Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18

Transkript

1 KIWAS KOMMENTARER Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken och borttagen text är genomstruken. Regeltexten i kapitel 10 har fått en ny struktur. För att underlätta jämförelsen med nuvarande regler har vi behållit de gamla regelnumren. Om en regel är ny har den i den här remissversionen fått det regelnummer som följer av den gamla strukturen. Det ändras till den slutliga regeltexten om vi bestämmer oss för att använda den nya strukturen. Några ändringar i avsnitt 5.11 föreslås också, liksom i avsnitt 2.18 energiplanering. 10 Slakt Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt i alla led från uppfödningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt och ha en hög livskvalitet BEGREPPET HÖG LIVSKVALITET LÅTER ÖVERDRIVET I SAMMANHANGET FORMULERA OM. fram till ett slut med minsta möjliga lidande och stressutan lidande och stress. KRAVs princip är att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en lugn miljö för djuren där slakteriet är anpassat till djurens biologi. För att minimera transporter ser KRAV gärna att slakt i framtiden sker antingen på den egna gården eller i ett lokalt slakteri. Då det i dagsläget inte är möjligt accepterar KRAV slakt på ett slakteri som är certifierat för slakt av KRAV-certifierade djur. De områden som KRAV anser att det är allra viktigast är att etablerade djurgrupper hålls samman och att transporttiderna är korta liksom väntetiden i slakteriet. STRYK ELLER FORMULERA OM! EFTERSOM TRANSPORTTID PÅ 8 TIMMAR SAMT ÖVERNATTNING TILLÅTS UPP TILL 49% AV DJUREN BLIR DENNA TEXT MISSVISANDE. Definitioner Avblodning: Tömning av djurkroppen på blod. Djurskyddsansvarig: Ansvar, roll och kompetenskrav för denna person definieras i artikel 17 i Rådets Förordning (EG) nr 1099/2009. I KRAVs regler krävs att alla KRAV-godkända slakterier

2 ska ha en djurskyddsansvarig (även om färre än 1000 djurenheter slaktas) och att denna ska ha genomgått den av Jordbruksverket godkända kompetensbevisutbildningen (vilket innebär att förenklat förfarande HÄNVISNING? inte godkänns). Drivning: Att förmå djuren att självmant röra sig för egen maskin i önskad riktning. Etablerad djurgrupp: Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning sociala relationer på gårdenmellan varandra. Hård drivning: VEMS DEFINITION ÄR DETTA? KRAVS EGEN? FLYTTA IN I REGEL ! Förutom olaglig användning av elpåfösare innebär det pådrivning i form av till exempel vridning av svansen som är förbjudet enligt svensk lag, hårda sparkar och slag eller hårda och/eller upprepade slag eller stötar med tillhygge samt oaktsam drivning med grindar eller liknande. Manual för slakteriet: FLYTTA DETTA TILL SJÄLVA REGELN Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Standardrutin: ett nytt begrepp som introducerats. Definiera och hänvisa till t ex t slaktförordningen. Eller kan ordet standardrutiner skippas och bara kallas rutiner? Är det någon skillnad på standardrutiner och begreppen dokumenterade rutiner, rutiner eller arbetsinstruktioner som annars används i KRAVs regler? Stress: Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar för djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen ska kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Uddevallasystem: En typ av slaktstallinredningssystem med endjursboxar för nötkreatur, bestående av ett antal rader med individuella bås. Systemet är ihopbyggt med drivgångarna. Uppstallning: Inhysa djur i stall för viss tid. Högmjölkande: Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. Allmänna regler De inledande regelavsnitten innehåller regler som gäller för alla KRAV-godkända slakterier. Sedan följer avsnitt med specifika regler för respektive djurslag. För slakt av hjortar gäller endast reglerna i avsnitt Utöver de regler som finns i detta kapitel ska slakterierna också följa kapitel 1 och 2, som gäller alla KRAV-anslutna företag Allmänt om slakt och s Slakteriets ansvar Detta avsnitt tar upp vilket ansvar som gäller för KRAV-certifierade slakterier. Tänk på att de åtaganden som kapitel 2 beskriver också gäller för slakterier. Sida 2 av 23

3 I avsnitt 10.1 finns övergripande regler för slakterier, bland annat om djurskyddsansvarigs roll och kompetens. Slakten måste ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAVcertifierat. Slakteriet ska följa reglerna i det här kapitel 10 för åtminstone alla djur som är KRAVcertifierade. I vissa regler där det särskilt anges, gäller reglerna alla djur som slaktas på slakteriet Slakt ska ske på KRAV-certifierat slakteri Dokumentera rutiner och arbetsinstruktioner Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri. OBS, HÄR HAR NI STRUKIT EN VIKTIG REGEL! KANSKE SKA STÅ I KAPITEL 5 ISTÄLLET?: För att köttet ska kunna säljas som KRAV-godkänt, måste djuret slaktas på ett KRAV-certifierat slakteri. Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller rutiner och arbetsinstruktioner. FLYTTA HIT DEFINITIONEN FÖR MANUAL Slakteriet ska ha en KRAV-ansvarig djurskyddsansvarig vid varje slaktanläggning Slakteriet ska ha en djurskyddsansvarig. Om fler än 1000 djurenheter slaktas årligen är det ett lagkrav, men alla KRAV-certifierade slakterier ska ha det oavsett storlek. (K) BRA! Djurskyddsansvarig ska ha fullgjort utbildning för det kompetensbevis som krävs och delta i KRAVs årliga möte för djurskyddsansvariga. Djurskyddsansvarig ska utarbeta standardrutiner (=SAMMA SOM RUTINER? DEFINIERA BEGREPPET ELLER VÄLJ SAMMA BEGREPP SOM I ÖVRIGA KAPITEL ), övervaka och revidera dem, samt dokumentera eventuella brister i djurvälfärden på slakteriet. (EV EGEN REGEL? EV INTEGRERAS M REGEL , Djurskyddsansvarig ska också upprätta en plan för ständiga förbättringar i hanteringen av levande djur. Denna plan ska innehålla definierade mål och tidsplaner. Den ska revideras vid de rådgivningstillfällena ( som beskrivs i regel ) och kunna visas för ditt certifieringsorgan vid revision. Slakteriet ska ha en person som är utsedd till KRAV-ansvarig vid varje anläggning. Den personen har ansvar för hur slakteriet hanterar de levande djuren från transport till slakt. Den KRAVansvarige ansvarar för att slakteriets personal hanterar djuren enligt KRAVs regler samt för att fortlöpande informera den berörda personalen om KRAVs regler. (K) Slakteriets åtaganden mot uppfödaren Slakteriet ska: ska ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram till och med att djuren avlivas. (K?) Sida 3 av 23

4 ordna så att djuruppfödaren får ta del av de slaktanmärkningar som Livsmedelsverkets officiella veterinär gör i samband med slakt BRA (K) Antal revisionsbesök Slakterier ska ha minst två årliga revisioner, varav ett oanmält som inriktas på hanteringen av levande djur. (K) Undantagna är små slakterier. (DISKUTERA DEFINITION AV SMÅ SLAKTERIER. ALTERNATIVT SLAKTERIER SOM SLAKTAR MINDRE ÄN XX ANTAL KRAV-DJUR PER ÅR. ) MOTIVERING: OBSERVATION AV LEVANDE DJUR RYMS INOM NORMAL REVISIONSTID PÅ SMÅ SLAKTERIER. DESSUTOM VIKTIGT ATT DET INTE BLIR FÖR DYRT FÖR SMÅ SLAKTERIER ATT VARA KRAV-CERTIFIERADE. DESSA HAR OFTA EN LUGN DJURMILJÖ O HANTERING. SKULLE AVVIKELSER ELLER PROBLEM FINNAS KAN CERTIFIERINGSORGANET ALLTID LÄGGA IN EXTRA REVISIONER. VI TYCKER DET ÄR VIKTIGT ATT DET BLIR ETT UNDANTAG FÖR MINDRE SLAKTERIER! DISKUSSION/ KALIBRERINGSFRÅGA: SLAKTERIREVISION INNEHÅLLER OFTAST BÅDE KAPITEL 10 OCH VANLIG FÖRÄDLINGSREVISION I STÖRRE EL MINDRE OMFATTNING. DET KAN HA MÅNGA PRODUKTIONSLINJER ELLLER FÄRRE. DETTA MOTIVERAR MER REVISIONSTID /ALT FLERA BESÖK PÅ STORA SLAKTERIER. (T EX 3 SLAKTLINJER, FLERA STYCKNINGSLINJER) HANTERAS MÖJLIGEN OLIKA AV OLIKA REVISORER/CERT ORG. NÅGOT SOM GÖR ATT OLIKA MYCKET TID LÄGGS PÅ KAPITEL 10-REVISION, DVS OBSERVATION AV DJUREN, I OLIKA FALL Förbättringsarbete och utomstående rrådgivning med fokus på djurvälfärd FLYTTA UPP SOM Slakteriet ska i nedanstående fall ta in utomstående/oberoende rådgivningshjälp med specialkomptens i hantering och drivning av djur samt i hur utrustning och inredning ska vara utformad för att få bra djurvälfärd på slakterier. Rådgivningens syfte är att identifiera kritiska punkter i samtliga moment, från avlastning av djuren till bedövning och avlivning och hjälpa till att hitta lösnignar. Utomstående rådgivning ska anlitas:. Vid inträde i certifieringen och därefter en gång vart tredje år Vid ny- och ombyggnader samt vid nyinvesteringar av till exempel inredning för slakt (slaktbox eller liknande) Vid hög/ökande frekvens av besiktningsfynd av slaktanmärkningskod 42 (färsk skada) Vid andra anmärkningar eller tecken som tyder på djurvälfärdsproblem,t ex regelbunden avnändning av elpåfösare eller hård drivning (se regel ) Vid andra händelser som ditt certifieringsorgan bedömer inte är tillfredsställande när det gäller djurvälfärd Rådgivningen ska användas som ett verktyg för den djurskyddsvarige att ta fram en plan med förbättringsförslag och tidpunkt för åtgärd gällande djurvälfärden och djurmiljön på slakteriet. Sida 4 av 23

5 BRA FÖRSLAG! VIKTIGT ATT STÄLLA KRAV PÅ HELA SLAKTERIETS DJURHANTERING OCH INTE BARA KRAV-DJURENS. INTE MINST FÖR ATT SÄRHANTERINGEN AV KRAV-DJUR OFTA ÄR PROBLEMATISK I EN ICKE VÄLFUNGERANDE MILJÖ. DISKUSSION: 1. VILKEN KOMPETENS SKA RÅDGIVAREN HA? 2. VIKTIGT ATT FÖRBÄTTRINGSARBETET BLIR KONKRET OCH TIDSSATT OCH VILLKOR FÖR FORTSATT GODKÄNNANDE, INTE BARA ETT DOKUMENT. 3. VILKEN MINIMINIVÅ SKA DJURVÄLFÄRDEN HÅLLA FÖR ATT ETT NYTT SLAKTERI SKA KUNNA KRAV-GODKÄNNAS EFTER INBESIKTNING? Energianvändning EJ DISKUTERAT ENERGIRELGERNA Förutom de regler för eneriganvändning som finns i avsnitt 2.18 och som alla KRAV-anslutna ska följa ska slakterier också följa regeln nedan om förnybar el. (K) Förnybar el Slakteriet ska kunna redovisa hur stor andel av dess elanvändning som kommer från förnybara källor. Andelen ska minst motsvara andelen KRAV-certifierad produktion på slakteriet, uttryckt i försäljningsvärde. Slakteriet ska uppfylla reglen vid nytecknande av elavtal men senast tre år efter inträde i certifieringen. Slakterier som var KRAV-certifierade den 1 januari 2014 ska uppfylla regeln senast den 1 januari KRAV rekommenderar att all el som används i företag som har KRAV-certifierad produktion kommer från förnybara energikällor till exempel miljömärkt el och har som ambition att på sikt göra detta till ett regelkrav. (K) 10.2 Hantering och djuromsorg Reglerna i detta avsnitt ska leda till att djuren mår bra på slakteriet fram till dess att de avlivas. Reglerna här handlar om hur djuren ska hanteras, personalens kompetens och vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen.(brister I VILKEN HANTERING? PÅ SLAKTERIET ELLER GÅRDEN?) Alla led i samband med slakt innebär att djuren utsätts för stress. Vid på- och avlastning uppstår ett av de mest stressande momenten och därför ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Drivning i samband med transport och slakt ska ske genom att utnyttja djurens naturliga beteende. Personalen ska hålla samman etablerade djurgrupper eftersom djuren stressas av oro hos och hot från andra djur. Sida 5 av 23

6 Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren får den näring som de behöver och att de är sysselsatta.?? JA! SYSSELSÄTTNING ÄR VIKTIG, MEN NI FÖRESLÅR ATT TA BORT KRAVET PÅ GROVFODER. INGEN SYSSELSÄTTNING ÄR KVAR FÖR NÖT O FÅR! Hantering av djuren Djuren ska h Hantera djuren lugnt och värdigt under pålastning, transport, avlastning och på slakteriet med ettså att de stressas så lite som möjligt minimum av stress för djuret. (SL) (EU) Djuren ska hanteras, drivas och inhysas på så sätt att hänsyn tas till deras naturliga beteende. Slakteriet ska ha rutiner för hantering av skadade och sjuka djur. (SL) ORDET INHYSAS ÄR NYTT, TIDIGARE UPPSTALLAS. VÄLJ ENHETLIGT VOKABULÄR! Kompetenskrav på personal som hanterar djur Samtlig personal som deltar i och vid fixering och avlivning ska ha kompetensbevis utfärdat av Jordbruksverket för djurslaget i fråga. (SL?) VAD GÄLLER FÖR PERSONAL SOM HANTERAR DJUREN I STALLET FÖRUTOM FIXERING OCH AVLIGNING? I RUBRIKEN STÅR HANTERAR DJUR, I REGELN STÅR NÅGOT ANNAT. FÖRTYDLIGA OM KRAV KRÄVER MER ÄN LAGSTIFTNINGEN ELLER SAMMA? Djurskyddsansvarig ska se till att personalen behärskar de metoder som beskrivs i standardrutinerna. Slakteriet ska kunna intyga att det är personalmed erfarenhet av djur som hanterar djuren Etablerade djurgrupperblanda inte djur eller djurgrupper Slakteriet ska hålla samman etablerade djurgrupper, det vill säga djur som har haft tillräcklig tid tillsammans för att etablera en inbördes rangordning på gården. Slakteriet De får inte blanda etablerade djurgrupper med främmande individer eller grupper för att undvika att de oroar varandra. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se avsnitt regel (K) (IBS) Använd inte elektrisk pådrivare - KRAV-märkta djur underkänns Använd inte elektrisk pådrivare på: KRAV-certifierade djur i något led i kedjan från pålastning till avlivning (gäller samtliga djurslag) Gris GÄLLER DET ÄVEN SUGGOR O GALTAR? Får Sida 6 av 23

7 Get Slakteriet ska även arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas på konventionella nötkreatur. Detta bör vara en del i slakteriets förbättringsarbete, se regel 10.1.x BRA FÖRSLAG! DETTA HÄNGER NÄRA IHOP MED RISKEN FÖR ATT KRAV-DJUR ELPÅFÖSES. OCH SYSTEMET MED AVCERTIFIERING AV ELPÅFÖSTA KRAV-DJUR ÄR YTTERST OTILLFÖRLITLIGT. Om slakteriet eller en transportör skulle använda elektrisk pådrivare gäller att: KRAV-certifierade djur ska avmärkas. De får inte säljas som KRAV-godkända (gäller samtliga djurslag). Slakteriet ska rapportera antalet avmärkta KRAV-djur till sitt certifieringsorgan. (Större avvikelse tilldelas av certifieringsorganet om elektrisk pådrivare används på djurslagen: gris, får och get. Gäller både KRAV-djur och konventionella djur.) I KAPITLET I ÖVRIGT HAR INTE STÖRRE RESP MINDRE AVVIKELSE ANGIVITS. STRYK ELLER SKRIV GENOMGÅENDE. Slakteriet ska för nötkreatur kunna redovisa till sitt certifieringsorgan vilka åtgärder som vidtas för att minimera antalet fall då elektrisk pådrivare används i fortsättningen Elektrisk pådrivare Ingen får använda elektrisk pådrivare i något led i kedjan från pålastning till avlivning Minimera hård drivning av samtliga djur Slakteriet ska förutom att arbeta aktivt för att minimera anvädningen av elektrisk pådrivare även minimera förekomsten av onödig eller hård drivning av djuren och istället utnyttja djurens naturliga beteenden för att driva dem. Detta gäller både KRAV-certiferade djur och alla andra djur som hanteras på slakteriet. Hård drivning innebär pådrivning i form av till exempel vridning av svansen som är förbjudet enligt svensk lag, hårda sparkar och slag eller hårda och/eller upprepade slag eller stötar med tillhygge samt oaktsam drivning med grindar eller liknande. BRA FÖRSLAG. GRÄNSDRAGNING KAN SÄKERT BLI BLI KNIVIG, MEN DET GÄLLER MÅNGA REGLER Om någon ändå använder elektrisk pådrivare Om ett slakteri eller en transportör bryter mot förbudet mot elektrisk pådrivare ska djuret underkännas. Slakteriet eller transportören ska meddela certifieringsorganet. Sida 7 av 23

8 För gris och får ska slakteriet arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas. Varje enskilt fall som bryter förbudet är en större avvikelse. För nöt ska slakteriet arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare. Slakteriet ska rapportera antalet underkända djur till certifieringsorganet. Slakteriet ska redovisa åtgärder till certifieringsorganet för hur företaget ska minimera antalet fall i fortsättningen. Om slakteriet vidtar trovärdiga åtgärder och antalet fall sjunker kan certifieringsorganet fortsätta att låta verksamheten vara godkänd utan att varje enskilt brott mot förbudet mot att använda elektrisk pådrivare gäller som en avvikelse. (K) Allvarliga aanmärkningar från besiktning Kött eller slaktkroppar från djur som har fått allvarliga anmärkningar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Skälen tillsådana allvarliga anmärkningar från besiktning av levande djur eller kött kan till exempel vara: djur som är kraftigt förorenade av gödsel djur som är utmärglade eller alltför magra djur med kraftigt förväxta klövar djur med allvarliga yttre skador Slakteriets ansvar attslakteriet ska meddela certifieringsorganet allvarliga anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg Slakteriet är skyldigt attska omgående meddela allvarliga anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg i besättningen hos en enskild uppfödare. Aktuella anmärkningar är bland annat de som nämns i regel , inom en vecka. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningaren så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. Se även (K) REGELN HAR BLIVIT BÅDE TYDLIGARE OCH LUDDIGARE. TYDLIGARE ATT DET GÄLLER ALLVARLIGA ANMÄRKNINGAR, MEN LUDDIGT EFTERSOM DET STÅR T.EX. OTYDLIGT FÖR SLAKTERIPERSONALEN VILKA DJUR SOM SKA AVCERTIFIERAS. SKA SLAKTERIET TA STÄLLNING TILL VILKA KRAV-DJUR SOM SKA AVCERTIFIERAS? 10.3 Märkning, identifiering och särhållning Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta djurens ursprung. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är skonsammast för djuren för att märka och hålla isär dem Märkning av djur och transportlådor Djur Alla nötkreatur, får och getter samt grisar som anländer till slakteriet ska vara märkta. individuellt. Mindre djurfjäderfä som inte kan märkas individuellt ska levereras i märkta lådor. Sida 8 av 23

9 HUR SKA DE VARA MÄRKTA? KANSKE EN KALIBRERINGSFRÅGA Märkning för spårbarhet KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i varje steg av transport- och slaktprocessen Djurägaransvar och slakteriets ansvar De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för märkningen under resten av transportoch slaktprocessen. (K) Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAVcertifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon dokumentation får slakteriet inte ta emot djuren som KRAV-certifierade. (K) 10.4 Transport Avsnittet beskriver hur transportören ska hantera djuren för att de ska må så bra som möjligt under färden till slakteriet. För djuren innebär transport buller och rörelser som de inte är vana vid. Därför är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att lasten är han har en levande och rörlig last. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband med transport och slakt, De ska h samt hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem med främmande djur Särhållning av djur och djurgrupper Enskilda djur eller etablerade djurgrupper som har haft tillräcklig tid för att etablera en inbördes rangordning på gården ska skiljas från andra djur eller djurgrupper med grindar eller liknande under transporten. Den KRAV-ansvariga på slakteriet ska säkerställa att KRAV-certifierade djur inte blandas med främmande djur eller grupper. (K) (IBS) Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter Slakteriet ska både när de använder sig av egna eller inhyrda transportörer samt när djurägare transporterar in djuren själva BRA FÖRTYDLIGANDE! vid transport säkerställa att: VILKET ÄR K OCH VILKET SL? Sida 9 av 23

10 fordonet har fullgod ventilation så att klimatet är bra för djuren chauffören kör lugnt chauffören har ett intyg på genomgången djurtransportutbildning eller motsvarande den totala transporttiden, inklusive vila inte överskrider 8 timmar (K/SL) fordonet är godkänt av den ansvariga myndigheten länsstyrelsen. transportören är registrerad hos länsstyrelsen. transportören har kännedom om KRAVs regler slakteriets certifieringsorgan vid behov får inspektera djurtransporten, närvara vid lastning och avlastning samt får ta del av relevanta dokument (till exempel kompetensbevis) Ovanstående säkerställes genom slakteriets egna rutiner för chaufförer anställda av slaktertiet eller genom ett transportavtal med externa åkare samt överenskommelser med producenter som transporterar djuren själva. (K? SL?) Använd inte syntetiska stimulerande eller lugnande medel Ingen får b Behandla inte djuren med syntetiska stimulerande eller lugnande läkemedel före eller under transporten. (KEU) ÄR DETTA ETT PROBLEM SÅ BÖR DET KANSKE STÅ ÄVEN UNDER 5.11? 10.5 Utrymmen och uppstallning Tidpunkt för slakt Övernattning på slakteri Detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska ordna lokaler utrymmen för djuren för att de ska må så bra som möjligt på slakteriet. FEL INNEHÅLL En ny stallmiljö innebär stress för djuren på grund av exempelvis nya ljud och lukter och därför bör tiden i slakteriet minimeras. Tänk särskilt på att frigående djur från lösdriftssystem inte får stallas upp eller drivas i endjursbox eller Uddevallasystem mer än 4 timmar och att planera så att djuren slipper övernatta på slakteriet Djurutrymmen på slakteriet Djurens utrymmen och passager på slakteriet ska vara utformade för att utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. Se också avsnitt (K) Djur ska helst (?) normalt slaktas samma dag som de kommeranländer till slakteriet OLIKA INNEHÅLL I RUBRIK O REGEL! OM 49% AV DJUREN TILLÅTS ÖVERNATTA SÅ SLAKTAS DE INTE NORMALT SAMMA DAG. SVÅR REGEL. BRA ATT ANPASSA REGELN EFTER VERKLIGHETEN, ANNARS VILSELEDANDE. OCH OM REGELN ÄR FÖR STRÄNG SÅ KOMMER VI KANSKE INTE Sida 10 av 23

11 HA MÅNGA SLAKTERIER KVAR SOM VILL SLAKTA KRAVDJUREN. DET KAN BLI SVÅRT NOG ATT KLARA MINDRE ÄN 50% ÖVERNATTNINGAR FÖR EN DEL. MEN ATT NU NÄRA HÄLFTEN AV DJUREN TILLÅTS ÖVERNATTA MEN INTE DEN ANDRA HÄLFTEN LÅTER LITE MÄRKLIGT. KANSKE BORDE REGELÄNDRINGEN MOTIVERAS, EV MED HÄNVISNING TILL KOMPROMISS M VERKLIGHETEN? LÅNGA TRANSPORTER, SLAKTERIER SOM VILL BÖRJA TIDIGT PÅ MORGONEN, VETERINÄRBESIKTNING PÅ SMÅ SLAKTERIER, PRODUCENTER SOM INTE VILL LASTA DJUR MITT I NATTEN, ETC? Slakteriet ska normalt slakta huvuddelen av KRAV- nötkreaturen, grisarna, och fåren, och lammen och getterna samma dag som de kommer in till slakteriet. FÖRTYDLIGA OM DET GÄLLER HUVUDDELEN INOM VARJE DJURSLAG ELLER HUVUDDELEN AV ALLA KRAV-DJUR. OCH OM DET GÄLLER HUVUDDELEN VID VARJE TILLFÄLLE ELLER ÖVER EN VISS TIDSPERIOD. ANNARS BLIR DET SVÅRT ATT BEDÖMA OM REGELN UPPFYLLS. I undantagsfall följande fall fårkan djuren behöva övernatta på slakteriet: Om djuren av logistikskäl planeras att övernatta och de inte kommer till slakteriet tidigare än två timmar innan slakten normalt slutar för dagen. Om tekniska problem uppstår. Om djur som inte är KRAV-certifierade i större utsträckning än normalt behövt gå före i slaktkön av djurvälfärdsskäl. Det gäller till exempel när det har uppstått problem när djuren kommer till slakteriet eller under slakten som gör att alla djur inte hinner slaktas samma dag. Det kan också gälla när det är svårt att få transporten att komma fram så tidigt på dagen så att djuren hinner slaktas samma dag. Observera dock att det inte är normalt att alla transporter till slakteriet kommer så sent. (K) Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar Slakteriet ska dokumentera antal djur, djurslag, antal tillfällen, datum, tiden för ankomst till slakteriet och orsak till varför KRAV-djur måste övernatta på slakteriet. EV TYP AV DJUR (KO, KVIGA, TJUR) ELLER VILKA DJUR/ID-NR? NORMALT FINNS DESSA UPPGIFTER I SYSTEMET, BRUKAR GÅ ENKELT ATT ORDNA JOURNAL, T EX KOPIOR AV INTRANSPORTSEDEL, UTDRAG UR DATASYSTEM EL DYL Uppstallning Djuren ska stallas upp på ett sätt som de är vana vid Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Sida 11 av 23

12 Tillgång till vatten Slakteriet ska se till att djuren har fri tillgång till vatten under uppstallningen Drivning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stressen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar stress och risken för att djuren skadas. eller utsätts för annat onödigt lidande eller stress Drivränna Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K) Utformning av drivgångar Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stressas. Drivningen ska underlättas genom till exempel: att drivgången saknar tvära krökar och blindgångar (KAN INTE VARA FÖRBJUDET MED TVÄRA KRÖKAR, FINNS MÅNGA 90-GRADERSKRÖKAR SOM INTE ENS ÄR PROBLEMATISKA. DÄRFÖR SKA DET STÅ T EX OVAN. att undvika motgående luftströmmar, och bländande belysning o reflekterande ytor att drivgångarna har ett bra klimat för djuren att minimera buller, höga ljud och lukter. LUTNING PÅ DRIVGÅNG? FLER EXEMPEL? NYA RÖN? Utnyttja djurens naturliga beteende Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus och/eller att låta dem följa ledardjuret Väntetid i drivgång Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska inte aldrig behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. Något längre väntetid kan dock accepteras om det innebär att en grupp hålls intakt hela vägen fram till bedövningsboxen. (K) DET ÄR NOG SÅ VI HAR TILLÄMPAT DET ÄNDÅ. Sida 12 av 23

13 Avskärmning mot bedövning och avblodning (TIDIGARE ) Inga obedövade djur ska kunna uppmärksamma avlodning och vidare hantering av slaktkroppar. För nötkreatur gäller att även bedövningen ska ske utanför obedövade djurs uppmärksamhet. ELLER: Djuren ska skyddas mot stress genom att det finns en avskärmning som hindrar obedövade djur från att uppmärksamma avblodning och vidare hantering av slaktkroppar. För nötkreatur gäller att även bedövningen ska ske utanför obedövade djurs uppmärksamhet Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla ska ske lugnt och värdigt utan att någon använder fysiskt våld. (K) 10.8 Bedövning och avblodning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den stress som djuret utsätts för när det ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också upp regler för hur slakteriet FEL, SE ska hantera de bedövade djuren samt hur det slakteriet ska kontrollera såväl bedövningens effekt och som att djuren är döda efter avlivningen. Det är mycket viktigt med en väl fungerande bedövning, med rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen Bedöva och avbloda så snart som möjligt /omedelbart? När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt/ eller omedelbart? och omedelbart därefter avblodas. Dessa moment får endast utföras av personer som har kompetensbevis för bedövning och avblodning för det djurslag som hanteras. (SL) Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning(flyttat UPP) Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas Antal djur i bedövningsbox Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar varandra eller skadar sig på grund av trängseln. Sida 13 av 23

14 Övervakning av djur i bedövningsbox Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en sammanhållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K) Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning FLYTTA UPP Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas Kontrollera bedövningens effekt Slakteriet ska omgående kontrollera att bedövningen fungerar omgående efter bedövningen på varje enskilt djur. Bedövningen ska kontrolleras utifrån bedövningsmetod och djurslag.undersök effekten genom kontroll av pupillvidgning eller ögonreflex. BRA, MEN FÖRTYDLIGA! HÄNVISA TILL VAR DETTA FRAMGÅR, VILKEN KONTROLLMETOD TILL VILKEN BEDÖVNINGSMETOD O DJURSLAG? ANNARS GÅR DET INTE ATT BEDÖMA REGELN Övervakning av anläggning för koldioxidbedövning gasbedövning Koldioxidschaktet Anläggningen ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen den är i drift. Slakteriet ansvarar för att det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt gasnivåerkoldioxidhalt och larm och exponeringstider samt ha larm som varnar om koldioxidhalten är för låg vid driftsstörningar. (SL) Slakteriet ska ha ett annat sätt att bedöva djur tillgängligt om gasbedövningen vid kontroll visat sig inte fungera. Djuren får inte gasbedövas igen Reservvapen och journalföring av bedövningens effekt Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. (SL) Vid minsta misstanke om att bedövningen inte fungerat ska djuret ombedövas. Slakteriet ska föra journal över hur många gånger man har fått bedöva ytterligare en gång för att för att den första bedövningen inte fungerade. (K) Slakteriet ska också ha rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen samt utvärdering av hur bedövningen fungerar. SKA DETTA FINNA DOKUMENTERAT? HUR? VAD SÄGER SL? VAD SÄGER KRAV? Hantering av slaktkropp vid och efter avblodning Slakteriet ska avbloda och hantera slaktkropparna utan att obedövade djur märker det. FLYTTAR O SKRIVER OM REGELN, SE DET HANDLRA OM ATT MINSKA STRESSEN FÖR DE LEVANDE DJUREN I DRIVGÅNGEN, INTE OM EN METOD FÖR AVBLODNING. Sida 14 av 23

15 Avblodningskontroll Avlivningskontroll Slakteriet ska kontrollera att djuret är dött med en vedertagen metod efter helt avblodat ning innan slaktkroppen få gå vidare till nästa steg i slakten. (K/SL) Nötkreatur Uppbindning av djur Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp under transporten. Om djuren binds upp ska hjälpmedel som används vara utformade så att det inte finns risk för strypning eller skada och så att djuren snabbt kan släppas lösa. (SL) Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Lakterande Slakt av högmjölkande djur Högmjölkande djur ska slaktas inom 4 timmar från ankomst till slakteriet. (K) Slakteriet ska ha ett system som garanterar att högmjölkande djur slaktas tidigare än 12 timmar sedan senaste mjölkning. Övernattande djur som lakterar ska ges förtur till slakt eller mjölkas med högst 12 timmars mellanrum. (SL) VARFÖR BEHÖVS DENNA MENING? FÖRTYDLIGA. MENAR NI: Låglakterande djur som övernattar ska ges förtur till slakt nästa dag? STÅR DET VERKLIGEN SÅ I SL? INTE I L22 I ALLA FALL, DÄR STÅR BARA OM HÖGMJÖLKANDE KOR Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning??? Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning?? och liggyta: BEHÅLL KRAVET PÅ GROVFODER, ANNARS FINNS INGEN SYSSELSÄTTNING! DESSUTOM STÅR I L22 KAP 6, 6 ATT IDISSLARE SKA FÖRSES MED STRÅFODER. MAN SKULLE KUNNA REKOMMENDERAS GROVFODER ÄVEN VID VÄNTETID DAGTID. Uppstallningstid Mindre än 4 Mer än 4 timmar Nöt timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Grovfoder? Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till grovfodergrovfoder! Tillgång till torr, hel och Sida 15 av 23

16 Uppstallning i gruppboxar ströad liggyta eller mjuk spalt Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) mindre än mer än 600 Utrymme (kvadratmeter) 1 1,5 1,9 2,3 2, Uppstallning av djur i endjursboxar Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till nötkreatur som fötts upp uppbundna är minst 6 kvadratmeter stora djur som fötts upp i lösdriftssystem inte stallas upp i endjursboxar i mer än 4 timmar. Till nötkreatur får endjursboxar i Uddevallsystem användas om de uppfyller följande krav: Hel nedre kant (minst 30 cm från golvytan) Utrymmeskrav enligt svensk lag (L22). ATT DJUR NU TILLÅTS ÖVERNATTA I ENDJURBOX UPPFATTAR VI OCKSÅ SOM EN ANPASSNING TILL VERKLIGHETEN. BÖR MOTIVERA VARFÖR MAN NU TILLÅTER DETTA EFTERSOM ENDJURSBOXAR PASSAR DÅLIGT MED REGELN OM ATT HÅLLA SAMMAN DJURGRUPPER, NATURLIGT BETEENDE OSV DISKUSSION/FRÅGA: I KRAVS UTREDNING OM STRESS SID 5) FRAMGÅR ATT DET INTE FINNS MYCKET VETENSKAPLIG FORSKNING OM ENDJURSBOXARNA, MEN BEPRÖVAD ERFARENHET. ATT SKADERISKEN MINSKAR SÄGER SIG SJÄLVT, MEN VAD VET MAN OM PASSIV STRESS? Bedövning av nötkreatur Nötkreatur ska bedövas så att andra djur inte märker det. FLYTTAT UPP T Får och GetLamm Hantering av djur får eller lamm Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra djuren får eller lamm i pälsen eller ullen. Sida 16 av 23

17 Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning??? Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: BEHÅLL KRAVET PÅ GROVFODER, SE VIDRE UNDER NÖT. Uppstallningstid Mindre än Uppstallning i gruppboxar timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Grovfoder? Mer än 4 timmar Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder! grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) mindre än 50 mer än 50 Utrymme (kvadratmeter) 0, Uppstallning av djur i endjursboxar Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så fall vara minst 2 kvadratmeter stora. Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till får är minst 2 kvadratmeter stora. Får ska i första hand inte stallas upp i endjursbox Gris Kortare och längre uppstallningfoder, vatten, strö och sysselsättning Vid uppstallningpå slakteriet gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: HALM ELLER ANNAN SYSSELSÄTTNING BÖR STÅ ÄVEN VID ÖVERNATTNING. LEKSAKER INNEFATTAS I DET. LEKSAKER ÄR OK OM GRISARNA VERKLIGEN ANVÄNDER DESSA. DET FUNGERAR INTE ALLTID MED VILKA LEKSAKER SOM HELST EFTERSOM GRISARNA ALDRIG SETT SÅDAN FÖRUT. DÅ ÄR HALM BÄTTRE. EN BOLL SOM LIGGER I ETT HÖRN FÖR SYNS SKULL GÖR INGEN GRIS GLAD. Sida 17 av 23

18 Mindre än 4 timmardagtid i väntan på slakt Fri ttillgång till vatten (SL) Tillgång till halm eller annan sysselsättning Mer än 4 timmar Övernattning Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Tillgång till leksaker INGÅR I HALM ELLER ANNAN SYSSELSÄTTNING Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (KSL): Vikt (kg) Utrymme Gris (slaktsvin) Vuxen gris Mindre än 120 mer än Uppstallning av djur i endjursboxar (kvadratmeter) Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så fall vara minst 2 kvadratmeter stora för grisar som väger maximalt 120 kg. Suggor och galtar som stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 kvadratmeter stora boxar. (SL) Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till grisar är minst 2 kvadratmeter stora. Grisar ska i första hand inte stallas upp i endjursbox Suggor och galtar som stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 kvm (SL) 0,75 1,5 Sida 18 av 23

19 Fjäderfä Fjäderfän ska alltid slaktas samma dag som de kommer till slakteriet Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer in till slakteriet. Det gäller även strutsfåglar. (K) VORE MAX VÄNTETID MOTIVERAD? 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän Detta avsnitt beskriver de särskilda regler som gäller för upphängning av fjäderfän före bedövning. Reglerna beskriver hur slakteriet ska hantera momentet för att stressen ska bli så liten som möjligt för djuren Upphängning i fotkrokar fotbyglar Upphängning av höns och slaktkyckling i fotkrokar fotbyglar före bedövningen ska ske lugnt. (SL) Linjen med fotbyglar ska vara så kort som möjligt och utformas så att upphängda fåglar inte stöter mot hinder och så att de utsätts för minsta möjliga stress. Det ska därtill finns särskilda skenor eller plastplattor monterade längs linjen, så kallade comfort plates som ger stöd åt djuren och har en lugnande inverkan. (SL) LÅTER RIMLIGT Linjen med fotbyglar ska utformas så att fåglar som hängs upp inte hänger längre än 30 sekunder, så länge de är vid medvetande. (K) BRA! LAGEN TILLÅTER DOCK 60 SEKUNDER. DET BETYDER ATT VISSA SLAKTERIER OM DE HAR MER ÄN 30 SEK INTE KAN BLI KRAV- GODKÄNDA. Fotbyglarna ska var anpassade efter fåglarnas storlek. (SL) Hantering av djuret efter upphängning Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotbyglarnakrokarna. (K) Hantering av tunga andra fjäderfän större än höns och kyckling Inga andra fjäderfän än höns och kyckling får slaktas med hjälp av upphängning i fotbyglar. (K) Det är inte tillåtet att slakta fjäderfän större än höns med hjälp av upphängning i fotkrokar. (K) 10.9 Hjort HAR INTE TITTAT PÅ HJORT Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort Avlivning av hjort Djurägaren ska avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa djuret så långt det är möjligt. Djurägaren ska avliva hjorten i hägn eller i en hanteringsanläggning i anslutning till hägn. (K) Sida 19 av 23

20 Dokumentationskrav för avlivning av hjort Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker. Ur kapitel 5 Djurhållning 5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling Reglerna i detta avsnitt beskriver dina skyldigheter när du ska slakta fjäderfä eller på något sätt förflytta djur. Generellt ska du hantera djuren varsamt (ANDEMENINGEN I TIDIGARE ) För att köttet ska kunna säljas som KRAVgodkänt, måste djuret slaktas på ett KRAV-certifierat slakteri. DENNA REGEL HAR STRUKITS I KAP 10. MÅSTE FINNAS NÅGONSTANS Lägsta slaktålder för fjäderfä För närvarande är det tillåtet att köpa in kycklingar och andra ungar av konventionella fjäderfän om de är yngre än tre dagar, och föda upp till slakt. Gör du det så ska hela karenstiden om 10 veckor ha hunnit gå före slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) Fjäderfä som inte är av en långsamt växande ras får inte slaktas innan de uppnått följande ålder, oavsett om de köps in när de är yngre än tre dagar eller föds upp på gården: 81 dagar för kyckling (EU) 140 dagar för gås. (EU) KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras som en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till dess att Jordbruksverket beslutat annat. Om du köper in KRAV-godkända fjäderfän av långsamväxande ras eller har egen kycklingproduktion av långsamväxande ras på din egen gård, kan du slakta dina fjäderfän som KRAV-godkända oavsett deras ålder. Du ska dokumentera slaktåldern Lägsta slaktålder vid inköp av fjäderfä för köttproduktion För närvarande är det tillåtet att köpa in dagsgamla konventionella fjäderfän och föda upp till slakt. Gör du det så ska de vara minst 10 veckor vid slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) Lasta, transportera och lossa djur utan påfrestning Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lossas. (EU). Sida 20 av 23