IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB. IP slakttransport. Standard för kvalitetssäkrad slakttransport

Transkript

1 IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP slakttransport Standard för kvalitetssäkrad slakttransport

2 Grafisk form och produktion Condesign Communications AB Tryck Rydheims Tryckeri Kontaktpersoner Kvalitetschef Katarina Ahlmén Tel Regelhandboken, checklistan och övrigt material kan laddas ner från Svenskt Sigills webbplats, Papper Munken Polar, 130 g foto Hans Jonsson, Magnus Rydström Sigill Kvalitetssystem AB STOCKHOLM Regelutveckling slakttransport Alisa Toivonen Tel alisa.toivonen@sigill.lrf.se Anslutning, fakturaärenden Irene Eriksson Tel irene.eriksson@sigill.lrf.se

3 Innehåll IP Slakttransport Standard för kvalitetssäkring 4 Utvecklingen av IP Slakttransport 4 Reglerna och tillämpningen av dem 4 Egenrevision 4 Extern revision av företaget 5 Vad krävs för en godkänd revision? 5 Överklagan 5 Öppenhet 5 Stöd och hjälp 5 Slakttransportregler Tillvägagångssätt vid transport av levande djur 6 Transporttid och körning 7 Rengöring och desinfektion 8 Transportfordonet 9 Kunskapskrav 10

4 ip slakttransport Standard för kvalitetssäkrad slakttransport Utgåva 1:2010 Giltig från IP slakttransport Standard för kvalitetssäkring IP SIGILL är en standard som erbjuds av Sigill Kvalitetssystem AB. IP SIGILL omfattar idag primärproduktion av lantbruksoch trädgårdsprodukter och livsmedelsförädling men utökas nu med slakttransport och slakt. IP Slakttransport är en ny inriktning i IP SIGILL- standarden. Standarden revideras av certifieringsorgan som är ackrediterade av myndigheten SWEDAC. En godkänd revision innebär att en oberoende kontroll av produktionen har genomförts och att standardens krav är uppfyllda. Reglerna och tillämpningen av dem Reglerna har sin grund i den svenska lagstiftningen (föreskrifterna L5 och L22) samt i EU förordningen EG 1/2005 och syftar till att säkra efterlevnaden av den svenska lagstiftningen, när det gäller djuromsorg och smittskydd. I enstaka fall, där lagstiftningen saknar detaljkrav, går regelkraven högre än vad som krävs i den svenska lagstiftningen. Syftet med reglerna har varit att skapa ett praktiskt tillämpbart regelverk. IP Slakttransport innehåller 5 avsnitt: Tillvägagångssätt vid transport av levande djur, Transporttid och körning, Rengöring och desinfektion, Transportfordonet, Kunskapskrav. Reglerna är allmänt hållna och standarden kan användas av både stora och små företag. Det kan finnas regler som inte är tillämpbara på alla företag och det totala antalet regler kan därför variera mellan enskilda företag. Reglerna gäller för all slakttransport av nöt och gris som utförs av det certifierade företaget (obs! internationella transporter över 8 h innefattas inte av certifieringen). Egenrevision Varje företag ska genomföra en årlig egenrevision utifrån checklistan för IP Slakttransport. Efter egenrevisionen ska den ifyllda checklistan skickas till certifieringsorganet. 4 (12)

5 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakttransport ip slakttransport Extern revision av företaget Revisionen är viktig eftersom den visar att reglerna följs och att förtroendet för IP Slakttransport kan upprätthållas. Revisionen avgör om företaget lever upp till kraven i standarden. Vartannat år genomförs en föranmäld revision på plats. Revisorn går då tillsammans med företaget igenom dokumentationen, kontrollerar transportfordonen, intervjuar både ägare och anställda samt är med på ett gårds/slakteribesök för att observera påeller avlastning medan den pågår. Efterlevnaden av alla produktionsregler kontrolleras och eventuella avvikelser noteras. Under året mellan de ordinarie revisionerna revideras dessutom 10 % slumpmässigt utvalda företag, även dessa är föranmälda. Vid revisionstillfället ska tillräckligt många chaufförer vara i tjänst och tillräckligt många transportfordon vara i bruk för att revisionen ska kunna genomföras. Antalet beror på företagets storlek, se tabell. Ägaren av transportföretaget räknas som en chaufför om han/hon själv transporterar djur till slakt. Antal anställda chafförer Chaufförer som intervjuas eller fler ant. anställda* ant. anställda* ant. anställda* * vid ojämnt tal, avrunda till närmaste heltal Transportfordon som kontrolleras Av- eller pålastningar som kontrolleras Vad krävs för en godkänd revision? För godkänd revision krävs: - Att alla kritiska punkter som är tillämpliga på verksamheten är uppfyllda. - Att minst 90% av övriga punkter är uppfyllda. Vid godkänd revision får det alltså finnas kvar ett antal avvikelser, men max 10%. Dessa ska åtgärdas så snart som möjligt. Om det finns avvikelser som måste åtgärdas har företaget 28 kalenderdagar på sig att korrigera dessa. Om avvikelserna inte kan åtgärdas, kan det leda till att certifikatet inte utfärdas på utsatt tid, alternativt måste dras tillbaka under kortare eller längre tid. I vissa fall krävs då en ny revision för att åter bli godkänd. Överklagan Revisionsresultatet kan överklagas. Begäran om prövning av certifieringsorganets beslut behandlas av en certifieringskommitté. Den som genomför revisionen är skyldig att informera om denna möjlighet. Öppenhet De godkända företagens namn- och adressuppgifter publiceras på Svenskt Sigills hemsida Uppgifter kan även komma att användas av Sigill Kvalitetssystem som underlag för statistik och marknadsföring men avidentifieras givetvis. Stöd och hjälp Till hjälp vid införandet av IP Slakttransport och för att underlätta arbetet med certifieringen finns en pärm med hjälpmedel, mallar samt med extra information. Innehållet i IP slaktransportpärmen kan laddas ned från eller beställas. En fotnot med texten Se IP slakttransportpärm berättar att mer material finns i pärmen eller på hemsidan. IP Report är ett digitalt hjälpmedel på Internet som innehåller regler och checklistor samt material från slakttransportpärmen. Man arbetar i IP Report direkt på Internet. Ifyllda checklistor kan sparas digitalt och skrivas ut. KRITISKA PUNKTER är markerade med en röd oval. Det är krav som är avgörande för trovärdigheten och som därför måste uppfyllas för att revisionen ska bli godkänd. Avvikelse från de kritiska punkterna kan leda till avstängning eller uteslutning. 5 (12)

6 ip slakttransport Standard för kvalitetssäkrad slakttransport Utgåva 1:2010 Giltig från IP SLAKTTRANSPORT 1 Tillvägagångssätt vid transport av levande djur De tre största problemområdena inom djurtransporter är djurskydd, smittskydd och köttkvalitet. Detta bör man ta hänsyn till i all hantering av djur under transport. Djuren ska transporteras på sådant sätt att de inte riskerar att skadas eller orsakas onödigt lidande eller stress och endast friska djur får transporteras. Vid all hantering bör djurens flockinstinkt och naturliga beteende utnyttjas. Djuren ska hanteras lugnt. Så långt som möjligt bör etablerade djurgrupper hållas samman och inte blandas med främmande djur. Hur slaktdjur transporteras och sköts under transporten är viktigt även för köttkvalitén. Felaktig hantering kan leda till att köttet klassas som PSE eller DFD, vilket begränsar köttets användningsområden och leder till sämre ekonomi. Under transporten är det föraren som ansvarar för djuren från det att lastningen har påbörjats till dess att sista djuret har lastats ut. Regel kontrollpunkt 1.1 Djuren ska alltid vara märkta enligt de krav som ställs av den ansvariga myndigheten. Vad ska uppfyllas verifieringskrav 1.2 Dokumentation som ska medfölja djuren till slakteriet ska innehålla: ursprung och ägare, avsändningsort, datum och tid för avsändning, avsedd bestämmelseort, förväntad transporttid. Djurägarförsäkran ska dessutom innehålla information från livsmedelskedjan (EG 853/2004).* 1.3 Djuren ska okulärbesiktigas före lastning och endast djur som av föraren bedöms som friska får transporteras. a) Djur som inte kan gå in i transportbilen av egen kraft eller stödja på samtliga ben eller i övrigt kan orsakas ytterligare lidande av transporten får inte transporteras. Chauffören ska kunna redogöra för hur besiktningen görs, vilka sjukdomstecken man tittar på och vilka åtgärder som vidtas om ett sjukt eller skadat djur påträffas.* 1.4 Om slakteriet påpekar att antalet besiktningsfynd som med stor sannolikhet kan kopplas till transporter, överskrider slakteriets medeltal ska en åtgärdsplan utarbetas tillsammans med en veterinär eller rådgivare. Utförda åtgärder ska dokumenteras. 1.5 Dräktiga djur får inte transporteras en kort tid före beräknad förlossning eller direkt efter förlossning. a) Dräktiga suggor får inte transporteras senare än 3 veckor före beräknad förlossning och tidigast 1 vecka efter förlossning. b) Dräktiga nötkreatur får inte transporteras senare än 4 veckor före beräknad förlossning och tidigast 3 veckor efter förlossning. 1.6 Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. a) Djurens flockinstinkt ska utnyttjas. b) Djuren ska tydligt kunna uppfatta drivvägen och får inte utsättas för vägval. c) Djuren får inte hanteras på ett sätt som kan orsaka smärta eller onödigt lidande. d) Drivskivor och andra hjälpmedel ska endast användas för att leda, flytta och för att uppmana djuren. Hjälpmedlen får inte orsaka skador och får inte användas för att slå djuren. * Se IP SLAKTTRANSPORTPÄRM. 6 (12)

7 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakttransport ip slakttransport 1.7 Elektriska pådrivare får endast i undantagsfall användas på vuxna nötkreatur och större grisar. Företaget ska aktivt arbeta för att minska användningen av elektriska pådrivare. 1.8 Djuren ska under transporten ha minst de utrymmen som framgår av bilaga Rutiner för särhållning av olika djur under transporten ska finnas Endast djur som tidigare varit uppbundna får bindas upp vid transport. Användning är tillåten endast om djuret befinner sig i främsta ledet vid i- eller urlastning. Endast enstaka impulser av högst en sekunds varaktighet får ges. Stiften på den elektriska pådrivaren ska vara avrundade och den får endast ansättas över bakbensmuskulaturen. Om en pådrivare används ska djuret ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig. a) Det ska finnas dokumentation i transportbilen där den högsta tillåtna beläggningsgraden framgår. b) I transportmedlet ska det finnas utrymme för samtliga djur att ligga ned samtidigt (gäller endast grisar). c) Slaktgrisar ska transporteras i ett lastutrymme som är indelat i avdelningar med högst 20 grisar i varje. a) Hornbärande och hornlösa djur ska hållas åtskilda om de inte tidigare hållits i samma grupp. b) Vid transport av djur av olika arter i samma transportmedel ska de hållas åtskilda artvis utom i de fall djuren är vana vid att leva tillsammans. c) Vuxna tjurar och galtar ska transporteras åtskilda från hondjur. Vuxna avelsgaltar ska transporteras åtskilda från andra könsmogna galtar. d) Djur som visar aggressiva beteenden ska hållas åtskilda. a) Djur får inte bindas i hornen eller nosringen. b) Vid transport av bundna djur ska samtliga djur stå vända så att de inte kan skada varandra. 2 Transporttid och körning Transport av djur innebär att djuren utsätts för stress, buller, rörelse och normalt får djuren varken foder eller vatten. Därför är det särskilt viktigt att den tillåtna transporttiden inte överskrids. Med ökad transporttid ökar risken för djurvälfärdsproblem under transporten. Nödvändiga åtgärder ska vidtas för att förhindra varje fördröjning av transporten. Chauffören ska i sin körning ta hänsyn till att han har en rörlig och levande last för att undvika att djur skadar sig under transporten. För säker transport är det också viktigt att trafiklagstiftningen beträffande förarens kör/vilotid, fordonets tillåtna last samt hastighet följs. Regel kontrollpunkt 2.1 Den totala transporttiden, inklusive vila under transporten, får inte överskrida 8 timmar. Transporttiden räknas från att första djuret lastas på tills att sista djuret lastats av transportfordonet. Vad ska uppfyllas verifieringskrav 2.2 Chauffören ska ha ett lugnt körsätt. Plötsliga inbromsningar ska undvikas och långsam kurvtagning ska tillämpas. 7 (12)

8 ip slakttransport Standard för kvalitetssäkrad slakttransport Utgåva 1:2010 Giltig från Under transporten ska djurens tillstånd kontrolleras så ofta som krävs för att säkerställa djurskyddet och djurhälsan, dock minst varannan timme. 2.4 En skriftlig plan för oförutsedda situationer som har betydelse för djurvälfärden under transport ska finnas tillgänglig i alla transportbilar. De anställda ska ha kunskap om den*. a) I planen ska ingå hantering av sjuka och skadade djur, fordonshaveri, olyckor samt en telefonlista med de viktigaste kontakterna vid en olycka. b) Det ska finnas godtagbara möjligheter att rädda djuren ur transportmedlet vid brand eller annan olycka. 3 Rengöring och desinfektion Djurtransporter är en viktig faktor i spridning av olika djursjukdomar och försiktighetsåtgärder ska vidtas för att förhindra smittspridning. Det är mycket viktigt att transportbilarna hålls rena och desinfekteras regelbundet. För att få ett bra desinfektionsresultat är det viktigt att man gör en grundlig mekanisk rengöring först. Vid pålastning på gården ska det helst inte ske någon direkt kontakt mellan transportbilen och besättningen. Utlastningsutrymmet ska fungera som en smittskyddsspärr och utlastningen ska ske på ett sätt som säkerställer smittskyddet, genom utslussning/utlastningsrum. Transportören ska inte gå in i stallet och djurägaren får inte gå upp i transportbilen. Om så måste ske ska skyddskläder bäras. Regel kontrollpunkt 3.1 Ett transportmedel ska vara grundligt rengjort och vid behov desinfekterat innan ilastning sker. Vad ska uppfyllas verifieringskrav a) Rutin ska finnas för att rengöra transportfordonet. b) Transportmedlet ska vara lätt att rengöra. c) Godkända desinfektionsmedel ska användas. Desinfektion ska göras med natriumhydroxid, aldehyder (formaldehyd eller glutaraldehyd), monopersulfater, Iobac.P eller desinfektionsmedel med motsvarande effekt. 3.2 Vid misstanke om att djuren bär på en smitta som kan orsaka sjukdom hos djur eller människor ska detta omedelbart anmälas till distriktsveterinären eller annan veterinär. Därefter ska myndigheternas riktlinjer följas. 3.3 Golvet ska vara täckt med lämpligt strö- eller bäddmaterial. Materialet ska vara av god hygienisk kvalitet. Spillning, förorenat strö och annan förorening ska avlägsnas så snart som möjligt. * Se IP SLAKTTRANSPORTPÄRM. 8 (12)

9 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakttransport ip slakttransport 4 Transportfordonet Under transporten utsätts djur för många stressfaktorer så som buller, vibrationer, värme och kyla. I värsta fall leder brister i transportförhållanden till att djur dör under transporten. Det är därför viktigt att transportfordonet är byggt och används på ett sätt som minimerar risken att djur skadas eller utsätts för onödigt lidande under transporten. Även av trafiksäkerhetsskäl och av arbetsmiljöskäl är det viktigt att transportfordonet är godkänt för djurtransport samt att det används och underhålls på ett sätt som minimerar risken för personskador. Regel kontrollpunkt 4.1 Fordonet ska vara godkänt för djurtransport av ansvarig myndighet, kopia av transporttillståndet ska kunna uppvisas. 4.2 Vid i- och urlastning ska lämplig utrustning såsom bryggor, ramper eller landgångar användas. Denna utrustning ska vid behov vara försedd med räcken. 4.3 Transportmedel ska vara tillräckligt hållfasta och säkra för det djurslag som transporteras. 4.4 Golvet ska vara halkfritt, slätt och tillräckligt starkt för att kunna bära de transporterade djurens vikt. 4.5 I transportmedlet ska det finnas så mycket utrymme att djuren tillförsäkras en god ventilation. Djuren ska ha ett klimat som är anpassat till djurslaget (termisk komfort). 4.6 Transportmedlet ska vara utformat på ett sådant sätt att djuren kan stå upp i naturlig ställning och det ska vid behov kunna förses med skiljeväggar. 4.7 Ett lastutrymme ska möjliggöra tillsyn och skötsel av djuren. Vad ska uppfyllas verifieringskrav a) Underlaget ska vara halkfritt och vid behov vara försett med tvärgående ribbor. b) Lutningsvinkeln på lastningsrampen ska inte bli högre än 20 grader. c) Utrustningen ska väl ansluta till lastutrymmet så att djuren inte kan skadas vid i- och urlastning. a) Om transportmedlet är indelat i olika plan ska planen vara säkert förankrade. b) Lås och grindar ska vara tillräckligt hållfasta för det djurslag som transporteras. c) Väggarna i transportmedlet ska vara släta och tillräckligt hållfasta för det djurslag som transporteras så att djuren inte kan skadas. a) Golvet i ett lastutrymme ska vara bullerdämpande. b) Springor eller hål får inte vara så stora att djuren kan fastna eller på annat sätt skadas. c) Om golv samtidigt utgör tak för djur på en annan våning, ska golvet vara tätt så att dessa djur inte förorenas. a) Transportmedel ska ha reglerbara ventiler i det antal som krävs för att hålla god ventilation. b) I lastutrymmet ska det finnas temperaturmätare som ska avläsas med lämpliga intervaller. a) Ett lastutrymme som inte har fast inredning med spiltor, fack, boxar eller liknande, ska kunna delas upp i mindre avdelningar med flyttbara grindar. b) Fästanordningar ska finnas i lastutrymmen som används för transport av stora djur som normalt ska hållas bundna. c) Nötkreatur som har hållits i lösdrift eller som utegångsdjur och som tidigare har hållits i samma grupp får transporteras i ett odelat lastutrymme. Samtliga delar av ett lastutrymme ska även vara lättillgängliga för inspektion av djuren. 4.8 Det ska finnas tillräcklig belysning för att djuren ska kunna inspekteras. 4.9 På fordon och släpfordon som innehåller levande djur ska det finnas skyltar. På skyltarna ska det framgå att fordonet innehåller levande djur. Skyltarna ska ha gul botten och svart text och ska kunna läsas på avstånd. 9 (12)

10 ip slakttransport Standard för kvalitetssäkrad slakttransport Utgåva 1:2010 Giltig från Kunskapskrav Regel kontrollpunkt 5.1 Transportören ska vara registrerad som djurtransportör hos den ansvariga myndigheten och inneha ett transportörstillstånd. Vad ska uppfyllas verifieringskrav 5.2 Den som kör transportfordonet ska ha ett kompetensbevis. Om chauffören ej kan svara för skötseln, ska en skötare följa med och han/hon ska då också ha ett kompetensbevis. Kompetensbeviset får man efter att man slutfört en utbildning och genomgått en examination som godkänts av en ansvarig myndighet. Följande moment ska ingå i utbildningen: Lagstiftningen på området, Djurfysiologi - fysiologiska behov och beteenden, t.ex. tecken på stress, Djurhantering under transport, Hur körsättet påverkar djurens välbefinnande, Akutvård för djur, Säkerhet för dem som handhar djuren. Bilaga 1 Transport Nötkreatur Minsta utrymme per djur vid transport på väg DFS 2006:9 Saknr L5:3 Gris Minsta utrymme per djur vid transport på väg DFS 2006:9 Saknr L5:3 Kategori Vikt i kg Yta i m 2 per djur Kategori Vikt i kg Yta i m 2 per djur Små kalvar 50 0,40 Medelstora kalvar 110 0,70 Tunga kalvar 200 0,95 Medelstor boskap 325 1,30 Tung boskap 550 1,60 Mycket tung boskap 700 2, ,70 Gris 25 0,15 Gris 100 0,43 (dock högst 235 kg per m 2 ) Sugga eller galt 0,7 För mycket tunga suggor och galtar ska golvytan vara större. 10 (12)

11 anteckna här

12 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakttransport ip slakttransport Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm Tel Fax (12)