Sjukpenninggrundande inkomst

Transkript

1 Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Vägledning 2004:5 Version 1

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Sofia och du som är extern intressent på UPPLYSNINGAR: Riksförsäkringsverket Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Telefon: 08/ Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) RFV Rekommenderar (RAR RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Författningar med bindande föreskrifter Allmänna råd om tillämpningen av författningar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete Tolkningar av rättsläget, uttalande om verkets åsikt i olika frågor och framställningar till regeringen Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter av mer begränsad omfattning Internet Ändrad

3 Innehåll Förkortningar...9 Sammanfattning Inledning Allmänt om SGI Socialförsäkringslagen Ekonomiskt skydd Finansiering av sjukpenningförsäkringen Vad är SGI? Villkor för SGI SGI-skyddad tid Vem beslutar om SGI? När fastställs SGI? När omprövas SGI? Från vilken tidpunkt gäller SGI? Den försäkrades anmälningsskyldighet Försäkringskassans utredningsskyldighet SGI vid livränta Ompröva och överklaga Försäkringskassans beslut Grundläggande villkor för SGI Inkomst av eget arbete Arbete i Sverige Arbete i annan stat Avrundningsregler SGI måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet SGI kan inte vara högre än 7,5 prisbasbelopp Varaktig inkomst av förvärvsarbete Arbete under minst sex månader i följd Arbete som varar under kortare tid än sex månader Årligen återkommande arbete Tillfälliga arbetsinkomster Flera arbetsinkomster SGI och skatterätten Skatterättsliga grundbegrepp Skattskyldig Fysisk person Juridisk person Räkenskapsår Taxeringsår Beskattningsår A-skatt och F-skatt Olika slag av inkomst Inkomst av tjänst Inkomst av kapital Inkomst av näringsverksamhet Vad är en näringsverksamhet? Näringsidkare Aktiv och passiv näringsverksamhet

4 3.4 Olika typer av företag Enskild näringsidkare Enkelt bolag Handelsbolag Aktiebolag Ekonomisk förening Arbetstagare eller egenföretagare? Uppdragstagare Idrottslig verksamhet Royalty med mera Konstnärer med flera Hobbyverksamhet Inkomst av anställning SGI-A Inkomster som kan ingå i SGI Övertidsersättning Produktionstillägg Kostersättning för sjömän Semesterlön eller semesterersättning Ersättningar i samband med att anställningen upphör Lön under tjänstledighet Inkomst från utländsk arbetsgivare Speciella anställningssituationer Ersättningar som inte ingår i SGI Kapitalinkomster Vissa ersättningar som beskattas med särskild löneskatt Ersättningar som understiger 1000 kronor under ett år Vissa idrottsinkomster Ersättning från vinstandelsstiftelse Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar Ersättningar från försäkringskassa, arbetslöshetskassa och kommun Avgångsvederlag Medel avsatta till arbetstidskonto Stipendier Beräkning av SGI-A Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande Helårsinkomst Helgersättning eller helglön Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget Oregelbundna inkomster Bruttolöneavdrag Arbete i samband med kriminalvård utanför anstalt Inkomst av annat förvärvsarbete SGI-B Introduktion till SGI-B Inkomst av annat förvärvsarbete huvudregeln i 3 kap 2 AFL Undantaget i 3 kap. 2 a AFL Vad behöver man veta för att kunna beräkna SGI-B? Skatterättslig nettointäkt Jämförelseinkomst Jämförelseinkomst arbetsinsats Jämförelseinkomst liknande arbete Jämförelseinkomst egen administration

5 5.4.4 Svårbedömd jämförelseinkomst Lägre skatterättslig nettointäkt än jämförelseinkomst under en följd av år med ledning av de tre senaste årens taxeringar Högre SGI än skatterättslig nettointäkt Uppbyggnadsskede Stark skuldbelastning Ändrade förvärvsförhållanden Tillfälliga förluster Sjukdom med mera Fördelning av nettointäkt mellan makar Skattemässig inkomstberäkning Räntefördelning Periodiseringsfonder och expansionsfonder Näringsverksamheter Skönstaxering Näringsförbud Karenstidsregler Anmälan Ändring till kortare eller ingen karenstid Nyanmälan eller anmälan av längre karenstid Sjukförsäkringsavgift Besluta och ändra SGI Beslut om SGI När ska SGI omprövas och ändras? Ändrade inkomstförhållanden Pension och livränta med mera Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningkostnaderna Den försäkrades anmälningsskyldighet Försäkringskassans utredningsskyldighet Allmänt om utredningsskyldigheten När den försäkrade anmäler ett ersättningsärende När ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år SGI-skydd vid förvärvsavbrott Ändring av SGI under SGI-skyddad tid Anpassa SGI efter löneutvecklingen inom yrkesområdet När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod? När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid? Förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av barn SGI-skydd vid graviditet SGI vid vård av barn som inte fyllt ett år SGI från barnets ettårsdag Förvärvsavbrott på grund av arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program Arbetsmarknadspolitiskt program Arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen Avbrott i arbetssökandet i en omfattning som svarar mot Egenföretagare Söker arbete på det sätt som RFV föreskriver Förvärvsavbrott på grund av studier

6 7.4.1 Studier med studiestöd Studier inom eget yrkesområde Vilande SGI Studietids-SGI Vilande SGI kan i vissa situationer aktiveras under studietid Förvärvsavbrott på grund av sjukdom Ingen koppling till arbetsoförmågans omfattning Inte alltid nödvändigt att uppbära sjukpenning Motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen Förvärvsavbrott på grund av totalförsvarsplikt Värnplikts-SGI Andra förvärvsavbrott Tremånadersregeln Biståndsarbetare Häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt Tjänstledighet utan lön och avgångsvederlag efter anställning Arbetskonflikt Arbetssökande efter period med sjuk- eller aktivitetsersättning SGI-skydd för personer omkring 65 år Andra avbrott i SGI-skyddad tid Hur påverkas SGI vid pension och livränta med mera? Ålderspension Bestämmelser om ålderspension SGI ska omprövas vid förändringar av betydelse SGI-skydd och ålderspension Tidpunkt för ändring av SGI vid ålderspension Sjukersättning och aktivitetsersättning Beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning Arbete efter period med sjuk- eller aktivitetsersättning Vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Särskild efterlevandepension Bestämmelser om särskild efterlevandepension SGI ska omprövas när särskild efterlevandepension ändras SGI-skydd och särskild efterlevandepension Tidpunkt för ändring av SGI vid särskild efterlevandepension Tjänstepension SGI ska omprövas när tjänstepension beviljas SGI-skydd och tjänstepension Tidpunkt för ändring av SGI vid tjänstepension Livränta SGI omprövas när livränta beviljas eller ändras SGI-skydd och livränta Tidpunkt för ändring av SGI vid livränta Livränta beviljas retroaktivt SGI och livränteunderlag Årsarbetstid Allmänt om årsarbetstid Vad är årsarbetstid? Varför beräknas årsarbetstid? När beräknas årsarbetstid? När ändras årsarbetstid?

7 9.1.5 Årsarbetstid och SGI Vilken tid ingår i årsarbetstid? Ordinarie eller normal arbetstid Ledighet som räknas in i årsarbetstiden Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid Inget tak för årsarbetstid Timberäknad årsarbetstid Genomsnittlig veckoarbetstid i timmar Avrundningsregler Dagberäknad årsarbetstid Genomsnittlig veckoarbetstid i dagar Avrundningsregler Årsarbetstid från flera anställningar Huvudsakligt förvärvsarbete Särskilda grupper av anställda Oregelbundna arbetstider Skiftarbetare med flera Uppdragstagare Beting Arbete i bisyssla Idrottsutövare, säsongsarbetare Skolpersonal Utryckningspersonal Fosterföräldrar SGI för inkomster med internationell anknytning Inledning Försäkringstillhörighet/Försäkrad SGI Föräldraförsäkring Arbetslösa SGI för den som är försäkrad för arbete i Sverige enligt SofL Huvudregel arbete i Sverige Inkomst av arbete här i landet Undantag Biståndsarbetare Arbetstillstånd/uppehållstillstånd Tidigare praxis SGI-skydd Koncernbolagsanställda SGI för den som är omfattad av förordning 1408/ Allmänt om Försäkrad enligt förordning 1408/ Förordning 1408/71 och 240-dagarsvillkoret i föräldraförsäkringen Förordning 1408/71 och arbetslösa Söker arbete utanför Sverige efter arbete här Söker arbete i bosättningsstaten Sverige efter arbete i annan MS Bosättning Försäkrad i Sverige enligt socialförsäkringskonvention Bilaga:Historik information om ändringar i den här vägledningen Källförteckning

8 Sakregister

9 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (1975:1385) AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring ATL Arbetstidslagen (1982:673) Bet. Betänkande BFL Bokföringslagen (1999:1078) CSN Centrala studiestödsnämnden Dnr Diarienummer EFL Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar EU Europeiska unionen FL Förvaltningslagen (1986:223) FRM Försäkringsrätten för Mellansverige FÖD Försäkringsöverdomstolen Förordning 1408/71 Förordning 574/72 Rådets förordning (EEG) 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Rådets förordning (EEG) 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordning (EEG) 1408/71 om tilllämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Lagen (1998:702) om garantipension Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag GPL HBL IL Inkomstskattelagen (1999:1229) Kap. Kapitel Kr Kronor KRNG Kammarrätten i Göteborg KRNJ Kammarrätten i Jönköping KRNS Kammarrätten i Stockholm KRNSU Kammarrätten i Sundsvall KvaL Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt KVS Kriminalvårdsstyrelsen LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LIP Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension LRNS Länsrätten i Stockholms län MS Medlemsstat PGI Pensionsgrundande inkomst Prop. Proposition PRV Patent- och registreringsverket RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd 9

10 RegR Regeringsrätten RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket S. Sidan, sidorna SAL Socialavgiftslagen (2000:980) SBL Skattebetalningslagen (1997:483) SEK Svenska kronor SFN Socialförsäkringsnämnden SfU Socialförsäkringsutskottet SGI Sjukpenninggrundande inkomst SoFiA Socialförsäkringsadministrationens intranät SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SOU Statens offentliga utredningar SÖ Sveriges internationella överenskommelser 10

11 Sammanfattning Den här vägledningen vänder sig i första hand till personal på Försäkringskassan som handlägger ärenden om sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Vägledningen beskriver regler och praxis om SGI och årsarbetstid, och är tänkt som ett stöd i handläggningen. Reglerna om SGI och årsarbetstid återfinns i: Lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) Förordningen (2000:1418) om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser vid studier eller arbetslöshet Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst Förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m. Riksförsäkringsverket allmänna råd om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid (RAR 2002:2) SGI är ett beräkningsunderlag för arbetsbaserade försäkringsförmåner som betalas ut per dag. Till grund för SGI ligger den årliga inkomst i pengar som en person kan antas få, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). När Försäkringskassan beslutar om SGI, har ett antagande gjorts om en persons framtida inkomst. För att inkomsten ska kunna bli sjukpenninggrundande måste den i regel komma från eget arbete utfört i Sverige, samt ha en viss varaktighet. Vissa inkomster, som exempelvis kostnadsersättningar och kapitalinkomster, ingår inte i SGI eftersom de inte är inkomst av arbete. SGI är alltså kopplad till en fortlöpande inkomst av förvärvsarbete. I vissa situationer kan emellertid en försäkrad ha rätt till SGI trots att personen inte arbetar, så kallad SGI-skyddad tid. SGI kan i regel inte sänkas när en person befinner sig i SGI-skyddad tid. Under SGI-skyddad tid finns möjlighet att anpassa SGI efter löneutvecklingen inom personens yrkesområde. SGI kan till exempel vara skyddad vid arbetslöshet eller vissa studier. När en person får hel ålderspension och inte ska arbeta upphör rätten att få SGI fastställd. Om personen kombinerar pensionen med arbete finns möjlighet att fastställa en SGI som grundas på arbetsinkomsten. För tjänstepension, sjuk- eller aktivitetsersättning samt livränta gäller särskilda regler. Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en person kan antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid, eller motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid beräknas av Försäkringskassan när detta är av betydelse för beräkningen av ersättning. Uppgifter om en persons årsarbetstid krävs endast i de fall en försäkringsförmån måste timeller dagberäknas. 11

12 12 Vägledning Nr 2004:5

13 Läsanvisningar Till vad används vägledningen? Vägledningen vänder sig i första hand till personal på Försäkringskassan och är tänkt som ett stöd i handläggningen av SGI och årsarbetstid. Vägledningen kan också vara ett hjälpmedel vid utbildning av Försäkringskassans personal, vid information till enskilda och vid extern information. Vad innehåller vägledningen? Vägledningen beskriver lagar, förordningar, föreskrifter (RFFS) och allmänna råd (RAR) om SGI och årsarbetstid. Vidare beskrivs förarbeten till lagstiftning samt de domar som ger en bild av den praxis inom området som är viktig för att förstå hur bestämmelserna om SGI och årsarbetstid ska tilllämpas. Beskrivningen av de regler med mera som rör rätten till olika försäkringsförmåner återfinns i vägledningarna för respektive förmån. Vägledningens indelning Vägledningens första kapitel är att se som en introduktion till SGI. Den erfarne SGI-handläggaren kan därför ägna mindre tid åt kapitel 1. Kapitel 2 beskriver de grundläggande villkor som måste vara uppfyllda för att få en SGI fastställd. I kapitel 3 görs en kort genomgång av vissa skatterättsliga frågor. Det beror på att reglerna om SGI i allmänhet och SGI-B i synnerhet har många kopplingar till skatterätten. Kapitel 4 7 behandlar frågor som handläggaren mer direkt kommer i kontakt med i den löpande SGI-handläggningen. I kapitlen finns det många exempel som syftar till att förklara den regel som just presenterats. Kapitel 8 handlar om hur SGI påverkas vid olika former av pension, sjukeller aktivitetsersättning och livränta. Kapitel 9 behandlar frågor om årsarbetstid. Kapitel 10 beskriver hur SGI ska hanteras vid inkomster med internationell anknytning. Kapitel 1 3, 6 8 och 10 innehåller frågor om både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Kapitlen behandlar alltså bestämmelser som i de flesta avseenden är gemensamma. I kapitel 4 och 9 beskrivs bestämmelser som är specifika för inkomst av anställning, och i kapitel 5 bestämmelser som enbart gäller inkomst av annat förvärvsarbete. 13

14 Praxis Med praxis avses domar från Försäkringsöverdomstolen (FÖD) och Regeringsrätten (RegR). Även vissa försäkringsrätts- och kammarrättsdomar finns återgivna, men är i denna vägledning inte att beteckna som praxis. Sistnämnda domar är tänkta som en beskrivning av vilka faktorer som kan vägas in vid bedömningen av ett enskilt ärende. Vägledande domar och beslut inom socialförsäkringsområdet finns publicerade i rättsfallsreferat från försäkringsrätterna och FÖD. Vidare publiceras domar och beslut i rättsfallsreferat från RegR. RFV har publicerat följande rättslägesanalyser om SGI: RFV Anser 1986:10 Sjukpenninggrundande inkomst för egna företagare och RFV Anser 1997:6 Sjukpenninggrundande inkomst. Dessutom har RFV ett domsregister på socialförsäkringsadministrationens intranät SoFiA. Samtliga domar som vägledningen hänvisar till finns i domsregistret på SoFiA. Är det någon fråga som är extra intressant finns det därför möjlighet till fördjupning. Domsregistret når man genom att gå in på SoFiA, klicka på fliken Regelverk, och därefter välja alternativet Domar. Länkar Vägledningen är elektroniskt lagrad och finns tillgänglig på SoFiA. När vägledningen läses från bildskärmen finns möjlighet att använda de länkningar som lagts in i texten. Länkarna är skrivna med blå text. Genom att klicka på länken kommer den text som länken hänvisar till upp på skärmen. Att hitta rätt i vägledningen Vägledningen innehåller en del underrubriker som inte finns upptagna i den inledande innehållsförteckningen. Om innehållsförteckningen inte ger tillräcklig ledning för att finna en fråga, hänvisas till det alfabetiska sakregistret i slutet av vägledningen. Där går det att snabbt få information om var i vägledningen olika frågor berörs. Förutom underrubriker innehåller sakregistret vissa bredare sökord. Sådana sökord hänvisar bland annat till sidor som bedömts viktiga men som sökordet inte på ett uppenbart sätt förknippas med. Vanliga begrepp i vägledningen Den försäkrade Betyder vanligtvis en person som är försäkrad för svenska socialförsäkringsförmåner. I den här vägledningen används uttrycket i regel synonymt med personen, den enskilde, han eller hon eller andra liknande uttryck. Egenföretagare När benämningen egenföretagare används i denna vägledning avses en person med inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B. SGI-A Med SGI-A avses inkomst av anställning. SGI-B Med SGI-B avses inkomst av annat förvärvsarbete. 14

15 1. Inledning I detta inledande kapitel ges en kort, översiktlig introduktion till reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI). 1.1 Allmänt om SGI Socialförsäkringslagen Socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL) trädde i kraft den 1 januari år SofL reglerar vem som omfattas av svensk socialförsäkring. Försäkringen är indelad i två delar, en bosättningsbaserad försäkring och en arbetsbaserad försäkring. I grova drag betyder det att en person som är bosatt i Sverige omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen och kan ha rätt till bosättningsbaserade förmåner i form av exempelvis bostadsbidrag och barnbidrag. En person som arbetar i Sverige omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och kan ha rätt till arbetsbaserade förmåner som betalas ut per dag. Exempel på sådana arbetsbaserade förmåner är sjukpenning, föräldrapenning över lägstanivå och tillfällig föräldrapenning. Reglerna i SofL finns närmare beskrivna i Riksförsäkringsverkets (RFV) Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. Se även kapitel Ekonomiskt skydd En grundläggande princip är att sjukpenningförsäkringen ska ge ekonomiskt skydd när en person tvingas avstå från förvärvsarbete på grund av till exempel sjukdom eller vård av barn. Storleken på det ekonomiska skyddet beror på vilken årlig inkomst i pengar en försäkrad kan antas komma att få, och vilka ersättningsnivåer som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) Finansiering av sjukpenningförsäkringen I socialavgiftslagen (2000:980) (SAL) finns regler om hur sjukpenningförsäkringen finansieras. Här anges att försäkringen finansieras genom socialavgifter, vilka består av arbetsgivaravgifter och egenavgifter (1 kap. 1 och 2 SAL). Dessutom finansieras sjukpenningförsäkringen när det behövs genom statsbidrag (19 kap. 2 andra stycket AFL). Arbetsgivaren finansierar sjukpenningförsäkringen genom att betala arbetsgivaravgifter (2 kap. 1 SAL). Anställda och egenföretagare betalar egen- 15

16 avgifter. För egenföretagare tas avgift ut på inkomst av aktiv näringsverksamhet (3 kap. 1 och 3 SAL). Arbetsgivaravgifter och egenavgifter består bland annat av sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift och olika pensionsavgifter (2 kap. 26 och 3 kap. 13 SAL) Vad är SGI? SGI är den årliga inkomst i pengar som en person tills vidare kan antas få för eget arbete här i landet, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete) (3 kap. 2 första stycket AFL). SGI är ett beräkningsunderlag för ersättningar som enligt den arbetsbaserade försäkringen betalas ut per dag. SGI har inte bara betydelse för storleken på sjukpenning utan utgör också beräkningsunderlag för följande förmåner rehabiliteringspenning föräldrapenning tillfällig föräldrapenning havandeskapspenning närståendepenning smittbärarpenning dagpenning inom totalförsvaret. SGI har dessutom bland annat betydelse när livränta ska bestämmas (4 kap. 6 lagen [1976:380] om arbetsskadeförsäkring (LAF). SGI kan aldrig överstiga 7,5 gånger gällande års prisbasbelopp (3 kap. 2 andra stycket AFL). De flesta regler om SGI är desamma, oavsett om SGI grundas på inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. De skillnader som finns gäller framför allt beräkningen av SGI. Inom socialförsäkringsadministrationen benämns inkomst av anställning ofta som SGI-A, och inkomst av annat förvärvsarbete som SGI-B Villkor för SGI För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda. I första hand krävs att personen är omfattad av svensk lagstiftning. Det kan man vara antingen som försäkrad enligt den arbetsbaserade försäkringen (2 kap och 3 kap. 4 5 SofL), rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71) eller någon socialförsäkringskonvention. 16

17 Dessutom måste en persons inkomst komma från eget arbete, i Sverige, eller från annat land (i enlighet med bestämmelserna i förordning [1408/71] eller socialförsäkringskonvention), uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet, kunna antas vara stadigvarande eller årligen återkommande, och utgöra inkomst i pengar. (2 kap och 3 kap. 4 5 SofL, 3 kap. 1 och 2 första stycket AFL och 1 Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1998:12] om sjukpenninggrundande inkomst). Villkoren för SGI behandlas vidare i framför allt kapitel SGI-skyddad tid SGI kan fastställas för den som har inkomst av eget arbete. När personen gör ett förvärvsavbrott, och inkomsten därmed upphör, medför det som huvudregel att också SGI upphör. Från huvudregeln finns emellertid undantag som innebär att SGI kan behållas eller bli vilande under förvärvsavbrott, så kallad SGI-skyddad tid. Arbetslöshet och studier är exempel på sådana avbrott. I dessa situationer kan SGI fastställas på en inkomst som var aktuell före avbrottet. För att SGI-skydd ska gälla måste olika villkor vara uppfyllda. (3 kap. 5 tredje stycket AFL, 2 och 3 förordningen [2000:1418] om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundade inkomst vid studier eller arbetslöshet och 3 [RFFS 1998:12] Reglerna om SGI-skydd berörs i kapitel Vem beslutar om SGI? Det är Försäkringskassan som fattar beslut om SGI (3 kap. 5 första stycket AFL). Beslutad SGI registreras i Försäkringskassans IT-system och meddelas den försäkrade. Se vidare avsnitt När fastställs SGI? Försäkringskassan fattar ett beslut om en persons SGI när han eller hon begär en arbetsbaserad förmån från socialförsäkringen. I vissa situationer behöver Försäkringskassan också besluta om en persons SGI trots att han eller hon inte begär ersättning (prop. 1993/94:59 Vissa sjukförsäkringsfrågor, s. 16 f.). I avsnitt 6.2 och avsnitt 6.3 finns det mer information. 17

18 1.1.9 När omprövas SGI? SGI ska bland annat omprövas när Försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats så att det har betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek (3 kap. 5 första stycket a AFL). SGI ska även omprövas när sjuk- eller aktivitetsersättning beviljas eller ändras särskild efterlevandepension minskas eller dras in, tjänstepension beviljas, ett beslut om vilandeförklaring av sjuk- eller aktivitetsersättning upphör, eller livränta enligt LAF beviljas eller ändras. (3 kap. 5 första stycket b-f AFL) Den här omprövningsskyldigheten ska inte förväxlas med den omprövningsskyldighet enligt 20 kap. 10 AFL som en försäkrad kan begära när Försäkringskassan meddelat beslut. Se rubriken nedan Ompröva och överklaga Försäkringskassans beslut. Se vidare i avsnitt 6.2 och avsnitt Från vilken tidpunkt gäller SGI? En SGI som beslutats i samband med att en person begär ersättning från försäkringen gäller som tidigast från och med första dagen i ersättningsperioden. Vid ändrade inkomstförhållanden gäller ny SGI från den dag då anledningen till ändringen uppkommit. (3 kap. 5 andra stycket AFL). För mer information hänvisas till avsnitt Den försäkrades anmälningsskyldighet När en person gör anspråk på till exempel sjukpenning, ska han eller hon till Försäkringskassan anmäla ändrade inkomstförhållanden eller andra omständigheter som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek (3 kap. 6 första stycket AFL). Det finns ingen skyldighet att vid andra tillfällen anmäla inkomständringar. Motsvarande gäller för till exempel föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning (3 kap. 9 a tredje stycket och 4 kap. 18 första stycket AFL) Den försäkrades anmälningsskyldighet behandlas ytterligare i avsnitt

19 Försäkringskassans utredningsskyldighet Försäkringskassan ska i skälig utsträckning fråga en försäkrad, eller på annat sätt utreda hans eller hennes inkomstförhållanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen (3 kap. 6 andra stycket AFL). Försäkringskassan gör i regel en sådan utredning när en person begär ersättning från Försäkringskassan. I vissa situationer behöver Försäkringskassan också utreda en persons SGI trots att han eller hon inte begär ersättning. I utredningen kan lämpligen ingå uppgifter om till exempel tidigare och aktuella inkomster, inkomsternas storlek, arbetets och inkomsternas varaktighet, samt skyddade tider. Försäkringskassans utredningsskyldighet behandlas vidare i avsnitt SGI vid livränta SGI utgör även underlag för beräkning av livränta enligt LAF. I sådana situationer görs vissa avvikelser från bestämmelserna om SGI i AFL. Angående beräkning av livränta, se RFV:s Vägledning 2003:4 Ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. SGI ska omprövas när livränta beviljas eller när en redan beviljad livränta ändras (3 kap. 5 första stycket f AFL). Hur det går till beskrivs i avsnitt Ompröva och överklaga Försäkringskassans beslut Omprövning av beslut enligt 20 kap. 10 a AFL berörs översiktligt i avsnitt 6.2. Närmare upplysningar om hur ett beslut kan omprövas eller överklagas finns i RFV:s Vägledning 2001:7 Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut. 19

20 2. Grundläggande villkor för SGI I det här kapitlet beskrivs regler som är gemensamma för personer med inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda. I första hand krävs att personen är omfattad av svensk lagstiftning. Det kan man vara antingen som försäkrad enligt den arbetsbaserade försäkringen (2 kap och 3 kap. 4 5 SofL), förordning 1408/71 eller någon socialförsäkringskonvention. Dessutom måste en persons inkomst komma från eget arbete, i Sverige, eller från annat land (i enlighet med bestämmelserna i förordning [1408/71] eller socialförsäkringskonvention), uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet, kunna antas vara stadigvarande eller årligen återkommande, och utgöra inkomst i pengar. (2 kap och 3 kap. 4 5 SofL, 3 kap. 1 och 2 första stycket AFL och 1 Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1998:12] om sjukpenninggrundande inkomst). I kapitlet görs en kort genomgång av dessa regler, med undantag av vad som är att anse som inkomst i pengar och reglerna om tillhörighet till den svenska socialförsäkringen. I framför allt kapitel 4, men även i kapitel 5, behandlas vilka typer av inkomster i pengar som kan ingå i en försäkrads SGI. Beträffande en persons tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen hänvisas till RFV:s Vägledning 2000: Inkomst av eget arbete Arbete i Sverige SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad tills vidare antas få för eget arbete här i landet, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete) (3 kap. 2 första stycket AFL). Av detta följer att inkomsten i regel måste vara frukten av eget arbete, och att arbetet ska anses som arbete i Sverige. Med arbete i Sverige avses enligt SofL förvärvsarbete i verksamhet här i landet. Som egenföretagare är dock det avgörande skälet att företagaren bedriver näringsverksamhet som har ett fast driftställe i Sverige samt att verksamheten är hänförlig dit (2 kap. 7 SofL och 2 kap. 29 inkomstskattelagen [1999:1229] [IL]). 20

21 Av SofL framgår att arbete som utförs utomlands i vissa fall är att beteckna som arbete i Sverige (2 kap SofL). Det gäller till exempel för arbete som utförs i annat land åt en svensk arbetsgivare eller för den som är egenföretagare. För ytterligare information om vad som är inkomst av eget arbete i Sverige hänvisas till RFV:s Vägledning 2000:2. Inkomster kan ibland vara en följd av väldigt lite arbete eller inget arbete alls. Vad som är att anse som inkomst av eget arbete i Sverige som kan läggas till grund för SGI, berörs ytterligare i kapitel 3 och kapitel Arbete i annan stat SofL Av SofL framgår att arbete som utförs i Sverige i vissa fall kan betecknas som arbete utomlands (SofL 8-10 ). Förordning 1408/71 Reglerna om SGI innebär i huvudsak att endast inkomst av eget arbete här i landet kan räknas in i SGI. Av olika skäl medräknas i vissa andra fall även inkomster från annat land. Så kan vara fallet både när det gäller själva beräkningen av SGI, men också som hjälp för att uppfylla försäkringsvillkoret i föräldraförsäkringen. Inkomster från annan medlemsstat (MS) inräknas i SGI antingen när förordning 1408/71 genom direkta regler så bestämmer, eller när lagvalsreglerna medför att Sverige är behörig stat. Det svenska socialförsäkringssystemet använder samma modell för att beräkna underlag för alla förmåner som betalas ut per dag SGI. SGI används även för att bedöma om försäkringsvillkoret i föräldraförsäkringen är uppfyllt. I några fall pekar förordning 1408/71 ut en medlemsstat som ansvarig för alla förmåner enligt förordningen i personens bosättningsland utan att personen arbetat där (artikel 25 punkt 2 och 72 a). Inkomsten ska i dessa fall beräknas som om personen hade arbetat i bosättningslandet under sitt senaste arbete. Det här innebär att SGI ska beräknas enligt gällande SGI-regler i bosättningslandet med hänsyn tagen till inkomsten i arbetslandet. SGI fastställs även i andra fall där förordning 1408/71 utpekar Sverige som försäkringsland/behörig stat. I förordningen finns inga särskilda regler för att fastställa SGI. I vissa fall ska enligt förordningen hänsyn tas till inkomster från andra medlemsstater, till exempel vid arbete i två medlemsstater. En person ska i sådana fall behandlas som om han eller hon utförde allt arbete inom den berörda medlemsstatens territorium som är behörig stat (artikel 14 d). 21

22 En egenföretagares intäkter kan dock bestå av inkomster som även intjänats i annan stat. Bedöms egenföretagaren ha verksamhet som är hänförlig till verksamheten vid det fasta driftstället i Sverige är inkomsterna från den verksamheten oavsett var de intjänats att anse som arbete i Sverige. Mer information finns i kapitel Avrundningsregler Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ska var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor (3 kap. 2 första stycket AFL). Linda har en fast halvtidsanställning. Hennes årsinkomst från anställningen är kr. Linda driver dessutom en enskild firma på halvtid. Hennes årliga inkomst av annat förvärvsarbete är kr. Försäkringskassan beslutar om SGI baserat på inkomst av anställning till kr och SGI baserad på inkomst av annat förvärvsarbete till kr SGI måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet En grundförutsättning för att en försäkrad ska kunna ha rätt till sjukpenning är att hans eller hennes SGI uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet (3 kap. 1 första stycket AFL) SGI kan inte vara högre än 7,5 prisbasbelopp Vid beräkning av SGI bortses från alla inkomster av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Inkomster över detta inkomsttak är inte sjukpenninggrundande. Överstiger inkomsterna taket ska i första hand inkomster av annat förvärvsarbete räknas av. (3 kap. 2 andra stycket AFL) I Försäkringskassans datasystem registreras den försäkrades årsinkomst. SGI beslutas dock som högst till inkomsttaket. Ersättning beräknas på fastställd SGI och inte på registrerad årsinkomst. Vendela har en fast anställning med en årlig inkomst på kr. Vendela arbetar dessutom i sin enskilda firma. Från firman har hon en årlig inkomst på kr. Den 1 mars år 2002 sjukanmäler hon sig. Försäkringskassan registrerar Vendelas årsinkomst på kr. 22

23 Prisbasbeloppet för år 2002 är kr. Inkomsttaket är (7,5 prisbasbelopp x kr). Vendela kan inte få ersättning beräknad på en högre SGI än inkomsttaket, det vill säga kr. Eftersom Vendela har en årsinkomst som överstiger inkomsttaket ska, vid utbetalning av ersättning, i första hand hennes inkomster av annat förvärvsarbete räknas av. SGI baserad på inkomst av anställning beslutas till kr. SGI baserad på inkomst av annat förvärvsarbete fastställs till kr. Det är dessa belopp som ligger till grund för beräkning av ersättning. Prisbasbeloppet kan höjas vid ett årsskifte. När prisbasbeloppet höjs kan en försäkrad med en registrerad årsinkomst över inkomsttaket befinna sig i en pågående ersättningsperiod. En sådan person kan då ha rätt till en högre ersättning som en följd av prisbasbeloppshöjningen. Försäkringskassan behöver dock inte skicka något nytt SGI-beslut eftersom det är uppenbart obehövligt (jämför 21 första stycket förvaltningslagen [1986:223] [FL]). Den högre ersättningen betalas nämligen ut automatiskt till den försäkrade. Det finns mer information om inkomsttaket i avsnitt Varaktig inkomst av förvärvsarbete Huvudregeln är att SGI är den årliga inkomst i pengar som en person kan antas komma att få för eget arbete (3 kap. 2 första stycket AFL). Att inkomsten ska beräknas som årlig inkomst innebär att tillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer normalt inte ska påverka SGI. Det är endast stadigvarande eller årligen återkommande inkomster som påverkar SGI. Som SGI räknas endast sådana inkomster som en försäkrad tills vidare kan antas komma att få 1. av eget arbete under minst sex månader i följd, eller 2. av eget årligen återkommande arbete. (1 [RFFS 1998:12]) Arbete under minst sex månader i följd Om en person påbörjar ett arbete i samma omfattning som tidigare som kan antas komma att ge inkomster under minst sex månader i följd, och inkomsterna förändrats, påverkas SGI. I sådana situationer spelar det ingen roll om inkomsterna är högre eller lägre än de inkomster som låg till grund för tidigare SGI. 23

24 Slavenka har fått ett två år långt heltidsvikariat som lärare. Efter sju månader sjukanmäler hon sig. Försäkringskassan beräknar Slavenkas SGI efter arbetet som lärare. Det beror på att Slavenka, om hon inte hade blivit sjuk, kan antas få inkomster från lärararbetet under minst sex månader i följd. En person kan i samband med ett ersättningsärende ha arbetat kortare tid än sex månader. Försäkringskassan måste då göra en bedömning av vilka inkomster den försäkrade hade kunnat antas få om inte ersättningsärendet blivit aktuellt. Sandra får ett heltidsvikariat som webbdesigner under sju månader. Dessförinnan arbetade Sandra heltid under ett par år som kontorist. Sandra tjänar betydligt mer som webbdesigner än vad hon tjänade som kontorist. Efter tre månaders arbete som webbdesigner sjukanmäler sig Sandra. Försäkringskassans utredning visar att Sandras anställning som webbdesigner är längre än sex månader. Om inte Sandra hade blivit sjuk kan det därför antas att hon hade haft inkomst som webbdesigner under minst sex månader i följd. Försäkringskassan fastställer Sandras SGI efter hennes inkomst som webbdesigner. Då en försäkrad påbörjar ett arbete i samma omfattning som tidigare, men med lägre lön, gäller samma principer. Kan den försäkrade antas ha den lägre inkomsten under minst sex månader i följd fastställs SGI efter den lägre inkomsten Arbete som varar under kortare tid än sex månader Bestämmelsen i 1 (RFFS 1998:12) innebär inte att en person i realiteten måste ha ett arbete som varar minst sex månader i sträck för att inkomsten ska kunna ingå i beräkningen av årsinkomsten. Genom utvecklingen i praxis har det slagits fast att den försäkrades framtida avsikt med sitt förvärvsarbetande ska vägas in i bedömningen. Bedömer Försäkringskassan att det är den försäkrades avsikt att förvärvsarbeta i minst sex månader innebär regleringen i 1 (RFFS 1998:12) att SGI kan fastställas med utgångspunkt i inkomsten från det aktuella arbetet, även i det fall anställningen kan antas pågå kortare tid än sex månader. 24

25 Nytillträdande på arbetsmarknaden En FÖD-dom handlade om en person som var nytillträdande på arbetsmarknaden. Den försäkrade uppgav vid tidpunkten för anmälan till Försäkringskassan att hon fått ett tidsbegränsat sommarvikariat på tre månader. Hon hade avslutat sina gymnasiestudier och hade inte för avsikt att studera vidare till hösten. Hennes avsikt var i stället att fortsätta arbeta i samma omfattning som det påbörjade arbetet. FÖD fann att personens inkomst kunde läggas till grund för en helårs-sgi. ( FÖD-dom är refererad FÖD 1981:6). Jennifer har precis avslutat sina gymnasiestudier. Hon har inte tidigare arbetat stadigvarande. Efter studierna får Jennifer ett heltidsvikariat som vårdbiträde i tre månader. Månadslönen är kr. När en månad återstår av vikariatet blir Jennifer sjuk och anmäler sig till Försäkringskassan. Försäkringskassans utredning visar att Jennifer inte ska studera till hösten. Jennifer uppger att hon efter att vikariatet upphört avser att anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete. Med hänsyn till Jennifers avsikt kan SGI beslutas till kr ( kr x 12 månader). Det finns inte någon tidsgräns för hur lång en anställning måste vara för att en person ska kunna betecknas som nytillträdande. I stället handlar det om att bedöma om en försäkrad med en kortare anställning har för avsikt att förvärvsarbeta under minst sex månader i följd. Återinträdande på arbetsmarknaden efter förvärvsavbrott Ett FÖD-mål gällde en person som avbrutit förvärvsarbete för studier. Efter slutförda socionomstudier återinträdde personen i arbetslivet i ett vikariat vid socialförvaltningen under tre och en halv månad. Avsikten var att efter vikariatet fortsätta att förvärvsarbeta i samma omfattning, men på grund av arbetsmarknadsförhållandena var det svårt att få längre vikariat än några månader åt gången. RFV anförde att försäkrade som påbörjat ett förvärvsarbete och som avsåg att fortlöpande förvärvsarbeta eller under begränsade uppehåll mellan olika anställningar stå till arbetsmarknadens förfogande skulle kunna sjukpenningförsäkras på grundval av det påbörjade arbetet, även om den aktuella anställningen inte kunde antas uppgå till sex månader. Inte heller borde bedömningen påverkas om det är fråga om en nytillträdande på arbetsmarknaden, eller en försäkrad som efter avbrott återinträtt i arbetslivet. FÖD fann att personens inkomst kunde läggas till grund för en helårs-sgi. (FÖD dom är refererad FÖD 1986:59). 25

26 Denna FÖD-dom kan tolkas på så sätt att domen är tillämplig på alla försäkrade som oavsett skälet till detta gjort förvärvsavbrott och därefter inte får någon annan anställning än en tillfällig sådan. En förutsättning är att den försäkrade har för avsikt att fortsätta att förvärvsarbeta. Det här framgår av rättslägesanalysen om SGI (RFV Anser 1997:6 Sjukpenninggrundande inkomst, s. 11 f.). Ahmed avbryter sitt arbete för studier. Efter avslutade studier får Ahmed en tillfällig heltidsanställning på tre månader. Ahmeds månadslön är kr. Efter två månaders arbete gör han anspråk på tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassans utredning visar att Ahmed har för avsikt att anmäla sig som arbetssökande efter att den tillfälliga anställningen upphört. Ahmeds SGI kan beslutas till kr ( kr x 12 månader). Oskar har en säsongsanställning på heltid. Hans månadslön är kr. Anställningen varar i fyra månader varje år. Oskar har arbetat så i flera år och han har en SGI på kr. Innan säsongsarbetet arbetade Oskar heltid året om. När en månad återstår av anställningen sjukanmäler sig Oskar till Försäkringskassan. Försäkringskassans utredning visar att Oskar, efter att säsongsanställningen upphör, har för avsikt att anmäla sig som arbetssökande till ett nytt heltidsarbete. Utredningen visar att det kan antas att Oskar kommer att arbeta heltid under hela året. Med hänsyn till Oskars avsikt kan SGI beslutas till kr ( kr x 12 månader). Jämför med exemplet Hugo i nästa avsnitt benämnt Årligen återkommande arbete. 26 Hannu har inte arbetat under en tid eftersom han har varit utomlands. Utlandsvistelsen medför att hans SGI sänks till 0. Hannu återvänder till Sverige och får ett fyramånadersvikariat på heltid med start den 1 april. När vikariatet upphör anmäler han sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete. Den 1 september sjukanmäler sig Hannu till Försäkringskassan. Försäkringskassans utredning visar att Hannu avser att påbörja studier den 10 september. Hannu kan inte få någon SGI. Fyramånadersvikariatet får anses som tillfälligt eftersom Hannu på grund av studieplanerna inte har för avsikt att förvärvsarbeta under minst sex månader i följd. Om Hannu

27 kan antas arbeta fyra månader varje år kan SGI beräknas på grundval av en årligen återkommande inkomst. Förändrat arbetsutbud SGI kan ändras för en person som förändrar omfattningen på sitt arbete. Förutsättningen är att den försäkrade kan bedömas ha för avsikt att arbeta så under minst sex månader i följd. Filip har arbetat deltid som sjuksköterska sedan ett par år. Dessförinnan arbetade han heltid och han söker nu åter heltidsarbete. Filip får ett vikariat som sjuksköterska på heltid som varar i fyra månader. Efter tre månaders arbete sjukanmäler sig Filip. Försäkringskassans utredning visar att Filips avsikt är att arbeta heltid även efter att vikariatet upphört. Med hänsyn till Filips avsikt fastställs SGI efter heltidsarbetet. På motsvarande sätt vägs avsikten in när någon minskar sin arbetstid. Torsten arbetar heltid med en månadslön på kr. Den 1 maj minskar han sin arbetstid till 75 procent av heltid. Han tjänar kr per månad. Torsten avser att arbeta så under minst sex månader i följd framöver. Den 4 maj kontaktar han Försäkringskassan för att ta ut tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassan beräknar Torstens SGI till kr ( kr x 12 månader). Torstens inkomstförändring kan bedömas som stadigvarande. Om Torstens avsikt i stället hade varit att arbeta 75 procent av heltid under kortare tid än sex månader hade inkomstförändringen bedömts som tillfällig. Torstens SGI hade då blivit kr. Ändrad inkomst före förlossning eller föräldraledighet SGI-skydd gäller för en gravid kvinna som tidigast sex månader före barnets födelse (eller den beräknade tidpunkten) avbryter sitt arbete, eller 27

28 minskar sin arbetstid. (3 kap. 5 tredje stycket 4 AFL). För mer information om SGI-skyddet för gravida kvinnor hänvisas till avsnitt 7.2. En gravid kvinna kan inom sex månader före barnets födelse (eller den beräknade tidpunkten) få ändrad inkomst genom att hon ökar sin arbetsinsats, eller byter till ett annat arbetet i samma omfattning som tidigare. I dessa situationer omfattas inte kvinnan av skyddet i 3 kap. 5 tredje stycket 4 AFL. Det finns inte något SGI-skydd för blivande pappor. En mamma eller pappa som får ändrad inkomst inom sex månader före en föräldraledighet som inte följer efter förlossning omfattas inte heller av något SGI-skydd. Det finns alltså flera situationer när inkomsten ändras inom en sexmånadersperiod före barnets födelse (eller den beräknade tidpunkten) eller föräldraledighet där en förälder eller en blivande förälder inte omfattas av något SGI-skydd. Enligt praxis ska flera faktorer vägas in i bedömningen av om en sådan inkomständring är stadigvarande. Den förvärvsavsikt som den försäkrade kan bedömas ha efter förlossningen eller föräldraledigheten. Vad som har varit och är den försäkrades normala arbetstid. Om en högre inkomst inte är onormal för den typ av arbete den försäkrade tidigare haft eller kan förväntas få efter förlossningen eller föräldraledigheten. I dessa ärenden får Försäkringskassan göra en samlad bedömning för att avgöra om inkomständringen ska påverka SGI eller om den i stället ska bedömas som en tillfällig inkomstvariation. En gravid kvinna kan ha rätt till havandeskapspenning före förlossning (3 kap. 9 och 9 a AFL). En inkomst som inte kan antas uppbäras under minst sex månader i följd på grund av exempelvis uttag av havandeskapspenning får bedömas på samma sätt som inkomständringar inom sex månader före förlossning eller föräldraledighet. Nedan följer några avgöranden från FÖD som behandlar dessa frågor. Ett avgörande från FÖD handlade om en kvinna som var gravid på nytt. Hon hade varit tjänstledig från sitt heltidsarbete för studier under sex och en halv månader. Dessförinnan hade kvinnan arbetat heltid. Tjänstledigheten innebar att SGI sänktes till 0. Nio månader före förlossningen påbörjade kvinnan ett deltidsarbete och SGI fastställdes efter detta arbete. Fyra månader före förlossningen utökade kvinnan sin arbetstid till heltid. Hon yrkade att heltidsinkomsten skulle läggas till grund för SGI. Kvinnan menade att hon hade arbetat deltid på grund av att hon inte hade lyckats få kommunal barnpassning för ett äldre barn. Därför tvingades hon anlita privat dagmamma. Det var så kostsamt att hon inte hade råd att anlita dagmamman på heltid. 28

29 RFV ansåg att kvinnans normala arbetstid var heltid. Den omständigheten att hon under en förhållandevis kort period hade varit helt eller delvis tjänstledig för studier var enligt RFV inte något skäl för att inte fastställa SGI efter heltidsarbetet. FÖD fann att heltidsanställningen var av sådan stadigvarande natur att inkomsten kunde läggas till grund för SGI. (FÖD dom ) Ett annat mål gällde en kvinna som hade arbetat deltid under flera år. Sedan hon fött barn och inte återgått i arbete när barnet fyllde ett år sänktes hennes SGI till 0. Några månader senare anmälde hon till Försäkringskassan att hon återgått i deltidsarbete. Hon berättade även att hon var gravid på nytt med beräknad nedkomst efter cirka fem månaders arbete. RFV ansåg att normal arbetstid för den försäkrade var deltid. Den omständigheten att kvinnan under en förhållandevis kort period hade helt tjänstledigt på grund av barnsbörd var enligt RFV:s mening inte något skäl för att inte fastställa SGI efter deltidsarbetet. Kompletterande utredning efter barnets födelse visade att hon planerade att återgå i deltidsarbete senast när barnet fyllt ett och ett halvt år. FÖD fann att deltidsanställningen var av sådan stadigvarande natur att inkomsten kunde läggas till grund för SGI. (FÖD-dom är refererad FÖD 1982:13) Ett tredje mål handlade om en föräldraledig kvinna som omfattades av SGIskydd. Ungefär fem månader innan kvinnan skulle föda ytterligare ett barn påbörjade hon en tidsbegränsad anställning i samma omfattning som före föräldraledigheten, men med högre inkomst. Anställningen upphörde vid nedkomsten. Kvinnan uttryckte vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut att hon hade för avsikt att fortsätta förvärvsarbeta i samma omfattning efter föräldraledigheten. RFV menade att en försäkrad som före föräldraledighet hade förvärvsarbetat, och som efter denna ledighet återgått i arbete i samma utsträckning som tidigare men med högre inkomst, skulle kunna få en SGI beräknad på det påbörjade arbetet. Så skulle kunna vara fallet även om den aktuella anställningen inte kunde antas pågå i sex månader på grund av graviditet med beräknad förlossning inom sexmånaderstidens utgång. RFV menade även att den försäkrades högre inkomst inte var onormal för den typ av arbete kvinnan tidigare haft eller som hon kunde förväntas få i en anställning efter föräldraledigheten. FÖD fann på de skäl RFV anfört att SGI för kvinnan skulle beräknas på det senaste arbetet med den högre inkomsten. (FÖD-dom är refererad FÖD 1988:50) Enligt dessa avgöranden bör SGI i aktuell situation kunna höjas om det kan antas att kvinnan efter den kommande föräldraledigheten kommer att ha sådana inkomster som motsvarar anmäld SGI. I FÖD dom har FÖD ansett att ett sådant antagande kan göras även i det fallet en kvinnas aktuella anställning kommer att upphöra i samband med föräldraledigheten. (RFV Anser 1997:6, s. 12) FÖD-dom gällde en kvinna, som under föräldraledighet från sitt ordinarie heltidsarbete, påbörjade ett extraarbete. Enligt FÖD kunde det inte antas att kvinnan efter föräldraledigheten skulle komma att ha inkomster från båda dessa arbeten. Liksom var fallet i FÖD-dom gjordes 29