Djurens väl och ve belyses i workshop om djurtransporter i samand med EAAP 2005 i Uppsala. Datum: 4 juni Plats: SLU, Ultuna, Loftet

Transkript

1 Djurens väl och ve belyses i workshop om djurtransporter i samand med EAAP 2005 i Uppsala. Datum: 4 juni Plats: SLU, Ultuna, Loftet Titel på workshop: Animal Health and Management during Loading, Transport and Unloading (Djurhälsa och skötsel under lastning, transport och avlastning) Ansvariga: VMD Lotta Berg, Djurskyddsmyndigheten, Skara Professor Krister Sällvik, SLU Alnarp ( ) Genväg till: tbruketsdjur.pdf Transport av djur en politiskt het fråga som lett till flera forskningsprojekt Omsorg om djur i samband med lastning och transport inom och mellan länder har diskuterats och debatterats häftigt under många år, speciellt inom EG. Flera EU-finansierade forskningsprojekt har genomförts för att förbättra kunskaperna hur djur reagerar vid lastning och transport, t.ex. CATRA (transport av nöt) som leddes av Professor Girma Gebresenbet från SLU. Genom flera utbrott av smittsamma sjukdomar (epizootier) i Europa under de senaste 10 åren är biosäkerhet ett viktigt ämne att ta upp. Förbättring av djurens välfärd under transport förbättrar vanligen djurens motståndskraft mot smittsamma sjukdomar helt enkelt genom att minska stressen. EU förordningen om Skydd av djur under transport och tillhörande hantering Den nya EU förordningen Skydd av djur under transport och tillhörande hantering (som ersätter det nuvarande transportdirektivet) träder i kraft from 5 januari En EUförordning gäller direkt i alla EU-länder till skillnad mot ett direktiv som förutsätter att den på ett eller annat sätt inlemmas i den nationella lagstiftningen. En av de kontroversiella frågorna vid förarbetena gällde transporttiden. Men det blev ingen större skillnad mot det nuvarande direktivet som alltså inte var direkt bindande för medlemstaterna. Nu har vi fått en förordning som alltså skall följas av alla från 5 januari Nedan följer en kort analys vad det nya förordningen innebär i jämförelse med de nuvarande rekommendationerna. Nomenklatur: Transporter (journeys) varar kortare än 8 timmar (från det första djuret lastas till det sista djuret är avlastat) Långa transporter (long journeys) vara längre än 8 timmar Rastningsplats (tidigare staging point nu place of rest")

2 Förbättringar i den nya transportförordningen Ansvaret för ägare, skötare och medarbetare att djuret befinner sig i bra kondition för transport har ökat. Lastningsjournalen skall signeras av både leverantör och mottagare och skall arkiveras i 3 år. Alla chaufförer och personal skall ha bevis på de utbildningar de genomgått Om det är kortare än 100 km mellan auktionsplatsen och dit det sålda djuret skall transporteras för transporten ske direkt. Är det längre måste djuret först få vila i 6 timmar innan det får transporteras Kraven för att transportörerna skall få sin licens har ökat. Licensen kan dras in om transportören bryter mot förordningen. Loggböcker, färdskrivare och GPS blir obligatoriskt Djurtransportbilar för transporter som varar mer än 8 timmar skall ha dataregistrering av temperatur och indikering på hur mycket vatten som djuren druckit Införandet av kontakt kontor i alla medlemsstater kommer att öka informationsutbytet mellan veterinära myndigheter och kompetenta myndigheter. Speciella regler för hästar (inridna, icke inridna och föl) kommer att förbättra för dem under transport. För registrerade hästar finns speciella regler som erkänner betydelsen av hästen som sällskaps och tävlingsdjur (Hästpass, se nedan) Minimiålder för att transportera djur (undantaget daggamla kycklingar) har bestämts: transporter kortare än 8 timmar: smågrisar 3 veckor; lamm 1 vecka;. kalvar 10 dagar (om det är kortare än 100 km räcker det med att naveln är torr ). Diande föl får transporteras tillsammans med sitt sto. långa transporter mer än 8 timmar: smågrisar 4 veckor; kalvar14 dagar; föl 4 månader Kritik mot förordningen Maximala transporttiden inklusive avlastning och kravet på 24 timmar timmars vila på en rastningsplats är samma som i de gamla reglerna Ingen lösning på harmoniseringen av transport perioderna och körtiden för chaufförerna kunde uppnås Maximala djurbeläggningen i bilarna förblev oförändrad Elektronisk data och pappers arbete kommer att behållas parallellt. Detta kommer att öka administrationen och det finns tvivel huruvida dessa mängder data verkligen kommer att förbättra djuromsorgen De flesta detaljerna i den nya förordningen kommer att ha en positiv potential för förbättring av välfärd och hälsa för djuren. Det finns emellertid fortfarande en del nackdelar relaterade till många stopp och på- och avlastningar och långa transporter. Detta är en avsevärd stressfaktor för djuren och medför alltid risken att överföra smittsamma sjukdomar. Speciella problem med långa transporter av nötkreatur Om transporten varar mer än 6 timmar har man visat att speciellt kvigor tenderar att visa energiunderskott. Djuren använder extra energi för att hålla balansen och spänner sig och detta ökar förbränningen. Slakterierna vill minimera hanteringen av tarminnehåll och därför utfodras inte djur innan transport och skall helst ha tomma magar när dom lastas. Får djuren energibrist blir köttet sämre. Djur som tas direkt från bra bete klarar sig därför bättre än de som tas från stall där dom inte fått mat 12 timmar innan transport. Flera stopp och energirikare foder motverkar dessa negativa effekter. Dessa exempel visar det mycket viktiga i att förbereda djuren för transport, säger professor Jörg Hartung från Hannover

3 Sammanfattning av EU:s nya transportförordning Det nya EU-förordningen har en stor potential att förbättra välfärd och hälsa för transporterade djur, men det kommer samtidigt att öka administrationen. Det är inga nya konkreta bestämmelser i de kontroversiella frågorna rörande transporttid, rastning och utrymme i bilarna. Man har kunnat ena sig om förbättrad utbildning av inblandad personal och vissa bestämmelser för bättre dokumentation av transporterna. Plus och minus i förordningen och möjligheter för förbättrade djurtransporter + Den förbättrade utbildningen och det ökade ansvaret för djurskötare, förare, djurhållare och transport organisatörer och de mer strikta reglerna (loggbok, utbildningsprogram mm) kommer att göra det lättare att fatta beslut som tar djurens parti och förbättra noggrann inspektion av djurets tillstånd och det lämpliga i att transportera det + Införandet av GPS i bilarna kommer ytterligare att öka öppenheten när det gäller djurtransporter ± Lastning av avlastning år av de mest stressande situationerna för ovana djur och skall begränsas till ett minimum. Transporttider under långa resor skall anpassas betydligt mer till djurens behov. Djurens välfärd under långa transporter begränsas av deras behov och inte av en fastställd längsta transporttid förutsatt att fordon och transportförhållanden är lämpliga. Detta kräver en noggrann förberedelse av djuret för transport. Djuren skall vara vana vid fodret och vattensystemet i fordonet. Vilouppehållet på 24-timmar kan vara förödande för tjurar. - Tyvärr togs inte alla möjligheter att förbättra djurskyddet för de djur som måste transporteras över långa avstånd - Hur många djur som får lastas per yta i fordonet ändras inte. Ytorna verkar vara tillräckliga för djuren under körning. Under längre resor är det önskvärt med större ytor om djuren inte får lämna bilen. Detta kan lösas med tomt utrymme mellan boxarna under körning som sedan kan göras tillgängligt för djuren under viloperioden när bilen står stilla. - En annan stor nackdel är regeln som säger att djuren skall lastas av för vila vid längre transporter med alla de risker för djurhälsa, välfärd och spridning av smittsamma sjukdomar som följd. Djurvälfärd i konflikt med smittskydd? Djurtransporter är det mest effektiva enstaka sätt att sprida smittsamma sjukdomar over stora områden och alla sjukdomar kan spridas på detta sätt. Veterinär Susanna Sternberg Lewerin (Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA) menar att det också finns motsatta krav på djurens välfärd och biosäkerhet. Ett sådant exempel är kravet på att lasta av djuren på rastningsplatser vid långa transporter. Detta ökar risken för spridning av epizootier sjukdomar som smittar mellan djur) och nämner utbrottet av mul och klövsjuka i Europa 2001 som ett exempel där en fårfarm i Frankrike blev smittad av kalvar som lastats av på närbelägen rastningsplats. Det absurda i sammanhanget vore att köra djuren direkt till slutdestinationen utan stopp den bästa lösningen är ju självfallet att inte transportera dom så långt överhuvudtaget. Golven i fordonen skall ju ge djuren bra fästa men då blir dom å andra sidan mycket svårare att göra rena och desinficera dom.

4 Men egentligen är det hela helt och hållet en ekonomisk fråga att samtidigt lösa både djurens välfärd och biosäkerhet. Transportera endast friska djur från besättningar utan symptom på smittsamma sjukdomar och om som en extra säkerhet om det finns möjlighet: isolera djuren innan transporten och ta prover När är djuren mest stressade? - Bilarna kan förbättras I samtliga undersökningar är det vid lastning som djuren visar mest stressymptom, kraftigt ökad hjärtfrekvens och halt av stresshormon i blodet och aggressiva beteenden. Under själva transporten lugnar djuren ner sig. Dagens bilar har lika avancerad fjädring som långfärdsbussar. Under den varma årstiden blir det värmestress (speciellt för grisar). Stannar bilen under varma dagar för att last fler djur är det mycket stressande för djuren i bilen. Här har bl.a. danska och svenska forskare. (Christensen och Sällvik) visat att om bilen för ses med fläktar så blir både värmestressen och dödligheten avsevärt reducerad jämfört med om bilen bara har naturlig ventilation dvs öppningar i sidorna. (Bild finns När bilen kör fungerar naturlig ventilation lika bra som fläktar. Det är också mycket viktigt att grisarna som skall transporteras har tagits ur sina boxar innan bilen kommer till gården så att lastningen går snabbt. Helst skall grisarna finnas i speciella boxar som har samma antal som boxarna i bilen och sedan på slakteriet. (Bild finns All ny blandning av grisar skall undvikas eftersom det orsakar slagsmål och stress. Djurtransportbil med en fläkt för varje box med grisar inuti bilen

5 Vid avlastningen på slakteriet är oftast grisarna lugna och går av själva Så här skall lastning inte behöva gå till! Svenska bestämmelser Finns att hämta på tbruketsdjur.pdf Transporttiden för slaktdjur får inte överstiga 8 timmar. Tiden kan förlängas för att nå närmaste slakteri dock maximalt med 3 timmar. Transporttiden anses starta när första djuret börjar lastas på avreseorten, och anses avslutad, när sista djuret är urlastad på bestämmelseorten. Huvudregeln är att djur får transporteras högst 8 timmar (inklusive i och urlastning).

6 Transporttiden för lantbrukets djur, utom fjäderfä, får förlängas till de maxtider som framgår av tabell 1 om transporten uppfyller följande tilläggsvillkor. 1. Det ska finnas tillräckligt mycket strö av lämpligt material som garanterar djurens bekvämlighet. 2. Fodertillgången ska anpassas till djurens behov och transporttidens längd. 3. Det ska finnas särskild utrustning för utfodring av djuren och den ska rengöras vid varje användning. 4. Det ska finnas möjlighet att inspektera och sköta om djuren under transporten. 5. Det ska finnas tillfredsställande ventilation oavsett om transportmedlet är i rörelse eller inte. 6. Transportmedlet ska vara utrustat med rörliga skiljeväggar för att vid behov skapa olika avdelningar. 7. Transportmedlet ska vara försett med sådan utrustning som vid uppehåll kan anslutas till en vattenledning samt sådan utrustning att djuren kan dricka inne i fordonet. För fordon som transporterar grisar gäller dessutom att de ska vara försedda med en eller flera vattentankar med tillräcklig mängd vatten så att djuren under transporten kan vattnas efter sina behov. 8. Transportmedlet ska vara försett med termometer så att temperaturen inne i transportutrymmet kan avläsas under färd. Tabell 1. Maximal transporttid (utom för slakdjur) Djurslag Maximal transporttid Icke avvanda kalvar, lamm och killingar vilka utfodras med mjölk, samt icke avvanda spädgrisar Maximalt 9 timmar, minst 1 timme vila, därefter maximalt 9 timmar (totalt 19 timmar) Grisar Maximalt 24 timmar Nötkreatur, får och get Maximalt 14 timmar, minst 1 timme vila, därefter maximalt 14 timmar (maximalt 29 timmar). Hästpass Alla svenska hästar skall fom 1 mars 2002 ha hästpass.