Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner"

Transkript

1 Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken och borttagen text är genomstruken. Regeltexten i kapitel 10 har fått en ny struktur. För att underlätta jämförelsen med nuvarande regler har vi behållit de gamla regelnumren. Om en regel är ny har den i den här remissversionen fått det regelnummer som följer av den gamla strukturen. Det ändras till den slutliga regeltexten om vi bestämmer oss för att använda den nya strukturen. Några ändringar i avsnitt 5.11 föreslås också, liksom i avsnitt 2.18 energiplanering. 10 Slakt Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt i alla led från uppfödningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt och ha en hög livskvalitet fram till ett slut med minsta möjliga lidande och stressutan lidande och stress. KRAVs princip är att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en lugn miljö för djuren där slakteriet är anpassat till djurens biologi. För att minimera transporter ser KRAV gärna att slakt i framtiden sker antingen på den egna gården eller i ett lokalt slakteri. Då det i dagsläget inte är möjligt accepterar KRAV slakt på ett slakteri som är certifierat för slakt av KRAV-certifierade djur. De områden som KRAV anser att det är allra viktigast är att etablerade djurgrupper hålls samman och att transporttiderna är korta liksom väntetiden i slakteriet. Drivning, övrig hantering, bedövning?? Kommentar [SW1]: Varför är det inte möjligt att ställa detta krav redan nu? Menar man här eg: I de fall det inte är möjligt? Definitioner Avblodning: Tömning av djurkroppen på blod. Djurskyddsansvarig: Ansvar, roll och kompetenskrav för denna person definieras i artikel 17 i Rådets Förordning (EG) nr 1099/2009. I KRAVs regler krävs att alla KRAV-godkända slakterier ska ha en djurskyddsansvarig (även om färre än 1000 djurenheter slaktas) och att denna ska ha genomgått den av Jordbruksverket godkända (kompetensbevis)utbildningen (vilket innebär att förenklat förfarande inte godkänns). Drivning: Att förmå djuren att självmant röra sig för egen maskin i önskad riktning. Kommentar [SW2]: Om djuren självmant rör sig skulle någon drivning eg inte behövas. En stor del ligger i utformningen av inredningen.

2 Etablerad djurgrupp: Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning sociala relationer på gårdenmellanmed varandra. Hård drivning: Förutom olaglig användning av elpåfösare innebär det påhård drivning i form av till exempel vridning av svansen somvilket är förbjudet enligt svensk lag, hårda sparkar och slag eller hårda och/eller upprepade slag eller stötar med tillhygge samt oaktsam drivning med grindar eller liknande. Manual för slakteriet: Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Stress: Stress är kan leda till både fysiska och psykiska påfrestningar för djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och elstötar samt av stress och oro från andra djur. För att minska stressen ska kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Uddevallasystem: En typ av slaktstallinredningssystem med endjursboxar för nötkreatur, bestående av ett antal rader med individuella bås. Systemet är ihopbyggt med drivgångarna. Uppstallning: Inhysa djur i stall för viss tid. Högmjölkande: Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. Kommentar [SW3]: Eller reaktioner hos Kommentar [SW4]: Vad innebär det konkret? Allmänna regler De inledande regelavsnitten innehåller regler som gäller för alla KRAV-godkända slakterier. Sedan Därefter följer avsnitt med specifika regler för respektive djurslag. För slakt av hjortar gäller endast reglerna i avsnitt Utöver de regler som finns i detta kapitel ska slakterierna också följa kapitel 1 och 2, som gäller alla KRAV-anslutna företag Allmänt om slakt och s Slakteriets ansvar Detta avsnitt tar upp vilket ansvar som gäller för KRAV-certifierade slakterier. Tänk på att de åtaganden som kapitel 2 beskriver också gäller för slakterier. I avsnitt 10.1 finns övergripande regler för slakterier, bland annat om djurskyddsansvarigs roll och kompetens. Slakten måste ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAVcertifierat. Slakteriet ska följa reglerna i det här kapitel 10 för åtminstone alla djur som är KRAVcertifierade. I vissa regler där det särskilt anges, gäller reglerna alla djur som slaktas på slakteriet. Sida 2 av 18

3 Slakt ska ske på KRAV-certifierat slakteri Dokumentera rutiner och arbetsinstruktioner Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri. Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller rutiner och arbetsinstruktioner Slakteriet ska ha en KRAV-ansvarig djurskyddsansvarig vid varje slaktanläggning Slakteriet ska ha en djurskyddsansvarig. Om fler än 1000 djurenheter slaktas årligen är det ett lagkrav, men alla KRAV-certifierade slakterier ska ha det oavsett storlek. (K) Djurskyddsansvarig ska ha fullgjort utbildning för det kompetensbevis som krävs och delta i KRAVs årliga möte för djurskyddsansvariga. Djurskyddsansvarig ska utarbeta standardrutiner, övervaka och revidera dem, samt dokumentera eventuella brister i djurvälfärden på slakteriet. Djurskyddsansvarig ska också upprätta en plan för ständiga förbättringar i hanteringen av levande djur. Denna plan ska revideras vid rådgivningstillfällena (10.1.5) och kunna visas för ditt certifieringsorgan vid revision. Kommentar [SW5]: Kontinuerliga? Slakteriet ska ha en person som är utsedd till KRAV-ansvarig vid varje anläggning. Den personen har ansvar för hur slakteriet hanterar de levande djuren från transport till slakt. Den KRAVansvarige ansvarar för att slakteriets personal hanterar djuren enligt KRAVs regler samt för att fortlöpande informera den berörda personalen om KRAVs regler. (K) Slakteriets åtaganden mot uppfödaren Slakteriet ska: ska ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram till och med att djuren avlivas. ordna så att djuruppfödaren får ta del av de slaktanmärkningar som Livsmedelsverkets officiella veterinär gör i samband med slakt Antal revisionsbesök Slakterier ska ha minst två årliga revisioner, varav ett oanmält som inriktas på hanteringen av levande djur. (K) Rådgivning med fokus på djurvälfärd Slakteriet ska i nedanstående fall ta in rådgivningshjälp med specialkomptens i hantering, drivning och bedövning och drivning av djur samt i hur utrustning och inredning ska vara utformad för att få bra djurvälfärd på slakterier. Rådgivningens syfte är att identifiera kritiska punkter i samtliga moment, från avlastning av djuren till bedövning och avlivning. Vid inträde i certifieringen och därefter en gång vart tredje år Vid ny- och ombyggnader samt vid nyinvesteringar av till exempel inredning för slakt (slaktbox eller liknande) Kommentar [SW6]: Vem kan vara rådgivare? Kommentar [SW7]: Kanske istället bedövningbox? Sida 3 av 18

4 Vid hög/ökande frekvens av besiktningsfynd av slaktanmärkningskod 42 (färsk skada) Vid andra anmärkningar eller tecken som tyder på djurvälfärdsproblem Vid andra händelser som ditt certifieringsorgan bedömer inte är tillfredsställande när det gäller djurvälfärd Rådgivningen ska användas som ett verktyg för den djurskyddsvarige att ta fram en plan med förbättringsförslag och tidpunkt för åtgärd gällande djurvälfärden och djurmiljön på slakteriet Energianvänding Förutom de regler för eneriganvändning som finns i avsnitt 2.18 och som alla KRAV-anslutna företag ska följa ska slakterier också följa regeln nedan om förnybar el Förnybar el Slakteriet ska kunna redovisa hur stor andel av dess elanvändning som kommer från förnybara källor. Andelen ska minst motsvara andelen KRAV-certifierad produktion på slakteriet, uttryckt i försäljningsvärde. Slakteriet ska uppfylla regelen vid nytecknande av elavtal men senast tre år efter inträde i certifieringen. Slakterier som var KRAV-certifierade den 1 januari 2014 ska uppfylla regeln senast den 1 januari KRAV rekommenderar att all el som används i företag som har KRAV-certifierad produktion kommer från förnybara energikällor till exempel miljömärkt el och har som ambition att på sikt göra detta till ett regelkrav Hantering och djuromsorg Reglerna i detta avsnitt ska leda till att djuren mår bra på slakteriet fram till dess att de avlivas. Reglerna här handlar om hur djuren ska hanteras, personalens kompetens och vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen. Alla led i samband med slakt innebär att djuren utsätts för stress. Vid på- och avlastning uppstår ett av de mest stressande momenten och därför ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Drivning i samband med transport och slakt ska ske genom att utnyttja djurens naturliga beteende. Personalen ska hålla samman etablerade djurgrupper eftersom djuren stressas av oro hos och hot från andra djur. Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren får den näring som de behöver och att de är sysselsatta vid uppstallning, t.ex. av att äta eller böka. Kommentar [SW8]: Flyttas till avsnitt om uppstallning. Sida 4 av 18

5 Hantering för minimering av stressav djuren ELLER Hantering Djuren ska h Hantera djuren lugnt och värdigt under pålastning, transport, avlastning och på slakteriet med ettså att de stressas så lite som möjligt minimum av stress för djuret. (SL) (EU) Djuren ska hanteras, drivas och inhysas på så sätt att hänsyn tas till deras naturliga beteende. Slakteriet ska ha rutiner för hantering av skadade och sjuka djur. (SL) Kompetenskrav på personal som hanterar djur Samtlig personal som deltar i och vid fixering och avlivning ska ha kompetensbevis utfärdat av Jordbruksverket för djurslaget i fråga. Djurskyddsansvarig ska se till att personalen behärskar de metoder som beskrivs i standardrutinerna samt se till att personalen är väl förtrogen med hur inredning eller utrustning som är utformad för att underlätta drivning ska användas.. Slakteriet ska kunna intyga att det är personalmed erfarenhet av djur som hanterar djuren. Kommentar [SW9]: Underrubrikerna till 10.2 skulle kanske kunna formuleras lite mer enhetligt för att underlätta för läsaren (om man t.ex. bara vill kolla upp något specifikt). Nu är rubriken ibland en regelrätt rubrik, ibland en uppmaning. Kommentar [SW10]: Konstig mening Kommentar [SW11]: T.ex. korrekt användning av grindar/väggar för att driva grisar mot butinan Etablerade djurgrupperblanda inte djur eller djurgrupper ELLER Blandning Slakteriet ska hålla samman etablerade djurgrupper, det vill säga djur som har haft tillräcklig tid tillsammans för att etablera en inbördes rangordning på gården. Slakteriet De får inte blanda etablerade djurgrupper med främmande individer eller grupper för att undvika att de oroar varandra. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se avsnitt regel (K) (IBS) Använd inte elektrisk pådrivare - KRAV-märkta djur underkänns Använd inte elektrisk pådrivare på: KRAV-certifierade djur i något led i kedjan från pålastning till avlivning (gäller samtliga djurslag) Gris, får och get som inte är KRAV-certifierade Får Get Slakteriet ska även arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas på konventionella nötkreatur. Om slakteriet eller en transportör skulle använda elektrisk pådrivare gäller att: KRAV-certifierade djur ska avmärkas. De får inte säljas som KRAV-godkända (gäller samtliga djurslag). Slakteriet ska rapportera antalet avmärkta KRAV-djur till sitt certifieringsorgan. Sida 5 av 18

6 Större avvikelse tilldelas av certifieringsorganet om elektrisk pådrivare används på djurslagen: gris, får och get. Gäller både KRAV-djur och konventionella djur. Slakteriet ska för nötkreatur kunna redovisa till sitt certifieringsorgan vilka åtgärder som vidtas för att minimera antalet fall då elektrisk pådrivare används i fortsättningen Elektrisk pådrivare Ingen får använda elektrisk pådrivare i något led i kedjan från pålastning till avlivning Minimera hård drivning av samtliga djur Slakteriet ska förutom att arbeta aktivt för att minimera användningen av elektrisk pådrivare även minimera förekomsten av onödig eller hård drivning av djuren och istället utnyttja djurens naturliga beteenden för att driva dem. Detta gäller både KRAV-certiferade djur och alla andra djur som hanteras på slakteriet Om någon ändå använder elektrisk pådrivare Om ett slakteri eller en transportör bryter mot förbudet mot elektrisk pådrivare ska djuret underkännas. Slakteriet eller transportören ska meddela certifieringsorganet. För gris och får ska slakteriet arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas. Varje enskilt fall som bryter förbudet är en större avvikelse. För nöt ska slakteriet arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare. Slakteriet ska rapportera antalet underkända djur till certifieringsorganet. Slakteriet ska redovisa åtgärder till certifieringsorganet för hur företaget ska minimera antalet fall i fortsättningen. Om slakteriet vidtar trovärdiga åtgärder och antalet fall sjunker kan certifieringsorganet fortsätta att låta verksamheten vara godkänd utan att varje enskilt brott mot förbudet mot att använda elektrisk pådrivare gäller som en avvikelse. (K) Allvarliga aanmärkningar från besiktning Kött eller slaktkroppar från djur som har fått allvarliga anmärkningar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Skälen tillsådana allvarliga anmärkningar från besiktning av levande djur eller kött kan till exempel vara: djur som är kraftigt förorenade av gödsel djur som är utmärglade eller alltför magra djur med kraftigt förväxta klövar djur med allvarliga yttre skador. Sida 6 av 18

7 Slakteriets ansvar attslakteriet ska meddela certifieringsorganet allvarliga anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg Slakteriet är skyldigt attska omgående meddela allvarliga anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg i besättningen hos en enskild uppfödare. Aktuella anmärkningar är bland annat de som nämns i regel , inom en vecka. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningaren så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. Se även (K) 10.3 Märkning, identifiering och särhållning Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta djurens ursprung. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är skonsammast för djuren för att märka och hålla isär dem Märkning av djur och transportlådor Djur Alla nötkreatur, får och getter samt grisar som anländer till slakteriet ska vara märkta. individuellt. Mindre djurfjäderfä som inte kan märkas individuellt ska levereras i märkta lådor Märkning för spårbarhet KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i varje steg av transport- och slaktprocessen Djurägaransvar och slakteriets ansvar De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för märkningen under resten av transportoch slaktprocessen. (K) Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAVcertifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon dokumentation får slakteriet inte ta emot djuren som KRAV-certifierade. (K) 10.4 Transport Avsnittet beskriver hur transportören ska hantera djuren för att de ska må så bra som möjligt under färden till slakteriet. För djuren innebär transport buller och rörelser som de inte är vana vid. Därför är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att lasten är han har en levande och rörlig last. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband Sida 7 av 18

8 med transport och slakt, De ska h samt hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem med främmande djur Särhållning av djur och djurgrupper Enskilda djur eller etablerade djurgrupper som har haft tillräcklig tid för att etablera en inbördes rangordning på gården ska skiljas från andra djur eller djurgrupper med grindar eller liknande under transporten. Den KRAV-ansvariga på slakteriet ska säkerställa att KRAV-certifierade djur inte blandas med främmande djur eller grupper. (K) (IBS) Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter Slakteriet ska både när de använder sig av egna eller inhyrda transportörer samt när djurägare transporterar in djuren själva vid transport säkerställa att: fordonet har fullgod ventilation så att klimatet är bra för djuren chauffören kör lugnt chauffören har ett intyg på genomgången djurtransportutbildning eller motsvarande den totala transporttiden, inklusive vila inte överskrider 8 timmar (K/SL) fordonet är godkänt av den ansvariga myndigheten länsstyrelsen. transportören är registrerad hos länsstyrelsen. transportören har kännedom om KRAVs regler slakteriets certifieringsorgan vid behov får inspektera djurtransporten, närvara vid lastning och avlastning samt får ta del av relevanta dokument (till exempel kompetensbevis) Ovanstående säkerställes genom slakteriets egna rutiner för chaufförer anställda av slaktertiet eller genom ett transportavtal med externa åkare samt överenskommelser med producenter som transporterar djuren själva Använd inte syntetiska stimulerande eller lugnande medel Ingen får b Behandla inte djuren med syntetiska stimulerande eller lugnande läkemedel före eller under transporten. (KEU) 10.5 Utrymmen och uppstallning Tidpunkt för slakt Detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska ordna lokaler utrymmen för djuren för att de ska må så bra som möjligt på slakteriet. Nej det finns inget om utrymmen i detta avsnitt En ny stallmiljö innebär stress för djuren på grund av exempelvis nya ljud och lukter och därför bör tiden i slakteriet minimeras. Tänk särskilt på att frigående djur från lösdriftssystem inte får stallas upp eller drivas i endjursbox eller Uddevallasystem mer än 4 timmar och att planera så att djuren slipper övernatta på slakteriet. Sida 8 av 18

9 Djurutrymmen på slakteriet Djurens utrymmen och passager på slakteriet ska vara utformade för att utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. Se också avsnitt (K) Djur ska normalt slaktas samma dag som de kommeranländer till slakteriet Slakteriet ska normalt slakta huvuddelen av nötkreaturen, grisarna, och fåren, och lammen och getterna samma dag som de kommer in till slakteriet. I följande undantagsfallundantagsfall följande fall fårkan djuren behöva övernatta på slakteriet: Om djuren av logistikskäl planeras att övernatta och de inte kommer till slakteriet tidigare än två timmar innan slakten normalt slutar för dagen. Om tekniska problem uppstår. Om djur som inte är KRAV-certifierade i större utsträckning än normalt behövt gå före i slaktkön av djurvälfärdsskäl. Det gäller till exempel när det har uppstått problem när djuren kommer till slakteriet eller under slakten som gör att alla djur inte hinner slaktas samma dag. Det kan också gälla när det är svårt att få transporten att komma fram så tidigt på dagen så att djuren hinner slaktas samma dag. Observera dock att det inte är normalt att alla transporter till slakteriet kommer så sent. (K) Kommentar [SW12]: KRAVcertifierade? Eller gäller det alla djur? Kommentar [SW13]: Otydligt, vad vill KRAV? Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar Slakteriet ska dokumentera antal djur, antal tillfällen, datum, tiden för ankomst till slakteriet och orsak till varför KRAV-djur måste övernatta på slakteriet Uppstallning Djuren ska stallas upp på ett sätt som de är vana vid Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Tillgång till vatten Slakteriet ska se till att djuren har fri tillgång till vatten under uppstallningen. Sida 9 av 18

10 10.6 Drivning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stressen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar stress och risken för att djuren skadas. eller utsätts för annat onödigt lidande eller stress Drivränna Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K) Utformning av drivgångar Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stressas. Drivningen ska underlättas genom: att drivgången saknar tvära krökar och blindgångar att undvika motgående luftströmmar och bländande belysning att drivgångarna har ett bra klimat för djuren att minimera buller, höga ljud och lukter Utnyttja djurens naturliga beteende Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus och/eller att låta dem följa ledardjuret Väntetid i drivgång Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska inte aldrig behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. Något längre väntetid kan dock accepteras om det innebär att en grupp hålls intakt hela vägen fram till bedövningsboxen. (K) Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla ska ske lugnt och värdigt utan att någon använder fysiskt våld. (K) 10.8 Bedövning och avblodning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den stress som djuret utsätts för när det ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också upp regler för hur slakteriet ska hantera de bedövade djuren samt hur det slakteriet ska kontrollera såväl bedövningens effekt och som att djuren är döda efter avlivningen. Det är mycket viktigt med en väl fungerande bedövning, med rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen. Sida 10 av 18

11 Bedöva och avbloda så snart som möjligt När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt och omedelbart därefter avblodas. Dessa moment får endast utföras av personer som har kompetensbevis för bedövning och avblodning för det djurslag som hanteras. (SL) Antal djur i bedövningsbox Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar varandra eller skadar sig på grund av trängseln Övervakning av djur i bedövningsbox Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en sammanhållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K) Kommentar [SW14]:? Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas Kontrollera bedövningens effekt Slakteriet ska omgående kontrollera att bedövningen fungerar omgående efter bedövningen på varje enskilt djur. Bedövningen ska kontrolleras utifrån bedövningsmetod och djurslag.undersök effekten genom kontroll av pupillvidgning eller ögonreflex Övervakning av anläggning för koldioxidbedövning gasbedövning Koldioxidschaktet Anläggningen ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen den är i drift. Slakteriet ansvarar för att det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt gasnivåerkoldioxidhalt och larm och exponeringstider samt ha larm som varnar om koldioxidhalten är för låg vid driftsstörningar. (SL) Slakteriet ska ha ett annat sätt att bedöva djur tillgängligt om gasbedövningen vid kontroll visat sig inte fungera. Djuren får inte gasbedövas igen. Kommentar [SW15]: Eller avvikelser Reservvapen och journalföring av bedövningens effekt Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. (SL) Vid minsta misstanke om att bedövningen inte fungerat ska djuret ombedövas. Slakteriet ska föra journal över hur många gånger man har fått bedöva ytterligare en gång för att för att den första bedövningen inte fungerade. (K) Slakteriet ska också ha rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen samt utvärdering av hur bedövningen fungerar. Sida 11 av 18

12 Hantering av slaktkropp vid och efter avblodning Slakteriet ska avbloda och hantera slaktkropparna utan att obedövade djur märker det. Kommentar [SW16]: Se? Höra? Lukta? Avblodningskontroll Avlivningskontroll Slakteriet ska kontrollera att djuret är dött med en vedertagen metod efter helt avblodatdött ning innan slaktkroppen få gå vidare till nästa steg i slakten. (K/SL) Nötkreatur Uppbindning av djur Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp under transporten. Om djuren binds upp ska hjälpmedel som används vara utformade så att det inte finns risk för strypning eller skada och så att djuren snabbt kan släppas lösa. (SL) Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Lakterande Slakt av högmjölkande djur Högmjölkande djur ska slaktas inom 4 timmar från ankomst till slakteriet. (K) Slakteriet ska ha ett system som garanterar att högmjölkande djur slaktas tidigare än 12 timmar sedan senaste mjölkning. Övernattande djur som lakterar ska ges förtur till slakt eller mjölkas med högst 12 timmars mellanrum. (SL) Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Uppstallningstid Mindre än 4 Mer än 4 timmar Nöt timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta eller mjuk spalt Sida 12 av 18

13 Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) mindre än mer än 600 Utrymme (kvadratmeter) 1 1,5 1,9 2,3 2, Uppstallning av djur i endjursboxar Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till nötkreatur som fötts upp uppbundna är minst 6 kvadratmeter stora djur som fötts upp i lösdriftssystem inte stallas upp i endjursboxar i mer än 4 timmar. Till nötkreatur får endjursboxar i Uddevallsystem användas om de uppfyller följande krav: Hel nedre kant (minst 30 cm från golvytan) Utrymmeskrav enligt svensk lag (L22) Bedövning av nötkreatur Nötkreatur ska bedövas så att andra djur inte märker det. Får och GetLamm Hantering av djur får eller lamm Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra djuren får eller lamm i pälsen, eller ullen eller hornen Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Uppstallningstid Mindre än 4 timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Mer än 4 timmar Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Sida 13 av 18

14 Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) mindre än 50 mer än 50 Utrymme (kvadratmeter) 0, Uppstallning av djur i endjursboxar Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så fall vara minst 2 kvadratmeter stora. Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till får är minst 2 kvadratmeter stora. Får ska i första hand inte stallas upp i endjursbox Gris Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Mindre än 4 timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Tillgång till halm eller annan sysselsättning Mer än 4 timmar Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Tillgång till leksaker Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) Utrymme Sida 14 av 18

15 Gris (slaktsvin) Vuxen gris Mindre än 120 mer än Uppstallning av djur i endjursboxar (kvadratmeter) Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så fall vara minst 2 kvadratmeter stora för grisar som väger maximalt 120 kg. Suggor och galtar som stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 kvadratmeter stora boxar. (SL) 0,75 1,5 Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till grisar är minst 2 kvadratmeter stora. Grisar ska i första hand inte stallas upp i endjursbox Suggor och galtar som stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 kvm (SL) Fjäderfä Fjäderfän ska alltid slaktas samma dag som de kommer till slakteriet Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer in till slakteriet. Det gäller även strutsfåglar. (K) 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän Kommentar [SW17]: Varför inte krav på bedövning innan upphängning? Detta avsnitt beskriver de särskilda regler som gäller för upphängning av fjäderfän före bedövning. Reglerna beskriver hur slakteriet ska hantera momentet för att stressen ska bli så liten som möjligt för djuren Upphängning i fotkrokar fotbyglar Upphängning av höns och slaktkyckling i fotkrokar fotbyglar före bedövningen ska ske lugnt. (SL) Linjen med fotbyglar ska vara så kort som möjligt och utformas så att upphängda fåglar inte stöter mot hinder och så att de utsätts för minsta möjliga stress. Det ska därtill finns särskilda skenor eller plastplattor monterade längs linjen, så kallade comfort plates som ger stöd åt djuren och har en lugnande inverkan. (SL) Linjen med fotbyglar ska utformas så att fåglar som hängs upp inte hänger längre än 30 sekunder, så länge de är vid medvetande. (K) Fotbyglarna ska var anpassade efter fåglarnas storlek. (SL) Hantering av djuret efter upphängning Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotbyglarnakrokarna. (K) Sida 15 av 18

16 Hantering av tunga andra fjäderfän större än höns och kyckling Inga andra fjäderfän än höns och kyckling får slaktas med hjälp av upphängning i fotbyglar. (K) Det är inte tillåtet att slakta fjäderfän större än höns med hjälp av upphängning i fotkrokar. (K) 10.9 Hjort Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort Avlivning av hjort Djurägaren ska avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa djuret så långt det är möjligt. Djurägaren ska avliva hjorten i hägn eller i en hanteringsanläggning i anslutning till hägn. (K) Dokumentationskrav för avlivning av hjort Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker. Ur kapitel 5 Djurhållning 5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling Reglerna i detta avsnitt beskriver dina skyldigheter när du ska slakta fjäderfä eller på något sätt förflytta djur. Generellt ska du hantera djuren varsamt Lägsta slaktålder för fjäderfä För närvarande är det tillåtet att köpa in kycklingar och andra ungar av konventionella fjäderfän om de är yngre än tre dagar, och föda upp till slakt. Gör du det så ska hela karenstiden om 10 veckor ha hunnit gå före slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) Fjäderfä som inte är av en långsamt växande ras får inte slaktas innan de uppnått följande ålder, oavsett om de köps in när de är yngre än tre dagar eller föds upp på gården: 81 dagar för kyckling (EU) 140 dagar för gås. (EU) KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras som en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till dess att Jordbruksverket beslutat annat. Om du köper in KRAV-godkända fjäderfän av långsamväxande ras eller har egen kycklingproduktion av långsamväxande ras på din egen gård, kan du slakta dina fjäderfän som KRAV-godkända oavsett deras ålder. Kommentar [SW18]:? Kommentar [SW19]:? Varför just de två sakerna hur hänger de ihop? Kan man ändra rubrik/styckeindelningen på något sätt? Kommentar [SW20]: Slaktkyckling? Kommentar [SW21]: Ovanlig formulering av regeltext. Blir ospecifikt vem som menas den som driver företaget eller den som är ute i produktionen? Du ska dokumentera slaktåldern Sida 16 av 18

17 Lägsta slaktålder vid inköp av fjäderfä för köttproduktion För närvarande är det tillåtet att köpa in dagsgamla konventionella fjäderfän och föda upp till slakt. Gör du det så ska de vara minst 10 veckor vid slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) Lasta, transportera och lossa djur utan påfrestning Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lossas. (EU). Undvik att sätta samman nya djurgrupper inför slakt. Om du ändå sätter samman nya djurgrupper bör du inte göra det senare än två veckor före transport för att djurgruppen ska hinna etableras. Du ska kunna beskriva hur du hanterar djur för att minimera negativ påverkan vid lastning, transport och lossning Insamling av fjäderfä inför slakt. Insamling och placering av fjäderfä i transportlådor inför slakt ska göras av erfarna personer. Kycklingar kan med fördel samlas in genom maskinell hantering. Vid manuell insamling ska höns och kyckling helst samlas enskilt genom att lyftas i kroppen runt vingarna. (K) Om detta inte är möjligt ska de samlas genom att varsamt ta tag i bägge benen och inte ha mer än tre djur i varje hand. (SL) Gäss och ankor ska också samlas in under lugna förhållanden och hanteras varsamt för att undvika skador på fåglarna. (SL) Du ska kunna beskriva hur du hanterar fjäderfän vid insamling. Kommentar [SW22]: Stor skillnad på kraven i det andra och det tredje stycket under (de två stycken som omfattas av denna kommentar)! Varför skulle man kunna ta tre i varje hand om man inte kan ta en i taget? Ditt certifieringsorgan får ta del av resultat från levande- och köttbesiktning. Du ska tillåta och medverka till att ditt certifieringsorgan får ta del av resultatet från den levandebesiktning och köttbesiktning som sker vid slakt av dina djur som sker vid slakt. (K) (IBS) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska kunna visa att du begärt av ditt slakteri att de ska meddela eventuella grava anmärkningar från slakt av dina djur till ditt certifieringsorgan Hantering och transport av hjortar När du ska hantera hjortdjur ska du ta särskild hänsyn till deras stresskänslighet. Du ska dokumentera vilka förebyggande åtgärder du gör för att du ska kunna hantera hjortdjuren skonsamt (K). Du får bara transportera hjortar när du köper eller säljer avelsdjur eller livdjur. (K) Sida 17 av 18

18 Dokument ska följa livdjur vid försäljning eller förmedling Byter djur ägare ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de senaste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över eventuell pågående karenstid för exempelvis omställning eller behandling. (K) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Ur kapitel 2 Allmänna regler 2.18 Energianvändning Ett mål för den ekologiska produktionen är att minimera energianvändningen och minska behovet av fossil energi. Oavsett vilken KRAV-ansluten produktion du har ska du uppfylla reglerna nedan. Har du KRAV-ansluten växtodling, djurhållning, svamp- eller biodling ska du dessutom uppfylla reglerna i avsnitt Du som har KRAV-ansluten växthusproduktion ska följa reglerna i avsnitt KRAV arbetar med att ta fram mer detaljerade regler för energianvändning även för de övriga regelområdena Sparsamt körsätt Du ska ha en plan för att alla förare av transport- eller arbetsfordon som är permanent verksamma i företaget, utbildas i sparsamt körsätt. Utbildningen ska ge en kompetensnivå i sparsamt körsätt som motsvarar körskolornas förarutbildning. Alla förare i KRAV-anslutna verksamheter ska vara utbildade senast Vid tillfälliga arbetstoppar kan extrapersonal utan utbildning i sparsamt körsätt användas Hänsyn till energieffektivitet vid investeringar När du gör en ny- eller återinvestering i utrustning, eller ny- eller ombyggnad ska energieffektiviteten beaktas. Ditt val av system ska dokumenteras och det ska framgå vilken hänsyn som har tagits till investeringens energiåtgång i drift. (K) Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte av den här regeln Minskad användning av fossila bränslen Du ska ha en plan för att minska beroendet av fossila bränslen till exempel olja, diesel, bensin och fossilgas. (K) Kommentar [SW23]: Företaget Jag saknar något om avfallshantering det blir en hel del avfall från slakteriverksamhet. Sida 18 av 18

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 KIWAS KOMMENTARER Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken

Läs mer

Regelförslag Bilaga 1

Regelförslag Bilaga 1 Regelförslag Bilaga 1 Ekokött:s och Ekologiska Lantbrukarnas remissvar 2002-10-31 KRAVs regler 2003 KAPITEL 10: SLAKT Allmänt 10.1.1 All hantering inklusive transport i samband med slakt skall utföras

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning

DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning Fotograf: Lotta Berg, SLU DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning En presentation av utbildningsmaterialet DISA Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), Sveriges lantbruksuniversitet DISA

Läs mer

Slakt och avlivning. Viktigt med rätt kunskaper. Bultpistol eller annat skjutvapen

Slakt och avlivning. Viktigt med rätt kunskaper. Bultpistol eller annat skjutvapen Slakt och avlivning Viktigt med rätt kunskaper När djur förs till slakt och när de slaktas, ska de skonas från onödigt obehag och lidande. Djur som är skadade, har svårt att gå eller röra på sig ska avlivas

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS GRIS EFTER BEDÖVNING MED KOLDIOXIDGAS

STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS GRIS EFTER BEDÖVNING MED KOLDIOXIDGAS STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS GRIS EFTER BEDÖVNING MED KOLDIOXIDGAS Mål: Att övervaka bedövningseffekten genom bedömning av indikatorer för medvetande tills djuret dött. Ansvar: Djurskyddsansvarig

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV MEDVETSLÖSHET HOS FJÄDERFÄ EFTER BEDÖVNING I ELEKTRISKT VATTENBAD

STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV MEDVETSLÖSHET HOS FJÄDERFÄ EFTER BEDÖVNING I ELEKTRISKT VATTENBAD STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV MEDVETSLÖSHET HOS FJÄDERFÄ EFTER BEDÖVNING I ELEKTRISKT VATTENBAD Mål: Att bedöma medvetslöshet från bedövningen tills fågeln är död, genom antingen avblodning eller genom

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Svar på remiss om ny EUförordning

Svar på remiss om ny EUförordning jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är

Läs mer

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion Egenkontroll Slaktkycklingproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierade slaktkycklingar. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion.

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Epizootihandboken Del I 15 Avlivning_130913

Epizootihandboken Del I 15 Avlivning_130913 1 DEL I KAPITEL 15 AVLIVNING AV DJUR... 3 A. Värdering... 3 B. Avlivning... 4 C. Provtagning m. m. i samband med avlivning... 8 D. Skyddskläder och smittrening... 8 E. Övervakning och rapportering av slakt/avlivning...

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Förslag till nya Allmänna regler 2015 Förslag till nya Allmänna regler 2015 Läsanvisning Dokumentet innehåller förslag till nya allmänna regler kapitel 2, 3 och 20 samt ny bilaga 7. Dessutom innehåller dokumentet förslag till mindre tillägg

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. 1(32) Dnr 31-298/11 2016-06-27 VERSION 2.0 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Djurskyddskontroll på slakteri Fastställd 27 juni 2016 Jordbruksverket 551 82 Jönköping

Läs mer

IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB. IP slakttransport. Standard för kvalitetssäkrad slakttransport

IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB. IP slakttransport. Standard för kvalitetssäkrad slakttransport IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP slakttransport Standard för kvalitetssäkrad slakttransport Grafisk form och produktion Condesign Communications AB 2957.5

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Djurskydd vid slakt. - ett kontrollprojekt LIVSMEDELS VERKET. Rapport 16-2010. av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson

Djurskydd vid slakt. - ett kontrollprojekt LIVSMEDELS VERKET. Rapport 16-2010. av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson Rapport 16-2010 Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning... 2 Introduktion... 3 Djurskyddskontroll

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion.

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion. IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK

KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK VÄLKOMMEN TILL KNORREVÅNGEN SLAKT! Knorrevången Slakt är en aktör som ser ljust på framtiden. De senaste åren har vi utvecklat vår verksamhet och moderniserat

Läs mer

Egenkontroll Ägg 2014

Egenkontroll Ägg 2014 KRAV ekonomisk förening Box 1037-751 40 UPPSALA, Tel 018-15 89 00, regler@krav.se, www.krav.se Egenkontroll Ägg 2014 Om KRAVs syn på djurhållning Att våra husdjur ska ha det bra och leva så naturligt som

Läs mer

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X A Kontrollplats Checklista Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll 1(10) Koordinat X Koordinat Y Län Kommun Församling Fastighetsbeteckning Djurslag enligt PLATS Djurslag

Läs mer

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ SIGILL BIODLING VERSION 2015:2 GILTIG FRÅN 2015-04-01 SIGILL BIODLING Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten till denna

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

g dregskarasbets rättsdatabaser

g dregskarasbets rättsdatabaser SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning...5. Författningsförslag...7 Förslag till Lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) Inledning...

Innehåll. Sammanfattning...5. Författningsförslag...7 Förslag till Lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) Inledning... Innehåll Sammanfattning...5 Författningsförslag...7 Förslag till Lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)...7 Förslag till Förordning om ändring i djurskyddsförordningen (1988:539)...10 1 Inledning...11

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Minsta utrymme (fria innermått) per djur vid transport på väg eller järnväg. Fullvuxna hästar 1,75 m² (0,7 2,5 m) Ponnyer 1 m² (0,6 1,8 m)

Minsta utrymme (fria innermått) per djur vid transport på väg eller järnväg. Fullvuxna hästar 1,75 m² (0,7 2,5 m) Ponnyer 1 m² (0,6 1,8 m) Bilaga 1.1 TAMA HÄSTDJUR Minsta utrymme (fria innermått) per djur vid transport på väg eller järnväg Fullvuxna hästar 1,75 m² (0,7 2,5 m) Unghästar (6-24 månader) vid mindre än 48 timmars transport Unghästar

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Vad är ett djurförsök enligt lagen? För vilka djur gäller försöksdjurslagstiftningen? - Tillämpningsområde

Läs mer

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan, Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 2011:053 Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 1. Tillämpningsområde Denna förordning

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av hägnat vilt

Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av hägnat vilt Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av hägnat vilt Sid 1 (19) Innehåll Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av hägnat vilt...4 1. Inledning...4 2. Syfte och omfattning...4 3. Definitioner...4

Läs mer

Tidigare dokument: Fakta-PM Jordbruksdepartementet 2003/2004. Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Tidigare dokument: Fakta-PM Jordbruksdepartementet 2003/2004. Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Bilaga 1 Rådspromemoria 2004-11-11 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruk) den 22 23 november 2004 Dagordningspunkt x Rubrik: Förslag till rådets förordning om skydd av

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är

Läs mer

STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV FUNKTIONEN HOS ELEKTRISKA VATTENBAD FÖR BEDÖVNING AV FJÄDERFÄ

STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV FUNKTIONEN HOS ELEKTRISKA VATTENBAD FÖR BEDÖVNING AV FJÄDERFÄ STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV FUNKTIONEN HOS ELEKTRISKA VATTENBAD FÖR BEDÖVNING AV FJÄDERFÄ Mål: Att säkerställa att korrekta elektriska inställningar och konstruktion av elektriska vattenbad för fjäderfä,

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Djurtransporter i Sverige

Djurtransporter i Sverige Djurtransporter i Sverige Hur man kan öka djurvälfärd och minska smittspridning LinköpingsUniversitet Professor Uno Wennergren Djurtransporter och dess effekter. SPABIO - Spatiotemporal Biology lab. 5

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Epizootihandboken Del I 19 Transporter20100326

Epizootihandboken Del I 19 Transporter20100326 1 DEL I KAPITEL 19 TRANSPORTER... 3 A. Allmänt... 3 B. Transportfordon och behållare... 4 C. På- och avlastning... 5 D. Försegling m.m.... 7 E. Skyddskläder och smittrening... 7 F. Journalföring och rapportering...

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och

Läs mer

Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: DJUR Ämnet djur behandlar skötsel av djur och anläggningar. I ämnet behandlas djur för livsmedelsproduktion och landskapsvård samt hästar, hundar, sällskapsdjur och djurparksdjur av olika slag. Ämnet omfattar

Läs mer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Tvärvillkor Djurens välbefinnande Tvärvillkor Djurens välbefinnande Landsbygdsverkets utbildning i ansökan om jordbrukarstöd Seinäjoki 12.3.2015 Taina Mikkonen Enheten för djurens hälsa och välfärd Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön. Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön. DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av tuberkulos hos hägnade hjortdjur

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av tuberkulos hos hägnade hjortdjur JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr Datum 22/VLA/2010 Dnr 30.3.2010 3034/14/2009 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.5.2010 tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och

Läs mer

Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser 1. 2. 2 kap. Behandling av djur i slakterier 3. 4.

Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser 1. 2. 2 kap. Behandling av djur i slakterier 3. 4. Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1998:098 Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur LL (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl

Läs mer

Egenkontroll lantbruk

Egenkontroll lantbruk Egenkontroll lantbruk Egenkontroll är ett verktyg för att ha kontroll på hur verksamheten påverkar miljön. En bra egenkontroll ger förutsättningar för att tidigt upptäcka fel på utrustning och felaktig

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter

Förslag till nya föreskrifter Förslag till nya föreskrifter Användning och kontroll av trycksatta anordningar Skadegruppens Temadag 2016 Stockholm Waterfront Congress Centre, Stockholm Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 13 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i djurskyddsförordningen (1988:539); utfärdad den 4 december 2003. SFS 2003:1124 Utkom från trycket den 19 december 2003 Omtryck Regeringen föreskriver

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:30) om avgifter för veterinära besiktningar och kontroller vid slakterier, styckningsanläggningar

Läs mer

Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner

Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner Senast ändrad 16 maj 2014 Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner Nedan finns datum och vilka ändringar som gjorts sedan Regler för KRAV-certifierad produktion, utgåva 2014 trycktes.

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Tvärvillkor Djurens välbefinnande Tvärvillkor Djurens välbefinnande NEUVO -2020 kurser i december 2014 Överinspektör Helena Hepola Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling krav som måste följas för att de flesta jordbrukarstöden ska betalas

Läs mer

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Tvärvillkor Djurskydd Kerstin Edeen Mirjam Håkansson OBS! Bedömningsförslagen utgjorde diskussionsunderlag på kursen, ska inte betraktas som normerande.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur; SJVFS 2012:XX Saknr L22 Utkom från trycket den XXX beslutade den XXXXX

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - KRAV-certifiering utanför EU Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer