Vägledning 2004:5 Version 13. Sjukpenninggrundande. och årsarbetstid

Transkript

1 Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

2 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Version 13. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar... 9 Sammanfattning Läsanvisningar Inledning Ekonomiskt skydd Finansiering av socialförsäkringen Vad är SGI? Villkor för SGI SGI-skyddad tid Vem beslutar om SGI? När ska SGI bestämmas? När ska SGI ändras? Från vilken tidpunkt gäller SGI? Den försäkrades anmälningsskyldighet Försäkringskassans utredningsskyldighet Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut Medvetna fel från den försäkrade Grundläggande villkor för SGI Inkomst av eget arbete Arbete i Sverige Arbete i annat land Avrundningsregler SGI måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet SGI kan inte vara högre än 7,5 gånger prisbasbeloppet Inkomsttaket för föräldrapenning Omräkningsfaktor för SGI Varaktig inkomst av förvärvsarbete Arbete under minst sex månader i följd Arbete som varar under kortare tid än sex månader Årligen återkommande arbete Tillfälliga arbetsinkomster Flera arbetsinkomster SGI och skatterätten Skatterättsliga grundbegrepp Skattskyldig Fysisk person Juridisk person Räkenskapsår Taxeringsår Beskattningsår A-skatt och F-skatt Olika slag av inkomst Inkomst av tjänst Inkomst av kapital

4 3.2.3 Inkomst av näringsverksamhet Vad är en näringsverksamhet? Näringsidkare Aktiv och passiv näringsverksamhet Olika typer av företag Enskild näringsidkare Enkelt bolag Handelsbolag Aktiebolag Ekonomisk förening Arbetstagare eller egen företagare? Uppdragstagare Idrottslig verksamhet Royalty med mera Konstnärer med flera Hobbyverksamhet Inkomst av anställning SGI-A Inkomster som kan ingå i SGI Övertidsersättning Produktionstillägg Kostersättning för sjömän Semesterlön eller semesterersättning Ersättningar i samband med att anställningen upphör Lön under tjänstledighet m.m Inkomst från utländsk arbetsgivare tillämpning från och med 1 januari Inkomst från utländsk arbetsgivare Marie Curie-stipendiater Speciella anställningssituationer Ersättningar som inte ingår i SGI Kapitalinkomster Vissa ersättningar som beskattas med särskild löneskatt Ersättningar som understiger kronor under ett år Vissa idrottsinkomster Ersättning från vinstandelsstiftelse Ersättning från vinstandelsstiftelse som inte ingår i SGI Sjukersättning och arbete med s.k. steglös avräkning Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar Ersättningar från Försäkringskassan, arbetslöshetskassa och kommun Sjuklön enligt kollektivavtal Avgångsvederlag Medel avsatta till arbetstidskonto Stipendier Kommunalt vårdnadsbidrag Beräkning av SGI-A Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande Helårsinkomst Helgersättning eller helglön Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget Oregelbundna inkomster Bruttolöneavdrag

5 4.3.7 Arbete i samband med kriminalvård utanför anstalt Inkomst av annat förvärvsarbete SGI-B Introduktion till SGI-B Inkomst av annat förvärvsarbete huvudregeln i 25 kap. 2 och 8 SFB Undantagen i 25 kap. 10 och SFB Inkomst av näringsverksamhet Skattemässig inkomstberäkning Periodiseringsfonder och expansionsfonder Skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto Skattemässigt underskott från tidigare år Justering av egenavgifter Räntefördelning Vad behöver man veta för att kunna beräkna SGI-B? Generellt uppbyggnadsskede Etablerat företag Jämförelseinkomst Jämförelseinkomst liknande arbete Jämförelseinkomst arbetsinsats Jämförelseinkomst egen administration Svårbedömd jämförelseinkomst Lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomst under en följd av år med ledning av de tre senaste årens taxeringar inte under en följd av år Högre SGI än inkomst av näringsverksamhet Stark skuldbelastning Ändrade förvärvsförhållanden Tillfälliga förluster Sjukdom med mera Fördelning av inkomst av näringsverksamhet mellan makar Näringsverksamheter Skönsbeskattning Uppgift om PGI hittar du i Serviceåtgärder i ÄHS. Den uppgift som du ska använda vid utredning och bedömning av SGI är fältet Fastställd PGI. Näringsförbud Karenstid Karenstidsregler Anmälan Ändring till kortare karenstid Uppsägningstid Sjukdom innan ändringen börjar gälla Nyanmälan eller anmälan av längre karenstid Sjukförsäkringsavgift Kombinatörer både SGI-A och SGI-B Vad är en kombinatör? Arbetar på ungefär samma sätt år från år Växlar mellan olika uppdrag Går från hög andel anställning till hög andel egenföretagande Går från hög andel egenföretagare till hög andel anställning

6 7 Besluta och ändra SGI Beslut om SGI Ändrade inkomstförhållanden Omräkning av SGI Pension och livränta med mera Ändrad SGI på den försäkrades initiativ Den försäkrades anmälningsskyldighet Anmälningsskyldighet vid totalförsvarsplikt Anmälan om karenstid för egna företagare Uppgiftsskyldighet för andra Försäkringskassans utredningsskyldighet Allmänt om utredningsskyldigheten När den försäkrade anmäler ett ersättningsärende När ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år SGI-skydd vid förvärvsavbrott Ändring av SGI under SGI-skyddad tid Ändring av SGI för anställda Omräkning av SGI Vilka kan få sin SGI omräknad? När ska SGI omräknas? Omräkning av SGI med hjälp av konsumentprisindex (KPI) När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod? När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid? Förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av barn SGI-skydd vid graviditet SGI vid vård av barn som inte fyllt ett år SGI från barnets ettårsdag Förvärvsavbrott på grund av arbetslöshet m.m. och deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program Arbetsmarknadspolitiskt program SGI-skydd för deltagare som blir avstängda från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Arbetssökande hos Arbetsförmedlingen Avbrott i arbetssökandet i en omfattning som svarar mot Egen företagare Söker arbete på det sätt som Försäkringskassan föreskriver Förvärvsavbrott på grund av studier Studier med studiestöd Studier inom eget yrkesområde Studier m.m. med ersättning från trygghetsråd och trygghetsstiftelser SGI-skydd vid studier Vilande SGI Inkomst under studietiden Studietids-SGI Vilande SGI ska i vissa situationer användas under studietid Förvärvsavbrott på grund av sjukdom Ingen koppling till arbetsoförmågans omfattning Inte alltid nödvändigt att få sjukpenning SGI-skydd under utredningstid Motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen Förvärvsavbrott på grund av plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring

7 8.7 Förvärvsavbrott på grund av deltagande i aktiviteter enligt etableringsplan Andra förvärvsavbrott Tremånadersregeln Biståndsarbetare Häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt Tjänstledighet utan lön och avgångsvederlag efter anställning Sjuklön enligt kollektivavtal Arbetskonflikt SGI efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning tillämpning från och med den 1 januari SGI efter period med livränta SGI-skydd i samband med kommunalt vårdnadsbidrag SGI-skydd för personer omkring 65 år Andra avbrott i SGI-skyddad tid Skapa SGI-skydd i efterhand Hur påverkas SGI vid pension och livränta med mera? Ålderspension Bestämmelser om ålderspension Ändring av SGI i samband med ålderspension Tidpunkt för ändring av SGI vid ålderspension Sjukersättning och aktivitetsersättning Beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning SGI-skydd efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning Tjänstepension SGI ska ändras när tjänstepension har beviljats SGI-skydd och tjänstepension Tidpunkt för ändring av SGI vid tjänstepension Livränta SGI ändras när livränta har beviljats eller ändrats SGI-skydd vid arbetslivsinriktad rehabilitering med livränta Tidpunkt för ändring av SGI vid livränta Livränta beviljas retroaktivt SGI och livränteunderlag Årsarbetstid Allmänt om årsarbetstid Vad är årsarbetstid? Varför beräknas årsarbetstid? När beräknas årsarbetstid? När ändras årsarbetstid? Årsarbetstid och SGI Vilken tid ingår i årsarbetstid? Ordinarie eller normal arbetstid Ledighet som räknas in i årsarbetstiden Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid Inget tak för årsarbetstid Timberäknad årsarbetstid Genomsnittlig veckoarbetstid i timmar Avrundningsregler Dagberäknad årsarbetstid

8 Genomsnittlig veckoarbetstid i dagar Avrundningsregler Årsarbetstid från flera anställningar Huvudsakligt förvärvsarbete Särskilda grupper av anställda Oregelbundna arbetstider Skiftarbetare med flera Uppdragstagare Beting Arbete i bisyssla Idrottsutövare, säsongsarbetare Skolpersonal Utryckningspersonal Familjehemsföräldrar SGI för inkomster med internationell anknytning Inledning Försäkringstillhörighet/Försäkrad Arbetstillstånd/uppehållstillstånd SGI SGI för den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige Huvudregel arbete i Sverige Inkomst av arbete här i landet Undantag Biståndsarbetare Tidigare praxis SGI-skydd SGI för den som omfattas av förordning 883/2004 eller 1408/ Allmänt om förordning 883/04 och förordning 1408/ Arbetslandets lagstiftning Principer SGI och EG-förordningar Metodstöd Beräkning av SGI för anställda Metodstöd Beräkning av SGI egna företagare SGI-skydd och EG-förordningar Försäkrad i Sverige enligt socialförsäkrings konvention Källförteckning Sakregister

9 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) AFL ALF Lagen (1962:381) om allmän försäkring Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ATL Arbetstidslagen (1982:673) Bet. Betänkande BFL Bokföringslagen (1999:1078) CSN Dnr EFL EU Fia FKFS FKRS Centrala studiestödsnämnden Diarienummer Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Europeiska unionen Försäkringskassans intranät Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FL Förvaltningslagen (1986:223) FÄL Fängelselagen (2010:610) FÖD GPL HBL HFD Försäkringsöverdomstolen Lagen (1998:702) om garantipension Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelagen (1999:1229) Kap. KPI KRNG KRNJ KRNS KRSU KVS LAF LIP Kapitel Konsumentprisindex Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Jönköping Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall Kriminalvårdsstyrelsen Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 9

10 LRNS MS PGI Prop. PRV RAR RFFS RFV RR Länsrätten i Stockholms län Medlemsstat Pensionsgrundande inkomst Proposition Patent- och registreringsverket Riksförsäkringsverkets allmänna råd Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket Regeringsrätten SAL Socialavgiftslagen (2000:980) SCB SFB SFBP Statistiska centralbyrån Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken SFL Skatteförfarandelagen (2011:1244) SfU SGI Socialförsäkringsutskottet Sjukpenninggrundande inkomst SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SOU SÖ Statens offentliga utredningar Sveriges internationella överenskommelser 10

11 Sammanfattning Den här vägledningen vänder sig i första hand till personal på Försäkringskassan som handlägger ärenden om sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Vägledningen beskriver regler, förarbeten och praxis om SGI och årsarbetstid, och är tänkt som ett stöd i handläggningen. Reglerna om SGI och årsarbetstid finns i: Socialförsäkringsbalken (SFB) Förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst Förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m. Riksförsäkringsverket allmänna råd om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid (RAR 2002:2) Försäkringskassan har också beslutat om ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2005:7), Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa. Socialförsäkringsbalken (SFB) är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB omfattar i stort sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Aktivitetsstöd och statligt tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas av SFB. SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för socialförsäkringen som helhet. Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I avdelning B G finns bestämmelser om de olika förmånerna. I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i 11

12 sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. För SGI innehåller SFB en ändring i sak. Ändringen innebär att Försäkringskassan på begäran av en försäkrad ska bestämma/besluta om SGI även om något ersättningsärende inte är aktuellt. Den försäkrades rätt att få beslut om SGI ska alltså inte vara förenad med några särskilda villkor. Det finns också del andra ändringar som innebär att tidigare bestämmelser i 1 och 3 Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst regleras i 25 kap. 3 och 26 kap SFB från och med den 1 januari Ett nytt begrepp Plikttjänstgöring införs för personer som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning som rekryt. Bestämmelserna om SGI finns i huvudsak i avdelning C kapitel SGI är ett beräkningsunderlag för arbetsbaserade försäkringsförmåner som betalas ut per dag. Till grund för SGI ligger den årliga inkomst i pengar som en person kan antas få, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). När Försäkringskassan beslutar om SGI, har ett antagande gjorts om en persons framtida inkomst. För att inkomsten ska kunna ligga till grund för SGI måste den i regel komma från eget arbete utfört i Sverige och dessutom ha en viss varaktighet. Vissa inkomster, som exempelvis kostnadsersättningar och kapitalinkomster, ingår inte i SGI eftersom de inte är inkomst av arbete. SGI är alltså kopplad till en fortlöpande inkomst av förvärvsarbete. I vissa situationer kan emellertid en försäkrad ha rätt till SGI trots att personen inte arbetar, så kallad SGI-skyddad tid. SGI kan i regel inte sänkas när en person gör ett förvärvsavbrott och omfattas av SGI-skydd. För den som har en anställning finns möjlighet att höja SGI efter faktisk löneförändring enligt avtal under den skyddade tiden. För den som exempelvis är arbetslös kan SGI i stället höjas med förändringen av konsumentprisindex (KPI). När en person som får hel ålderspension inte fortsätter att arbeta upphör också dennes rätt till att få en SGI fastställd. Men den som kombinerar pensionen med arbete kan få en SGI fastställd utifrån sin arbetsinkomst. För tjänstepension, sjukersättning eller aktivitetsersättning och livränta gäller särskilda regler. Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en person kan antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid, eller motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid beräknas av Försäkringskassan när detta är av betydelse för beräkningen av ersättning. Uppgifter om en persons årsarbetstid krävs endast i de fall en försäkringsförmån måste timeller dagberäknas. 12

13 Läsanvisningar Vägledningen ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden, förarbeten, rättsfall, JO- och JK-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 13

14 Vanliga begrepp i vägledningen Den försäkrade Betyder vanligtvis en person som är försäkrad för svenska socialförsäkringsförmåner. I den här vägledningen används uttrycket i regel synonymt med personen, den enskilde, han eller hon eller andra liknande uttryck. Egen företagare När benämningen egen före-tagare används i denna vägledning avses en person med inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B. SGI-A Med SGI-A avses inkomst av anställning. SGI-B Med SGI-B avses inkomst av annat förvärvsarbete. 14

15 1 Inledning I detta inledande kapitel ges en kort, översiktlig introduktion till reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI). 1.1 Ekonomiskt skydd En grundläggande princip är att socialförsäkringen ska ge ekonomiskt skydd när en person tvingas avstå från förvärvsarbete på grund av till exempel sjukdom eller vård av barn. Storleken på det ekonomiska skyddet beror på vilken årlig inkomst i pengar en försäkrad kan antas komma att få, och vilka ersättningsnivåer som gäller enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 1.2 Finansiering av socialförsäkringen Bestämmelser om finansiering av socialförsäkringen finns i socialavgiftslagen (2000:980) (SAL) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift lagen (1998:676) om statlig ålderspension och lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Socialförsäkringen finansieras också genom avkastning på vissa av de nämnda avgifterna. Förutom dessa avgifter finansieras socialförsäkringen med medel från statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i SFB, genom särskilda betalningar från kommuner och enskilda (2 kap. 3 och 4 SFB). Arbetsgivaren finansierar socialförsäkringen genom att betala arbetsgivaravgifter (2 kap. 1 SAL). Anställda och egna företagare betalar egenavgifter. För en egen företagare tas avgift ut på inkomst av aktiv näringsverksamhet (3 kap. 1 och 3 SAL). Arbetsgivaravgifter och egenavgifter består bland annat av sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift och olika pensionsavgifter (2 kap. 26 och 3 kap. 13 SAL) Vad är SGI? SGI är den årliga inkomst i pengar som en person tills vidare kan antas få för eget arbete här i landet, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete) (25 kap. 2 SFB). 15

16 SGI är ett beräkningsunderlag för ersättningar som enligt den arbetsbaserade försäkringen betalas ut per dag. SGI har inte bara betydelse för storleken på sjukpenning utan utgör också beräkningsunderlag för följande förmåner rehabiliteringspenning föräldrapenning tillfällig föräldrapenning graviditetspenning närståendepenning smittbärarpenning dagpenning inom totalförsvaret. SGI har dessutom bland annat betydelse när livränta ska bestämmas (41 kap. 11 SFB). SGI kan aldrig överstiga 7,5 gånger gällande års prisbasbelopp (25 kap. 5 SFB). De flesta regler om SGI är desamma, oavsett om SGI grundas på inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. De skillnader som finns gäller framför allt beräkningen av SGI. Inom Försäkringskassan benämns inkomst av anställning ofta som SGI-A, och inkomst av annat förvärvsarbete som SGI-B Villkor för SGI För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda. I första hand krävs att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. SFB. Det kan man vara antingen enligt 6 kap. 2 5 SFB, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004) eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egna företagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71) eller någon socialförsäkringskonvention. Dessutom måste en persons inkomst komma från eget arbete, i Sverige, eller från ett annat land (i enlighet med bestämmelserna i förordning [883/3004 eller 1408/71] eller socialförsäkringskonvention), uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet, kunna antas vara under minst sex månader i en följd, eller vara årligen återkommande, och utgöra inkomst i pengar 16

17 (6 kap. 2 5 samt 25 kap. 2 och 3 SFB). Villkoren för SGI behandlas vidare i framför allt kapitel SGI-skyddad tid SGI kan fastställas för den som har inkomst av eget arbete. När personen gör ett förvärvsavbrott, och inte längre har någon inkomst är huvudregeln att också SGI:n upphör. Från huvudregeln finns emellertid undantag som innebär att en försäkrad får behålla sin SGI eller ha den vilande under förvärvsavbrott. Det kallas för SGI-skyddad tid. Arbetslöshet och studier är exempel på sådana avbrott. I dessa situationer kan SGI fastställas på en inkomst som var aktuell före avbrottet. För att SGI-skydd ska gälla måste olika villkor vara uppfyllda. Reglerna om SGI-skydd finns i 26 kap SFB. Dessa beskrivs närmare i kapitel Vem beslutar om SGI? Det är Försäkringskassan som fattar beslut om SGI. Beslutad SGI registreras i Försäkringskassans IT-system och meddelas den försäkrade. Se vidare avsnitt När ska SGI bestämmas? SGI ska bestämmas när en försäkrad begär en förmån som beräknas på grundval av SGI eller när det annars behövs för handläggningen av ett ärende. Försäkringskassan ska också bestämma SGI när en försäkrad begär det även om något ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap. 2 och 3 SFB) När ska SGI ändras? När en SGI har bestämts så beräknas förmåner på grundval av denna till dess att det uppstår något skäl till ändring. SGI ska ändras när Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan betalas ut eller för förmånens storlek (26 kap. 4 SFB) SGI ska även ändras när sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats eller ändrats särskild efterlevandepension har minskats eller dragits in, tjänstepension har beviljats, ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning har upphört, eller livränta enligt arbetsskadeförsäkringen har beviljats eller ändrats. 17

18 (26 kap. 7 SFB och 4 kap. 2 lagen [2010:111] om införande av socialförsäkringslagen [SFBP]) Från vilken tidpunkt gäller SGI? En ändring av den fastställda SGI:n ska gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkom. Den ändrade SGI:n får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen (26 kap. 6 SFB). För mer information hänvisas till avsnitt Den försäkrades anmälningsskyldighet Den försäkrade är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpning av SFB (110 kap. 13 SFB). Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt SFB ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen.(110 kap. 46 SFB) Den försäkrades anmälningsskyldighet behandlas ytterligare i avsnitt Försäkringskassans utredningsskyldighet Försäkringskassan ska se till att ett ärende utreds i den omfattning som dess beskaffenhet kräver (110 kap. 13 SFB). För ett SGI-ärende kan det innebära att utreda en persons inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter av betydelse för rätten till SGI. Försäkringskassan får göra förfrågningar hos exempelvis den försäkrades arbetsgivare eller annan som kan antas kunna lämna de uppgifter som behövs för att kunna bestämma SGI (110 kap SFB). Försäkringskassan gör i regel en sådan utredning när en person begär ersättning från Försäkringskassan. I vissa situationer behöver Försäkringskassan också utreda en persons SGI trots att han eller hon inte begär ersättning. I utredningen kan lämpligen ingå uppgifter om till exempel tidigare och aktuella inkomster, inkomsternas storlek, arbetets och inkomsternas varaktighet, samt perioder med SGI-skydd. Försäkringskassans utredningsskyldighet behandlas vidare i avsnitt Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut Närmare upplysningar om hur ett beslut kan omprövas eller överklagas finns i Vägledning 2001:7 Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut. 18

19 1.3 Medvetna fel från den försäkrade Det kan förekomma att en kund medvetet lämnar felaktiga uppgifter till Försäkringskassan för att få för hög eller felaktig ersättning. Försäkringskassan har i uppdrag att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. När handläggaren anser att kunden medvetet försökt få ersättning på felaktiga grunder ska han eller hon lämna en impuls till kontrollutredning. Se mer om hur och när impuls till kontrollutredning ska lämnas i riktlinjerna (2009:9) Överlämnande av impulser till kontrollutredning och till andra myndigheter samt beslut i samband med kontrollutredning. 19

20 2 Grundläggande villkor för SGI I det här kapitlet beskrivs regler som är gemensamma för personer med inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda. Först och främst krävs att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Det kan man vara antingen som försäkrad enligt 6 kap. 2 5 SFB, förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller någon socialförsäkringskonvention. Dessutom måste en persons inkomst komma från eget arbete i Sverige, eller från annat land (i enlighet med bestämmelserna i förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller socialförsäkringskonvention), uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet, kunna antas vara under minst sex månader i en följd, eller vara årligen återkommande, och utgöra inkomst i pengar. (6 kap. 2 5 samt 25 kap. 2 och 3 SFB) I kapitlet görs en kort genomgång av dessa regler, med undantag av vad som är att anse som inkomst i pengar och reglerna om tillhörighet till den svenska socialförsäkringen. I framför allt kapitel 4, men även i kapitel 5, behandlas vilka typer av inkomster i pengar som kan ingå i en försäkrads SGI. Beträffande en persons tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen hänvisas till Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.1 Inkomst av eget arbete Arbete i Sverige Med arbete i Sverige menas förvärvsarbete i verksamhet här i landet. För att ett arbete som en egen företagare utför ska räknas som arbete i Sverige ska företagaren bedriva näringsverksamhet som går att hänföra till ett fast driftställe i Sverige. (6 kap. 2 SFB och 2 kap. 29 inkomstskattelagen [1999:1229] [IL]). Även arbete som utförs utomlands kan i vissa fall anses som arbete i Sverige (6 kap. 3 5 SFB). Det gäller till exempel för arbete som utförs i annat land åt en svensk arbetsgivare eller för den som är egen företagare och arbetar utomlands. Vad som är att anse som inkomst av eget arbete i Sverige som kan läggas till grund för SGI, behandlas också i kapitel 3, 4, 5 och 6. För ytterligare information om vad som är inkomst av eget arbete i Sverige hänvisas till Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 20