Verksamhetsbeskrivning

Transkript

1 Socialpsykiatriskt stöd Upprättad Senast reviderad Verksamhetsbeskrivning Boendestöd unga neuro Kontaktuppgifter Besök Prästgatan 11 Telefon Mobil

2 2 (8) Organisatorisk tillhörighet Uppsala kommun Vård & omsorg Affärsområde Socialpsykiatri & socialt stöd Uppdragsgivare Uppsala kommun, Omsorgsnämnden (OSN) Uppsala kommun, Socialnämnden (SON) Verksamhet i egen regi Rasbo-Hov HVB, behandlingshem 18 år och uppåt Affärsidé Socialpsykiatri och socialt stöd Med stort engagemang, bred kunskap och med hög kvalitet, ger vi stöd genom livet. Vi tar väl tillvara på människors egna förmågor till förändring och erbjuder verksamheter med spetskompetens. Vård & omsorgs kvalitetspolicy Genom kvalitetssäkring och ständig utveckling skapar vi tillsammans Sveriges bästa leverantör av vård och omsorg. Vi är en konkurrenskraftig leverantör som erbjuder vård och omsorg av hög kvalitet som tillfredsställer eller överträffar våra uppdragsgivares förväntningar. Vi tar ansvar för säker och effektiv vård och omsorg enligt externa och interna krav samt kvalitetsmål. Vi har engagerade medarbetare, tydligt ledarskap och kontinuerlig kompetensutveckling som leder till ständiga förbättringar av vårt kvalitetsledningssystem. Kvalitets- och miljöcertifiering Division Vård & omsorgs ledningssystem är certifierat enligt ISO 9001 och miljöcertifierat enligt ISO

3 3 (8) Verksamheten Målgrupp Personer mellan 18 och 25 år som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med verksamheten är att möjliggöra för enskilda personer att genom stöd och träning bygga upp en fungerande vardag och på sikt få ett så självständigt liv som möjligt. Till skillnad från ordinär hemtjänst är det primära syftet med boendestöd att stödja personer att själva möta och hantera vardagslivets olika situationer. Boendestöd ges inte enbart i hemmet utan också genom vardagliga aktiviteter ute i samhället (SoL 2001:453). Stödet skall vara flexibelt, individuellt och bygga på kontinuitet. Ambition och mål Verksamheten genomsyras av respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Eftersom insatsen bygger på frivillighet har den enskilde inflytande och medbestämmanderätt, men förväntas också ta ett ansvar för den egna livssituationen i de insatser som ges. Stödet utformas därför i samarbete mellan utvecklingshandledare och den enskilde utefter dennes förutsättningar, behov och önskemål. I linje med kommunens riktlinjer arbetar vi för att den enskilde utifrån sina egna förutsättningar ska få ökad livskvalitet och bli så självständig som möjligt. Vårt mål är alltid att arbeta bort oss själva för att kunna avsluta insatsen. För att på ett bra sätt kunna starta, utforma och utvärdera en avslutad insats bör det från början och genom hela processen finnas ett klargjort syfte och formulerade mål. Arbetet bör vara mätbart för att vi tillsammans ska kunna avgöra hur arbetet ska fortskrida, när uppsatta mål är nådda och insatsen så småningom kan avslutas. Den som har blivit beviljad boendestöd måste alltså vara delaktig i arbetet med att planera och utforma sin egen insats, eftersom stödet ska vara individuellt för att kunna nå resultat. Ett individuellt utformat stöd kräver således att den enskilde är så delaktig som möjligt i alla moment genom hela processen. Det handlar om att den enskilde ska äga sin egen insats, vilket också handlar om motivation. Den enskilde måste på något sätt vara redo för boendestöd. Det måste finnas en vilja, tanke eller önskan om någon slags förändring även om personen själv inte riktigt orkar eller vet hur det ska gå till. Arbetsgång Vid verkställande av en ny beställning från biståndshandläggare bokas ett första möte med den enskilde, utvecklingshandledare och eventuellt enhetschef. Då ges information om vad boendestöd innebär samt på vilket sätt vi arbetar. Den enskilde får lämna kompletterande uppgifter inför stödet. Den enskilde får också en mapp med information, kontaktuppgifter, arbetsgång och synpunktshantering. Samtal förs kring den enskildes behov, förutsättningar och förväntningar på stödet, samt önskemål om hur stödet ska utformas. Därefter diskuteras ärendet i arbetsgruppen som utser en ansvarig utvecklingshandledare. Vid kommande möten planerar ansvarig utvecklingshandledare och den enskilde tillsammans vad stödet ska innehålla och hur det ska utformas. Sedan utformas en genomförandeplan som skrivs under av den enskilde och ansvarig utvecklingshandledare, och genomförandeplanen delas därefter med biståndshandläggare i dokumentationssystemet Siebel.

4 4 (8) Stöd och träning startar sedan enligt uppgjord planering. Behövs ytterligare kartläggning kan arbetsmaterialet KATO användas, och ligga till grund för eventuell träningsplan och det arbetsmaterial som ska användas i fortsättningen. För att säkerställa kvalitén på insatsen är vår målsättning att genomföra regelbundna uppföljningsmöten där den enskilde tillsammans med ansvarig utvecklingshandledare utvärderar och vidareutvecklar stödet. Nya mål formuleras fortlöpande/vid behov och arbetet med dessa fortsätter till dess att den enskilde inte längre upplever behov av stöd. Om stödet av någon anledning inte fungerar tar ansvarig utvecklingshandledare i första hand kontakt med den enskilde för ett samtal kring stödet. Om möjlighet finns ändras och anpassas stödet för att den enskilde ska kunna nå uppsatta mål. Om inte initierar utvecklingshandledare ett möte för samtal kring avslut. Om den enskilde vid upprepade tillfällen inte är anträffbar vid uppgjord tid eller på annat sätt inte går att nå kontaktas biståndshandläggare efter en månad, för uppföljningsmöte och/eller avslut. När ett ärende ska avslutas, antingen efter uppnådda mål eller om stödet av någon anledning inte fungerar, erbjuds den enskilde ett avslutande samtal. Vi eftersträvar en ömsesidig utvärdering då den enskilde av oss ska delges positiv feedback och den utveckling vi sett under insatsen. Arbetssätt Arbetssättet är inriktat på att möjliggöra förändringar och vi eftersträvar ett förhållningssätt i enlighet med motiverande samtal (MI), allt utifrån individens behov. Arbetssättet stimulerar individuellt anpassade planer där utvecklingshandledare stöttar den enskilde utan att ta över aktiviteter och situationer. Ett syfte med arbetssättet är att i möjligaste mån arbeta uppbyggande och genom relationen förmedla hopp och tro på konstruktiva förändringar. Det krävs lyhördhet och flexibilitet för att kunna möta en person i den livssituation den befinner sig i. Det innebär att metodiken är lösningsfokuserad och att vi försöker mobilisera den enskildes egna resurser, med syfte att hitta verktyg för den enskilde att själv hantera och forma sin vardag. Målet är att den enskilde ska må bra och ha en fungerande tillvaro oavsett samhällets gängse normsystem. Den enskilde ska kunna känna sig bekväm även utanför typiska normer, oavsett vad som anses normalt eller inte. Insatsen kan innefatta samtalsstöd, stöd vid vård- och myndighetskontakter, att strukturera upp hushållsekonomi och att skapa rutiner för hushållssysslor. När det finns behov av andra kommunala insatser såsom ledsagare, kontaktperson eller särskilt boende stöttar och lotsar vi den enskilde i processen. Vi eftersträvar därför ett nära samarbete med biståndshandläggare och kontakter med övrigt nätverk sker efter den enskildes önskemål. Vi försöker arbeta på samma sätt när det gäller insatser genom framför allt landstinget. Stödet är inte begränsat till den egna bostaden utan ska också ge den enskilde möjlighet att delta i samhällslivet. Vi arbetar därför tillsammans med den enskilde i hemmet och/eller ute i samhället. Att göra saker tillsammans handlar om att på ett konstruktivt sätt uppmuntra och stärka den enskilde utifrån de egna förutsättningarna. Stöd och träning kan alltså handla om att vara en förebild och genom modellering visa hur olika saker kan göras, samt att finnas med som stöd under tiden den enskilde på egen hand utför olika sysslor. Att däremot dela upp eller att ta över och utföra, exempelvis vissa hushållssysslor, främjar inte den enskildes utveckling mot självständighet.

5 5 (8) Metoder MI Motiverande samtal, är en samtalmetod för att framkalla och stärka motivation till förändring. Metoden erbjuder verktyg för att föra samtal med en person i riktning mot lösningar och förändring, men erbjuder också visuella modeller för att synliggöra möjliga val och personens ståndpunkter. Vår målsättning är att använda MI som ett grundläggande förhållningssätt utifrån metodens ledord medkänsla, allians, respekt och acceptans. Arbetsmaterial Vid ADL-träning och skapande av struktur och rutiner används olika arbetsmaterial såsom veckoscheman, checklistor, träningsplaner och budgetmallar. Vi använder även material kopplat till specifika metoder såsom värderingskort eller ambivalenskors (båda ur MI), samt olika informationsmaterial. KATO är ett material för att kartlägga den enskildes behov av stöd där personen själv, utifrån en uppsättning frågor och självskattningar, får formulera och synliggöra sina behov. Utifrån dessa kan sedan mål och träningsplaner formuleras. HSL-insatser Verksamheten har tillgång till en egen hälso-, sjukvård- och utvecklingsenhet (HSU-enheten) för konsultation/insats av sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Arbetsgruppen För att utveckla arbetet har arbetsgruppen regelbundna möten för att lyfta frågor som uppkommit kring arbetssätt, metoder och träningsplaner mm. Det innebär att hela arbetsgruppens olika kompetenser kommer till användning och ger utvecklande diskussioner. Arbetsgruppen träffar regelbundet en kvalificerad handledare med lång erfarenhet, för att lyfta fram och diskutera komplicerade ärenden. Personalens kompetens Verksamheten har i dagsläget åtta anställda, varav sju är utvecklingshandledare och en är boendestödjare. Utvecklingshandledarna har högskoleutbildning inom socialt arbete, psykologi, pedagogik samt beteendevetenskap med inriktning mot folkhälsa, genus och socialpsykologi. Ytterligare kompetens och erfarenhet inom arbetsgruppen är arbete inom socialtjänsten, barn, ungdoms- och äldrepsykiatri, psykiatriboenden, behandlingshem, resursskola, jobbcoachning mot den öppna arbetsmarknaden samt familjearbete. Personalen har grundutbildning i Systemteori och MI, några har också vidareutbildat sig i MI eller annan samtalsmetodik. Personalen erbjuds även kontinuerlig kompetensutveckling i form av föreläsningar och kurser. Bemanning Bemanningen anpassas efter verksamhetens och de enskilda personernas behov. Vi har för närvarande avtal att kunna erbjuda boendestöd alla dagar

6 6 (8) Samverkan Det nära samarbetet med Boendestöd vuxna neuro fortsätter i form av den gemensamma helgverksamheten och vid behov en intern ärendefördelning mellan grupperna. Den interna ärendefördelningen ser vi som en del i att utgå ifrån personens behov samt att vi då drar nytta av de olika arbetsgruppernas kompetenser. Andra verksamheter där samverkan sker är med HSU-enheten inom vår egen division där vi bland annat har sjuksköterska och arbetsterapeut, samt med de olika verksamheterna inom landstingets psykiatridivision. Som ett steg i det arbetet försöker vi där behov och önskemål finns arbeta med Vård- och stödsamordning (Integrerad psykiatri) samt se till att det upprättas samordnade individuella planer (SIP). Vi har ett växande samarbete med Mottagningen för unga vuxna gällande Vård- och stödsamordning och ser gärna en utveckling av samarbetet med andra verksamheter inom Landstinget såsom Habiliteringen och Neuropsykiatriska mottagningen. Vi eftersträvar ett fortsatt utbyte med andra kommunala verksamheter och planerar att knyta kontakt med den nystartade verksamheten Ungdomscoacherna för informationsutbyte. Ett fortsatt utbyte av erfarenheter, internt delande av kompetenser samt spridning av nya idéer mellan relaterade verksamheter kan ge en högre kvalitet på våra tjänster. Fortsatt fokus kommer ligga på samarbetet med biståndshandläggarna, då ett fungerande samarbete med myndighetssidan är en förutsättning för att stödet till våra personer ska bli så bra som möjligt. Uppföljning Revision av enhetens arbete sker med stöd av interna/externa revisorer enligt ISO 9001: Verksamhetens arbete bedöms vartannat år genom enkätundersökningar riktat till aktuella personer med stöd, s.k. NKI (nöjd kund-index) och till medarbetare, s.k. MMI (motiverad medarbetarindex). Det finns en sammanhållen process mellan affärsstrategisk plan, affärsplan, styrkort och målkort. Arbetsgruppen Arbetsplatsträffar genomförs var fjärde vecka. På dessa träffar förs protokoll och uppgifter fördelas inom arbetsgruppen. Vid nästkommande möte läses protokoll från föregående möte upp och uppföljning av fördelade uppgifter görs då. Mellan arbetsplatsträffarna har arbetsgruppen möte varje vecka vilket även det ger möjlighet till uppföljning av fördelade arbetsuppgifter. Planeringsdagar genomförs 1-2 ggr årligen. Utveckling Vårt arbetssätt erbjuder stora möjligheter att ta in och prova nya idéer, metoder eller nytt arbetsmaterial vilket främjar utvecklingen av verksamheten. Personalen i arbetsgruppen går fortlöpande på kortare utbildningar och föreläsningar. Syftet med detta är förutom individuell fortbildning att tillföra verksamheten nya idéer och upptäcka utvecklingsmöjligheter samt en strävan att hela tiden kunna utveckla och höja kvalitén på våra tjänster.

7 7 (8) Utvecklingsprojekt Unga neuro Den projektbeskrivning som med inspiration av Södertäljemodellen utarbetades under förra året är färdigställd och har delgivits högre instanser. I väntan på mer gensvar har vi ändå fått klartecken att ansöka om medel ur den sociala investeringsfonden. Informationsmaterial Under 2016 kommer vi fortsätta att sprida vår informationsbroschyr och vid önskemål eller behov mer detaljerad och till mottagaren anpassad information om verksamheten. Statistik Under 2016 kommer arbetsgruppen fortsätta föra statistik för nya och avslutade kunder samt utveckla materialet med fler datamängder för att på ett mer rättvisande sätt kunna beskriva verksamheten. Som tidigare kommer en årlig genomgång göras, som kommer resultera i två datamängder; en som visar en genomsnittlig bild av verksamheten samt en som visar förändring över året och på sikt mellan år. Omvärlden Under 2016 fortsätter kontakten och det gemensamma utbytet med Neuropsykiatriska stödteamet i Linköping. Utbildning Under 2016 kommer personal ur arbetsgruppen fortsätta med utbildningar i systemteori och Motiverande samtal samt med Vård- och stödsamordning (Integrerad psykiatri). Personalen kommer också gå en kort utbildning i lågaffektivt bemötande. Förbättringsarbete Blanketten Synpunktshantering finns i det informationsmaterial som personen får vid start av boendestöd. Den enskilde informeras om att ifylld blankett kan lämnas till ansvarig utvecklingshandledare eller postas till kommunen. Alternativt kan den enskilde ringa till kommunen och framföra sina synpunkter muntligt. Vi arbetar även kontinuerligt med att skapa ett öppet klimat mot de enskilda personerna och uppmuntrar dem att ta upp synpunkter med oss i personalen eller med vår verksamhetschef. Mål 2016 Sedan 2013 har vi formulerat och ställt upp olika mål att sträva efter under verksamhetsåret, både övergripande och andra mer specifika. Under 2016 fokuserar vi framför allt personalens hälsa och vårt arbetssätt. Vi ska arbeta för att förbättra den allmänna hälsan i arbetsgruppen genom att: Försöka minska stress genom tydlighet och kommunikation i det dagliga arbetet. Arbeta med utvalda områden vid våra handledningstillfällen. Under hösten genomföra en ny enkät angående den psykosociala arbetsmiljön Vi ska arbeta för att värna vårt arbetssätt genom att: Fortsätta utveckla samarbetet med närliggande aktörer inom kommun och landsting. Kontakta media för att den vägen försöka sprida information om verksamheten. Göra en ansökan till den sociala investeringsfonden. Utforma nyanserade fallbeskrivningar som kan förklara arbetssättet.

8 8 (8) Etisk kod Inom Vård & omsorg finns en gemensam etisk kod som samtliga enheter arbetar aktivt med. Dess främsta syfte är att levandegöra etiska diskussioner och reflektioner kring bemötande och metoder. Vård & omsorgs etiska kod: Vi som arbetar inom Vård & omsorg Respekterar alla människors lika värde. Bemöter dem vi är till för utifrån deras rätt till självbestämmande och integritet. Agerar om vi upptäcker risk för kränkningar eller andra miss-förhållanden i vår verksamhet. Vidareutvecklar ständigt vår kompetens och vårt arbetssätt. Tar ett långsiktigt ansvar för vår verksamhet. Är goda ambassadörer för Uppsala kommun Vård & omsorg. Synpunkts- och klagomålshantering Verksamheten följer division Vård & omsorgs rutin för synpunktshantering. Det innebär bland annat att synpunkter bearbetas i personalgrupp/team på arbetsplatsen där problemet uppstått. Vid varje arbetsplatsträff redovisas synpunkter som inkommit under perioden och vilka åtgärder de medfört. Viktiga förbättringsåtgärder som vidtagits med synpunkten som utgångspunkt sammanställs. Resultatet analyseras, förbättringsområden definieras, planering och prioritering av åtgärder och verksamhetsutveckling sammanfattas i en utvecklingsplan.