Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner"

Transkript

1 Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken och borttagen text är genomstruken. Regeltexten i kapitel 10 har fått en ny struktur. För att underlätta jämförelsen med nuvarande regler har vi behållit de gamla regelnumren. Om en regel är ny har den i den här remissversionen fått det regelnummer som följer av den gamla strukturen. Det ändras till den slutliga regeltexten om vi bestämmer oss för att använda den nya strukturen. Några ändringar i avsnitt 5.11 föreslås också, liksom i avsnitt 2.18 energiplanering. 10 Slakt Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt i alla led från uppfödningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt och ha en hög livskvalitet fram till ett slut med minsta möjliga lidande och stressutan lidande och stress. KRAVs princip är att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en lugn miljö för djuren där slakteriet är anpassat till djurens biologi. För att minimera transporter ser KRAV gärna att slakt i framtiden sker antingen på den egna gården eller i ett lokalt slakteri. Då det i dagsläget inte är möjligt accepterar KRAV slakt på ett slakteri som är certifierat för slakt av KRAV-certifierade djur. De områden som KRAV anser att det är allra viktigast är att etablerade djurgrupper hålls samman och att transporttiderna är korta liksom väntetiden i slakteriet. Drivning, övrig hantering, bedövning?? Kommentar [SW1]: Varför är det inte möjligt att ställa detta krav redan nu? Menar man här eg: I de fall det inte är möjligt? Definitioner Avblodning: Tömning av djurkroppen på blod. Djurskyddsansvarig: Ansvar, roll och kompetenskrav för denna person definieras i artikel 17 i Rådets Förordning (EG) nr 1099/2009. I KRAVs regler krävs att alla KRAV-godkända slakterier ska ha en djurskyddsansvarig (även om färre än 1000 djurenheter slaktas) och att denna ska ha genomgått den av Jordbruksverket godkända (kompetensbevis)utbildningen (vilket innebär att förenklat förfarande inte godkänns). Drivning: Att förmå djuren att självmant röra sig för egen maskin i önskad riktning. Kommentar [SW2]: Om djuren självmant rör sig skulle någon drivning eg inte behövas. En stor del ligger i utformningen av inredningen.

2 Etablerad djurgrupp: Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning sociala relationer på gårdenmellanmed varandra. Hård drivning: Förutom olaglig användning av elpåfösare innebär det påhård drivning i form av till exempel vridning av svansen somvilket är förbjudet enligt svensk lag, hårda sparkar och slag eller hårda och/eller upprepade slag eller stötar med tillhygge samt oaktsam drivning med grindar eller liknande. Manual för slakteriet: Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Stress: Stress är kan leda till både fysiska och psykiska påfrestningar för djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och elstötar samt av stress och oro från andra djur. För att minska stressen ska kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Uddevallasystem: En typ av slaktstallinredningssystem med endjursboxar för nötkreatur, bestående av ett antal rader med individuella bås. Systemet är ihopbyggt med drivgångarna. Uppstallning: Inhysa djur i stall för viss tid. Högmjölkande: Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. Kommentar [SW3]: Eller reaktioner hos Kommentar [SW4]: Vad innebär det konkret? Allmänna regler De inledande regelavsnitten innehåller regler som gäller för alla KRAV-godkända slakterier. Sedan Därefter följer avsnitt med specifika regler för respektive djurslag. För slakt av hjortar gäller endast reglerna i avsnitt Utöver de regler som finns i detta kapitel ska slakterierna också följa kapitel 1 och 2, som gäller alla KRAV-anslutna företag Allmänt om slakt och s Slakteriets ansvar Detta avsnitt tar upp vilket ansvar som gäller för KRAV-certifierade slakterier. Tänk på att de åtaganden som kapitel 2 beskriver också gäller för slakterier. I avsnitt 10.1 finns övergripande regler för slakterier, bland annat om djurskyddsansvarigs roll och kompetens. Slakten måste ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAVcertifierat. Slakteriet ska följa reglerna i det här kapitel 10 för åtminstone alla djur som är KRAVcertifierade. I vissa regler där det särskilt anges, gäller reglerna alla djur som slaktas på slakteriet. Sida 2 av 18

3 Slakt ska ske på KRAV-certifierat slakteri Dokumentera rutiner och arbetsinstruktioner Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri. Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller rutiner och arbetsinstruktioner Slakteriet ska ha en KRAV-ansvarig djurskyddsansvarig vid varje slaktanläggning Slakteriet ska ha en djurskyddsansvarig. Om fler än 1000 djurenheter slaktas årligen är det ett lagkrav, men alla KRAV-certifierade slakterier ska ha det oavsett storlek. (K) Djurskyddsansvarig ska ha fullgjort utbildning för det kompetensbevis som krävs och delta i KRAVs årliga möte för djurskyddsansvariga. Djurskyddsansvarig ska utarbeta standardrutiner, övervaka och revidera dem, samt dokumentera eventuella brister i djurvälfärden på slakteriet. Djurskyddsansvarig ska också upprätta en plan för ständiga förbättringar i hanteringen av levande djur. Denna plan ska revideras vid rådgivningstillfällena (10.1.5) och kunna visas för ditt certifieringsorgan vid revision. Kommentar [SW5]: Kontinuerliga? Slakteriet ska ha en person som är utsedd till KRAV-ansvarig vid varje anläggning. Den personen har ansvar för hur slakteriet hanterar de levande djuren från transport till slakt. Den KRAVansvarige ansvarar för att slakteriets personal hanterar djuren enligt KRAVs regler samt för att fortlöpande informera den berörda personalen om KRAVs regler. (K) Slakteriets åtaganden mot uppfödaren Slakteriet ska: ska ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram till och med att djuren avlivas. ordna så att djuruppfödaren får ta del av de slaktanmärkningar som Livsmedelsverkets officiella veterinär gör i samband med slakt Antal revisionsbesök Slakterier ska ha minst två årliga revisioner, varav ett oanmält som inriktas på hanteringen av levande djur. (K) Rådgivning med fokus på djurvälfärd Slakteriet ska i nedanstående fall ta in rådgivningshjälp med specialkomptens i hantering, drivning och bedövning och drivning av djur samt i hur utrustning och inredning ska vara utformad för att få bra djurvälfärd på slakterier. Rådgivningens syfte är att identifiera kritiska punkter i samtliga moment, från avlastning av djuren till bedövning och avlivning. Vid inträde i certifieringen och därefter en gång vart tredje år Vid ny- och ombyggnader samt vid nyinvesteringar av till exempel inredning för slakt (slaktbox eller liknande) Kommentar [SW6]: Vem kan vara rådgivare? Kommentar [SW7]: Kanske istället bedövningbox? Sida 3 av 18

4 Vid hög/ökande frekvens av besiktningsfynd av slaktanmärkningskod 42 (färsk skada) Vid andra anmärkningar eller tecken som tyder på djurvälfärdsproblem Vid andra händelser som ditt certifieringsorgan bedömer inte är tillfredsställande när det gäller djurvälfärd Rådgivningen ska användas som ett verktyg för den djurskyddsvarige att ta fram en plan med förbättringsförslag och tidpunkt för åtgärd gällande djurvälfärden och djurmiljön på slakteriet Energianvänding Förutom de regler för eneriganvändning som finns i avsnitt 2.18 och som alla KRAV-anslutna företag ska följa ska slakterier också följa regeln nedan om förnybar el Förnybar el Slakteriet ska kunna redovisa hur stor andel av dess elanvändning som kommer från förnybara källor. Andelen ska minst motsvara andelen KRAV-certifierad produktion på slakteriet, uttryckt i försäljningsvärde. Slakteriet ska uppfylla regelen vid nytecknande av elavtal men senast tre år efter inträde i certifieringen. Slakterier som var KRAV-certifierade den 1 januari 2014 ska uppfylla regeln senast den 1 januari KRAV rekommenderar att all el som används i företag som har KRAV-certifierad produktion kommer från förnybara energikällor till exempel miljömärkt el och har som ambition att på sikt göra detta till ett regelkrav Hantering och djuromsorg Reglerna i detta avsnitt ska leda till att djuren mår bra på slakteriet fram till dess att de avlivas. Reglerna här handlar om hur djuren ska hanteras, personalens kompetens och vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen. Alla led i samband med slakt innebär att djuren utsätts för stress. Vid på- och avlastning uppstår ett av de mest stressande momenten och därför ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Drivning i samband med transport och slakt ska ske genom att utnyttja djurens naturliga beteende. Personalen ska hålla samman etablerade djurgrupper eftersom djuren stressas av oro hos och hot från andra djur. Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren får den näring som de behöver och att de är sysselsatta vid uppstallning, t.ex. av att äta eller böka. Kommentar [SW8]: Flyttas till avsnitt om uppstallning. Sida 4 av 18

5 Hantering för minimering av stressav djuren ELLER Hantering Djuren ska h Hantera djuren lugnt och värdigt under pålastning, transport, avlastning och på slakteriet med ettså att de stressas så lite som möjligt minimum av stress för djuret. (SL) (EU) Djuren ska hanteras, drivas och inhysas på så sätt att hänsyn tas till deras naturliga beteende. Slakteriet ska ha rutiner för hantering av skadade och sjuka djur. (SL) Kompetenskrav på personal som hanterar djur Samtlig personal som deltar i och vid fixering och avlivning ska ha kompetensbevis utfärdat av Jordbruksverket för djurslaget i fråga. Djurskyddsansvarig ska se till att personalen behärskar de metoder som beskrivs i standardrutinerna samt se till att personalen är väl förtrogen med hur inredning eller utrustning som är utformad för att underlätta drivning ska användas.. Slakteriet ska kunna intyga att det är personalmed erfarenhet av djur som hanterar djuren. Kommentar [SW9]: Underrubrikerna till 10.2 skulle kanske kunna formuleras lite mer enhetligt för att underlätta för läsaren (om man t.ex. bara vill kolla upp något specifikt). Nu är rubriken ibland en regelrätt rubrik, ibland en uppmaning. Kommentar [SW10]: Konstig mening Kommentar [SW11]: T.ex. korrekt användning av grindar/väggar för att driva grisar mot butinan Etablerade djurgrupperblanda inte djur eller djurgrupper ELLER Blandning Slakteriet ska hålla samman etablerade djurgrupper, det vill säga djur som har haft tillräcklig tid tillsammans för att etablera en inbördes rangordning på gården. Slakteriet De får inte blanda etablerade djurgrupper med främmande individer eller grupper för att undvika att de oroar varandra. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se avsnitt regel (K) (IBS) Använd inte elektrisk pådrivare - KRAV-märkta djur underkänns Använd inte elektrisk pådrivare på: KRAV-certifierade djur i något led i kedjan från pålastning till avlivning (gäller samtliga djurslag) Gris, får och get som inte är KRAV-certifierade Får Get Slakteriet ska även arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas på konventionella nötkreatur. Om slakteriet eller en transportör skulle använda elektrisk pådrivare gäller att: KRAV-certifierade djur ska avmärkas. De får inte säljas som KRAV-godkända (gäller samtliga djurslag). Slakteriet ska rapportera antalet avmärkta KRAV-djur till sitt certifieringsorgan. Sida 5 av 18

6 Större avvikelse tilldelas av certifieringsorganet om elektrisk pådrivare används på djurslagen: gris, får och get. Gäller både KRAV-djur och konventionella djur. Slakteriet ska för nötkreatur kunna redovisa till sitt certifieringsorgan vilka åtgärder som vidtas för att minimera antalet fall då elektrisk pådrivare används i fortsättningen Elektrisk pådrivare Ingen får använda elektrisk pådrivare i något led i kedjan från pålastning till avlivning Minimera hård drivning av samtliga djur Slakteriet ska förutom att arbeta aktivt för att minimera användningen av elektrisk pådrivare även minimera förekomsten av onödig eller hård drivning av djuren och istället utnyttja djurens naturliga beteenden för att driva dem. Detta gäller både KRAV-certiferade djur och alla andra djur som hanteras på slakteriet Om någon ändå använder elektrisk pådrivare Om ett slakteri eller en transportör bryter mot förbudet mot elektrisk pådrivare ska djuret underkännas. Slakteriet eller transportören ska meddela certifieringsorganet. För gris och får ska slakteriet arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas. Varje enskilt fall som bryter förbudet är en större avvikelse. För nöt ska slakteriet arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare. Slakteriet ska rapportera antalet underkända djur till certifieringsorganet. Slakteriet ska redovisa åtgärder till certifieringsorganet för hur företaget ska minimera antalet fall i fortsättningen. Om slakteriet vidtar trovärdiga åtgärder och antalet fall sjunker kan certifieringsorganet fortsätta att låta verksamheten vara godkänd utan att varje enskilt brott mot förbudet mot att använda elektrisk pådrivare gäller som en avvikelse. (K) Allvarliga aanmärkningar från besiktning Kött eller slaktkroppar från djur som har fått allvarliga anmärkningar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Skälen tillsådana allvarliga anmärkningar från besiktning av levande djur eller kött kan till exempel vara: djur som är kraftigt förorenade av gödsel djur som är utmärglade eller alltför magra djur med kraftigt förväxta klövar djur med allvarliga yttre skador. Sida 6 av 18

7 Slakteriets ansvar attslakteriet ska meddela certifieringsorganet allvarliga anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg Slakteriet är skyldigt attska omgående meddela allvarliga anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg i besättningen hos en enskild uppfödare. Aktuella anmärkningar är bland annat de som nämns i regel , inom en vecka. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningaren så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. Se även (K) 10.3 Märkning, identifiering och särhållning Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta djurens ursprung. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är skonsammast för djuren för att märka och hålla isär dem Märkning av djur och transportlådor Djur Alla nötkreatur, får och getter samt grisar som anländer till slakteriet ska vara märkta. individuellt. Mindre djurfjäderfä som inte kan märkas individuellt ska levereras i märkta lådor Märkning för spårbarhet KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i varje steg av transport- och slaktprocessen Djurägaransvar och slakteriets ansvar De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för märkningen under resten av transportoch slaktprocessen. (K) Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAVcertifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon dokumentation får slakteriet inte ta emot djuren som KRAV-certifierade. (K) 10.4 Transport Avsnittet beskriver hur transportören ska hantera djuren för att de ska må så bra som möjligt under färden till slakteriet. För djuren innebär transport buller och rörelser som de inte är vana vid. Därför är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att lasten är han har en levande och rörlig last. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband Sida 7 av 18

8 med transport och slakt, De ska h samt hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem med främmande djur Särhållning av djur och djurgrupper Enskilda djur eller etablerade djurgrupper som har haft tillräcklig tid för att etablera en inbördes rangordning på gården ska skiljas från andra djur eller djurgrupper med grindar eller liknande under transporten. Den KRAV-ansvariga på slakteriet ska säkerställa att KRAV-certifierade djur inte blandas med främmande djur eller grupper. (K) (IBS) Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter Slakteriet ska både när de använder sig av egna eller inhyrda transportörer samt när djurägare transporterar in djuren själva vid transport säkerställa att: fordonet har fullgod ventilation så att klimatet är bra för djuren chauffören kör lugnt chauffören har ett intyg på genomgången djurtransportutbildning eller motsvarande den totala transporttiden, inklusive vila inte överskrider 8 timmar (K/SL) fordonet är godkänt av den ansvariga myndigheten länsstyrelsen. transportören är registrerad hos länsstyrelsen. transportören har kännedom om KRAVs regler slakteriets certifieringsorgan vid behov får inspektera djurtransporten, närvara vid lastning och avlastning samt får ta del av relevanta dokument (till exempel kompetensbevis) Ovanstående säkerställes genom slakteriets egna rutiner för chaufförer anställda av slaktertiet eller genom ett transportavtal med externa åkare samt överenskommelser med producenter som transporterar djuren själva Använd inte syntetiska stimulerande eller lugnande medel Ingen får b Behandla inte djuren med syntetiska stimulerande eller lugnande läkemedel före eller under transporten. (KEU) 10.5 Utrymmen och uppstallning Tidpunkt för slakt Detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska ordna lokaler utrymmen för djuren för att de ska må så bra som möjligt på slakteriet. Nej det finns inget om utrymmen i detta avsnitt En ny stallmiljö innebär stress för djuren på grund av exempelvis nya ljud och lukter och därför bör tiden i slakteriet minimeras. Tänk särskilt på att frigående djur från lösdriftssystem inte får stallas upp eller drivas i endjursbox eller Uddevallasystem mer än 4 timmar och att planera så att djuren slipper övernatta på slakteriet. Sida 8 av 18

9 Djurutrymmen på slakteriet Djurens utrymmen och passager på slakteriet ska vara utformade för att utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. Se också avsnitt (K) Djur ska normalt slaktas samma dag som de kommeranländer till slakteriet Slakteriet ska normalt slakta huvuddelen av nötkreaturen, grisarna, och fåren, och lammen och getterna samma dag som de kommer in till slakteriet. I följande undantagsfallundantagsfall följande fall fårkan djuren behöva övernatta på slakteriet: Om djuren av logistikskäl planeras att övernatta och de inte kommer till slakteriet tidigare än två timmar innan slakten normalt slutar för dagen. Om tekniska problem uppstår. Om djur som inte är KRAV-certifierade i större utsträckning än normalt behövt gå före i slaktkön av djurvälfärdsskäl. Det gäller till exempel när det har uppstått problem när djuren kommer till slakteriet eller under slakten som gör att alla djur inte hinner slaktas samma dag. Det kan också gälla när det är svårt att få transporten att komma fram så tidigt på dagen så att djuren hinner slaktas samma dag. Observera dock att det inte är normalt att alla transporter till slakteriet kommer så sent. (K) Kommentar [SW12]: KRAVcertifierade? Eller gäller det alla djur? Kommentar [SW13]: Otydligt, vad vill KRAV? Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar Slakteriet ska dokumentera antal djur, antal tillfällen, datum, tiden för ankomst till slakteriet och orsak till varför KRAV-djur måste övernatta på slakteriet Uppstallning Djuren ska stallas upp på ett sätt som de är vana vid Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Tillgång till vatten Slakteriet ska se till att djuren har fri tillgång till vatten under uppstallningen. Sida 9 av 18

10 10.6 Drivning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stressen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar stress och risken för att djuren skadas. eller utsätts för annat onödigt lidande eller stress Drivränna Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K) Utformning av drivgångar Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stressas. Drivningen ska underlättas genom: att drivgången saknar tvära krökar och blindgångar att undvika motgående luftströmmar och bländande belysning att drivgångarna har ett bra klimat för djuren att minimera buller, höga ljud och lukter Utnyttja djurens naturliga beteende Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus och/eller att låta dem följa ledardjuret Väntetid i drivgång Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska inte aldrig behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. Något längre väntetid kan dock accepteras om det innebär att en grupp hålls intakt hela vägen fram till bedövningsboxen. (K) Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla ska ske lugnt och värdigt utan att någon använder fysiskt våld. (K) 10.8 Bedövning och avblodning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den stress som djuret utsätts för när det ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också upp regler för hur slakteriet ska hantera de bedövade djuren samt hur det slakteriet ska kontrollera såväl bedövningens effekt och som att djuren är döda efter avlivningen. Det är mycket viktigt med en väl fungerande bedövning, med rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen. Sida 10 av 18

11 Bedöva och avbloda så snart som möjligt När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt och omedelbart därefter avblodas. Dessa moment får endast utföras av personer som har kompetensbevis för bedövning och avblodning för det djurslag som hanteras. (SL) Antal djur i bedövningsbox Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar varandra eller skadar sig på grund av trängseln Övervakning av djur i bedövningsbox Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en sammanhållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K) Kommentar [SW14]:? Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas Kontrollera bedövningens effekt Slakteriet ska omgående kontrollera att bedövningen fungerar omgående efter bedövningen på varje enskilt djur. Bedövningen ska kontrolleras utifrån bedövningsmetod och djurslag.undersök effekten genom kontroll av pupillvidgning eller ögonreflex Övervakning av anläggning för koldioxidbedövning gasbedövning Koldioxidschaktet Anläggningen ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen den är i drift. Slakteriet ansvarar för att det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt gasnivåerkoldioxidhalt och larm och exponeringstider samt ha larm som varnar om koldioxidhalten är för låg vid driftsstörningar. (SL) Slakteriet ska ha ett annat sätt att bedöva djur tillgängligt om gasbedövningen vid kontroll visat sig inte fungera. Djuren får inte gasbedövas igen. Kommentar [SW15]: Eller avvikelser Reservvapen och journalföring av bedövningens effekt Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. (SL) Vid minsta misstanke om att bedövningen inte fungerat ska djuret ombedövas. Slakteriet ska föra journal över hur många gånger man har fått bedöva ytterligare en gång för att för att den första bedövningen inte fungerade. (K) Slakteriet ska också ha rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen samt utvärdering av hur bedövningen fungerar. Sida 11 av 18

12 Hantering av slaktkropp vid och efter avblodning Slakteriet ska avbloda och hantera slaktkropparna utan att obedövade djur märker det. Kommentar [SW16]: Se? Höra? Lukta? Avblodningskontroll Avlivningskontroll Slakteriet ska kontrollera att djuret är dött med en vedertagen metod efter helt avblodatdött ning innan slaktkroppen få gå vidare till nästa steg i slakten. (K/SL) Nötkreatur Uppbindning av djur Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp under transporten. Om djuren binds upp ska hjälpmedel som används vara utformade så att det inte finns risk för strypning eller skada och så att djuren snabbt kan släppas lösa. (SL) Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Lakterande Slakt av högmjölkande djur Högmjölkande djur ska slaktas inom 4 timmar från ankomst till slakteriet. (K) Slakteriet ska ha ett system som garanterar att högmjölkande djur slaktas tidigare än 12 timmar sedan senaste mjölkning. Övernattande djur som lakterar ska ges förtur till slakt eller mjölkas med högst 12 timmars mellanrum. (SL) Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Uppstallningstid Mindre än 4 Mer än 4 timmar Nöt timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta eller mjuk spalt Sida 12 av 18

13 Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) mindre än mer än 600 Utrymme (kvadratmeter) 1 1,5 1,9 2,3 2, Uppstallning av djur i endjursboxar Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till nötkreatur som fötts upp uppbundna är minst 6 kvadratmeter stora djur som fötts upp i lösdriftssystem inte stallas upp i endjursboxar i mer än 4 timmar. Till nötkreatur får endjursboxar i Uddevallsystem användas om de uppfyller följande krav: Hel nedre kant (minst 30 cm från golvytan) Utrymmeskrav enligt svensk lag (L22) Bedövning av nötkreatur Nötkreatur ska bedövas så att andra djur inte märker det. Får och GetLamm Hantering av djur får eller lamm Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra djuren får eller lamm i pälsen, eller ullen eller hornen Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Uppstallningstid Mindre än 4 timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Mer än 4 timmar Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Sida 13 av 18

14 Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) mindre än 50 mer än 50 Utrymme (kvadratmeter) 0, Uppstallning av djur i endjursboxar Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så fall vara minst 2 kvadratmeter stora. Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till får är minst 2 kvadratmeter stora. Får ska i första hand inte stallas upp i endjursbox Gris Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Mindre än 4 timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Tillgång till halm eller annan sysselsättning Mer än 4 timmar Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Tillgång till leksaker Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) Utrymme Sida 14 av 18

15 Gris (slaktsvin) Vuxen gris Mindre än 120 mer än Uppstallning av djur i endjursboxar (kvadratmeter) Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så fall vara minst 2 kvadratmeter stora för grisar som väger maximalt 120 kg. Suggor och galtar som stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 kvadratmeter stora boxar. (SL) 0,75 1,5 Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till grisar är minst 2 kvadratmeter stora. Grisar ska i första hand inte stallas upp i endjursbox Suggor och galtar som stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 kvm (SL) Fjäderfä Fjäderfän ska alltid slaktas samma dag som de kommer till slakteriet Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer in till slakteriet. Det gäller även strutsfåglar. (K) 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän Kommentar [SW17]: Varför inte krav på bedövning innan upphängning? Detta avsnitt beskriver de särskilda regler som gäller för upphängning av fjäderfän före bedövning. Reglerna beskriver hur slakteriet ska hantera momentet för att stressen ska bli så liten som möjligt för djuren Upphängning i fotkrokar fotbyglar Upphängning av höns och slaktkyckling i fotkrokar fotbyglar före bedövningen ska ske lugnt. (SL) Linjen med fotbyglar ska vara så kort som möjligt och utformas så att upphängda fåglar inte stöter mot hinder och så att de utsätts för minsta möjliga stress. Det ska därtill finns särskilda skenor eller plastplattor monterade längs linjen, så kallade comfort plates som ger stöd åt djuren och har en lugnande inverkan. (SL) Linjen med fotbyglar ska utformas så att fåglar som hängs upp inte hänger längre än 30 sekunder, så länge de är vid medvetande. (K) Fotbyglarna ska var anpassade efter fåglarnas storlek. (SL) Hantering av djuret efter upphängning Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotbyglarnakrokarna. (K) Sida 15 av 18

16 Hantering av tunga andra fjäderfän större än höns och kyckling Inga andra fjäderfän än höns och kyckling får slaktas med hjälp av upphängning i fotbyglar. (K) Det är inte tillåtet att slakta fjäderfän större än höns med hjälp av upphängning i fotkrokar. (K) 10.9 Hjort Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort Avlivning av hjort Djurägaren ska avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa djuret så långt det är möjligt. Djurägaren ska avliva hjorten i hägn eller i en hanteringsanläggning i anslutning till hägn. (K) Dokumentationskrav för avlivning av hjort Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker. Ur kapitel 5 Djurhållning 5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling Reglerna i detta avsnitt beskriver dina skyldigheter när du ska slakta fjäderfä eller på något sätt förflytta djur. Generellt ska du hantera djuren varsamt Lägsta slaktålder för fjäderfä För närvarande är det tillåtet att köpa in kycklingar och andra ungar av konventionella fjäderfän om de är yngre än tre dagar, och föda upp till slakt. Gör du det så ska hela karenstiden om 10 veckor ha hunnit gå före slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) Fjäderfä som inte är av en långsamt växande ras får inte slaktas innan de uppnått följande ålder, oavsett om de köps in när de är yngre än tre dagar eller föds upp på gården: 81 dagar för kyckling (EU) 140 dagar för gås. (EU) KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras som en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till dess att Jordbruksverket beslutat annat. Om du köper in KRAV-godkända fjäderfän av långsamväxande ras eller har egen kycklingproduktion av långsamväxande ras på din egen gård, kan du slakta dina fjäderfän som KRAV-godkända oavsett deras ålder. Kommentar [SW18]:? Kommentar [SW19]:? Varför just de två sakerna hur hänger de ihop? Kan man ändra rubrik/styckeindelningen på något sätt? Kommentar [SW20]: Slaktkyckling? Kommentar [SW21]: Ovanlig formulering av regeltext. Blir ospecifikt vem som menas den som driver företaget eller den som är ute i produktionen? Du ska dokumentera slaktåldern Sida 16 av 18

17 Lägsta slaktålder vid inköp av fjäderfä för köttproduktion För närvarande är det tillåtet att köpa in dagsgamla konventionella fjäderfän och föda upp till slakt. Gör du det så ska de vara minst 10 veckor vid slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) Lasta, transportera och lossa djur utan påfrestning Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lossas. (EU). Undvik att sätta samman nya djurgrupper inför slakt. Om du ändå sätter samman nya djurgrupper bör du inte göra det senare än två veckor före transport för att djurgruppen ska hinna etableras. Du ska kunna beskriva hur du hanterar djur för att minimera negativ påverkan vid lastning, transport och lossning Insamling av fjäderfä inför slakt. Insamling och placering av fjäderfä i transportlådor inför slakt ska göras av erfarna personer. Kycklingar kan med fördel samlas in genom maskinell hantering. Vid manuell insamling ska höns och kyckling helst samlas enskilt genom att lyftas i kroppen runt vingarna. (K) Om detta inte är möjligt ska de samlas genom att varsamt ta tag i bägge benen och inte ha mer än tre djur i varje hand. (SL) Gäss och ankor ska också samlas in under lugna förhållanden och hanteras varsamt för att undvika skador på fåglarna. (SL) Du ska kunna beskriva hur du hanterar fjäderfän vid insamling. Kommentar [SW22]: Stor skillnad på kraven i det andra och det tredje stycket under (de två stycken som omfattas av denna kommentar)! Varför skulle man kunna ta tre i varje hand om man inte kan ta en i taget? Ditt certifieringsorgan får ta del av resultat från levande- och köttbesiktning. Du ska tillåta och medverka till att ditt certifieringsorgan får ta del av resultatet från den levandebesiktning och köttbesiktning som sker vid slakt av dina djur som sker vid slakt. (K) (IBS) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska kunna visa att du begärt av ditt slakteri att de ska meddela eventuella grava anmärkningar från slakt av dina djur till ditt certifieringsorgan Hantering och transport av hjortar När du ska hantera hjortdjur ska du ta särskild hänsyn till deras stresskänslighet. Du ska dokumentera vilka förebyggande åtgärder du gör för att du ska kunna hantera hjortdjuren skonsamt (K). Du får bara transportera hjortar när du köper eller säljer avelsdjur eller livdjur. (K) Sida 17 av 18

18 Dokument ska följa livdjur vid försäljning eller förmedling Byter djur ägare ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de senaste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över eventuell pågående karenstid för exempelvis omställning eller behandling. (K) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Ur kapitel 2 Allmänna regler 2.18 Energianvändning Ett mål för den ekologiska produktionen är att minimera energianvändningen och minska behovet av fossil energi. Oavsett vilken KRAV-ansluten produktion du har ska du uppfylla reglerna nedan. Har du KRAV-ansluten växtodling, djurhållning, svamp- eller biodling ska du dessutom uppfylla reglerna i avsnitt Du som har KRAV-ansluten växthusproduktion ska följa reglerna i avsnitt KRAV arbetar med att ta fram mer detaljerade regler för energianvändning även för de övriga regelområdena Sparsamt körsätt Du ska ha en plan för att alla förare av transport- eller arbetsfordon som är permanent verksamma i företaget, utbildas i sparsamt körsätt. Utbildningen ska ge en kompetensnivå i sparsamt körsätt som motsvarar körskolornas förarutbildning. Alla förare i KRAV-anslutna verksamheter ska vara utbildade senast Vid tillfälliga arbetstoppar kan extrapersonal utan utbildning i sparsamt körsätt användas Hänsyn till energieffektivitet vid investeringar När du gör en ny- eller återinvestering i utrustning, eller ny- eller ombyggnad ska energieffektiviteten beaktas. Ditt val av system ska dokumenteras och det ska framgå vilken hänsyn som har tagits till investeringens energiåtgång i drift. (K) Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte av den här regeln Minskad användning av fossila bränslen Du ska ha en plan för att minska beroendet av fossila bränslen till exempel olja, diesel, bensin och fossilgas. (K) Kommentar [SW23]: Företaget Jag saknar något om avfallshantering det blir en hel del avfall från slakteriverksamhet. Sida 18 av 18

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 KIWAS KOMMENTARER Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB. IP slakttransport. Standard för kvalitetssäkrad slakttransport

IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB. IP slakttransport. Standard för kvalitetssäkrad slakttransport IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP slakttransport Standard för kvalitetssäkrad slakttransport Grafisk form och produktion Condesign Communications AB 2957.5

Läs mer

Djurskydd vid slakt. - ett kontrollprojekt LIVSMEDELS VERKET. Rapport 16-2010. av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson

Djurskydd vid slakt. - ett kontrollprojekt LIVSMEDELS VERKET. Rapport 16-2010. av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson Rapport 16-2010 Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning... 2 Introduktion... 3 Djurskyddskontroll

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser 1. 2. 2 kap. Behandling av djur i slakterier 3. 4.

Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser 1. 2. 2 kap. Behandling av djur i slakterier 3. 4. Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1998:098 Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur LL (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:30) om avgifter för veterinära besiktningar och kontroller vid slakterier, styckningsanläggningar

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

1 Syfte och tillämpningsområde

1 Syfte och tillämpningsområde F 7 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 23/VLA/1997 Datum 9.7.1997 Dnr 106/00-97 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.8.1997 - tillsvidare Upphäver / Ändrar Bemyndigande 49 djurskyddsförordningen

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534)

CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534) 1 (26) CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534) Datum Diarienummer Cirkusens namn Plats för kontroll Cirkusens adress i hemlandet Cirkusens adress under föreställningssäsong i Sverige Kontaktperson

Läs mer

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315 1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...

Läs mer

Förslag till nya Regler för Certifieringsorgan Kapitel 18 2015.

Förslag till nya Regler för Certifieringsorgan Kapitel 18 2015. Förslag till nya Regler för Certifieringsorgan Kapitel 18 2015. Regler för KRAV-certifierad produktion, utgåva 2015. Jämförelse med samma kapitel, utgåva 2014. Understruken text är ny, genomstruken borttagen.

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

22.3 Rutin för internrevision i kök

22.3 Rutin för internrevision i kök Kommunstyrelsen Datum 1 (6) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad Karin Lundell, 016-710 23 54 22.3 Rutin för i kök Datum för : Kökets besöksadress: Kökets telefonnummer: Kökets KRAV-ansvarig:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Stödutbildning 2009 Avd. för landsbygdsnäringar / Mavi Maija Kyrö Allmänt Man kan förbinda sig vid LFA-tillägget bara samtidigt som en ny

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Egenkontroll lantbruk

Egenkontroll lantbruk Egenkontroll lantbruk Egenkontroll är ett verktyg för att ha kontroll på hur verksamheten påverkar miljön. En bra egenkontroll ger förutsättningar för att tidigt upptäcka fel på utrustning och felaktig

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Kurser i djurskyddsbedömning våren 2010 samt januari 2011 Björn Dahlén Djurskyddschef 1 Den svenska modellen Samtal,

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk O 1 ÅRJÄNGS KOMMUN ANMÄLAN enligt Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk Administrativa uppgifter Huvudman Organisationsnummer Adress Postnummer Ort e-postadress Telefon

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN En guide för den medvetne konsumenten DJURVÄNLIGA 1 konsumenter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Ull 4 Mer hud ger mer ull 4 Mulesing - hud skärs bort

Läs mer

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik]

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] SFS 1971:810 Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] Inledande bestämmelser 1 I förordningen meddelas bestämmelser för länsveterinärer, för distrikts- och besiktningsveterinärorganisationerna

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om smittskyddsmässiga villkor

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 2014-05- 08 Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen att. Ingrid Karlsson 551 82 Jönköping Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 Övergripande kommentar

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016. 16 Import och införsel av produkter eller råvaror

Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016. 16 Import och införsel av produkter eller råvaror Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016 Vi har ändrat struktur och språk i hela regeltexten. I kommentarerna till höger har vi beskrivit vilka regler som är ändrade och vilka som är nya, men

Läs mer

Försäkringar för nötkreatur

Försäkringar för nötkreatur Försäkringar för nötkreatur Försäkring och riskbedömning Att ha djur innebär också att ta risken att de skadar sig, dör eller blir sjuka. Nötkreatur är inget undantag. I lönsamhetsberäkningar inkluderas

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Inför besöket. Sista stunden

Inför besöket. Sista stunden Sista stunden Inför besöket Sista stunden Som djurägare kommer de flesta av oss till den dag då vi måste fatta det avgörande beslutet att låta vår familjemedlem få somna in. Oavsett anledningen är det

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Animaliska biprodukter

Animaliska biprodukter Animaliska biprodukter (temadag med Avfall Sverige) 3 feb. 2015 Av Susanne Liljenström (enheten för CITES, foder och djurprodukter) Enheten för CITES, foder och djurprodukter (avdelningen Djurskydd och

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

GRUNDCERTIFIERING GRIS

GRUNDCERTIFIERING GRIS IP Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 GRUNDCERTIFIERING GRIS Grafisk form och produktion Sigill Kvalitetssystem AB 2012 Tryck LRF Media/Elanders AB Falköping Papper Maxioffset, 120 g KONTAKT

Läs mer

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 grundcertifiering Gris Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2012 Tryck Exaktaprinting Papper Multioffset, 120g KONTAKT Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker. LIVSMEDELSSÄKERHET Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

X.Xxxxx Directorate F Food and Veterinary Office Grange, Dunsany Co. Meath Ireland

X.Xxxxx Directorate F Food and Veterinary Office Grange, Dunsany Co. Meath Ireland 1(7) 2004-04-20 Dnr 33-2801/33 Djuravdelningen X.Xxxxx Directorate F Food and Veterinary Office Grange, Dunsany Co. Meath Ireland Kommentarer till utkast till rapport DG(SANCO)/9197/2003 om FVO:s inspektion

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Kan djurvälfärd löna sig?

Kan djurvälfärd löna sig? Kan djurvälfärd löna sig? De ekologiska reglerna innebär många fördelar för djuren som konsumenterna uppskattar men som inte alltid ger tillräckligt betalt i lantbru ANN-HELEN MEYER von BREMEN FOTO. ANDRÉ

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

En enkät om får- och getproduktion

En enkät om får- och getproduktion En enkät om får- och getproduktion Svara på frågorna genom att kryssa för lämpligt svarsalternativ eller fyll i svaret på linjen. Svara på frågorna enligt hur situationen var år 2010. Om ni har båda får

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Receptet på godare mat

Receptet på godare mat L i v s me d e l s f ö r ä d l i n g Receptet på godare mat Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om Klara som ska flytta till en gård med sin mamma och hennes kille Johan. Klara vill inte flytta till landet för där

Läs mer