Vägledning 2004:5 Version 13. Sjukpenninggrundande. och årsarbetstid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning 2004:5 Version 13. Sjukpenninggrundande. och årsarbetstid"

Transkript

1 Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

2 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Version 13. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar... 9 Sammanfattning Läsanvisningar Inledning Ekonomiskt skydd Finansiering av socialförsäkringen Vad är SGI? Villkor för SGI SGI-skyddad tid Vem beslutar om SGI? När ska SGI bestämmas? När ska SGI ändras? Från vilken tidpunkt gäller SGI? Den försäkrades anmälningsskyldighet Försäkringskassans utredningsskyldighet Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut Medvetna fel från den försäkrade Grundläggande villkor för SGI Inkomst av eget arbete Arbete i Sverige Arbete i annat land Avrundningsregler SGI måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet SGI kan inte vara högre än 7,5 gånger prisbasbeloppet Inkomsttaket för föräldrapenning Omräkningsfaktor för SGI Varaktig inkomst av förvärvsarbete Arbete under minst sex månader i följd Arbete som varar under kortare tid än sex månader Årligen återkommande arbete Tillfälliga arbetsinkomster Flera arbetsinkomster SGI och skatterätten Skatterättsliga grundbegrepp Skattskyldig Fysisk person Juridisk person Räkenskapsår Taxeringsår Beskattningsår A-skatt och F-skatt Olika slag av inkomst Inkomst av tjänst Inkomst av kapital

4 3.2.3 Inkomst av näringsverksamhet Vad är en näringsverksamhet? Näringsidkare Aktiv och passiv näringsverksamhet Olika typer av företag Enskild näringsidkare Enkelt bolag Handelsbolag Aktiebolag Ekonomisk förening Arbetstagare eller egen företagare? Uppdragstagare Idrottslig verksamhet Royalty med mera Konstnärer med flera Hobbyverksamhet Inkomst av anställning SGI-A Inkomster som kan ingå i SGI Övertidsersättning Produktionstillägg Kostersättning för sjömän Semesterlön eller semesterersättning Ersättningar i samband med att anställningen upphör Lön under tjänstledighet m.m Inkomst från utländsk arbetsgivare tillämpning från och med 1 januari Inkomst från utländsk arbetsgivare Marie Curie-stipendiater Speciella anställningssituationer Ersättningar som inte ingår i SGI Kapitalinkomster Vissa ersättningar som beskattas med särskild löneskatt Ersättningar som understiger kronor under ett år Vissa idrottsinkomster Ersättning från vinstandelsstiftelse Ersättning från vinstandelsstiftelse som inte ingår i SGI Sjukersättning och arbete med s.k. steglös avräkning Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar Ersättningar från Försäkringskassan, arbetslöshetskassa och kommun Sjuklön enligt kollektivavtal Avgångsvederlag Medel avsatta till arbetstidskonto Stipendier Kommunalt vårdnadsbidrag Beräkning av SGI-A Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande Helårsinkomst Helgersättning eller helglön Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget Oregelbundna inkomster Bruttolöneavdrag

5 4.3.7 Arbete i samband med kriminalvård utanför anstalt Inkomst av annat förvärvsarbete SGI-B Introduktion till SGI-B Inkomst av annat förvärvsarbete huvudregeln i 25 kap. 2 och 8 SFB Undantagen i 25 kap. 10 och SFB Inkomst av näringsverksamhet Skattemässig inkomstberäkning Periodiseringsfonder och expansionsfonder Skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto Skattemässigt underskott från tidigare år Justering av egenavgifter Räntefördelning Vad behöver man veta för att kunna beräkna SGI-B? Generellt uppbyggnadsskede Etablerat företag Jämförelseinkomst Jämförelseinkomst liknande arbete Jämförelseinkomst arbetsinsats Jämförelseinkomst egen administration Svårbedömd jämförelseinkomst Lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomst under en följd av år med ledning av de tre senaste årens taxeringar inte under en följd av år Högre SGI än inkomst av näringsverksamhet Stark skuldbelastning Ändrade förvärvsförhållanden Tillfälliga förluster Sjukdom med mera Fördelning av inkomst av näringsverksamhet mellan makar Näringsverksamheter Skönsbeskattning Uppgift om PGI hittar du i Serviceåtgärder i ÄHS. Den uppgift som du ska använda vid utredning och bedömning av SGI är fältet Fastställd PGI. Näringsförbud Karenstid Karenstidsregler Anmälan Ändring till kortare karenstid Uppsägningstid Sjukdom innan ändringen börjar gälla Nyanmälan eller anmälan av längre karenstid Sjukförsäkringsavgift Kombinatörer både SGI-A och SGI-B Vad är en kombinatör? Arbetar på ungefär samma sätt år från år Växlar mellan olika uppdrag Går från hög andel anställning till hög andel egenföretagande Går från hög andel egenföretagare till hög andel anställning

6 7 Besluta och ändra SGI Beslut om SGI Ändrade inkomstförhållanden Omräkning av SGI Pension och livränta med mera Ändrad SGI på den försäkrades initiativ Den försäkrades anmälningsskyldighet Anmälningsskyldighet vid totalförsvarsplikt Anmälan om karenstid för egna företagare Uppgiftsskyldighet för andra Försäkringskassans utredningsskyldighet Allmänt om utredningsskyldigheten När den försäkrade anmäler ett ersättningsärende När ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år SGI-skydd vid förvärvsavbrott Ändring av SGI under SGI-skyddad tid Ändring av SGI för anställda Omräkning av SGI Vilka kan få sin SGI omräknad? När ska SGI omräknas? Omräkning av SGI med hjälp av konsumentprisindex (KPI) När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod? När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid? Förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av barn SGI-skydd vid graviditet SGI vid vård av barn som inte fyllt ett år SGI från barnets ettårsdag Förvärvsavbrott på grund av arbetslöshet m.m. och deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program Arbetsmarknadspolitiskt program SGI-skydd för deltagare som blir avstängda från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Arbetssökande hos Arbetsförmedlingen Avbrott i arbetssökandet i en omfattning som svarar mot Egen företagare Söker arbete på det sätt som Försäkringskassan föreskriver Förvärvsavbrott på grund av studier Studier med studiestöd Studier inom eget yrkesområde Studier m.m. med ersättning från trygghetsråd och trygghetsstiftelser SGI-skydd vid studier Vilande SGI Inkomst under studietiden Studietids-SGI Vilande SGI ska i vissa situationer användas under studietid Förvärvsavbrott på grund av sjukdom Ingen koppling till arbetsoförmågans omfattning Inte alltid nödvändigt att få sjukpenning SGI-skydd under utredningstid Motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen Förvärvsavbrott på grund av plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring

7 8.7 Förvärvsavbrott på grund av deltagande i aktiviteter enligt etableringsplan Andra förvärvsavbrott Tremånadersregeln Biståndsarbetare Häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt Tjänstledighet utan lön och avgångsvederlag efter anställning Sjuklön enligt kollektivavtal Arbetskonflikt SGI efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning tillämpning från och med den 1 januari SGI efter period med livränta SGI-skydd i samband med kommunalt vårdnadsbidrag SGI-skydd för personer omkring 65 år Andra avbrott i SGI-skyddad tid Skapa SGI-skydd i efterhand Hur påverkas SGI vid pension och livränta med mera? Ålderspension Bestämmelser om ålderspension Ändring av SGI i samband med ålderspension Tidpunkt för ändring av SGI vid ålderspension Sjukersättning och aktivitetsersättning Beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning SGI-skydd efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning Tjänstepension SGI ska ändras när tjänstepension har beviljats SGI-skydd och tjänstepension Tidpunkt för ändring av SGI vid tjänstepension Livränta SGI ändras när livränta har beviljats eller ändrats SGI-skydd vid arbetslivsinriktad rehabilitering med livränta Tidpunkt för ändring av SGI vid livränta Livränta beviljas retroaktivt SGI och livränteunderlag Årsarbetstid Allmänt om årsarbetstid Vad är årsarbetstid? Varför beräknas årsarbetstid? När beräknas årsarbetstid? När ändras årsarbetstid? Årsarbetstid och SGI Vilken tid ingår i årsarbetstid? Ordinarie eller normal arbetstid Ledighet som räknas in i årsarbetstiden Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid Inget tak för årsarbetstid Timberäknad årsarbetstid Genomsnittlig veckoarbetstid i timmar Avrundningsregler Dagberäknad årsarbetstid

8 Genomsnittlig veckoarbetstid i dagar Avrundningsregler Årsarbetstid från flera anställningar Huvudsakligt förvärvsarbete Särskilda grupper av anställda Oregelbundna arbetstider Skiftarbetare med flera Uppdragstagare Beting Arbete i bisyssla Idrottsutövare, säsongsarbetare Skolpersonal Utryckningspersonal Familjehemsföräldrar SGI för inkomster med internationell anknytning Inledning Försäkringstillhörighet/Försäkrad Arbetstillstånd/uppehållstillstånd SGI SGI för den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige Huvudregel arbete i Sverige Inkomst av arbete här i landet Undantag Biståndsarbetare Tidigare praxis SGI-skydd SGI för den som omfattas av förordning 883/2004 eller 1408/ Allmänt om förordning 883/04 och förordning 1408/ Arbetslandets lagstiftning Principer SGI och EG-förordningar Metodstöd Beräkning av SGI för anställda Metodstöd Beräkning av SGI egna företagare SGI-skydd och EG-förordningar Försäkrad i Sverige enligt socialförsäkrings konvention Källförteckning Sakregister

9 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) AFL ALF Lagen (1962:381) om allmän försäkring Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ATL Arbetstidslagen (1982:673) Bet. Betänkande BFL Bokföringslagen (1999:1078) CSN Dnr EFL EU Fia FKFS FKRS Centrala studiestödsnämnden Diarienummer Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Europeiska unionen Försäkringskassans intranät Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FL Förvaltningslagen (1986:223) FÄL Fängelselagen (2010:610) FÖD GPL HBL HFD Försäkringsöverdomstolen Lagen (1998:702) om garantipension Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelagen (1999:1229) Kap. KPI KRNG KRNJ KRNS KRSU KVS LAF LIP Kapitel Konsumentprisindex Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Jönköping Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall Kriminalvårdsstyrelsen Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 9

10 LRNS MS PGI Prop. PRV RAR RFFS RFV RR Länsrätten i Stockholms län Medlemsstat Pensionsgrundande inkomst Proposition Patent- och registreringsverket Riksförsäkringsverkets allmänna råd Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket Regeringsrätten SAL Socialavgiftslagen (2000:980) SCB SFB SFBP Statistiska centralbyrån Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken SFL Skatteförfarandelagen (2011:1244) SfU SGI Socialförsäkringsutskottet Sjukpenninggrundande inkomst SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SOU SÖ Statens offentliga utredningar Sveriges internationella överenskommelser 10

11 Sammanfattning Den här vägledningen vänder sig i första hand till personal på Försäkringskassan som handlägger ärenden om sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Vägledningen beskriver regler, förarbeten och praxis om SGI och årsarbetstid, och är tänkt som ett stöd i handläggningen. Reglerna om SGI och årsarbetstid finns i: Socialförsäkringsbalken (SFB) Förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst Förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m. Riksförsäkringsverket allmänna råd om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid (RAR 2002:2) Försäkringskassan har också beslutat om ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2005:7), Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa. Socialförsäkringsbalken (SFB) är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB omfattar i stort sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Aktivitetsstöd och statligt tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas av SFB. SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för socialförsäkringen som helhet. Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I avdelning B G finns bestämmelser om de olika förmånerna. I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i 11

12 sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. För SGI innehåller SFB en ändring i sak. Ändringen innebär att Försäkringskassan på begäran av en försäkrad ska bestämma/besluta om SGI även om något ersättningsärende inte är aktuellt. Den försäkrades rätt att få beslut om SGI ska alltså inte vara förenad med några särskilda villkor. Det finns också del andra ändringar som innebär att tidigare bestämmelser i 1 och 3 Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst regleras i 25 kap. 3 och 26 kap SFB från och med den 1 januari Ett nytt begrepp Plikttjänstgöring införs för personer som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning som rekryt. Bestämmelserna om SGI finns i huvudsak i avdelning C kapitel SGI är ett beräkningsunderlag för arbetsbaserade försäkringsförmåner som betalas ut per dag. Till grund för SGI ligger den årliga inkomst i pengar som en person kan antas få, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). När Försäkringskassan beslutar om SGI, har ett antagande gjorts om en persons framtida inkomst. För att inkomsten ska kunna ligga till grund för SGI måste den i regel komma från eget arbete utfört i Sverige och dessutom ha en viss varaktighet. Vissa inkomster, som exempelvis kostnadsersättningar och kapitalinkomster, ingår inte i SGI eftersom de inte är inkomst av arbete. SGI är alltså kopplad till en fortlöpande inkomst av förvärvsarbete. I vissa situationer kan emellertid en försäkrad ha rätt till SGI trots att personen inte arbetar, så kallad SGI-skyddad tid. SGI kan i regel inte sänkas när en person gör ett förvärvsavbrott och omfattas av SGI-skydd. För den som har en anställning finns möjlighet att höja SGI efter faktisk löneförändring enligt avtal under den skyddade tiden. För den som exempelvis är arbetslös kan SGI i stället höjas med förändringen av konsumentprisindex (KPI). När en person som får hel ålderspension inte fortsätter att arbeta upphör också dennes rätt till att få en SGI fastställd. Men den som kombinerar pensionen med arbete kan få en SGI fastställd utifrån sin arbetsinkomst. För tjänstepension, sjukersättning eller aktivitetsersättning och livränta gäller särskilda regler. Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en person kan antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid, eller motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid beräknas av Försäkringskassan när detta är av betydelse för beräkningen av ersättning. Uppgifter om en persons årsarbetstid krävs endast i de fall en försäkringsförmån måste timeller dagberäknas. 12

13 Läsanvisningar Vägledningen ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden, förarbeten, rättsfall, JO- och JK-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 13

14 Vanliga begrepp i vägledningen Den försäkrade Betyder vanligtvis en person som är försäkrad för svenska socialförsäkringsförmåner. I den här vägledningen används uttrycket i regel synonymt med personen, den enskilde, han eller hon eller andra liknande uttryck. Egen företagare När benämningen egen före-tagare används i denna vägledning avses en person med inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B. SGI-A Med SGI-A avses inkomst av anställning. SGI-B Med SGI-B avses inkomst av annat förvärvsarbete. 14

15 1 Inledning I detta inledande kapitel ges en kort, översiktlig introduktion till reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI). 1.1 Ekonomiskt skydd En grundläggande princip är att socialförsäkringen ska ge ekonomiskt skydd när en person tvingas avstå från förvärvsarbete på grund av till exempel sjukdom eller vård av barn. Storleken på det ekonomiska skyddet beror på vilken årlig inkomst i pengar en försäkrad kan antas komma att få, och vilka ersättningsnivåer som gäller enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 1.2 Finansiering av socialförsäkringen Bestämmelser om finansiering av socialförsäkringen finns i socialavgiftslagen (2000:980) (SAL) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift lagen (1998:676) om statlig ålderspension och lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Socialförsäkringen finansieras också genom avkastning på vissa av de nämnda avgifterna. Förutom dessa avgifter finansieras socialförsäkringen med medel från statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i SFB, genom särskilda betalningar från kommuner och enskilda (2 kap. 3 och 4 SFB). Arbetsgivaren finansierar socialförsäkringen genom att betala arbetsgivaravgifter (2 kap. 1 SAL). Anställda och egna företagare betalar egenavgifter. För en egen företagare tas avgift ut på inkomst av aktiv näringsverksamhet (3 kap. 1 och 3 SAL). Arbetsgivaravgifter och egenavgifter består bland annat av sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift och olika pensionsavgifter (2 kap. 26 och 3 kap. 13 SAL) Vad är SGI? SGI är den årliga inkomst i pengar som en person tills vidare kan antas få för eget arbete här i landet, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete) (25 kap. 2 SFB). 15

16 SGI är ett beräkningsunderlag för ersättningar som enligt den arbetsbaserade försäkringen betalas ut per dag. SGI har inte bara betydelse för storleken på sjukpenning utan utgör också beräkningsunderlag för följande förmåner rehabiliteringspenning föräldrapenning tillfällig föräldrapenning graviditetspenning närståendepenning smittbärarpenning dagpenning inom totalförsvaret. SGI har dessutom bland annat betydelse när livränta ska bestämmas (41 kap. 11 SFB). SGI kan aldrig överstiga 7,5 gånger gällande års prisbasbelopp (25 kap. 5 SFB). De flesta regler om SGI är desamma, oavsett om SGI grundas på inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. De skillnader som finns gäller framför allt beräkningen av SGI. Inom Försäkringskassan benämns inkomst av anställning ofta som SGI-A, och inkomst av annat förvärvsarbete som SGI-B Villkor för SGI För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda. I första hand krävs att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. SFB. Det kan man vara antingen enligt 6 kap. 2 5 SFB, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004) eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egna företagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71) eller någon socialförsäkringskonvention. Dessutom måste en persons inkomst komma från eget arbete, i Sverige, eller från ett annat land (i enlighet med bestämmelserna i förordning [883/3004 eller 1408/71] eller socialförsäkringskonvention), uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet, kunna antas vara under minst sex månader i en följd, eller vara årligen återkommande, och utgöra inkomst i pengar 16

17 (6 kap. 2 5 samt 25 kap. 2 och 3 SFB). Villkoren för SGI behandlas vidare i framför allt kapitel SGI-skyddad tid SGI kan fastställas för den som har inkomst av eget arbete. När personen gör ett förvärvsavbrott, och inte längre har någon inkomst är huvudregeln att också SGI:n upphör. Från huvudregeln finns emellertid undantag som innebär att en försäkrad får behålla sin SGI eller ha den vilande under förvärvsavbrott. Det kallas för SGI-skyddad tid. Arbetslöshet och studier är exempel på sådana avbrott. I dessa situationer kan SGI fastställas på en inkomst som var aktuell före avbrottet. För att SGI-skydd ska gälla måste olika villkor vara uppfyllda. Reglerna om SGI-skydd finns i 26 kap SFB. Dessa beskrivs närmare i kapitel Vem beslutar om SGI? Det är Försäkringskassan som fattar beslut om SGI. Beslutad SGI registreras i Försäkringskassans IT-system och meddelas den försäkrade. Se vidare avsnitt När ska SGI bestämmas? SGI ska bestämmas när en försäkrad begär en förmån som beräknas på grundval av SGI eller när det annars behövs för handläggningen av ett ärende. Försäkringskassan ska också bestämma SGI när en försäkrad begär det även om något ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap. 2 och 3 SFB) När ska SGI ändras? När en SGI har bestämts så beräknas förmåner på grundval av denna till dess att det uppstår något skäl till ändring. SGI ska ändras när Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan betalas ut eller för förmånens storlek (26 kap. 4 SFB) SGI ska även ändras när sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats eller ändrats särskild efterlevandepension har minskats eller dragits in, tjänstepension har beviljats, ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning har upphört, eller livränta enligt arbetsskadeförsäkringen har beviljats eller ändrats. 17

18 (26 kap. 7 SFB och 4 kap. 2 lagen [2010:111] om införande av socialförsäkringslagen [SFBP]) Från vilken tidpunkt gäller SGI? En ändring av den fastställda SGI:n ska gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkom. Den ändrade SGI:n får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen (26 kap. 6 SFB). För mer information hänvisas till avsnitt Den försäkrades anmälningsskyldighet Den försäkrade är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpning av SFB (110 kap. 13 SFB). Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt SFB ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen.(110 kap. 46 SFB) Den försäkrades anmälningsskyldighet behandlas ytterligare i avsnitt Försäkringskassans utredningsskyldighet Försäkringskassan ska se till att ett ärende utreds i den omfattning som dess beskaffenhet kräver (110 kap. 13 SFB). För ett SGI-ärende kan det innebära att utreda en persons inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter av betydelse för rätten till SGI. Försäkringskassan får göra förfrågningar hos exempelvis den försäkrades arbetsgivare eller annan som kan antas kunna lämna de uppgifter som behövs för att kunna bestämma SGI (110 kap SFB). Försäkringskassan gör i regel en sådan utredning när en person begär ersättning från Försäkringskassan. I vissa situationer behöver Försäkringskassan också utreda en persons SGI trots att han eller hon inte begär ersättning. I utredningen kan lämpligen ingå uppgifter om till exempel tidigare och aktuella inkomster, inkomsternas storlek, arbetets och inkomsternas varaktighet, samt perioder med SGI-skydd. Försäkringskassans utredningsskyldighet behandlas vidare i avsnitt Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut Närmare upplysningar om hur ett beslut kan omprövas eller överklagas finns i Vägledning 2001:7 Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut. 18

19 1.3 Medvetna fel från den försäkrade Det kan förekomma att en kund medvetet lämnar felaktiga uppgifter till Försäkringskassan för att få för hög eller felaktig ersättning. Försäkringskassan har i uppdrag att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. När handläggaren anser att kunden medvetet försökt få ersättning på felaktiga grunder ska han eller hon lämna en impuls till kontrollutredning. Se mer om hur och när impuls till kontrollutredning ska lämnas i riktlinjerna (2009:9) Överlämnande av impulser till kontrollutredning och till andra myndigheter samt beslut i samband med kontrollutredning. 19

20 2 Grundläggande villkor för SGI I det här kapitlet beskrivs regler som är gemensamma för personer med inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda. Först och främst krävs att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Det kan man vara antingen som försäkrad enligt 6 kap. 2 5 SFB, förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller någon socialförsäkringskonvention. Dessutom måste en persons inkomst komma från eget arbete i Sverige, eller från annat land (i enlighet med bestämmelserna i förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller socialförsäkringskonvention), uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet, kunna antas vara under minst sex månader i en följd, eller vara årligen återkommande, och utgöra inkomst i pengar. (6 kap. 2 5 samt 25 kap. 2 och 3 SFB) I kapitlet görs en kort genomgång av dessa regler, med undantag av vad som är att anse som inkomst i pengar och reglerna om tillhörighet till den svenska socialförsäkringen. I framför allt kapitel 4, men även i kapitel 5, behandlas vilka typer av inkomster i pengar som kan ingå i en försäkrads SGI. Beträffande en persons tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen hänvisas till Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.1 Inkomst av eget arbete Arbete i Sverige Med arbete i Sverige menas förvärvsarbete i verksamhet här i landet. För att ett arbete som en egen företagare utför ska räknas som arbete i Sverige ska företagaren bedriva näringsverksamhet som går att hänföra till ett fast driftställe i Sverige. (6 kap. 2 SFB och 2 kap. 29 inkomstskattelagen [1999:1229] [IL]). Även arbete som utförs utomlands kan i vissa fall anses som arbete i Sverige (6 kap. 3 5 SFB). Det gäller till exempel för arbete som utförs i annat land åt en svensk arbetsgivare eller för den som är egen företagare och arbetar utomlands. Vad som är att anse som inkomst av eget arbete i Sverige som kan läggas till grund för SGI, behandlas också i kapitel 3, 4, 5 och 6. För ytterligare information om vad som är inkomst av eget arbete i Sverige hänvisas till Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 20

Sjukpenninggrundande inkomst

Sjukpenninggrundande inkomst Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Vägledning 2004:5 Version 1 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för försäkringskassans

Läs mer

Sjukpenninggrundade inkomst

Sjukpenninggrundade inkomst Sjukpenninggrundade inkomst och årsarbetstid Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare 2009-12-15 S2009/10066/SF Socialdepartementet Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen HFD 2014 ref 72 Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN 1 (6) Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN Kammarrätten i Sundsvall har begärt att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska yttra sig. IAF lämnar

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Lag (1962:381) om allmän försäkring

Lag (1962:381) om allmän försäkring 1 of 47 21/09/2010 14:05 SFS 1962:381 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1962-05-25 Upphävandedatum: 2011-01-01 Omtryck: SFS 1982:120

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Jörgen Nilsson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 3 Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst. Lagrum: 3 kap. 2 första stycket

Läs mer

Vägledning 2009:2 Version 7. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska

Vägledning 2009:2 Version 7. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska program Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

PROTOKOLL 2010-04-27 Stockholm. FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen Lia von Sivers

PROTOKOLL 2010-04-27 Stockholm. FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen Lia von Sivers 1 PROTOKOLL 2010-04-27 Stockholm Mål nr 5404-08 NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Gustaf Sandström, Anna-Karin Lundin, Annika Brickman, Kristina Ståhl och Anita Saldén Enérus FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader Innehåll Allmänt...6 Rätten att teckna försäkringen...7 Kostnader som försäkringen ersätter...9 Ledighet

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Graviditetspenning. Vägledning 2002:6 Version 6

Graviditetspenning. Vägledning 2002:6 Version 6 Graviditetspenning Vägledning 2002:6 Version 6 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 15 Rätt till arbetslöshetsersättning har ansetts föreligga för en försäkrad som varaktigt kombinerat deltidsanställning med säsongsbetonat företagande, trots att verksamheterna inte bedrivits

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 1998:675 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 25 augusti 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Jur.kand. Eva Roos Er jurist Umeå AB Pofyrvägen 11 907

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Socialavgiftslag; utfärdad den 23 november 2000. SFS 2000:980 Utkom från trycket den 5 december 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Innehåll och definitioner

Läs mer

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8 Barnbidrag Vägledning 2002:10 Version 8 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10

Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10 Föräldrapenning Vägledning 2002:1 Version 10 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 DOM 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm Sida l (7) Mål nr 3538-13 f A F /Inspektion"" fdlr arbets! Os hl!ttfl.!t>i! k r l ng en KLAGANDE Ink 2014-07- O 1 Dn r Ombud: Förbundsjurist

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder PM 2006-04-06 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Lars-Gösta Andréen Arbete efter 65 års ålder I denna PM behandlas i tre avsnitt kortfattat de särskilda bestämmelser som gäller

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2003:669 Utkom från trycket den 18 november 2003 utfärdad den 6 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

9 Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

9 Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, SLF Kapitel 9 367 9 Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, SLF Lag om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (1990:659, SLFL) Lag om särskild

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen

arbetslöshetsförsäkringen omuppdaterad september 2008 arbetslöshetsförsäkringen Innehåll Inledning: Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring...4 Grundvillkor...4 Medlemskap...5 Inträde genom arbete...5 Medlemsavgift...6

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Bilaga 1 INNEHÅLL. 1 Tillämpningsområde. 2 Ålderspension

Bilaga 1 INNEHÅLL. 1 Tillämpningsområde. 2 Ålderspension Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Tillämpningsområde 2 Ålderspension Pensionsmedförande lön Premie Val av förvaltare Flytt av kapital Pensionens storlek Gemensamt värdebesked 3 Efterlevandeskydd Återbetalningsskydd

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol,

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; SFS 2004:1140 Utkom från trycket den 10 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens

Läs mer

Individuell anpassning genom enskild överenskommelse

Individuell anpassning genom enskild överenskommelse Individuell anpassning genom enskild överenskommelse - inom ramen för ALFA 1 Innehåll 1. Bakgrund...3 2. Inledning...4 3. Förutsättning...4 4. Giltighet och upphörande av överenskommelse...5 5. Frågor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1998:683 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 46 2 mom.,

Läs mer

Handikappersättning. Vägledning 2012:2 Version 1

Handikappersättning. Vägledning 2012:2 Version 1 Handikappersättning Vägledning 2012:2 Version 1 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 om arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring... 4 Grundvillkor... 4 Medlemskap... 4 Inträde genom arbete... 5 Medlemsavgift... 5

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Ersättning till smittbärare. Vägledning 2002:3 Version 4

Ersättning till smittbärare. Vägledning 2002:3 Version 4 Ersättning till smittbärare Vägledning 2002:3 Version 4 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla

Läs mer

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 1 (8) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet.

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Bakgrund Den 1 januari 1958 trädde avtalet om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) Romfördraget ikraft. Genom detta avtal åtog sig dåvarande

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vägledning 2001:6 Version 11. Tillfällig föräldrapenning

Vägledning 2001:6 Version 11. Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 mars 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 18 mars 2011

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89 Trygghetssystemen för företagare Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen för företagare Stockholm 2008 SOU 2008:89 2008_SOU försätts S-format_sv.indd 1 2008-09-24 09:30:48 SOU och Ds kan köpas från

Läs mer