IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

Transkript

1 IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

2 GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm KONTAKTPERSONER Kvalitetsschef Katarina Ahlmén Tel Regelutveckling Slakt Alisa Toivonen Tel Regelhandboken, checklistan och övrigt material kan laddas ner från Svenskt Sigills webbplats, Anslutning, fakturaärenden Irene Eriksson Tel

3 INNEHÅLL IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRING...4 REGLERNA OCH TILLÄMPNINGEN AV DEM...4 EGENREVISION...4 EXTERN REVISION AV FÖRETAGET...5 VAD KRÄVS FÖR EN GODKÄND REVISION?...5 ÖVERKLAGAN...5 ÖPPENHET...5 STÖD OCH HJÄLP...5 SLAKTREGLER PLAN FÖR DJURSKYDD...6 DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIET...6 DJUROMSORG...7 SKÖTSEL AV DJUR PÅ SLAKTERIET...8 BEDÖVNING...8 SLAKT...10 KUNSKAPSKRAV...10 SPÅRBARHET...10

4 IP SLAKT Standard för kvalitetssäkrad slakt Utgåva 1:2010 Giltig från IP SLAKT Standard för kvalitetssäkring IP SIGILL är en standard som erbjuds av Sigill Kvalitetssystem AB. IP SIGILL omfattar idag primärproduktion av lantbruks- och trädgårdsprodukter och livsmedelsförädling men utökas nu med slakttransport och slakt. IP Slakt är en ny inriktning i IP SIGILLstandarden. Standarden revideras av certifieringsorgan som är ackrediterade av myndigheten SWEDAC. En godkänd revision innebär att en oberoende kontroll av produktionen har genomförts och att standardens krav är uppfyllda. IP Slakt innehåller 8 avsnitt: Plan för djurskydd, Djurutrymmen på slakteriet, Djuromsorg, Skötsel av djur på slakteriet, Bedövning, Slakt, Kunskapskrav, Spårbarhet. Reglerna är allmänt hållna och standarden kan användas av både stora och små företag. Det kan finnas regler som inte är tillämpbara på alla företag och det totala antalet regler kan därför variera mellan enskilda företag. Företaget avgör själv vilken del av verksamheten (nöt eller grisslakt) ska certifieras. Reglerna gäller för all slakt av nöt och/eller gris som utförs av det certifierade företaget. Reglerna och tillämpningen av dem Reglerna har sin grund i den svenska lagstiftningen (föreskrifterna L5 och L22) samt i EU förordningen EG 1/2005 och syftar till att säkra efterlevnaden av den svenska lagstiftningen, när det gäller djuromsorg och smittskydd. I enstaka fall, där lagstiftningen saknar detaljkrav, går regelkraven högre än vad som krävs i den svenska lagstiftningen. Syftet med reglerna har varit att skapa ett praktiskt tillämpbart regelverk. Egenrevision Varje företag ska genomföra en årlig egenrevision utifrån checklistan för IP Slakt. Efter egenrevisionen ska den ifyllda checklistan skickas till certifieringsorganet. 4 (12)

5 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakt IP SLAKT Extern revision av företaget Revisionen är viktig eftersom den visar att reglerna följs och att förtroendet för IP Slakt kan upprätthållas. Revisionen avgör om företaget lever upp till kraven i standarden. Vartannat år genomförs en föranmäld revision på plats. Revisorn går då tillsammans med företaget igenom dokumentationen, kontrollerar produktionen och intervjuar slakteriets representant och/eller anställda. Efterlevnaden av alla produktionsregler kontrolleras och eventuella avvikelser noteras. Under året mellan de ordinarie revisionerna revideras dessutom 10 % slumpmässigt utvalda företag, även dessa är föranmälda. Om företaget valt att certifiera endast en del av verksamheten (nöt eller grisslakt) ska minst en slaktlinje för det aktuella djurslaget vara igång vid revisionstillfället. Om revisionen ska omfatta både nöt- och grisslakten ska minst en produktionslinje för gris och en produktionslinje för nöt vara igång vid revisionstillfället för att revisionen ska kunna genomföras. Om det inte är möjligt att slakta båda djurslagen samtidigt (av tekniska skäl/platsbrist/personalbrist) ska revisionen kompletteras med ett senare revisionsbesök så att revisorn har varit närvarande vid både nöt- och grisslakt. Vad krävs för en godkänd revision? För godkänd revision krävs: - Att alla kritiska punkter som är tillämpliga på verksamheten är uppfyllda - Att minst 90% av övriga punkter är uppfyllda. Vid godkänd revision får det alltså finnas kvar ett antal avvikelser, men max 10%. Dessa ska åtgärdas så snart som möjligt. Om det finns avvikelser som måste åtgärdas har företaget 28 kalenderdagar på sig att korrigera dessa. Om avvikelserna inte kan åtgärdas, kan det leda till att certifikatet inte utfärdas på utsatt tid, alternativt måste dras tillbaka under kortare eller längre tid. I vissa fall krävs då en ny revision för att åter bli godkänd. Överklagan Revisionsresultatet kan överklagas. Begäran om prövning av certifieringsorganets beslut behandlas av en certifieringskommitté. Den som genomför revisionen är skyldig att informera om denna möjlighet. Öppenhet De godkända företagens namn- och adressuppgifter publiceras på Svenskt Sigills hemsida Uppgifter kan även komma att användas av Sigill Kvalitetssystem som underlag för statistik och marknadsföring men avidentifieras givetvis. Stöd och hjälp IP Report är ett digitalt hjälpmedel på Internet som innehåller regler och checklistor. Via IP Report kan du bland annat fylla i dina checklistor och skicka in dem digitalt till ditt certifieringsorgan. KRITISKA PUNKTER är markerade med en röd oval. Det är krav som är avgörande för trovärdigheten och som därför måste uppfyllas för att revisionen ska bli godkänd. Avvikelse från de kritiska punkterna kan leda till avstängning eller uteslutning. 5 (12)

6 IP SLAKT Standard för kvalitetssäkrad slakt Utgåva 1:2010 Giltig från IP SLAKT 1 Plan för djurskydd Varje slakteri ska ha en plan för hur djurskyddet ska upprätthållas. Djuromsorgsansvarig ska vara anställd av slakteriet och bistå ledningen med att se till att rutiner och regler som påverkar djurskyddet följs på anläggningen. 1.1 Slakteriet ska ha en plan för hur djurskyddet ska upprätthållas som delges till alla som berörs av den. a) Planen ska beskriva hur ett gott djurskydd ska upprätthållas i alla led av den dagliga hanteringen. Planen ska ta hänsyn till risken för tekniska fel och andra omständigheter som fördröjer eller stoppar slaktarbetet eller på annat sätt påverkar djurskyddet negativt. 1.2 Slakteriet ska ha en djuromsorgsansvarig med den kompetens och befogenheter som krävs för uppgiften. 2 Djurutrymmen på slakteriet I slaktstallet utsätts djur för många stressfaktorer. Buller, främmande omgivning och främmande djur har stressande påverkan på djur. Ett välfungerande slakteristall som är anpassat efter djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och ger en säkrare arbetsmiljö. Det är viktigt att utlastningsplatsen, fållor och drivgångar är byggda och används på ett sätt som minimerar risken att djur skadas eller utsätts för onödigt lidande. Djur ska ha tillräckligt mycket utrymme på uppstallningsplatsen för att undvika stress och skador. 2.1 Slakterier ska vara lämpligt utformade och ha lämplig utrustning för mottagning av djur. 2.2 Drivgångar ska vara konstruerade så att djurens flockinstinkt och naturliga beteende ska utnyttjas vid drivning. a) Underlaget ska vara halkfritt och vid behov vara försedd med tvärgående ribbor. b) Broar och ramper ska vara utrustade med sidoväggar. c) Ändamålsenliga grindar ska finnas för att ansluta bilens ramp mot mottagningsutrymmet. Grindarna ska gå att sätta fast och vara anpassade för djurslaget. d) Lutningsvinkel på lastningsrampen ska vara max 20 grader. a) Drivgångar ska vara utformade på ett sådant sätt att blindgångar, där slutet syns tydligt och skarpa krökar undviks. b) Ljuset i drivgångar ska inte blända djuren och vara inrättat så att djuren rör sig från ett mörkare till ett ljusare område. c) Vid drivning med mekanisk drivanordning ska denna ha en sådan utformning att djuren inte riskerar att skadas. Övervakning ska ske under maskinell drivning. 2.3 Ett slakteri ska ha stallutrymmen i tillräcklig utsträckning. a) Djur ska ha tillräckligt mycket utrymme på uppstallningsplatsen. Se bilaga Stallutrymmen ska vara utformade på ett sådant sätt att djuren inte riskerar att skadas och att djurens hälsotillstånd lätt kan kontrolleras. 2.5 Vid uppstallning ska djuren ha ett klimat som är anpassat till deras behov av termisk komfort. 2.6 I stallutrymmen får djuren inte utsättas för hög ljudnivå och får endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 75 dba. 2.7 Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag och som medger att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter. 2.8 Utrymmen och utrustning på slakteriet ska vara lätta att rengöra och desinfektera. Golven ska vara halkfria och väl dränerade. a) Stallutrymmet ska ha en tillräcklig ventilation. a) Om djur hålls i stall under den mörka tiden på dygnet ska dämpad belysning vara tänd. 6 (12)

7 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakt IP SLAKT 2.9 Det ska finnas ett särskilt utrymme för uppstallning av sjuka, skadade och icke avvanda djur, om inte rutinen på slakteriet är sådan att dessa djur avlivas omedelbart efter ankomst. 3 Djuromsorg Slakterimiljön innebär att djuren utsätts för stress. Alla nödvändiga åtgärder ska vidtas för att minimera stressen. Djur ska hanteras på ett lugnt och systematiskt sätt och inte stressas upp i onödan. Vid drivning ska djurens naturliga beteende utnyttjas. Hur slaktdjur hanteras och sköts under tiden på slakteriet är viktigt för köttkvalitén. Djurtransporter får inte planeras så att den tillåtna transporttiden överskrids. Nödvändiga åtgärder ska vidtas för att förhindra varje fördröjning av transporten. 3.1 Utlastningen av djur ska ske så snart som möjligt efter framkomsten till slakteriet. 3.2 Planeringen av transporterna ska göras så att den totala transporttiden, inklusive vila under transporten, inte överskrider 8 timmar. Transporttiden räknas från att första djuret lastas på tills att sista djuret lastats av transportfordonet. 3.3 Djur får inte föras till ett stall som är avsett för slaktdjur, om de inte ska slaktas. 3.4 Om djuren inte slaktas omedelbart efter ankomsten till slakteriet ska de stallas upp. a) Djur får stallas upp på slakteri högst en natt. b) Djur som stallas upp över natten ska slaktas utan dröjsmål följande dag. c) Djur bör endast vistas i drivgångar medan slakt pågår. 3.5 Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. a) Djurens flockinstinkt ska utnyttjas. b) Djuren ska tydligt kunna uppfatta drivvägen och får inte utsättas för vägval. c) Djuren får inte hanteras på ett sätt som kan orsaka smärta eller onödigt lidande. d) Drivskivor och andra hjälpmedel ska endast användas för att leda, flytta och för att uppmana djuren. Hjälpmedlen får inte orsaka skador och får inte användas för att slå djuren. 3.6 Elektriska pådrivare får endast i undantagsfall användas på vuxna nötkreatur och större grisar. a) Användning är tillåten endast om djuret befinner sig i främsta ledet vid i- eller urlastning. Endast enstaka impulser av högst en sekunds varaktighet får ges. Stiften på den elektriska pådrivaren ska vara avrundade och den får endast ansättas över bakbensmuskulaturen. Om en pådrivare används ska djuret ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig. b) Företaget ska aktivt arbeta för att minska användningen av elektrisk pådrivare. Vid förprövningspliktig om- eller nybyggnation av djur/ slaktutrymmen ska dessa utformas så att det eventuella behovet av att använda elpåfösare minimeras. 3.7 Rutiner för särhållning av olika djur ska finnas. a) Hornbärande och hornlösa djur ska hållas åtskilda om de inte tidigare hållits i samma grupp. b) Vid uppstallning av djur av olika arter i samma uppstallningsutrym men ska de hållas åtskilda artvis utom i de fall djuren är vana vid att leva tillsammans. c) Vuxna tjurar och galtar ska hållas åtskilda från hondjur. Vuxna avels galtar, ska hållas åtskilda från andra könsmogna handjur av samma art. d) Djur som visar aggressiva beteenden ska hållas åtskilda. 7 (12)

8 IP SLAKT Standard för kvalitetssäkrad slakt Utgåva 1:2010 Giltig från Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten till slakteriet ska avlivas omedelbart efter ankomsten till slakteriet. Detsamma gäller sjuka, svaga och icke avvanda djur. 3.9 Om antalet besiktningsfynd överskrider slakteriets medeltal ska djuruppfödaren eller transportföretaget kontaktas (beroende på var skadorna/avvikelsen med stor sannolikhet har uppkommit). Det ska ske en uppföljning för att säkerställa att åtgärder har vidtagits Slakteriet ska omgående meddela uppfödarens certifieringsorgan om anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg (gäller endast IP SIGILL-certifierade djur). Anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg ska dessutom anmälas till kontrollmyndighet enligt myndigheternas gängse rutin (gäller alla djur). a) Om djuret stallas upp i ett särskilt utrymme enligt 2.9 får kravet på omedelbar avlivning frångås i högst två timmar om uppstallningen inte medför lidande för djuret. Sådan uppstallning ska journalföras. b) Djur som inte kan gå eller har svårt att förflytta sig av egen kraft ska avlivas där de befinner sig. a) För SIGILL-certifierade djur gäller det att uppfödarens certifieringsorgan ska meddelas då det påträffas avmagrade djur (kod 47), djur med förväxta klövar, svansbitna djur eller djur med kraftig gödsel förorening. Köttet får inte märkas med Svenskt Sigill. 4 Skötsel av djur på slakteriet 4.1 Tillsyn över uppstallade djur ska ske minst morgon och kväll. Tillsynen ska journalföras. 4.2 Vid uppstallning ska djuren ha fri tillgång till vatten. 4.3 Om den sammanlagda tiden för transport till och uppstallning på slakteriet överstiger tolv timmar ska djuren utfodras med foder som är lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. 4.4 Djurstallarna ska utgödslas dagligen och rengöras regelbundet. 4.5 Djur som stallas upp över natten ska ha tillgång till en torr, ströad liggyta. För nötkreatur i endjursboxar godkänns även dränerande gummigolv utan strömedel. 4.6 Högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut. Slakteriet ska informera sig om vilka kor som är högmjölkande. a) Det ska finnas en skriftlig rutin som beskriver den dagliga rengör ningen. a) Liggytorna ska förses med lämpligt strömedel i tillräcklig mängd. a) Om högmjölkande kor anländer till slakteriet efter slaktdagens slut, ska de slaktas omgående nästa dag. b) Kor med uppenbart spänt juver ska mjölkas innan övernattning. Mjölkning som utförts på slakteri ska journalföras. 5 Bedövning Bedövning av djur ska leda till att de snabbt blir medvetslösa och förblir så under stickning och avblodning. Utrustning som används vid bedövning eller avlivning av djur ska vara utformad och användas på ett sådant sätt att bedövningen eller avlivningen sker snabbt och effektivt. Bedövningsmetoder som är tillåtna att använda för gris är bultpistol, kulvapen, elektricitet (inte högspänning) och koldioxid. Till nötkreatur är det tillåtet att använda bultpistol eller kulvapen. Det är viktigt att kontrollera att djuret verkligen är bedövat efter bedövningen. Efter avblodningen ska det göras en kontroll i syfte för att säkerställa att djuret är dött innan ytterligare steg i slaktprocessen får utföras. Dessa kontroller är mycket viktiga ur djurskyddssynpunkt. 8 (12)

9 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakt IP SLAKT 5.1 Utrustning som används vid bedövning eller avlivning av djur ska vara utformad och användas på ett sådant sätt att bedövningen eller avlivningen sker snabbt och effektivt. 5.2 Bedövningsutrustningen måste vara välunderhållen för att säkerställa jämn och effektiv bedövningsresultat. Utrustning som används vid bedövning eller avlivning av djur ska underhållas regelbundet och besiktigas dagligen. Underhåll och daglig kontroll ska journalföras. 5.3 Vid bedövning ska djuret omedelbart förlora medvetandet. Det ska finnas tillförlitliga rutiner/metoder för att säkerställa detta. 5.4 Vid mekanisk bedövning ska djurets rörelsefrihet vid behov begränsas så att skottet kan placeras rätt. Metoder för att kortvarigt minska ett djurs rörelsefrihet vid bedövning får inte orsaka smärta eller onödigt lidande. 5.5 Vid koldioxidbedövning ska grisar drivas in gruppvis i transportkorgarna. I varje transportkorg ska det finnas utrymme för minst två grisar. 5.6 På bedövnings- och avlivningsplatsen ska det finnas reservutrustning för bedövning och avlivning lätt tillgänglig för att användas i nödsituationer. 5.7 Det ska finnas en rutin för att kontrollera att djuret är bedövat. Följande kännetecken ska kontrolleras. a) Skjutvapnets typ, laddning och ammunition ska anpassas till djurar ten och djurets storlek. Se bilaga 2. b) Vid elektrisk bedövning av grisar ska strömstyrkan mellan elektro derna vara minst 1,25 Ampere vid användning av 50 Hz växelström. c) Vid koldioxidbedövning av grisar ska en sådan koldioxidkoncentra tion och exponeringstid väljas att djuret förblir medvetslös till dess att avblodningen har avslutats. a) Ett skjutvapens skötsel ska innefatta rengöring, smörjning och kontroll av eventuella packningar varje dag det används. Motsva rande skötsel ska ske innan vapnet används efter ett längre uppehåll. b) Vid elektrisk bedövning av grisar ska elektroderna vara välunder hållna och rena. a) Vid mekanisk bedövning ska djuren skjutas så att hjärnan träffas och skadas så, att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Rutinen ska beskriva hur vapnet ska placeras, vilken ammunition och vilket avstånd som används. b) Vid elektrisk bedövning av grisar ska bedövningsutrustningen vara försedd med teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås samt med en signal som anger för operatören att strömkret sen är sluten. Det ska dessutom finnas en avläsbar mätare som visar spänningen och strömstyrkan i den slutna kretsen. c) Vid individuell elektrisk bedövning ska utrustningen vara försedd med en anordning som mäter motståndet och som förhindrar att apparaten kan användas om minsta tillåtna strömstyrka inte kan uppnås. d) Koldioxidschaktet ska vara försett med ett larm som varnar om koncentrationen sjunker under föreskriven nivå. (Djuret ska utsättas för minst 70 procent koldioxid i totalt minst 140 sekunder, varav minst 90 procent koldioxid under minst 60 sekunder). Följande metoder är tillåtna: - Bedövningsbox som är utrustad med anordning för fixering av huvudet. - Fasthållning av djurets huvud med en grimma, brems eller liknande vid mekanisk bedövning. a) Reservutrustningen ska underhållas regelbundet och besiktigas dag ligen. Underhåll och daglig kontroll av utrustningen ska journalföras. b) Det ska finnas lätt flyttbar utrustning åtkomlig i anslutning till stal lutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut sjuka djur. a) djuret ska omedelbart falla samman (vid elektrisk bedövning kan djuret få en kramp som kännetecknas av muskelryckningar). b) normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret, c) djurets ögon ska vara öppna och blicken stirrande och riktad framåt (mekanisk bedövning) eller pupillerna kraftigt utvidgade (elektrisk bedövning och koldioxidbedövning). 9 (12)

10 IP SLAKT Standard för kvalitetssäkrad slakt Utgåva 1:2010 Giltig från Slakt 6.1 Avblodning ska ske innan bedövningen upphör.* Avblodningen ska påbörjas: 1. Inom 60 sekunder efter bedövning med skjutvapen. 2. Inom 20 sekunder efter bedövning med elektricitet. 3. Inom 60 sekunder efter bedövning med koldioxid. * Avblodning kan i vissa fall få påbörjas senare än vad som anges här om den ansvariga myndigheten har godkänt beslutet. Detta gäller avblodning av grisar som bedövats med koldioxid och nötkreatur som bedövats med bultpistol eller kulvapen. 6.2 Avblodningen ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån. 6.3 Efter avblodningen ska det göras en kontroll i syfte för att säkerställa att djuret är dött innan ytterligare steg i slaktprocessen får utföras. En sådan kontroll ska utföras visuellt på samtliga djur. Visuella kontrollen kompletteras med stickprovskontroller där avsaknad av hornhinnereflex eller frånvaro av smärtkänslighet kontrolleras. 7 Kunskapskrav Alla som arbetar med djur, ska ha genomgått en utbildning för sådant arbete. Detta gäller såväl stallpersonal och de som arbetar med bedövning och slakt. Utbildningen ska omfatta både praktik och teori samt ge grundläggande kunskaper om djurskydd och djurs beteende i olika situationer. 7.1 Slakteriet ska se till att kontinuerligt utbilda all personal som är sysselsatt med hantering, bedövning eller slakt av djur. Utbildningen ska ge tillräckliga färdigheter och kunskaper för att kunna följa dessa bestämmelser. Genomgången utbildning ska dokumenteras. a) Personer som hanterar djur i samband med slakt ska ha goda kunskaper om djurskydd och tillräckliga färdigheter för att kunna följa dessa bestämmelser. De ska även ha kunskaper och färdigheter i praktisk djurhantering. b) Den som ska bedöva ett djur ska vara väl förtrogen med den bedöv ningsmetod som ska användas. 8 Spårbarhet 8.1 Djuren ska alltid vara märkta enligt de krav som ställs av den ansvariga myndigheten. 8.2 Djur och slaktkroppar ska hanteras på ett sätt som säkerställer spårbarheten. a) Dokumentation som ska medfölja djuren till slakteriet ska innehålla: ursprung och ägare, avsändningsort, datum och tid för avsändning, avsedd bestämmelseort, förväntad transporttid. a) Slakteriet ska ha en rutin för hur man särhåller certifierade djur/slakt kroppar under slaktprocessen. 10 (12)

11 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakt IP SLAKT Bilaga 1 Om nötkreatur eller grisar hålls i gruppbox gäller måttbestämmelserna i nedanstående tabell. Kategori Vikt (kg) Förvaring under dagtid (m2) Förvaring över natten (m2) Nötkreatur < 100 0,5 1, ,0 1, ,5 1, ,0 2,3 > 600 2,5 2,7 Gris (slaktgrisar) < 50 0,3 0,5 > 50 0,5 1,0 Gris (vuxna grisar) < 120 0,55 0,75 > 120 1,0 1,5 Om Nötkreatur hålls i endjursboxar gäller bestämmelserna i nedanstående tabell. Djurets längd 1 Ungerfärlig vikt Boxens minsta längd 2 (m) Boxens minsta bredd i mankhöjd 3 (m) < 1, ,5 0,8 1, ,75 0,85 > 2,00 > ,9 1 ) Avstånd från svansrot till hornbas 2 ) Om boxen inte är rättvinklig ska längden ökas i den utsträckning som behövs för att djurets resningsoch läggningsbeteende inte ska påverkas negativt. 3 ) Boxen ska vara så bred nedtill att djuret kan ligga utan svårigheter. Bilaga 2 Nötkreatur Grisar Riktning Kulgevär Hagelgevär Vapnet ska vinklas så att skottet riktas genom hjärnstammen Vapnet ska vinklas så att skottet riktas i linje med halskotpelaren Ammunition Anmärkning Avstånd Ammunition Avstånd Minst klass 3. Tjurar äldre än 30 mån minst klass 2 Minst klass 3. (Motsvarande E100 om minst 200 J, kulvikt minst 2,5g. Galtar äldre än 12 mån minst klass 2) Hålspetsammunition får ej användas i klass 3 till nötkreatur som väger mer är 100 kg Hålspetsammunition får inte användas i klass 3 till äldre grisar än slaktsvin Högst 5 meter Högst 5 meter Kaliber 20 eller grövre, med minst 28 g hagel av storlek minst 2,75 mm (US 6) Kaliber 20 eller grövre, med minst 28 g hagel av storlek minst 2,75 mm (US 6) 5-25 cm från djurets huvud 5-25 cm från djurets huvud 11 (12)

12 Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm Tel Fax