PROTOKOLL Stockholm. FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen Lia von Sivers

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROTOKOLL 2010-04-27 Stockholm. FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen Lia von Sivers"

Transkript

1 1 PROTOKOLL Stockholm Mål nr NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Gustaf Sandström, Anna-Karin Lundin, Annika Brickman, Kristina Ståhl och Anita Saldén Enérus FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen Lia von Sivers KLAGANDE Försäkringskassan Stockholm MOTPART Elisabeth Bergström, Långsjövägen Älvsjö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 24 juni 2008 i mål nr SAKEN Föräldrapenning; fråga om inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen Målet föredras. Regeringsrätten fattar följande Beslut Förhandsavgörande ska inhämtas från EU-domstolen i enlighet med bilagda begäran om sådant avgörande (protokollsbilaga). Lia von Sivers Dok.Id Uppvisat och lämnat för expediering Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2293 Wallingatan måndag fredag Stockholm E-post: 08:00-12:00 13:00-16:30

2 Bilaga 1 Mål nr (11) Protokollsbilaga Dok.Id Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 i EUF-fördraget om tolkningen av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer samt av artiklarna 3 och 72 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen 1. Regeringsrätten önskar genom förhandsavgörande få klarhet i hur vissa bestämmelser i avtalet med Schweiz om fri rörlighet för personer och i förordning 1408/71 ska tolkas. Tolkningsfrågorna har uppkommit i ett mål om rätt till föräldrapenning för en förälder som efter barnets födelse flyttat från Schweiz till Sverige. Tillämpliga unionsrättsliga bestämmelser 2. Mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, gäller sedan den 1 juni 2002 ett avtal om fri rörlighet för personer. Av artikel 1 i avtalets bilaga II följer att förordning 1408/71 är tillämplig också i förhållande till Schweiz. När begreppet medlemsstat(er) förekommer i förordningen avses även Schweiz. 3. Huvudregeln enligt förordning 1408/71 är att personer för vilka förordningen gäller omfattas av lagstiftningen i arbetslandet. Om lagstiftningen i arbetslandet upphör att gälla kan dock enligt artikel 13.2 f i förordningen under vissa förutsättningar bosättningslandets lagstiftning bli tillämplig. 4. I artikel 3.1 om likabehandling (i dess i målet tillämpliga lydelse) föreskrivs följande. Om något annat inte följer av de särskilda bestämmelserna i denna förordning har personer, som är bosatta inom en medlemsstats territorium och för vilka denna förordning gäller, samma skyldigheter och rättigheter enligt en medlemsstats lagstiftning som denna medlemsstats egna medborgare. 5. Artikel 72 i förordningen, som gäller familjeförmåner, har rubriken Sammanläggning av försäkringsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare. I artikeln föreskrivs att om lagstiftningen i en medlemsstat för rätt till förmåner ställer krav på fullgjorda försäkrings- eller anställningsperioder så ska den behöriga institutionen i den staten i nödvändig utsträckning beakta försäkrings- och anställningsperioder som har fullgjorts i en annan medlemsstat som om dessa perioder hade fullgjorts enligt den lagstiftning som denna tillämpar. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2293 Wallingatan måndag fredag Stockholm E-post: 08:00-12:00 13:00-16:30

3 2 6. Enligt artikel 89 i förordningen finns särskilda bestämmelser för tillämpningen av vissa medlemsstaters lagstiftning i bilaga VI. För Sveriges del föreskrevs följande vid den i målet relevanta tidpunkten under avsnitt N.1 i bilaga VI. Vid fastställandet av en persons rätt till föräldraförmån enligt artikel 72 i förordningen skall försäkringsperioder som fullgjorts i en annan medlemsstat anses vara grundade på samma genomsnittsinkomst som de svenska försäkringsperioder som de läggs samman med. Denna bestämmelse har sedermera upphävts genom förordning 1992/2006. Tillämpliga nationella bestämmelser 7. Föräldrar som avstår från förvärvsarbete för vård av barn har rätt till ersättning från staten under vissa i lag angivna förutsättningar. Ersättningen benämns föräldrapenning. Alla som är bosatta i Sverige är enligt 3 kap. 1 2 socialförsäkringslagen (1999:799) försäkrade för föräldrapenning på grundnivå, 150 kr per dag. Föräldrapenning på sjukpenningnivå är inkomstrelaterad och kan alltså vara högre. För att någon ska vara försäkrad för föräldrapenning på sjukpenningnivå krävs enligt 3 kap. 4 2 socialförsäkringslagen att han eller hon arbetar i Sverige. 8. Enligt 4 kap. 6 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, utges föräldrapenning för de första 180 dagarna med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse har varit försäkrad för en sjukpenning över viss nivå (den s.k. 240-dagarsregeln). För en förälder som har rätt till föräldrapenning men som inte uppfyller den förutsättningen utges föräldrapenning på grundnivå. 9. För att någon ska vara försäkrad för sjukpenning krävs enligt 3 kap. 4 1 socialförsäkringslagen att han eller hon arbetar i Sverige. Utgångspunkten för bestämmande av storleken på sjukpenningen är enligt 3 kap. 2 första stycket AFL den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete i Sverige. Denna inkomst benämns sjukpenninggrundande inkomst. Den fastställs av Försäkringskassan. 10. Enligt 3 kap. 5 tredje stycket 5 AFL gäller följande. Under tid som en förälder helt eller delvis är ledig från förvärvsarbete för vård av barn som inte har fyllt ett år får den sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. När det gäller rätt till föräldrapenning utsträcks denna skyddstid ytterligare ett år enligt 4 kap. 6 sjätte stycket AFL och gäller alltså till dess barnet fyllt två år. Bestämmelserna innebär att föräldrapenningen ska beräknas utifrån den sjukpenninggrundande inkomst som föräldern hade före föräldraledigheten även om förälderns inkomster därefter blivit lägre. Omständigheterna i målet 11. Målet gäller rätt till föräldrapenning för den svenska medborgaren Elisabeth Bergström. Hon var bosatt i Schweiz fr.o.m. januari 1994 och arbetade där till

4 3 dess att hon födde en dotter den 19 mars Familjen flyttade till Sverige den 1 september Hennes make började omedelbart arbeta i Sverige. Elisabeth Bergström tog däremot ingen ny anställning i Sverige utan var ledig från förvärvsarbete för att ta hand om dottern. Hon begärde att få föräldrapenning på sjukpenningnivå fr.o.m. den 16 mars 2003, beräknad med utgångspunkt i den inkomst hon hade haft från arbetet i Schweiz. 12. Försäkringskassan ansåg att Elisabeth Bergstöm inte hade rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå och beslutade att bevilja föräldrapenning på grundnivå, 150 kr per dag. Försäkringskassan anförde att enligt förordning 1408/71 ska även försäkringsperioder som fullgjorts i andra medlemsstater räknas med vid bedömningen av om kraven i 240-dagarsregeln är uppfyllda men det krävs att den sista dagen av 240-dagarsperioden har fullgjorts i Sverige. 13. Elisabeth Bergström överklagade beslutet till Länsrätten i Stockholms län. Länsrätten avslog överklagandet med i huvudsak följande motivering. Föräldrapenning på sjukpenningnivå är en arbetsbaserad försäkring. För rätt till sådan föräldrapenning krävs att den försäkrade själv har arbetat i Sverige i nära anslutning till den period för vilken ersättning begärs. Det är således inte tillräckligt att den försäkrades make arbetar i Sverige. 14. Elisabeth Bergström överklagade till Kammarrätten i Stockholm som beslutade att inte bevilja prövningstillstånd. Elisabeth Bergström överklagade detta beslut till Regeringsrätten som upphävde beslutet och meddelade Elisabeth Bergström tillstånd för prövning av hennes överklagande i kammarrätten. 15. Kammarrätten i Stockholm biföll därefter Elisabeth Bergströms överklagande och förklarade att hon skulle anses ha fullgjort kvalifikationstiden i 240-dagarsregeln genom sin försäkringsperiod i Schweiz samt att hon skulle tillgodoräknas en ersättning över grundnivån baserad på hennes förvärvsarbete i Schweiz. Kammarrätten hänvisade bl.a. till artikel 72 i förordning 1408/71 och till domarna i målen C-137/04, Rockler och C-185/04, Öberg. 16. Försäkringskassan har överklagat kammarrättens dom och yrkat att Regeringsrätten upphäver denna och fastställer länsrättens dom och Försäkringskassans beslut. 17. Elisabeth Bergström har bestridit bifall till överklagandet. Parternas ståndpunkter 18. Försäkringskassan har anfört bl.a. följande. Försäkringskassan anser numera att kvalifikationstiden i 240-dagarsregeln i sin helhet kan uppfyllas genom arbete i en annan medlemsstat. Elisabeth Bergström är dock ändå inte berättigad till högre föräldrapenning än på grundnivå eftersom hon inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten bygger på förutsättningen att socialförsäkringen finansieras genom en arbetsinkomst i Sverige för vilken lagstadgade avgifter erlagts. Att basera den sjukpenninggrundande inkomsten på

5 4 inkomst av arbete i ett annat land för vilken socialavgifter inte erlagts i Sverige skulle äventyra finansieringen av socialförsäkringssystemet. Det sagda gäller med undantag för de situationer då inkomster från en annan medlemsstat enligt förordning 1408/71 ska inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten (jfr artiklarna 72a och 71.1 a ii och b ii). Ingen sådan situation är emellertid aktuell i detta mål. Det bör även noteras att fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare inte är tillämpliga i förhållande till Schweiz. Det går därmed inte att tillämpa domarna i målen C-137/04, Rockler och C-185/04, Öberg på det sätt som kammarrätten har gjort. 19. Elisabeth Bergström har anfört bl.a. följande. Reglerna för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst gör ingen skillnad mellan om föräldern avbryter eller avslutar sin anställning. En förälder som arbetat i Sverige och i samband med barnets födelse avslutar sin anställning har rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå. Samma regler måste gälla för den som flyttar hit från ett EU-land eller ett annat land för vilket förordning 1408/71 gäller. Svensk föräldrapenning hänförs till kategorin familjeförmån (C-275/96, Kuusijärvi). Vid flytten till Sverige hade hennes make anställning men inte hon själv eftersom hon var hemma för att ta hand om sitt barn. Att inte kunna åberopa inkomster som intjänats i ett land för vilket förordning 1408/71 gäller för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst torde stå i strid med såväl förordningen som domarna i målen C-137/04, Rockler och C-185/04, Öberg. Behovet av förhandsavgörande 20. Föräldrapenning på sjukpenningnivå är enligt svensk rätt en arbetsbaserad försäkring. Ersättningen syftar till att kompensera för inkomstbortfall när den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn och ersättningens storlek är relaterad till den försäkrades inkomst. Elisabeth Bergström arbetade i Schweiz fram till barnets födelse och när hon senare flyttade till Sverige tog hon inget arbete här. Frågan i målet är om hon har rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå baserad på inkomsten från hennes tidigare arbete i Schweiz. 21. I målet är ostridigt att Elisabeth Bergström enligt artikel 13.2 f i förordning 1408/71 omfattas av svensk lagstiftning trots att hon inte arbetar här. Hon uppfyller dock inte de krav som uppställs i de svenska bestämmelserna för rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå. Detta gäller för det första kravet att hon under minst 240 dagar i följd före barnets födelse ska ha varit försäkrad för sjukpenning i Sverige. Frågan är om unionsrätten innebär att hon ska anses ha uppfyllt detta villkor genom arbetet i Schweiz. För det andra har hon inget arbete och inga inkomster som enligt de svenska bestämmelserna kan ligga till grund för fastställande av en sjukpenninggrundande inkomst och därmed för skydd av sjukpenninggrundande inkomst. Frågan är om unionsrätten innebär att även inkomsten från hennes tidigare arbete i Schweiz ska beaktas vid tillämpningen av dessa bestämmelser. Kvalifikationstiden (fråga 1) 22. Enligt domen i mål C-275/96, Kuusijärvi hänförs svensk föräldrapenning till kategorin familjeförmåner vid tillämpning av unionsrätten. Artikel 72 i förordning

6 5 1408/71, som gäller familjeförmåner, handlar om sammanläggning av försäkringsperioder, anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare. Enligt denna artikel ska, om lagstiftningen i en medlemsstat ställer krav på fullgjorda försäkringsperioder etc., i nödvändig utsträckning beaktas perioder som fullgjorts i en annan medlemsstat som om dessa perioder hade fullgjorts enligt det egna landets lagstiftning. Frågan är hur denna bestämmelse ska tolkas. Är artikeln tillämplig endast om det finns en inhemsk försäkringsperiod etc. som den utländska perioden kan läggas samman med eller innebär artikeln att en kvalifikationstid i sin helhet kan fullgöras genom arbete etc. i ett annat land? 23. Rubriken till artikel 72 talar i den svenska språkversionen om sammanläggning av försäkringsperioder etc. Liknande uttryck används även i andra språkversioner. Rubrikens formulering skulle kunna tyda på att artikeln är tillämplig endast när det finns en inhemsk period som den utländska perioden kan läggas samman med. Även bestämmelsen i avsnitt N.1 i bilaga VI, där det hänvisas till de svenska försäkringsperioder som de utländska läggs samman med, kan sägas ge stöd för en sådan tolkning. 24. Artikel 72 anger dock i den svenska språkversionen endast att en stat ska beakta försäkringsperioder i andra medlemsstater. Liknande uttryck förekommer även i andra språkversioner. Ordalydelsen i artikeln innebär således att utländska perioder ska medräknas men ger inget direkt stöd för att detta förutsätter att det även finns en period av inhemsk försäkring etc. För en annan förmånskategori, nämligen arbetslöshetsförmåner enligt artikel 67.3, anges uttryckligen att det måste finnas en inhemsk försäkrings- eller anställningsperiod för att en utländsk period ska kunna beaktas. Det skulle kunna hävdas att om ett sådant krav skulle gälla även för familjeförmåner så borde en motsvarande bestämmelse ha funnits i artikel Tolkningen att kvalifikationstiden i sin helhet kan fullgöras genom arbete i ett annat land stämmer också bäst överens med önskemålet att åstadkomma fri rörlighet för personer (jfr målen C-137/04, Rockler och C-185/04, Öberg). Det är dock osäkert vilken relevans detta har när förordningen tillämpas i förhållande till Schweiz eftersom fördragets bestämmelser om fri rörlighet inte gäller i förhållande till det landet (jfr även mål C-351/08, Grimme samt det som sägs nedan om likabehandling i anslutning till bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst). 26. Regeringsrätten finner sammanfattningsvis att artikel 72 i det angivna hänseendet är oklar och att det är nödvändigt att EU-domstolen klargör vilken som är den riktiga tolkningen av bestämmelsen. Ersättningsnivån (fråga 2) 27. Inkomstrelaterade förmåner, såsom sjukpenning och föräldrapenning på sjukpenningnivå, utgår i förhållande till den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Enligt huvudregeln bestäms den sjukpenninggrundande inkomsten utifrån den förväntade framtida inkomsten. För att få en sjukpenninggrundande inkomst fastställd enligt denna bestämmelse krävs att den försäkrade har ett arbete i Sverige.

7 6 Vidare finns bestämmelser om att den sjukpenninggrundande inkomsten i vissa situationer är skyddad och inte får sänkas. Dessa bestämmelser innebär att den försäkrade får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst trots att han eller hon inte arbetar, eller arbetar i mindre utsträckning eller med lägre inkomster än tidigare. Sådant skydd gäller bl.a. när den försäkrade avstår från förvärvsarbete för vård av barn upp till en viss ålder. Skyddet gäller oavsett om den försäkrade är ledig från sin anställning eller har avslutat den. 28. Bestämmelserna om skydd för den sjukpenninggrundande inkomsten förutsätter således att den försäkrade före föräldraledigheten hade en sjukpenninggrundande inkomst enligt vanliga regler, dvs. att han eller hon hade ett arbete i Sverige som gav rätt till sjukpenninggrundande inkomst. Denna sjukpenninggrundande inkomst får sedan inte sänkas under den tid som skyddet gäller. Frågan är om unionsrätten innebär att den som före föräldraledigheten arbetade i Schweiz, och som därmed inte hade någon sjukpenninggrundande inkomst i Sverige, ändå har rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå baserad på sin inkomst i Schweiz. 29. För vissa förmånskategorier finns i förordning 1408/71 särskilda bestämmelser om beräkning av kontantförmåner, se t.ex. artikel 23 om sjuk- och moderskapsförmåner. Denna artikel innebär att om sådana förmåner är inkomstrelaterade ska de beräknas endast utifrån inkomster som uppburits under perioder som fullgjorts enligt det egna landets lagstiftning. Som nämnts har den svenska föräldrapenningen dock klassificerats som en familjeförmån och inte som en moderskapsförmån. I kapitlet om familjeförmåner saknas motsvarighet till artikel 23, vilket kan bero på att familjeförmåner i regel inte är inkomstrelaterade. 30. Artikel 72 i förordningen handlar om att jämställa vissa inhemska och utländska tidsperioder. Denna bestämmelse reglerar däremot inte i vilken mån inhemska och utländska inkomster ska jämställas. För arbetslösa gäller i vissa fall enligt artikel 72a jämförd med artiklarna 71.1 a ii och 71.1 b ii att familjeförmåner ska utgå i Sverige som om den arbetslöse hade omfattats av svensk lagstiftning under sin senaste anställning. I målet är ostridigt att Elisabeth Bergström inte omfattas av dessa bestämmelser. 31. I förordningen finns vidare bestämmelser om rätt till likabehandling i artikel 3.1 (jfr även artikel 8 i avtalet med Schweiz). Artikel 3.1 gäller endast om något annat inte följer av de särskilda bestämmelserna i förordningen. Enligt sin ordalydelse tar artikeln endast sikte på att utländska medborgare för vilka förordningen gäller ska ha samma skyldigheter och rättigheter som landets egna medborgare. Det är oklart om rätten till likabehandling gäller även migrerande arbetstagare som är medborgare i det egna landet (jfr mål C-507/06, Klöppel, punkterna 17 och 18) och om artikel 3.1 innebär att inkomster som intjänats i en annan medlemsstat ska jämställas med inhemska inkomster vid beräkning av inkomstrelaterade familjeförmåner. Om så är fallet uppkommer frågan om detta gäller även i förhållande till Schweiz, ett land för vilket fördraget inte gäller. 32. Bestämmelser om rätt till likabehandling och icke-diskriminering finns även i avtalet med Schweiz, se artiklarna 2 och 7 i avtalet samt artikel 9 i avtalets bilaga I.

8 7 EG-domstolen har i mål C-351/08, Grimme slagit fast att den tolkning som gjorts av gemenskapsrätten i fråga om den inre marknaden inte automatiskt kan överföras till tolkningen av avtalet och att artikel 9 i bilaga I endast avser fall av diskriminering på grund av nationalitet (se särskilt punkterna 27, 29, 47 och 48 i domen). EGdomstolens dom synes inte ge stöd för att avtalet innebär att svenska och schweiziska inkomster ska jämställas vid bedömning av rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå. Frågorna Regeringsrätten önskar, mot den nu angivna bakgrunden, svar på följande frågor. 1. Innebär unionsrätten, särskilt avtalet med Schweiz om fri rörlighet för personer och artikel 72 i förordning 1408/71, att en kvalifikationstid för att erhålla familjeförmån i form av inkomstrelaterad ersättning för vård av barn i sin helhet kan fullgöras genom arbete och försäkring i Schweiz? 2. Innebär unionsrätten, särskilt avtalet med Schweiz om fri rörlighet för personer samt artiklarna 3.1 och 72 i förordning 1408/71, att inkomster som intjänats i Schweiz ska jämställas med inhemska inkomster vid bedömning av rätt till familjeförmån i form av inkomstrelaterad ersättning för vård av barn? Bilaga De i punkterna 7-10 nämnda lagbestämmelserna i tillämplig lydelse.

9 8 Socialförsäkringslag (1999:799) 3 kap. Socialförsäkringsskyddet 1 Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring: 1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna, 2. föräldrapenning på lägsta nivå och grundnivå, 3. sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, samt 4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna. 4 Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring: 1. sjukpenning och havandeskapspenning, 2. föräldrapenning över lägstanivå och tillfällig föräldrapenning, 3. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning, samt 4. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.

10 9 Lag (1962:381) om allmän försäkring 3 kap. Om sjukpenning 2 Sjukpenningrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte inkomst som avses i 10 kap inkomstskattelagen (1999:1229) eller sådan ersättning som anges i 1 första stycket 1-5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall bortses från ersättning som enligt 2 a skall anses som inkomst annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning bortses även från ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en annan juridisk person med motsvarande ändamål, om ersättningen avser en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för den juridiska personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från ersättning som den juridiska personen lämnar till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller en person som är närstående till någon av dem. Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående person avses detsamma som i inkomstskattelagen. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall alltid bortses från ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren lämnat under åren Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits i lön för utfört arbete under motsvarande tid.

11 10 En liknande begränsning skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. 5 Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek, b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn beviljas den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 eller 17 upphör, samt f) när livränta beviljas den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta ändras.. Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade 1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, 3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, 4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför, 5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård, 6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. 4 kap. Om föräldrapenningförmåner 6 Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kr om dagen (lägstanivå). Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före

12 11 barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för en sjukpenning över lägstanivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden. Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges dock alltid lägst med ett belopp för hel föräldrapenning om 150 kr (grundnivå). För en förälder som endast är försäkrad enligt 3 kap. 4 socialförsäkringslagen (1999:799) gäller detta under förutsättning att föräldern uppfyller villkoren i första meningen. Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån, och för - 90 dagar med belopp enligt lägstanivån. Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 andra stycket för - 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån, och för - 90 dagar med belopp enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra utges föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån. När föräldrapenning enligt andra-fjärde styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 fjärdesjunde styckena samt 10 a och 10 b. Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader efter det att det föregående barnet fötts eller adopterats.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 9 december

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2010:418 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 17 december 2008 i mål nr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 8 december 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 22 maj 2007 i mål nr 1802-06,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 2 juli 2014 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 19 augusti 2013

Läs mer

Lag (1962:381) om allmän försäkring

Lag (1962:381) om allmän försäkring 1 of 47 21/09/2010 14:05 SFS 1962:381 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1962-05-25 Upphävandedatum: 2011-01-01 Omtryck: SFS 1982:120

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Jörgen Nilsson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 mars 2015 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 7 april 2014 i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 januari 2014 KLAGANDE AA Ombud: Jur. kand. BB Skattebyrån, LRF Konsult Box 565 201 25 Malmö MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2004:781 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande angående slutbetänkandet Försäkringskassan Den nya myndigheten (SOU 2003:106)

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande angående slutbetänkandet Försäkringskassan Den nya myndigheten (SOU 2003:106) Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande angående slutbetänkandet Försäkringskassan Den nya myndigheten (SOU 2003:106) Bilaga 1 Justitieombudsmannen, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2009 KLAGANDE Sennberg AB (tidigare Sennheiser AB), 556118-9456 Box 22035 104 22 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 25 augusti 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Jur.kand. Eva Roos Er jurist Umeå AB Pofyrvägen 11 907

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1998:677 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-15, - ersättningsnivåer

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2009 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. HFD 2013 ref 58 Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. Lagrum: 4 kap. 5 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 maj 2013 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Peter Winn Advokatfirman Winn AB Östra Larmgatan 1 411 07 Göteborg MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 mars 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Unionen Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 mars 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 27 september

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

HFD 2014 ref 64. Försäkringskassan motsatte sig bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 64. Försäkringskassan motsatte sig bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 64 Utan hinder av 4 kap. 5 socialförsäkringsbalken har rätt till kompletterande svenskt barnbidrag ansetts föreligga när barnet och vårdnadshavaren varit bosatta i Sverige och motsvarande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 13 juni 2016 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 25 mars 2015

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 februari 2010 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2009 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 juli 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 januari 2008 i mål nr 3728-06,

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:136

Regeringens proposition 2007/08:136 Regeringens proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete Prop. 2007/08:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2008.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

L.S.Sec Law (1999-799) on social security

L.S.Sec Law (1999-799) on social security SFST L.S.Sec Law (1999-799) on social security Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2004 MOTPART Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2004 MOTPART Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM Mål nr 6790-01 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 januari 2004 KLAGANDE S MOTPART Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 24 oktober

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM (5) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB och CC MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 augusti 2009 KLAGANDE 1. AA 2. BB 3. CC 4. DD Ombud för samtliga: Advokat Johan Rosén Box 229 598 23 Vimmerby ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 oktober 2011 KLAGANDE JP Bank AB Momsgrupp, 663000-0518 Ålandsbanken AB 107 81 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juni 2017 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA Ombud: BB Unionen, Sektionen för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1998:547 Utkom från trycket den 22 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Markus Sjöstedt Unionen 105 32 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE Inspektionen för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2013 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 30 december

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 juni 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter; SFS 1998:679 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 mars 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 1 december 2008 i mål nr 1570-08, se

Läs mer

AVD. C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA

AVD. C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA Socialförsäkringsbalk avd. C AVD. C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA I Inledande bestämmelser 1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar Innehåll 1 I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 november 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 10 juni 2013

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr meddelad i Stockholm den 18 april 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket Solna

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr meddelad i Stockholm den 18 april 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket Solna 1 (4) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 april 2008 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Göteborg dom den 11 oktober 2005 i mål nr 5005-05 (bilaga)

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader Innehåll Allmänt...6 Rätten att teckna försäkringen...7 Kostnader som försäkringen ersätter...9 Ledighet

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2009 KLAGANDE AA MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1998:684 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 46 1 mom.,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet

Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet Sammanställt, uppdaterad 2009-04-22 som informationsmaterial vid medlemsmöte samma dag Hans Eric Lindahl Lärarnas Riksförbund Uppsala kommunförening 018-727

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 mars 2014 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionen, Juridiska och försäkringssektionen 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 december 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Tom Aspengren LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall KLAGAND- "a ":,I DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle Mål nr Rotel 4 Sida 1 (6).--- - MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall u OVERKLAGAT BESLUT Beslut av Försaknngskassan

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 3 Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst. Lagrum: 3 kap. 2 första stycket

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 Målnummer: UM7173-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-10-26 Rubrik: En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 juni 2017 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 februari 2016

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 4 december 2015 KLAGANDE Höganäs kommun 263 82 Höganäs MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 november

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 6 oktober 2006

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer