Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner

Transkript

1 Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken och borttagen text är genomstruken. Regeltexten i kapitel 10 har fått en ny struktur. För att underlätta jämförelsen med nuvarande regler har vi behållit de gamla regelnumren. Om en regel är ny har den i den här remissversionen fått det regelnummer som följer av den gamla strukturen. Det ändras till den slutliga regeltexten om vi bestämmer oss för att använda den nya strukturen. Några ändringar i avsnitt 5.11 föreslås också, liksom i avsnitt 2.18 energiplanering. 10 Slakt Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt i alla led från uppfödningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt och ha en hög livskvalitet fram till ett slut med minsta möjliga lidande och stressutan lidande och stress. KRAVs princip är att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en lugn miljö för djuren där slakteriet är anpassat till djurens biologi. För att minimera transporter ser KRAV gärna att slakt i framtiden sker antingen på den egna gården eller i ett lokalt slakteri. Då det i dagsläget inte är möjligt accepterar KRAV slakt på ett slakteri som är certifierat för slakt av KRAV-certifierade djur. De områden som KRAV anser att det är allra viktigast är att etablerade djurgrupper hålls samman och att transporttiderna är korta liksom väntetiden i slakteriet. Drivning, övrig hantering, bedövning?? Kommentar [SW1]: Varför är det inte möjligt att ställa detta krav redan nu? Menar man här eg: I de fall det inte är möjligt? Definitioner Avblodning: Tömning av djurkroppen på blod. Djurskyddsansvarig: Ansvar, roll och kompetenskrav för denna person definieras i artikel 17 i Rådets Förordning (EG) nr 1099/2009. I KRAVs regler krävs att alla KRAV-godkända slakterier ska ha en djurskyddsansvarig (även om färre än 1000 djurenheter slaktas) och att denna ska ha genomgått den av Jordbruksverket godkända (kompetensbevis)utbildningen (vilket innebär att förenklat förfarande inte godkänns). Drivning: Att förmå djuren att självmant röra sig för egen maskin i önskad riktning. Kommentar [SW2]: Om djuren självmant rör sig skulle någon drivning eg inte behövas. En stor del ligger i utformningen av inredningen.

2 Etablerad djurgrupp: Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning sociala relationer på gårdenmellanmed varandra. Hård drivning: Förutom olaglig användning av elpåfösare innebär det påhård drivning i form av till exempel vridning av svansen somvilket är förbjudet enligt svensk lag, hårda sparkar och slag eller hårda och/eller upprepade slag eller stötar med tillhygge samt oaktsam drivning med grindar eller liknande. Manual för slakteriet: Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Stress: Stress är kan leda till både fysiska och psykiska påfrestningar för djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och elstötar samt av stress och oro från andra djur. För att minska stressen ska kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Uddevallasystem: En typ av slaktstallinredningssystem med endjursboxar för nötkreatur, bestående av ett antal rader med individuella bås. Systemet är ihopbyggt med drivgångarna. Uppstallning: Inhysa djur i stall för viss tid. Högmjölkande: Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. Kommentar [SW3]: Eller reaktioner hos Kommentar [SW4]: Vad innebär det konkret? Allmänna regler De inledande regelavsnitten innehåller regler som gäller för alla KRAV-godkända slakterier. Sedan Därefter följer avsnitt med specifika regler för respektive djurslag. För slakt av hjortar gäller endast reglerna i avsnitt Utöver de regler som finns i detta kapitel ska slakterierna också följa kapitel 1 och 2, som gäller alla KRAV-anslutna företag Allmänt om slakt och s Slakteriets ansvar Detta avsnitt tar upp vilket ansvar som gäller för KRAV-certifierade slakterier. Tänk på att de åtaganden som kapitel 2 beskriver också gäller för slakterier. I avsnitt 10.1 finns övergripande regler för slakterier, bland annat om djurskyddsansvarigs roll och kompetens. Slakten måste ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAVcertifierat. Slakteriet ska följa reglerna i det här kapitel 10 för åtminstone alla djur som är KRAVcertifierade. I vissa regler där det särskilt anges, gäller reglerna alla djur som slaktas på slakteriet. Sida 2 av 18

3 Slakt ska ske på KRAV-certifierat slakteri Dokumentera rutiner och arbetsinstruktioner Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri. Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller rutiner och arbetsinstruktioner Slakteriet ska ha en KRAV-ansvarig djurskyddsansvarig vid varje slaktanläggning Slakteriet ska ha en djurskyddsansvarig. Om fler än 1000 djurenheter slaktas årligen är det ett lagkrav, men alla KRAV-certifierade slakterier ska ha det oavsett storlek. (K) Djurskyddsansvarig ska ha fullgjort utbildning för det kompetensbevis som krävs och delta i KRAVs årliga möte för djurskyddsansvariga. Djurskyddsansvarig ska utarbeta standardrutiner, övervaka och revidera dem, samt dokumentera eventuella brister i djurvälfärden på slakteriet. Djurskyddsansvarig ska också upprätta en plan för ständiga förbättringar i hanteringen av levande djur. Denna plan ska revideras vid rådgivningstillfällena (10.1.5) och kunna visas för ditt certifieringsorgan vid revision. Kommentar [SW5]: Kontinuerliga? Slakteriet ska ha en person som är utsedd till KRAV-ansvarig vid varje anläggning. Den personen har ansvar för hur slakteriet hanterar de levande djuren från transport till slakt. Den KRAVansvarige ansvarar för att slakteriets personal hanterar djuren enligt KRAVs regler samt för att fortlöpande informera den berörda personalen om KRAVs regler. (K) Slakteriets åtaganden mot uppfödaren Slakteriet ska: ska ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram till och med att djuren avlivas. ordna så att djuruppfödaren får ta del av de slaktanmärkningar som Livsmedelsverkets officiella veterinär gör i samband med slakt Antal revisionsbesök Slakterier ska ha minst två årliga revisioner, varav ett oanmält som inriktas på hanteringen av levande djur. (K) Rådgivning med fokus på djurvälfärd Slakteriet ska i nedanstående fall ta in rådgivningshjälp med specialkomptens i hantering, drivning och bedövning och drivning av djur samt i hur utrustning och inredning ska vara utformad för att få bra djurvälfärd på slakterier. Rådgivningens syfte är att identifiera kritiska punkter i samtliga moment, från avlastning av djuren till bedövning och avlivning. Vid inträde i certifieringen och därefter en gång vart tredje år Vid ny- och ombyggnader samt vid nyinvesteringar av till exempel inredning för slakt (slaktbox eller liknande) Kommentar [SW6]: Vem kan vara rådgivare? Kommentar [SW7]: Kanske istället bedövningbox? Sida 3 av 18

4 Vid hög/ökande frekvens av besiktningsfynd av slaktanmärkningskod 42 (färsk skada) Vid andra anmärkningar eller tecken som tyder på djurvälfärdsproblem Vid andra händelser som ditt certifieringsorgan bedömer inte är tillfredsställande när det gäller djurvälfärd Rådgivningen ska användas som ett verktyg för den djurskyddsvarige att ta fram en plan med förbättringsförslag och tidpunkt för åtgärd gällande djurvälfärden och djurmiljön på slakteriet Energianvänding Förutom de regler för eneriganvändning som finns i avsnitt 2.18 och som alla KRAV-anslutna företag ska följa ska slakterier också följa regeln nedan om förnybar el Förnybar el Slakteriet ska kunna redovisa hur stor andel av dess elanvändning som kommer från förnybara källor. Andelen ska minst motsvara andelen KRAV-certifierad produktion på slakteriet, uttryckt i försäljningsvärde. Slakteriet ska uppfylla regelen vid nytecknande av elavtal men senast tre år efter inträde i certifieringen. Slakterier som var KRAV-certifierade den 1 januari 2014 ska uppfylla regeln senast den 1 januari KRAV rekommenderar att all el som används i företag som har KRAV-certifierad produktion kommer från förnybara energikällor till exempel miljömärkt el och har som ambition att på sikt göra detta till ett regelkrav Hantering och djuromsorg Reglerna i detta avsnitt ska leda till att djuren mår bra på slakteriet fram till dess att de avlivas. Reglerna här handlar om hur djuren ska hanteras, personalens kompetens och vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen. Alla led i samband med slakt innebär att djuren utsätts för stress. Vid på- och avlastning uppstår ett av de mest stressande momenten och därför ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Drivning i samband med transport och slakt ska ske genom att utnyttja djurens naturliga beteende. Personalen ska hålla samman etablerade djurgrupper eftersom djuren stressas av oro hos och hot från andra djur. Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren får den näring som de behöver och att de är sysselsatta vid uppstallning, t.ex. av att äta eller böka. Kommentar [SW8]: Flyttas till avsnitt om uppstallning. Sida 4 av 18

5 Hantering för minimering av stressav djuren ELLER Hantering Djuren ska h Hantera djuren lugnt och värdigt under pålastning, transport, avlastning och på slakteriet med ettså att de stressas så lite som möjligt minimum av stress för djuret. (SL) (EU) Djuren ska hanteras, drivas och inhysas på så sätt att hänsyn tas till deras naturliga beteende. Slakteriet ska ha rutiner för hantering av skadade och sjuka djur. (SL) Kompetenskrav på personal som hanterar djur Samtlig personal som deltar i och vid fixering och avlivning ska ha kompetensbevis utfärdat av Jordbruksverket för djurslaget i fråga. Djurskyddsansvarig ska se till att personalen behärskar de metoder som beskrivs i standardrutinerna samt se till att personalen är väl förtrogen med hur inredning eller utrustning som är utformad för att underlätta drivning ska användas.. Slakteriet ska kunna intyga att det är personalmed erfarenhet av djur som hanterar djuren. Kommentar [SW9]: Underrubrikerna till 10.2 skulle kanske kunna formuleras lite mer enhetligt för att underlätta för läsaren (om man t.ex. bara vill kolla upp något specifikt). Nu är rubriken ibland en regelrätt rubrik, ibland en uppmaning. Kommentar [SW10]: Konstig mening Kommentar [SW11]: T.ex. korrekt användning av grindar/väggar för att driva grisar mot butinan Etablerade djurgrupperblanda inte djur eller djurgrupper ELLER Blandning Slakteriet ska hålla samman etablerade djurgrupper, det vill säga djur som har haft tillräcklig tid tillsammans för att etablera en inbördes rangordning på gården. Slakteriet De får inte blanda etablerade djurgrupper med främmande individer eller grupper för att undvika att de oroar varandra. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se avsnitt regel (K) (IBS) Använd inte elektrisk pådrivare - KRAV-märkta djur underkänns Använd inte elektrisk pådrivare på: KRAV-certifierade djur i något led i kedjan från pålastning till avlivning (gäller samtliga djurslag) Gris, får och get som inte är KRAV-certifierade Får Get Slakteriet ska även arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas på konventionella nötkreatur. Om slakteriet eller en transportör skulle använda elektrisk pådrivare gäller att: KRAV-certifierade djur ska avmärkas. De får inte säljas som KRAV-godkända (gäller samtliga djurslag). Slakteriet ska rapportera antalet avmärkta KRAV-djur till sitt certifieringsorgan. Sida 5 av 18

6 Större avvikelse tilldelas av certifieringsorganet om elektrisk pådrivare används på djurslagen: gris, får och get. Gäller både KRAV-djur och konventionella djur. Slakteriet ska för nötkreatur kunna redovisa till sitt certifieringsorgan vilka åtgärder som vidtas för att minimera antalet fall då elektrisk pådrivare används i fortsättningen Elektrisk pådrivare Ingen får använda elektrisk pådrivare i något led i kedjan från pålastning till avlivning Minimera hård drivning av samtliga djur Slakteriet ska förutom att arbeta aktivt för att minimera användningen av elektrisk pådrivare även minimera förekomsten av onödig eller hård drivning av djuren och istället utnyttja djurens naturliga beteenden för att driva dem. Detta gäller både KRAV-certiferade djur och alla andra djur som hanteras på slakteriet Om någon ändå använder elektrisk pådrivare Om ett slakteri eller en transportör bryter mot förbudet mot elektrisk pådrivare ska djuret underkännas. Slakteriet eller transportören ska meddela certifieringsorganet. För gris och får ska slakteriet arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas. Varje enskilt fall som bryter förbudet är en större avvikelse. För nöt ska slakteriet arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare. Slakteriet ska rapportera antalet underkända djur till certifieringsorganet. Slakteriet ska redovisa åtgärder till certifieringsorganet för hur företaget ska minimera antalet fall i fortsättningen. Om slakteriet vidtar trovärdiga åtgärder och antalet fall sjunker kan certifieringsorganet fortsätta att låta verksamheten vara godkänd utan att varje enskilt brott mot förbudet mot att använda elektrisk pådrivare gäller som en avvikelse. (K) Allvarliga aanmärkningar från besiktning Kött eller slaktkroppar från djur som har fått allvarliga anmärkningar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Skälen tillsådana allvarliga anmärkningar från besiktning av levande djur eller kött kan till exempel vara: djur som är kraftigt förorenade av gödsel djur som är utmärglade eller alltför magra djur med kraftigt förväxta klövar djur med allvarliga yttre skador. Sida 6 av 18

7 Slakteriets ansvar attslakteriet ska meddela certifieringsorganet allvarliga anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg Slakteriet är skyldigt attska omgående meddela allvarliga anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg i besättningen hos en enskild uppfödare. Aktuella anmärkningar är bland annat de som nämns i regel , inom en vecka. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningaren så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. Se även (K) 10.3 Märkning, identifiering och särhållning Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta djurens ursprung. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är skonsammast för djuren för att märka och hålla isär dem Märkning av djur och transportlådor Djur Alla nötkreatur, får och getter samt grisar som anländer till slakteriet ska vara märkta. individuellt. Mindre djurfjäderfä som inte kan märkas individuellt ska levereras i märkta lådor Märkning för spårbarhet KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i varje steg av transport- och slaktprocessen Djurägaransvar och slakteriets ansvar De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för märkningen under resten av transportoch slaktprocessen. (K) Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAVcertifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon dokumentation får slakteriet inte ta emot djuren som KRAV-certifierade. (K) 10.4 Transport Avsnittet beskriver hur transportören ska hantera djuren för att de ska må så bra som möjligt under färden till slakteriet. För djuren innebär transport buller och rörelser som de inte är vana vid. Därför är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att lasten är han har en levande och rörlig last. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband Sida 7 av 18

8 med transport och slakt, De ska h samt hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem med främmande djur Särhållning av djur och djurgrupper Enskilda djur eller etablerade djurgrupper som har haft tillräcklig tid för att etablera en inbördes rangordning på gården ska skiljas från andra djur eller djurgrupper med grindar eller liknande under transporten. Den KRAV-ansvariga på slakteriet ska säkerställa att KRAV-certifierade djur inte blandas med främmande djur eller grupper. (K) (IBS) Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter Slakteriet ska både när de använder sig av egna eller inhyrda transportörer samt när djurägare transporterar in djuren själva vid transport säkerställa att: fordonet har fullgod ventilation så att klimatet är bra för djuren chauffören kör lugnt chauffören har ett intyg på genomgången djurtransportutbildning eller motsvarande den totala transporttiden, inklusive vila inte överskrider 8 timmar (K/SL) fordonet är godkänt av den ansvariga myndigheten länsstyrelsen. transportören är registrerad hos länsstyrelsen. transportören har kännedom om KRAVs regler slakteriets certifieringsorgan vid behov får inspektera djurtransporten, närvara vid lastning och avlastning samt får ta del av relevanta dokument (till exempel kompetensbevis) Ovanstående säkerställes genom slakteriets egna rutiner för chaufförer anställda av slaktertiet eller genom ett transportavtal med externa åkare samt överenskommelser med producenter som transporterar djuren själva Använd inte syntetiska stimulerande eller lugnande medel Ingen får b Behandla inte djuren med syntetiska stimulerande eller lugnande läkemedel före eller under transporten. (KEU) 10.5 Utrymmen och uppstallning Tidpunkt för slakt Detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska ordna lokaler utrymmen för djuren för att de ska må så bra som möjligt på slakteriet. Nej det finns inget om utrymmen i detta avsnitt En ny stallmiljö innebär stress för djuren på grund av exempelvis nya ljud och lukter och därför bör tiden i slakteriet minimeras. Tänk särskilt på att frigående djur från lösdriftssystem inte får stallas upp eller drivas i endjursbox eller Uddevallasystem mer än 4 timmar och att planera så att djuren slipper övernatta på slakteriet. Sida 8 av 18

9 Djurutrymmen på slakteriet Djurens utrymmen och passager på slakteriet ska vara utformade för att utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. Se också avsnitt (K) Djur ska normalt slaktas samma dag som de kommeranländer till slakteriet Slakteriet ska normalt slakta huvuddelen av nötkreaturen, grisarna, och fåren, och lammen och getterna samma dag som de kommer in till slakteriet. I följande undantagsfallundantagsfall följande fall fårkan djuren behöva övernatta på slakteriet: Om djuren av logistikskäl planeras att övernatta och de inte kommer till slakteriet tidigare än två timmar innan slakten normalt slutar för dagen. Om tekniska problem uppstår. Om djur som inte är KRAV-certifierade i större utsträckning än normalt behövt gå före i slaktkön av djurvälfärdsskäl. Det gäller till exempel när det har uppstått problem när djuren kommer till slakteriet eller under slakten som gör att alla djur inte hinner slaktas samma dag. Det kan också gälla när det är svårt att få transporten att komma fram så tidigt på dagen så att djuren hinner slaktas samma dag. Observera dock att det inte är normalt att alla transporter till slakteriet kommer så sent. (K) Kommentar [SW12]: KRAVcertifierade? Eller gäller det alla djur? Kommentar [SW13]: Otydligt, vad vill KRAV? Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar Slakteriet ska dokumentera antal djur, antal tillfällen, datum, tiden för ankomst till slakteriet och orsak till varför KRAV-djur måste övernatta på slakteriet Uppstallning Djuren ska stallas upp på ett sätt som de är vana vid Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Tillgång till vatten Slakteriet ska se till att djuren har fri tillgång till vatten under uppstallningen. Sida 9 av 18

10 10.6 Drivning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stressen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar stress och risken för att djuren skadas. eller utsätts för annat onödigt lidande eller stress Drivränna Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K) Utformning av drivgångar Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stressas. Drivningen ska underlättas genom: att drivgången saknar tvära krökar och blindgångar att undvika motgående luftströmmar och bländande belysning att drivgångarna har ett bra klimat för djuren att minimera buller, höga ljud och lukter Utnyttja djurens naturliga beteende Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus och/eller att låta dem följa ledardjuret Väntetid i drivgång Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska inte aldrig behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. Något längre väntetid kan dock accepteras om det innebär att en grupp hålls intakt hela vägen fram till bedövningsboxen. (K) Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla ska ske lugnt och värdigt utan att någon använder fysiskt våld. (K) 10.8 Bedövning och avblodning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den stress som djuret utsätts för när det ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också upp regler för hur slakteriet ska hantera de bedövade djuren samt hur det slakteriet ska kontrollera såväl bedövningens effekt och som att djuren är döda efter avlivningen. Det är mycket viktigt med en väl fungerande bedövning, med rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen. Sida 10 av 18

11 Bedöva och avbloda så snart som möjligt När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt och omedelbart därefter avblodas. Dessa moment får endast utföras av personer som har kompetensbevis för bedövning och avblodning för det djurslag som hanteras. (SL) Antal djur i bedövningsbox Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar varandra eller skadar sig på grund av trängseln Övervakning av djur i bedövningsbox Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en sammanhållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K) Kommentar [SW14]:? Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas Kontrollera bedövningens effekt Slakteriet ska omgående kontrollera att bedövningen fungerar omgående efter bedövningen på varje enskilt djur. Bedövningen ska kontrolleras utifrån bedövningsmetod och djurslag.undersök effekten genom kontroll av pupillvidgning eller ögonreflex Övervakning av anläggning för koldioxidbedövning gasbedövning Koldioxidschaktet Anläggningen ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen den är i drift. Slakteriet ansvarar för att det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt gasnivåerkoldioxidhalt och larm och exponeringstider samt ha larm som varnar om koldioxidhalten är för låg vid driftsstörningar. (SL) Slakteriet ska ha ett annat sätt att bedöva djur tillgängligt om gasbedövningen vid kontroll visat sig inte fungera. Djuren får inte gasbedövas igen. Kommentar [SW15]: Eller avvikelser Reservvapen och journalföring av bedövningens effekt Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. (SL) Vid minsta misstanke om att bedövningen inte fungerat ska djuret ombedövas. Slakteriet ska föra journal över hur många gånger man har fått bedöva ytterligare en gång för att för att den första bedövningen inte fungerade. (K) Slakteriet ska också ha rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen samt utvärdering av hur bedövningen fungerar. Sida 11 av 18

12 Hantering av slaktkropp vid och efter avblodning Slakteriet ska avbloda och hantera slaktkropparna utan att obedövade djur märker det. Kommentar [SW16]: Se? Höra? Lukta? Avblodningskontroll Avlivningskontroll Slakteriet ska kontrollera att djuret är dött med en vedertagen metod efter helt avblodatdött ning innan slaktkroppen få gå vidare till nästa steg i slakten. (K/SL) Nötkreatur Uppbindning av djur Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp under transporten. Om djuren binds upp ska hjälpmedel som används vara utformade så att det inte finns risk för strypning eller skada och så att djuren snabbt kan släppas lösa. (SL) Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Lakterande Slakt av högmjölkande djur Högmjölkande djur ska slaktas inom 4 timmar från ankomst till slakteriet. (K) Slakteriet ska ha ett system som garanterar att högmjölkande djur slaktas tidigare än 12 timmar sedan senaste mjölkning. Övernattande djur som lakterar ska ges förtur till slakt eller mjölkas med högst 12 timmars mellanrum. (SL) Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Uppstallningstid Mindre än 4 Mer än 4 timmar Nöt timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta eller mjuk spalt Sida 12 av 18

13 Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) mindre än mer än 600 Utrymme (kvadratmeter) 1 1,5 1,9 2,3 2, Uppstallning av djur i endjursboxar Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till nötkreatur som fötts upp uppbundna är minst 6 kvadratmeter stora djur som fötts upp i lösdriftssystem inte stallas upp i endjursboxar i mer än 4 timmar. Till nötkreatur får endjursboxar i Uddevallsystem användas om de uppfyller följande krav: Hel nedre kant (minst 30 cm från golvytan) Utrymmeskrav enligt svensk lag (L22) Bedövning av nötkreatur Nötkreatur ska bedövas så att andra djur inte märker det. Får och GetLamm Hantering av djur får eller lamm Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra djuren får eller lamm i pälsen, eller ullen eller hornen Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Uppstallningstid Mindre än 4 timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Mer än 4 timmar Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Sida 13 av 18

14 Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) mindre än 50 mer än 50 Utrymme (kvadratmeter) 0, Uppstallning av djur i endjursboxar Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så fall vara minst 2 kvadratmeter stora. Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till får är minst 2 kvadratmeter stora. Får ska i första hand inte stallas upp i endjursbox Gris Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Mindre än 4 timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Tillgång till halm eller annan sysselsättning Mer än 4 timmar Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Tillgång till leksaker Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) Utrymme Sida 14 av 18

15 Gris (slaktsvin) Vuxen gris Mindre än 120 mer än Uppstallning av djur i endjursboxar (kvadratmeter) Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så fall vara minst 2 kvadratmeter stora för grisar som väger maximalt 120 kg. Suggor och galtar som stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 kvadratmeter stora boxar. (SL) 0,75 1,5 Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till grisar är minst 2 kvadratmeter stora. Grisar ska i första hand inte stallas upp i endjursbox Suggor och galtar som stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 kvm (SL) Fjäderfä Fjäderfän ska alltid slaktas samma dag som de kommer till slakteriet Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer in till slakteriet. Det gäller även strutsfåglar. (K) 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän Kommentar [SW17]: Varför inte krav på bedövning innan upphängning? Detta avsnitt beskriver de särskilda regler som gäller för upphängning av fjäderfän före bedövning. Reglerna beskriver hur slakteriet ska hantera momentet för att stressen ska bli så liten som möjligt för djuren Upphängning i fotkrokar fotbyglar Upphängning av höns och slaktkyckling i fotkrokar fotbyglar före bedövningen ska ske lugnt. (SL) Linjen med fotbyglar ska vara så kort som möjligt och utformas så att upphängda fåglar inte stöter mot hinder och så att de utsätts för minsta möjliga stress. Det ska därtill finns särskilda skenor eller plastplattor monterade längs linjen, så kallade comfort plates som ger stöd åt djuren och har en lugnande inverkan. (SL) Linjen med fotbyglar ska utformas så att fåglar som hängs upp inte hänger längre än 30 sekunder, så länge de är vid medvetande. (K) Fotbyglarna ska var anpassade efter fåglarnas storlek. (SL) Hantering av djuret efter upphängning Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotbyglarnakrokarna. (K) Sida 15 av 18

16 Hantering av tunga andra fjäderfän större än höns och kyckling Inga andra fjäderfän än höns och kyckling får slaktas med hjälp av upphängning i fotbyglar. (K) Det är inte tillåtet att slakta fjäderfän större än höns med hjälp av upphängning i fotkrokar. (K) 10.9 Hjort Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort Avlivning av hjort Djurägaren ska avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa djuret så långt det är möjligt. Djurägaren ska avliva hjorten i hägn eller i en hanteringsanläggning i anslutning till hägn. (K) Dokumentationskrav för avlivning av hjort Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker. Ur kapitel 5 Djurhållning 5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling Reglerna i detta avsnitt beskriver dina skyldigheter när du ska slakta fjäderfä eller på något sätt förflytta djur. Generellt ska du hantera djuren varsamt Lägsta slaktålder för fjäderfä För närvarande är det tillåtet att köpa in kycklingar och andra ungar av konventionella fjäderfän om de är yngre än tre dagar, och föda upp till slakt. Gör du det så ska hela karenstiden om 10 veckor ha hunnit gå före slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) Fjäderfä som inte är av en långsamt växande ras får inte slaktas innan de uppnått följande ålder, oavsett om de köps in när de är yngre än tre dagar eller föds upp på gården: 81 dagar för kyckling (EU) 140 dagar för gås. (EU) KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras som en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till dess att Jordbruksverket beslutat annat. Om du köper in KRAV-godkända fjäderfän av långsamväxande ras eller har egen kycklingproduktion av långsamväxande ras på din egen gård, kan du slakta dina fjäderfän som KRAV-godkända oavsett deras ålder. Kommentar [SW18]:? Kommentar [SW19]:? Varför just de två sakerna hur hänger de ihop? Kan man ändra rubrik/styckeindelningen på något sätt? Kommentar [SW20]: Slaktkyckling? Kommentar [SW21]: Ovanlig formulering av regeltext. Blir ospecifikt vem som menas den som driver företaget eller den som är ute i produktionen? Du ska dokumentera slaktåldern Sida 16 av 18

17 Lägsta slaktålder vid inköp av fjäderfä för köttproduktion För närvarande är det tillåtet att köpa in dagsgamla konventionella fjäderfän och föda upp till slakt. Gör du det så ska de vara minst 10 veckor vid slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) Lasta, transportera och lossa djur utan påfrestning Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lossas. (EU). Undvik att sätta samman nya djurgrupper inför slakt. Om du ändå sätter samman nya djurgrupper bör du inte göra det senare än två veckor före transport för att djurgruppen ska hinna etableras. Du ska kunna beskriva hur du hanterar djur för att minimera negativ påverkan vid lastning, transport och lossning Insamling av fjäderfä inför slakt. Insamling och placering av fjäderfä i transportlådor inför slakt ska göras av erfarna personer. Kycklingar kan med fördel samlas in genom maskinell hantering. Vid manuell insamling ska höns och kyckling helst samlas enskilt genom att lyftas i kroppen runt vingarna. (K) Om detta inte är möjligt ska de samlas genom att varsamt ta tag i bägge benen och inte ha mer än tre djur i varje hand. (SL) Gäss och ankor ska också samlas in under lugna förhållanden och hanteras varsamt för att undvika skador på fåglarna. (SL) Du ska kunna beskriva hur du hanterar fjäderfän vid insamling. Kommentar [SW22]: Stor skillnad på kraven i det andra och det tredje stycket under (de två stycken som omfattas av denna kommentar)! Varför skulle man kunna ta tre i varje hand om man inte kan ta en i taget? Ditt certifieringsorgan får ta del av resultat från levande- och köttbesiktning. Du ska tillåta och medverka till att ditt certifieringsorgan får ta del av resultatet från den levandebesiktning och köttbesiktning som sker vid slakt av dina djur som sker vid slakt. (K) (IBS) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska kunna visa att du begärt av ditt slakteri att de ska meddela eventuella grava anmärkningar från slakt av dina djur till ditt certifieringsorgan Hantering och transport av hjortar När du ska hantera hjortdjur ska du ta särskild hänsyn till deras stresskänslighet. Du ska dokumentera vilka förebyggande åtgärder du gör för att du ska kunna hantera hjortdjuren skonsamt (K). Du får bara transportera hjortar när du köper eller säljer avelsdjur eller livdjur. (K) Sida 17 av 18

18 Dokument ska följa livdjur vid försäljning eller förmedling Byter djur ägare ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de senaste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över eventuell pågående karenstid för exempelvis omställning eller behandling. (K) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Ur kapitel 2 Allmänna regler 2.18 Energianvändning Ett mål för den ekologiska produktionen är att minimera energianvändningen och minska behovet av fossil energi. Oavsett vilken KRAV-ansluten produktion du har ska du uppfylla reglerna nedan. Har du KRAV-ansluten växtodling, djurhållning, svamp- eller biodling ska du dessutom uppfylla reglerna i avsnitt Du som har KRAV-ansluten växthusproduktion ska följa reglerna i avsnitt KRAV arbetar med att ta fram mer detaljerade regler för energianvändning även för de övriga regelområdena Sparsamt körsätt Du ska ha en plan för att alla förare av transport- eller arbetsfordon som är permanent verksamma i företaget, utbildas i sparsamt körsätt. Utbildningen ska ge en kompetensnivå i sparsamt körsätt som motsvarar körskolornas förarutbildning. Alla förare i KRAV-anslutna verksamheter ska vara utbildade senast Vid tillfälliga arbetstoppar kan extrapersonal utan utbildning i sparsamt körsätt användas Hänsyn till energieffektivitet vid investeringar När du gör en ny- eller återinvestering i utrustning, eller ny- eller ombyggnad ska energieffektiviteten beaktas. Ditt val av system ska dokumenteras och det ska framgå vilken hänsyn som har tagits till investeringens energiåtgång i drift. (K) Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte av den här regeln Minskad användning av fossila bränslen Du ska ha en plan för att minska beroendet av fossila bränslen till exempel olja, diesel, bensin och fossilgas. (K) Kommentar [SW23]: Företaget Jag saknar något om avfallshantering det blir en hel del avfall från slakteriverksamhet. Sida 18 av 18