstillgångar bokförs per faktura och inte per tillgång. När en enda faktura gäller flera nya tillgångar finns det bara en bokföringspost för alla de inköpta tillgångarna och för det totala beloppet. Genomförande av korrigerande åtgärder (Har genomförts/pågår/har inte genomförts/e.t.) Har genomförts 2012 I byråns budgetförordning och de tillhörande genomförandebestämmelserna föreskrivs att en fysisk inventering av anläggningstillgångar ska göras minst vart tredje år men byrån har inte gjort någon heltäckande fysisk inventering sedan Pågår

9 1 BILAGA II Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Aten och Heraklion) Behörighet och verksamhet Unionens behörighetsområden enligt fördraget (Artikel 114 i EUFfördraget) Byråns behörighet (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 526/2013) "Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera." (Artikel 114 i EUF-fördraget) Befogenheterna när det gäller den inre marknaden delas mellan unionen och medlemsstaterna. (Artikel 4.2 a i EUF-fördraget) Mål 1. Byrån ska utveckla och upprätthålla en hög nivå av expertis. 2. Byrån ska bistå unionens institutioner, organ och byråer med utarbetandet av strategier för nät- och informationssäkerhet. 3. Byrån ska bistå unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna med att genomföra de strategier som krävs för att uppfylla rättsliga och regleringsmässiga krav på nät- och informationssäkerhet i befintliga och framtida unionsrättsakter och på så sätt bidra till att den inre marknaden fungerar väl. 4. Byrån ska bistå unionen och medlemsstaterna med att förbättra och stärka unionens och medlemsstaternas kapacitet och beredskap för att förebygga, spåra och reagera på nätoch informationssäkerhetsproblem. 5. Byrån ska använda sin expertis för att främja ett brett samarbete mellan aktörer från den offentliga och privata sektorn. Uppgifter 1. Byrån ska utföra följande uppgifter: a) Stödja utvecklingen av unionens politik och unionsrätten genom att i) bistå och ge råd i alla frågor som rör unionens politik för och lagstiftning om nät- och informationssäkerhet, ii) tillhandahålla förberedande arbete, råd och analyser om utveckling och uppdatering av unionens politik för och lagstiftning om nät- och informationssäkerhet, iii) analysera allmänt tillgängliga strategier för nät- och informationssäkerhet och främja offentliggörandet av dem. b) Stödja kapacitetsuppbyggnad genom att i) på begäran stödja medlemsstaterna i deras arbete för att utveckla och förbättra förebyggandet, spårandet och analysen av samt kapaciteten att reagera på problem och incidenter på området nät- och informationssäkerhet, och förse dem med nödvändiga kunskaper, ii) främja och underlätta frivilligt samarbete mellan medlemsstaterna och mellan unionens institutioner, organ och byråer och medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga, spåra och reagera på problem och incidenter på området nät- och informationssäkerhet som har gränsöverskridande konsekvenser, iii) bistå unionens institutioner, organ och byråer i deras arbete för att utveckla förebyggandet, spårandet och analysen av samt kapaciteten att reagera på problem och incidenter på området nät- och informationssäkerhet, framför allt genom att stödja driften av en incidenthanteringsorganisation

10 2 (Cert) avsedd för dem, iv) stödja kapacitetsökning hos incidenthanteringsorganisationer på nationell och statlig nivå samt unionsnivå, bland annat genom att främja dialog och informationsutbyte, för att se till att alla incidenthanteringsorganisationer när det gäller den tekniska nivån uppfyller gemensamma minimikrav för kapaciteten och att deras verksamhet följer bästa praxis, v) stödja anordnandet och genomförandet av nät- och informationssäkerhetsövningar på unionsnivå och, på deras begäran, ge medlemsstaterna råd om nationella övningar, vi) bistå unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna i deras arbete med att samla in, analysera och, i linje med medlemsstaternas säkerhetskrav, sprida relevanta nät- och informationssäkerhetsdata, och på grundval av uppgifter från unionens institutioner, organ och byråer och från medlemsstaterna i enlighet med bestämmelser i unionsrätten och nationella bestämmelser som är förenliga med unionsrätten hålla unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna underrättade om den modernaste tekniken när det gäller nät- och informationssäkerhet i unionen till deras gagn, vii) stödja inrättandet av en unionsmekanism för tidig varning som kompletterar medlemsstaternas mekanismer, viii) erbjuda berörda offentliga organ utbildning i nät- och informationssäkerhet, om lämpligt i samarbete med intressenter. c) Stödja frivilligt samarbete bland behöriga offentliga organ och mellan intressenter, inklusive universitet och forskningscentrum i unionen, samt stödja åtgärder för att öka medvetenheten, bland annat genom att i) främja samarbete mellan nationella och statliga incidenthanteringsorganisationer eller enheter för hantering av datasäkerhetsincidenter, däribland incidenthanteringsorganisationen för unionens institutioner, organ och byråer, ii) främja utarbetande och utbyte av bästa praxis med målsättningen att uppnå en hög nivå av nät- och informationssäkerhet, iii) underlätta dialog och insatser för att utarbeta och utbyta bästa praxis, iv) främja bästa praxis inom informationsutbyte och åtgärder för att öka medvetenheten, v) stödja unionens institutioner, organ och byråer och, på deras begäran, medlemsstaterna med att anordna kampanjer för att öka medvetenheten, även bland enskilda användare, och annan utåtriktad verksamhet för att öka nät- och informationssäkerheten och dess synlighet genom att tillhandahålla bästa praxis och riktlinjer. d) Stödja forskning och utveckling och standardisering genom att i) underlätta upprättande och tillämpning av europeiska och internationella riskhanteringsstandarder och säkerhetsstandarder för elektroniska produkter, nät och tjänster, ii) ge råd till unionen och medlemsstaterna om forskningsbehoven när det gäller nät- och informationssäkerhet för att möjliggöra ett effektivt bemötande av befintliga och nya risker och hot i fråga om nät- och informationssäkerhet, bland annat när det gäller ny och framväxande informations- och kommunikationsteknik, och för att säkerställa en effektiv användning av riskförebyggande teknik. e) Samarbeta med unionens institutioner, organ och byråer, däribland sådana som arbetar med it-brottslighet samt integritets- och personuppgiftsskydd, för att ta itu med gemensamma problem, bland annat genom att i) utbyta sakkunskap och bästa praxis, ii) ge råd om relevanta nät- och informationssäkerhetsaspekter för att utveckla synergieffekter. f) Bidra till unionens insatser för att samarbeta med tredjeländer och internationella organisationer för att främja internationellt samarbete om nät- och informationssäkerhetsfrågor, bland annat genom att

11 3 i) om lämpligt delta som observatör och delta i anordnandet av internationella övningar samt analysera och rapportera om resultaten av sådana övningar, ii) underlätta utbyte av bästa praxis inom relevanta organisationer, iii) förse unionens institutioner med expertis. 2. Unionens institutioner, organ och byråer och medlemsstaternas organ får be byrån om råd i händelse av en säkerhetsöverträdelse eller integritetsförlust som har omfattande konsekvenser för driften av nät och tjänster. 3. Byrån ska utföra de uppgifter den tilldelats genom unionens rättsakter. 4. Byrån ska självständigt ge uttryck för egna slutsatser, riktlinjer och råd i frågor som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde och mål. Organisation Medel till byråns förfogande 2013 (2012) Styrelsen Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare som utses av kommissionen. Samtliga företrädare har rösträtt. Varje ledamot av styrelsen ska ha en suppleant som företräder ledamoten i dennes frånvaro. Styrelsens ledamöter och deras suppleanter utses mot bakgrund av sina kunskaper om byråns uppgifter och mål och med hänsyn till den kompetens inom ledarskap, administration och budget som krävs för att utföra de uppgifter som anges för en ledamot av styrelsen. Mandatperioden för styrelsens ledamöter och deras suppleanter ska vara fyra år. Mandatperioden får förnyas. Ständig intressentgrupp Styrelsen ska på förslag av den verkställande direktören utse en ständig intressentgrupp bestående av erkända experter som företräder berörda intressenter, exempelvis informationsoch kommunikationsteknikbranschen, leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, konsumentgrupper, experter på nät- och informationssäkerhet från den akademiska världen, samt företrädare för nationella regleringsmyndigheter som anmälts i enlighet med direktiv 2002/21/EG, rättsvårdande myndigheter och myndigheter med ansvar för skydd av personlig integritet. Mandatperioden för den ständiga intressentgruppens medlemmar ska vara två och ett halvt år. Den ständiga intressentgruppen ska ge byrån råd med avseende på genomförandet av dess verksamhet. Den ska i synnerhet ge den verkställande direktören råd om utarbetandet av förslaget till byråns arbetsprogram och om kommunikationen med berörda intressenter om alla frågor kopplade till arbetsprogrammet. Verkställande direktör Den verkställande direktören utses av styrelsen från en förteckning över kandidater som föreslagits av kommissionen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande för en mandattid på fem år som kan förlängas. Direktion Direktionen ska bestå av fem ledamöter utsedda bland styrelsens ledamöter. Den måste inbegripa styrelsens ordförande, som även kan vara direktionens ordförande, samt en av kommissionens företrädare. Extern revision Europeiska revisionsrätten. Intern revision Tjänsten för internrevision vid Europeiska kommissionen. Myndighet som beviljar ansvarsfrihet Europaparlamentet på rådets rekommendation. Slutlig budget 9,7 (8,2) miljoner euro varav unionsbidrag: 93 % (100 %) Personalstyrka den 31 december (44) tjänster enligt tjänsteförteckningen, varav tillsatta: 43 (42). Övriga tillsatta tjänster: 13 (12) kontraktsanställda, 3 (4) utstationerade nationella experter.

12 4 Personalstyrka totalt: 59 (58), varav anställda med uppgifter inom verksamheten: 42 (40) administrativa uppgifter: 17 (18) Produkter och tjänster 2013 (2012) Arbetsområde 1 (WS 1 1) - Riskmiljöns utveckling och möjligheter Målet för detta arbetsområde var att identifiera de viktigaste framväxande hot som berör kritisk infrastruktur och betrodda tjänster. Byrån gjorde detta genom att bevaka offentligt tillgängliga källor som publicerar hotrelaterade data och regelbundet bedöma dem. Utifrån analysen gav byrån förslag på god praxis och riktlinjer för att motverka riskerna. Arbetet har skett i samarbete med berörda intressenter och utgått från existerande informationskällor när det har varit möjligt. Följande mål och resultat har uppnåtts: Information om framväxande hot har samlats in och konsoliderats. Tillgängliga informationskällor har samlats i ett gemensamt sammanhang. Berörda intressenter har deltagit. Nyckelbudskap (god praxis och riktlinjer) har formulerats för medlemsstaterna och andra intressenter om hur deras strategier och kapacitet kan förbättras. Antal genomförda insatser: 7 (7) Arbetsområde 2 (WS2) Förbättra skyddet av kritisk informationsinfrastruktur (CIIP 2 ) och motståndskraften i hela Europa Skyddet av kritisk informationsinfrastruktur är en central prioritet för medlemsstaterna, kommissionen och företagen (operatörer, tjänsteleverantörer och tillverkare). Genom att underlätta medlemsstaternas samarbete och samordning fortsatte byrån inom detta arbetsområde att hjälpa alla dessa intressenter att ta fram sunda och genomförbara strategier, politiska alternativ och åtgärder för beredskap, reaktion och rekonstruktion för att möta utmaningarna i en hotmiljö i ständig förändring. Målen och resultaten för detta arbetsområde var följande: Utvärderingen av Cyber Europe 2012 slutfördes och byrån började förbereda och administrera nästa Cyber Europe Europeiska kommissionen fick hjälp med att genomföra EU:s strategi för cybersäkerhet. Medlemsstaterna och kommissionen fick hjälp att utarbeta en ram för europeiskt samarbete vid cyberkriser, nationella beredskapsplaner och nationella övningar. Samarbetet mellan offentliga och privata intressenter i verksamhet med anknytning till CIIP förbättrades med hjälp av EP3R (ett europeiskt offentligt-privat partnerskap för motståndskraft). Kommissionen fick ytterligare hjälp i arbetet med att vägleda de nationella tillsynsmyndigheterna i genomförandet av både artikel 13a i det ändrade ramdirektivet för elektronisk kommunikation och artikel 4 i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation och samråda med intressenterna om utarbetandet av en samordnad strategi. Möjligheterna att utvidga artikel 13a i det ändrade ramdirektivet för elektronisk kommunikation till att gälla nya områden undersöktes. Säkerheten för smarta nät och ICS-SCADA (industriella styrsystem/tillsyns- och datainsamlingssystemet) förbättrades. Berörda medlemsstater fick hjälp att utveckla sina nationella statliga molnstrategier. Antal genomförda insatser: 16 (13) Arbetsområde 3 (WS3) - Hjälpa nätgemenskaper att förbättra nät- och informationssäkerheten Målet för detta arbetsområde var att hjälpa de nätgemenskaper som medverkar till att förbättra nät- och informationssäkerheten att stärka kapaciteten och underlätta arbetet genom att förbättra de rättsliga system och regelsystem som de måste följa. Byrån fortsätter att arbeta med incidenthanteringsorganisationerna (Cert) för att förbättra den

13 5 grundläggande kapaciteten i Europa. Byrån har även kompletterat detta arbete genom att vända sig till andra nätgemenskaper som aktivt förbättrar nät- och informationssäkerheten i sina system och sin infrastruktur, t.ex. förvaltare av nätverk och informationssystem och leverantörer av säkerhetstjänster i enskilda organisationer (t.ex. informationssäkerhetsansvariga). Målen och resultaten för detta arbetsområde var följande: Uppdatera och förstärka medlemsstatsinstitutionernas operativa kapacitet genom att hjälpa incidenthanteringsorganisationerna att bli effektivare och ändamålsenligare och stödja rättsvårdande myndigheter, bekämpa it-brottslighet, skydda barn och minderåriga etc. Stödja och förstärka samarbetet mellan incidenthanteringsorganisationerna och andra nätgemenskaper. Utarbeta och sprida utbildnings- och övningsmaterial. Stödja införandet av en alleuropeisk förtroendemärkning (sigill) i linje med kommissionens åtgärder på området. Undersöka dataläckage och införa lämpliga behörighetskontroller. Se över hur krypteringsteknik används i Europa och följa upp det arbete byrån gjorde 2011 inom detta område. Antal genomförda insatser: 15 (10) 1 WS: Work stream. 2 CIIP: Critical Information Infrastructure Protection. Källa: Bilagan har tillhandahållits av byrån.

14 ENISA European Union Agency for Network and Information Security BYRÅNS SVAR 11: Byrån konstaterar att det under 2014 gjorts åtaganden för 99,78 procent av de 0,5 miljoner euro som fördes över vid förra årets slut, och att endast euro förföll. 12: Den totala andelen överföringar under avdelning II motsvarade 59,1 procent av 2013 års anslag inom samma avdelning. Av dessa kunde 50,5 procent hänföras till renoveringen av kontoret i Aten och tillhörande inköp, medan 8,6 procent var kopplade till andra projekt som inte hade med renoveringen att göra och som bland annat bestod av inköp av dagliga förbrukningsvaror. De medel som begärdes för att finansiera kontorsrenoveringen godkändes först den 4 november : Vi understryker att inrättandet av kontoret i Aten var resultatet av en politisk kompromiss mellan Europaparlamentet, kommissionen och värdlandets regering, som syftade till att öka byråns operativa effektivitet i allmänhet och i synnerhet göra den operativa kärnverksamheten effektivare. Beslutet fattades med andra ord på högre ort, bortom byråns inflytande. 14: Vi instämmer i revisionsrättens kommentar och poängterar att byrån löpande rapporterar om de problem och risker som föreligger, dels till samarbetsparten DG CNECT men också till ett flertal grekiska myndigheter, för att på så sätt säkerställa att frågorna kring betalningen av den grekiska regeringens bidrag reds ut. Hittills har fastighetsägaren haft överseende och valt att inte ta ut straffavgifter för förseningarna, som enligt uppgift beror på den grekiska regeringens administrativa arbetsgång. Fastighetsägaren har gett sitt samtycke till renoveringsprojektet trots att hyran inte betalats i tid under Efter att ha gjort en riskbedömning som även tog hänsyn till revisionsrättens iakttagelser inledde byrån kontorsrenoveringen i juni 2014, sedan risken för att hyresavtalet sägs upp bedömts som liten. Vi utforskar alla till buds stående möjligheter för att få en lösning på problemet med de sena hyresbetalningarna från den grekiska regeringen. Hittills har byrån kunnat begränsa den risk som de sena betalningarna medför. ENISA SV