Rapport från förstudie rörande NS-5 Papperet i mediesamhället. Christian Persson

Transkript

1 Rapport från förstudie rörande NS-5 Papperet i mediesamhället Christian Persson STFI-Packforsk rapport nr: xxx Maj 2007

2 Förord Tack till Stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfond som finansierat förstudien.

3 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Inledning Genomförande Workshop Papperet i mediesamhället Advisory Board Planerade ansökningar Paperscope Bilagor Deltagarlista vid Workshop "papperet i informationssamhället" STFI- Packforsk den 5 december Deltagare i Advisory Boardmötet 16 januari

4 2 1 Sammanfattning Denna rapport skrivs med bakgrund i det anslag som stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfond tillfört STFI-Packforsk AB för att utföra ett antal förstudier som stöd för att ta fram forskningsprojekt inom ramen för Nationella Strategiska forsknings Agendan (NRA). Syftet med anslaget har varit att möjliggöra en samverkan mellan relevanta svenska forskningsaktörer inför ansökningar till Branschforskningsprogrammet samt att stödja etablering av svenskt deltagande i EU projekt relaterade till de skogsbaserade näringarna. Denna rapport redogör för arbetet inom Nationella Satsningsområdet 5 (NS-5) Papperet i mediesamhället. De viktigaste resultaten från detta arbete är: Workshop med 21 deltagande forskare från 5 universitet och 3 institut genomfördes 5 december Ett utvidgat Advisory board meeting med industrirepresentanter, totalt 21 medverkande den 16 januari Presentationen vid Stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfonds symposium den 22 mars 2007, Vägar in i framtiden för svensk massa- och pappersindustri. Utveckling av det nätverk som sedan används i arbetet med att formulera ansökningar till BFP programmet. Den föreliggande rapporten beskriver kortfattat aktiviteterna inom förstudien för NS-5. 2 Uppdragsbeskrivning Ansvariga för respektive område ska samla nyckelaktörer (normalt 3-4) bland forskningsutförarna för att diskutera: möjligheter till samverkan och kompetensmässig profilering, möjligheter till gemensamma/samordnade forskningsplaner, möjligheter till samordnat agerande gentemot forskningsfinansiärer, inkl industrin. BFP-programmet är särskilt aktuellt, identifiera specialkompetens i Sverige utanför nyckelaktörerna, identifiera starkaste aktörer att söka samverkan med inom Europa, diskutera möjligheter till och former för svenskt deltagande i EU-projekt, identifiera kandidat/-er för det första Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfonds kompetensutvecklingpris (särskild skrivning rörande förutsättningar och kriterier),

5 3 utarbeta förslag till inlägg från området vid Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfonds jubileumssymposium 22 mars Inledning Papperet roll i mediesamhället är inne i en snabb förändringsfas. Några konkreta exempel är: Kraven på papper ändras, men mer ur ett marknads och samhällsperspektiv än ur papperstekniska aspekter Starkaste drivkraften för mediasektorn kommer från internet, konsumentens krav ökar i inflytande Papper är och kommer att vara en viktig del av mediesamhället, men kanske inte på samma sätt som idag För att kunna förbättra de svenska skogsbaserade näringarnas konkurrenskraft inom medieområdet har den svenska nationella strategiska forskningsagendan (NRA) prioriterat ett antal forskningsområden med tillhörande angelägna forskningsaktiviteter inom området NS-5: Produktkvalitet och produktförnyelse i det pappersburna medieutbudet o Ökade grundläggande kunskaper om människans upplevelse av pappersburen information som en integrerad del av mediesamhället, inkl läsbarhet o Studier av fundamentala behov hos konsumenter som kan tillfredsställas av pappersbaserad kommunikation o Klarläggande av kärnvärden i pappersprodukter o Studier av människans acceptans av nya produkter som integrerar tryckt information med e-medier o Klarläggande av vilka nya material och produkttekniska lösningar som bäst kombinerar traditionella trycktekniker med e-medier för att åstadkomma nya produkter o Klarläggande av hur pappersmedier kan ge mervärden för konsumenten m h a ny teknik, exempelvis tryckt elektronik, sensorer eller samverkan med e- medier En produktionseffektiv värdekedja för tryckt information på papper o Åstadkomma en kostnadseffektiv produktion av konventionella, pappersbaserade kommunikationsmedel med tillräckligt bra kundkvalitet o Klargöra vilka produktegenskaper som bestämmer kvaliteten hos tryckt produkt och relationen till de krav som den framtida konsumenten ställer o Klarlägga på vilket sätt prepressarbetet kan optimeras o Studera vad som krävs för att effektivisera processtyrning i olika delar av värdekedjan

6 4 Pappersbaserad kommunikation som lönsam affärsverksamhet o Analys av de viktigaste kommersiella drivkrafterna bakom förändringarna hos dagens pappersbaserade kommunikationsmedia o Etablering av kunskaper kring vilka typer av medieprodukter som bäst lämpar sig som nisch- respektive volymprodukter o Undersökning av hur nya produkter/tjänster kopplade till tryckta pappersprodukter kan utformas för det ökande behovet inom upplevelseindustrin o Utveckla nya möjligheter med digitala tryck 4 Genomförande Arbetet i förstudien har primärt genomförts via en workshop med deltagande forskare från svenska universitet och institut den 5 december Därefter hölls ett utvidgat Advisory Board möte med industrirepresentanter den 16 januari Arbetet med förstudien har också presenterats vid Stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfonds symposium den 22 mars 2007, Vägar in i framtiden för svensk massa- och pappersindustri. Med bakgrund i dessa möten med representanter från akademi och industri har nätverket ytterligare utvidgats, vilket sedan använts i arbetet med att formulera ansökningar till BFP programmet. Nedan följer en sammanfattning av resultaten från workshopen och Advisory Board mötet. 4.1 Workshop Papperet i mediesamhället Med utgångspunkt från det ovan beskrivna uppdraget genomfördes en workshop med deltagare från HH, JIBS, KaU, KTH, LiU, MiU, STFI-Packforsk och YKI. Workshopen genomfördes den 5 december 2006 i form av tre olika gruppdiskussioner, en grupp för respektive forskningsområde beskrivet av NRA. Efter att gruppdiskussionerna genomförts samlades alla deltagare till en gemensam genomgång av resultaten och slutsatserna från de tre grupperna. Workshopen hade som syfte att diskutera vilka frågor som är angelägna i ett nytt nationellt forskningsprogram om Papperet i mediesamhället, samt att försöka identifiera forskningsfrågeställningar och samverkan mellan olika akademiska partner inför en ansökan till BFP. En annan fråga handlade om nya former för samverkan. Nedan följer en kort sammanfattning av konklusionerna från workshopen: Sammanfattning av diskussionerna i grupp 1 Produktkvalitet och produktförnyelse i det pappersburna medieutbudet :

7 5 Viktigt att se på det totala medielandskapet för att förstå hur man väljer medieprodukt. Om man utgår ifrån den digitala informationen och ser på preferenser när papper väljs kan man förstå papperets kärnvärden. Undersöka totala mediebeteendet, hemma, i butik osv. Kombinationen av olika medier är det intressanta att studera. Sett från kundbeteende och kundbehov. Hybrid Media nya funktioner inbyggda i pappersprodukter. Intelligenta förpackningar är fortsatt intressant. Vi måste också se hur de tekniska lösningarna för nya produkter ska se ut. Det tekniska perspektivet får ej glömmas bort. Hur kombineras olika material? Hur får vi till de nya produkterna med rätt teknik osv.? Butikslaboratorium för studium av konsumentbeteende. Sammanfattning av diskussionerna i grupp 2 En produktionseffektiv värdekedja för tryckt information på papper : "Standardpapper med tilläggsegenskaper (kombinationspapper)". Hur kan konventionellt och digitalt tryck mötas? Kan storvolymstillverkat bestruket offsetpapper modifieras så att det fungerar "good enough" för de krav den framtida konsumenten ställer i inkjet? Hi-end photo-inkjet är knappast intressant för svensk industri, snarare ovanstående. Även inkjet på enklare papper. Optimal användning av våra nordiska fibrer (långa, starka, dyra) "Det superfyllda papperet" som har extremt hög pigmenthalt (som fyllmedel eller bestrykning). En kostnadseffektiv produktion där materialegenskaperna utnyttjas väl och kundkvaliteten är tillräckligt bra. Bättre samoptimering av kombinationen färg/papper. Även koppling av produktegenskaper och tryckkvalitet tryckbarhet, inkludera hela värdekedjan (fibrer, papper, färg, tryckning). Effektivare tryck även på enklare papperskvaliteter genom smartare prepress, t.ex. färgseparation, rastrering. "Tryck som applikationsmetod" för elektroniska eller kemiska funktioner. Även säkerhetstryck, t ex mikrotryck. Anknyter till Pappersbaserad kommunikation som lönsam affärsverksamhet. "Klimatpapperet" som ger minimal klimatpåverkan i hela sin livscykel inklusive tryckning och återvinning. Anknyter till Exempel 2 ovan.

8 6 Bättre processkontroll vid returpappersanvändning. Motverka svängningar i sammansättning. Även "Fysiska föroreningar i papper" som tema. Sammanfattning av diskussionerna i grupp 3 Pappersbaserad kommunikation som lönsam affärsverksamhet : Att undersöka drivkrafter för utveckling av papperet som kommunikationsmedium upplevs som viktigt i gruppen. Det är viktigt att försöka finna ut om pappret har några unika och överlägsna egenskaper i förhållande till andra medier? Forskningen bör inte ha som mål att rädda pappret utan snarar att undersöka vilka möjligheter för samverkan som finns mellan papper och elektroniska media. Detta är t.ex. intressant gällande upplevelseindustrin. Vilka affärsmodeller kan komma ut av detta? Tre olika perspektiv föreslogs som utgångspunkt för studiet om drivkrafter: - Papper som informationsbärare - Mediaföretagen och hur de tjänar sina pengar - Konsumenterna och vad de efterfrågar - Annonsörerna kan utgöra ytterligare ett perspektiv. Gruppen såg konsumenten som en viktig utgångspunkt för studier om pappret som kommunikationsmedium. Efterfrågan d.v.s. konsumentval styr lönsamheten. Ett möjligt forskningsspår kan handla om att titta på konsumentbehov utifrån ålder och tidsanda, vilka behov är eviga och vilka ändras med tiden, utifrån ett livsperspektiv. Gruppen menade att forskningen med fördel bedrivs i experimentform. Man vill se ett projekt som innehåller separata experiment baserade på olika frågeställningar, som alla leder fram till ett resonemang om affärsmodeller. 4.2 Advisory Board Syftet med detta utvidgade Advisory Boardmöte var att diskutera framtida forskningsbehov inom Tryck och Media med anledning av såväl nya nationella satsningar (BFP) som EUs sjunde ramprogram. Expertgruppen var för detta tillfälle utökad med fler industrirepresentanter Till mötet var två talare inbjudna för att informera om de olika forskningssatsningarna: Greta Fossum, ordförande i NRA-rådet presenterade forskningsbehoven inom skogssektorn, nationellt och på Europanivå. Jonas Brändström, Vinnova presenterade BFP, en nationell forskningssatsning för skogsindustrin. Under Advisory Bordmötet genomfördes en workshop där deltagarna delades in i fyra grupper och diskussionen fördes från fyra olika perspektiv: Grafisk industri, Dagstidningsproduktion, Grafiskt Papper och Fiberbaserade Förpackningar. De frågeställningar som bearbetades var:

9 7 Prioriterade frågeställningar för forskningsprogram från NRA Finns ytterligare behov inom området Prioriterade frågor för nationell arena Prioriterade frågor för internationell area (EU) Hur kan akademi och industri bäst samverka Sammanfattning av workshopen: Grupp 1, Grafisk Industri (Hans Johansson, Nils Enlund, Lena Hultin, Erik Blohm, Christian Persson) Diskussionen fokuserade på den del av industrin som producerar reklammaterial. De viktigaste synpunkterna: Viktigt att koppla teknisk FoU till Idéutveckling. Hur ser konsumentutvecklingen ut och vilka marknadskrafter styr? Elektroniska medier är både komplement och konkurrent till pappersmediet. Vilka faktorer är avgörande för de olika mediernas konkurrenskraft? Väsentligt med optimal kostnadseffektivitet i medievalet. Förstå drivkrafterna bakom val av medieform. Sammantaget prioriterades följande forskningsområden i gruppen: Kostnadseffektivitet (automatiserade produktionsflöden) Produktupplevelse (syn, känsel) Flexibilitet, Logistik Grupp 2, dagstidningsproduktion (Peter Hellentin, Leif Wiklund, Niclas Noord, Jonas Rehn, Marianne Klaman) Prioritering NRA-områden: Kostnadseffektiv Produktion o Viktigt. Tryckerierna måste arbeta som industri. o Effektivare tryckning, oftast gnet -arbete Produktegenskaper o Lindaprojekt ang linting ex på denna typ av projekt som är viktiga/nyttiga. o Lägre ytvikt utan genomtryck Effektivisera processtyrning o Lagerstyrning o Dokumenthantering o Körbarhet rätt banspänning i tryckpressen Lönsam affärsverksamhet (basförutsättning för allt) o Nisch kontra volymprodukter. o Upplevelseindustri (sport, spel, nöjen: efterfrågan ökar här)

10 8 o Newsprint-on-demand, digitaltryck intressant för kundanpassade (zoonade) upplagor/editioner. o Hastigheterna i digital tryckpressar ännu inte uppe i hastigheter för total integrering i dagstidningspressar. Utvecklingen av pressarna sker dock hos pressleverantörerna, dvs inget ämne för vår forskning. Hur ska akademi och industri samverka? Viktigt att forskningsresultat kan omsättas praktiskt, både resultat som tas fram på kort sikt och sådana på längre sikt. Resultat måste bestå i mer än akademiska avhandlingar. Grupp 3, Grafiska Papper (Petter Kolseth, Ulf Dubois, Anders Nordström, Göran Ström) Utgå ifrån Power of Print och påvisa den tryckta produktens fördelar och potential: Upplevelsen känns det bra för dig? Demonstrera möjligheter. Allmän acceptans vs INGEN REKLAM TACK! (citat Sture Udd i tidigare möte Bekämpa fula trycksaker ). Kundbeteende: medvetna kunder, local global, miljömedvetenhet och miljöpåverkan från industrin på den globala uppvärmningen bör beaktas. Sammantaget förväntas detta ge de kommersiella drivkrafterna. Hur ska akademi och industri samverka? Viktigt att nätverken ej blir för stora. Samarbetsformerna viktiga för att industrin ska få nytta av resultaten. Grupp 4, Fiberbaserade Förpackningar (Lennart Stolpe, Lars Wiklund, Irene Olsson, Anita Teleman, Pia Wågberg) De områden som gruppen kom fram till är forskningsbara var: Varför fiberbaserade förpackningar? ( People prefer paper. Gör de det?) Kan man få produkter att signalera fibrer, träd? Kan man ge fibrerna några egenskaper som blir funktionella? Kan man framställa kortare serier med rimlig lönsamhet? Digitaltryck på wellpapp och vätskekartong. Vilka egenskaper hos fibrerna ger ett mervärde? Create attraction! 4.3 Planerade ansökningar Med bakgrund i den genomförda förstudien har en ansökansprocess startat inför BFP programmet. Från divisionen Papper som informationsmedium (PIM) har arbetet primärt fokuserats kring en större ansökan med flera olika perspektiv (Paperscope) för att på ett effektivt sätt kunna hantera komplexiteten inom området Papperet i mediesamhället.

11 Paperscope Paperscope är en forskningsansats som syftar till att ta ett helhetligt grepp kring frågorna om papperets framtida roll i mediesamhället inom NRAs NS-5 Papperet i Mediesamhället. På detta sätt vidareför projektet det arbete som tidigare bedrivits i stora samverkansprojekten mellan svensk industri och akademi t.ex. T2F, S2P2 och Medievärlden Paperscopes forskningsstrategi bygger på att anlägga flera olika perspektiv på papperet i mediesamhället. De utgår från frågeställningar om Konsument, Material, Process, samt Nya produkter och tjänster. 5 Bilagor 5.1 Deltagarlista vid Workshop "papperet i informationssamhället" STFI-Packforsk den 5 december 2006 Grupp 1: Siv Lindberg (processledare) Marianne Klaman (sekr) Markku Turpiainen KTH Lowe Hedman MiU Jens Nordfält HH Reiner Lenz LiU Marie-Claude Béland STFI-Packforsk Grupp 2: Göran Ström (processledare) Anita Teleman (sekr) Li Yang KaU Björn Kruse LiU Clas Engström MiU Agne Swerin YKI Per-Åke Johansson STFI-Packforsk Sven-Olof Lundqvist STFI-Packforsk Grupp 3: Christian Persson (processledare) Staffan Nyström (sekr) Nils Enlund KTH Mart Ots JIBS Richard Wahlund HH Mikael Gulliksson MiU Malin Wedin STFI-Packforsk

12 10 Thomas Mejtoft STFI-Packforsk 5.2 Deltagare i Advisory Boardmötet 16 januari 2007 Jonas Brändström, Vinnova Ulf Dubois, Edita Sverige AB Nils Enlund, KTH Greta Fossum, Skogsindustrierna Peter Hellentin, Holmen Lena Hultin, Holmen Hans Johansson, GFF Petter Kolseth, Stora Enso Niclas Noord, NATryck Anders Nordström, M-real Corporation Irene Olsson, StoraEnso Jonas Rehn, Ifra Nordic Lennart Stolpe, Billerud AB Leif Wiklund, Bold Printing Group AB Lars Wiklund, Holmen Deltagare från STFI Packforsk Erik Blohm Marianne Klaman Christian Persson Göran Ström Anita Teleman Pia Wågberg