Bolagsstyrningsprincip - Hur ska kakan delas mellan aktieägare och andra intressenter?

Transkript

1 Examensarbete Bolagsstyrningsprincip - Hur ska kakan delas mellan aktieägare och andra intressenter? En komparativ studie om ägarstruktur och styrelsens påverkan Författare: Chunhua Wang Linda Johansson Handledare: Andreas Jansson Medbedömare: Timurs Umans Termin: VT 2017 Ämne: Bolagsstyrning Nivå: Civilekonomuppsats 30 hp Kurskod: 4FE17E

2

3 Förord Vi vill tacka vår handledare Andreas Jansson som med stort engagemang har handlett oss genom denna resa och som stöttat oss i både med och motgång. Vi vill även tacka vår medbedömare Timurs Umans för värdefulla åsikter som framförts tydligt och på ett bra sätt. Vi vill dessutom passa på att tacka Anna Stafsudd som delat med sig av styrelsedata för svenska börsnoterade företag, vilket sparat oss många timmars arbete. Till sist vill vi även rikta ett stort tack till de studiekamrater, som ingått i vår seminariegrupp, för den feedback vi fått och den goda stämningen vid seminarietillfällena. Växjö den 22 maj 2017 Chunhua Wang Linda Johansson i

4 Abstrakt Examensarbete-Civilekonomprogrammet Författare: Chunhua Wang och Linda Johansson Handledare: Andreas Jansson Medbedömare: Timurs Umans Titel: Bolagsstyrningsprincip - Hur ska kakan delas mellan aktieägare och andra intressenter? Problembakgrund: Ska ett företags verksamhet drivas för att maximera aktieägarvärde eller tillgodose alla intressenters intressen är en fråga som varit fokus för mycket forskning. Många forskare har undersökt vad som påverkar valet av bolagsstyrningsprincip, där ägarstruktur och styrelsesammansättning har lyfts fram som betydande faktorer. Resultaten är dock motstridiga. Eftersom tidigare forskningar har genomförts i olika länder och under olika tidsperioder finns det en god anledning att undersöka om/hur institutionella förhållanden kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. De institutionella miljöer som avses undersökas är Sverige och Kina. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer. Metod: En deduktiv forskningsansats har legat till grund för studien och teorier som använts och applicerats är aktieägarteori, intressentteori, agentteori, upper echelon teori och institutionell teori. Data för denna kvantitativa forskning hämtas huvudsakligen från Datastream, årsredovisningar från svenska och kinesiska börsnoterade företag gällande åren , företagens hemsidor samt ett sammansatt styrelsematerial. Resultat: När den svenska och kinesiska datan testades tillsammans har det inte påvisats något signifikant samband mellan ägarkoncentration, institutionell ägare som störst ägare, andelen oberoende styrelseledamöter, staten som störst ägare, andelen kvinnliga styrelseledamöter och val av bolagsstyrningsprincip. Institutionella förhållanden har inte heller haft någon signifikant påverkan på sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. När data för respektive land testades separat har det inte påvisats något signifikant samband mellan studiens beroende och oberoende variabler, förutom att det på den kinesiska marknaden har observerats ett signifikant positivt samband mellan andelen oberoende styrelseledamöter och aktieägarorinterat värdeskapande samt mellan staten som största ägare och aktieägarorienterat värdeskapande gällande den svenska marknaden. ii

5 Abstract Master Thesis in Business Administration Authors: Chunhua Wang and Linda Johansson Advisor: Andreas Jansson Co-examiner: Timurs Umans Title: Corporate governance principle - How should the cake be shared between shareholders and other stakeholders? Background and problem: Should a company's business be run to maximize shareholder value or meet all stakeholders interests is a question that has been the focus of much research. Many researchers have investigated what influences the choice of corporate governance principle, where ownership structure and board composition have been highlighted as significant factors. However, the results are contradictory. Since previous researches have been conducted in different countries and during different periods of time, there is a good reason to investigate whether institutional conditions may affect the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. The institutional environments investigated are Sweden and China. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle and how this relationship is influenced by various institutional environments. Method: A deductive research approach has been the basis of this study and theories used and applied are shareholder theory, stakeholder theory, agent theory, upper echelon theory and institutional theory. Data for this quantitative research is mainly gathered from Datastream, annual reports from Swedish and Chinese listed companies for , corporate websites and a composite board material. Results: When the Swedish and Chinese data were tested together, there has been no significant correlation between owner concentration, institutional owners as the largest owner, the proportion of independent directors, the state as the largest owner, the proportion of female board members and the choice of corporate governance principle. Institutional conditions have not had a significant effect on the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. When data for each country was tested separately, there has been no significant correlation between the study's dependent and independent variables except that in the Chinese market there has been a significant positive correlation between the percentage of independent directors and shareholder-oriented value creation and between the state as the largest owner and shareholder-oriented value creation concerning the Swedish market. iii

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problematisering Frågeformulering Syfte Disposition 9 2 Metod Teoretisk utgångspunkt Forskningsansats Kunskapsteoretisk syn 14 3 Litteraturgenomgång Aktieägarteorin Intressentteorin Ägarnas och styrelsens påverkan på beslutsfattandet Agentteorin Upper echelon teorin Institutionell teori Regleringar i bolagsstyrning Kulturer, värderingar och normer Hypotesgenerering Ägarkoncentration Staten som största ägare Institutionella ägare som största ägare Oberoende styrelseledamöter Kvinnliga styrelseledamöter Hypotessammanfattning 38 4 Empirisk metod Undersökningsdesign Urval Operationalisering Beroende variabler Oberoende variabler Kontrollvariabler Sammanställning operationalisering Val av test Datainsamling Metodkritik Tillförlitlighet Överförbarhet 53 iv

7 4.5.3 Pålitlighet Konfirmering 54 5 Empiriskt resultat Univariat analys Beroende variabler Oberoende variabler Kontrollvariabler Bivariat analys Korrelationstest för både Sverige och Kina Korrelationstester för Sverige respektive Kina Multivariat analys Resultat avseende aktieägarvärde Resultat avseende ESG 64 6 Analys Ägarkoncentration Staten som största ägare Institutionella ägare som största ägare Oberoende styrelseledamöter Kvinnliga styrelseledamöter 76 7 Slutsatser Slutsatser Implikationer Teoretiska implikationer Praktiska implikationer 82 8 Begränsningar och förslag till framtida forskning Begränsningar Förslag till framtida forskning 85 Källförteckning 86 v

8 Tabellförteckning Tabell 1: Tabellen visar skillnader och likheter mellan den svenska och kinesiska styrelsen Tabell 2: En sambandsöversikt för samtliga hypoteser Tabell 3: En sammanfattande tabell med samtliga variabler dess definition samt hur datan är insamlad Tabell 4: Deskriptiv statistik Tabell 5: En gemensam korrelationsmatris för det svenska och kinesiska urvalet Tabell 6: Korellationsmatris (Pearson) för Sverige Tabell 7: Korrelationsmatris (Pearson) för Kina Tabell 8: Regressionsanalyser avseende aktieägarvärde för svenska och kinesiska företag Tabell 9: Regressionsanalyser avseende aktieägarvärde för svenska respektive kinesiska urvalet Tabell 10: Regressionsanalyser avseende ESG för svenska och kinesiska företag Tabell 11: Regressionsanalyser avseende ESG för svenska respektive kinesiska företag vi

9 1 Inledning Kapitlet inleds med en kort bakgrundsbeskrivning av de två olika principerna för bolagsstyrning som svarar på vem/vilka företaget ska skapa värde för. Detta för att skapa förståelse för den problemdiskussion som följer. Problemdiskussionen handlar om att olika institutionella miljöer kan påverka bolagsstyrningen som i sin tur påverkar aktieägares och styrelseledamöters påverkan på beslutsfattande. Denna del följs av en frågeformulering samt i vilket syfte studien genomförs. Till sist ges en översikt av arbetets disposition. 1.1 Bakgrund Vad är en lämplig princip för bolagsstyrning, ska verksamheten drivas för att skapa värde för sina aktieägare eller bör bolagen även ta hänsyn till andra intressenter? Det är en fråga som saknar enhetliga svar (Friedman 1970; Freeman 2010/1984). Friedman (1970) menar att ett företags uppgift är att öka vinsten under förutsättningen att lagar och regler följs. Den enda motivationen för beslutsfattare bör vara att kontinuerligt öka aktieägarvärdet. Freeman (2010/1984) anser dock att ett företags uppgift bör vara att skapa värde för alla företags intressenter. Men vad är då egentligen en princip och vilka är företagets intressenter? En princip är enligt Nationalencyklopedin (u.å.b) något som utgör en grundsten, och ett förhållningssätt för vad som är viktigt. Gällande bolagsstyrning kan valet göras mellan att skapa värde för företagets aktieägare (Friedman 1970) eller att skapa värde för företagets intressenter som enligt Freeman (1984) består av de som på något vis berörs av eller har möjlighet att utöva påverkan på företagets måluppfyllnad. Utifrån denna definition skulle ett bolags intressenter exempelvis kunna bestå av aktieägare, anställda, kunder, långivare, kommunen och staten etc. Intresset för att undersöka vad som kan påverka företags val av de två bolagsstyrningsprinciperna har lockat många forskare, vilket resulterat i en mängd studier där det bland annat undersökts hur ägarstrukturen och styrelsesammansättningen påverkar vilka val som gjorts (Li, Zhang & Foo 2013; Rao & Tilt 2016; Redor 2016; Giráldez & Hurtado 2014). Forskningsresultaten inom området är dock inte entydiga, vilket gör det svårt att finna ett otvetydigt samband (Lazonick & O Śullivan 2000; 1

10 Thomsen & Pedersen 2000; Cox, Brammer & Millington 2004; Haniffa & Cooke 2005; Li, Zhang & Foo 2013) och därmed komma fram till hur val av bolagsstyrningsprinciper kan påverkas av ägarstruktur och styrelsesammansättning. Varför skiljer sig resultaten åt? I sökandet efter svaret läste författarna ett intressant exempel i boken International Business: Competing in the Global Marketplace. McDonald s öppnade sin restaurang i Beijing, Kina 1992, inte så långt från Tiananmen Square. Två år senare informerade kommunstyrelsen i Beijing att McDonald s måste flytta på grund av ett byggprojekt som planerades av utvecklaren Li Ka-shing från Hong Kong. Detta skedde trots att McDonald s endast utnyttjat två år av sitt 20-åriga hyresavtal. De kinesiska observatörerna ansåg att McDonald s blev avhyst på grund av att McDonald s inte hade lika bra guanxi (kontakt) med kommunstyrelsen i Beijing som Li Ka-shing (Hill 2003). Exemplet illustrerar skillnader mellan att göra affärer i västvärlden och Kina. Detta väckte i sin tur författarnas intresse för hur institutionella skillnader kan påverka styrelsers och ägares förutsättningar att fatta beslut gällande val av bolagsstyrningsprincip. Det är därför intressant att lägga till en dimension till denna typ av studie genom att ta hänsyn till länders olika institutionella miljöer i form av lagar, reglering, normer och kultur. 1.2 Problematisering Att företagen bör styras på ett sådant sätt att aktieägarvärde kan skapas har sitt ursprung i USA. Under 1980-talet fick skapandet av aktieägarvärde politiskt stöd från Ronald Reagan och Margaret Thatcher och aktieägarvärde har även blivit ett motto för kapitalismen (Denning 2014). Under de senaste två decennierna har aktieägarvärdet varit en av de viktigaste principerna i bolagsstyrning i USA och Storbritannien. Vid slutet av 1900-talet har retoriken även blivit framträdande i europeiska länder såsom Tyskland, Frankrike och Sverige utfärdade OECD ett dokument The OECD Principles of Corporate Governance och i detta dokument konstaterades att företag ska drivas först och främst för att tillgodose aktieägarnas intresse (Lazonick & O Sullivan 2000). Denna synpunkt är särskilt dominerande i dagens samhälle där ordet lönsamhet används frekvent (Westerlund 2001). Att ett företag bör eftersträva vinstgenerering för sina aktieägare återspeglas dessutom i Aktiebolagslagen (1975:1385) även om det tillåts avvikelse från detta syfte. 2

11 Ekonomisk tillväxt är givetvis viktig för ett företags överlevnad, men enligt teoretiker inom intressentteorin bör företagen inte endast fokusera på vinstmaximering för att gynna sina aktieägare utan även fundera på hur företagen skapar värde för samtliga intressenter (Freeman 2010/1984). Det är kanske på grund av de moraliska fundamenten i intressentteorin som denna teori oftast använts som stöd för Corporate Social Responsibility (CSR) (Phillips & Freeman 2008). Denna teori skapar ett sätt för företag att kombinera etik med val av princip (Phillips 2003). Det finns forskare som anser att de företag som anstränger sig för att tillgodose en bredare grupp av intressenter kommer att prestera bättre i längden, eftersom ett förtroende skapas mellan företaget och dess intressenter (Freeman 2010/1984; MacDonald 2009). Vilken värdegrund ett företag ska styras utifrån kan påverkas av många faktorer såsom företagets ekonomiska ställning, den makroekonomiska situationen i omvärlden, industrier företaget är verksamt i och aktörer som fattar detta beslut. Författarna anser att det är intressant att undersöka hur beslutsfattande aktörer påverkar val av bolagsstyrningsprincip eftersom det är de som bedömer utifrån ett företags inre och yttre situation hur företaget bör styras. Tre aktörer som anses vara viktiga inom bolagsstyrningen är ledningen, ägarna och styrelsen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Ledningen är enligt agentteoretiker agenter som sköter ett företag på begäran av principaler (aktieägare) (Jensen & Meckling 1976). Vilka personer som får sitta i ledningen bestäms således av aktieägarna. Även om aktieägare oftast inte är engagerade i den dagliga skötseln av ett företags verksamhet kan de genom bolagsstämman eller styrelsen utöva sitt inflytande (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016; Zahra & Pearce 1989; China.org.cn. 2011). Det är därför extra intressant att undersöka hur ägarstruktur/styrelsesammansättning påverkar val av bolagsstyrningsprincip. Ägarna kan påverka ledningens beslut genom sina representanter i styrelsen vars uppgift enligt Zahra och Pearce (1989) bland annat är att övervaka ledningen men även stödja ledningen i dess beslutsprocess. Därmed spelar också styrelsens inställning till värdeskapande för aktieägarna eller intressenter en stor roll för hur företagets verksamhet styrs. Ägarna kan även utöva sitt inflytande genom voice-och-exit mekanismen. Genom att exempelvis närvara på bolagsstämman eller i styrelserummet alternativt sälja av sitt aktieinnehav kan aktieägarna påverka ledningens beslutsfattande 3

12 (Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén 1985). Dessutom kan även beslutsfattandet påverkas av en styrelses sammansättning såsom oberoende, de kunskaper och erfarenheter som styrelseledamöter har samt styrelseledamöternas demografiska egenskaper (Fama 1980; Hillman & Dalziel 2003; Hambrick & Mason 1984). Som nämndes i bakgrunden har forskarna kommit fram till olika resultat angående hur ägarstruktur och styrelsesammansättning påverkar val av bolagsstyrningsprinciper (Lazonick & O Śullivan 2000; Thomsen & Pedersen 2000; Cox, Brammer & Millington 2004; Haniffa & Cooke 2005; Sundarasen, Tan & Rajangam 2016). Exempelvis menar Lazonick och O Śullivan (2000) att institutionellt ägande är en av de bidragande faktorerna för tillkomst av aktieägarvärde i USA. För institutionella ägare är maximering av aktieägarvärde deras huvudintresse och prioritet, något som även Thomsen och Pedersen (2000) har kommit fram till i sin studie. Enligt dem har institutionella ägare traditionellt varit förespråkare för höga utdelningar och låga återinvesteringar, vilket indikerar på deras prioritet för aktieägarorienterat värdeskapande. En annan studie som genomfördes i UK påvisar dock att institutionella investerare gärna ser att företagsledningen satsar mer på CSR-arbete, det vill säga intressentorienterat värdeskapande (Cox, Brammer & Millington 2004). Detta är enligt Graves och Waddock (1994) på grund av investerarens antagande att satsning på CSR i slutändan kan tillföra värde för organisationen. Resultat från empiriska studier gällande styrelsesammansättningens påverkan på val av bolagsstyrningsprinciper är också motstridiga. Exempelvis analyserade Haniffa och Cooke (2005) årsredovisningar från 139 icke-finansiella företag noterade på Kuala Lumpur Stock Exchange i Malaysia för åren 1996 och De fann att en styrelse med fler oberoende ledamöter kan leda till att företaget engagerar sig mer i CSR-aktiviteter, vilket innebär ett hänsynstagande till företagets intressenter. Li, Zhang och Foo (2013) har undersökt 319 börsnoterade företag på Shenzhen Stock Exchange i Kina mellan 2009 och 2010 och funnit ett negativt samband mellan andelen oberoende styrelseledamöter och företagets engagemang för CSR. Andelen oberoende styrelseledamöter har även betydelse för ett ökat aktieägarvärde som mäts i form av företags finansiella prestationer. Exempelvis har Daily & Dalton (1994) & O'Connell & Cramer (2010) kommit fram till att fler externa oberoende styrelseledamöter i styrelsen 4

13 förbättrar företags prestation. Bhagat och Black (1999) har dock inte funnit något samband mellan oberoende styrelseledamöter och företagets lönsamhet. Utifrån ovan nämnda studier har författarna uppmärksammat att studierna är genomförda under olika tidsperioder och i olika länder (Lazonick & O Śullivan 2000; Cox, Brammer & Millington 2004; Haniffa och Cooke 2005 & Li, Zhang & Foo 2013). Detta fick författarna att fundera på om tiden och de institutionella skillnaderna i olika länder har gjort att sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och företags val av bolagsstyrningsprinciper skiljer sig åt. Idén om att institutionella skillnader kan påverka val av bolagsstyrningsprinciper har även stöd från forskarna Meyer och Rowan (1977) som anser att en organisations effektivitet och interna aktiviteter kan påverkas negativt om dess regler är i strid med regler i den institutionella miljö som organisationen befinner sig i. Det innebär att den institutionella miljön är viktig för vilket beslut som beslutsfattarna i ett företag fattar. Denna synpunkt delas även av Scott (2014) som menar att de skillnader i lagar, regler, värderingar, normer och gemensamma uppfattningar som finns i ett land har inverkan på hur enskilda företag i landet interagerar med dess omvärld. För att eventuella effekter från de institutionella skillnaderna skulle vara så tydliga som möjligt skulle det vara optimalt att jämföra två länder med betydande kontraster. Eftersom den sociala och ekonomiska utvecklingen i olika länder skapar olika förutsättningar för hur företagen utformar sin bolagsstyrningsprincip (Muller & Kolk 2009) vore det önskvärt att jämföra ett utvecklingsland med ett utvecklat land. Dessutom är kulturer också av betydelse för formning av människors beteende, vilket i sin tur påverkar hur företag i olika kulturella miljöer driver sin verksamhet (Meyer & Rowan 1977; Scott 2014). Gällande kulturella skillnader brukar terminologier öst och väst användas (Wood 2014). Öst enligt Wood (2014) inkluderar religioner och kulturer av södra Asien och östra Asien såsom hindu, buddhistiska och sikhiska traditioner men även konfucianism och tao. Väst brukar förknippas med kristendom och kultur från Europa samt den kristna kulturen som exporterades till den nya världen (nuvarande USA). Ett utvecklingsland som fångat författarnas intresse är Kina som har haft en stor ekonomisk och social utveckling de senaste åren och är världens andra största ekonomi (The World 5

14 Bank 2016). Dessutom är Kina ett land som är präglad av konfucianism där guanxi, det vill säga kontakt eller nätverk, vilket är ett utmärkande drag för hur människor bygger relationer och gör affärer (Douglas 1998). Ett utvecklat land som passade in i detta sammanhang var Sverige vars kultur präglas av kristendomen. Dessutom ligger Sverige i framkant vad gäller hållbart företagande samt att svenska företag har en lång historia av ett aktivt CSR-arbete. År 2007 blev Sverige världens första land att ställa krav på hållbarhetsrapporter från statligt ägda företag (Sweden 2016). Detta gjorde Sverige till ett speciellt intressant val då CSR kan sorteras in som en aktivitet som stärker en av de två bolagsstyrningsprinciper som vi avser att undersöka i detta arbete. Det ligger i författarnas intresse att undersöka om och i så fall hur de institutionella skillnaderna mellan Sverige och Kina avseende lagar, regler, värderingar, normer och kulturer påverkar sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och företags val av bolagsstyrningsprincip. Sverige är en utvecklad ekonomi medan Kina är ett utvecklingsland (The World Bank 2016). Länder som befinner sig i olika utvecklingsfaser har olika förutsättningar och deras förhållningssätt till exempelvis CSR är således olika. Många utvecklingsländer står inför en avvägning mellan ekonomisk tillväxt, social utveckling och miljöskydd (Muller & Kolk 2009). Regleringar och tillsyn angående sociala och miljömässiga frågor är generellt striktare i utvecklade länder än i utvecklingsländer (Blowfield & Frynas 2005). När det saknas en stark reglering och tillsyn är företagen mindre benägna att engagera sig i CSR (Campbell 2007). Detta skulle rent teoretiskt kunna leda till att företagen i Kina är mindre benägna att välja en bolagsstyrningsprincip som tar hänsyn till företagets samtliga intressenter genom exempelvis att satsa mer på CSR jämfört med de svenska företagen även om ägarstrukturer och styrelsesammansättningar hade sett likadana ut. Även sociala normer spelar roll i utformningen av lagar och regler. I Sverige är det allmänt accepterat att kontrollägare har ett starkt inflytande på bolagsstyrningen. Samtidigt som de förväntas ta ansvar genom att engagera sig i bolagets styrelse och att närvara vid bolagsstämman. Detta synsätt avspeglas även i den svenska bolagsstyrningskoden då högre krav har ställts på styrelseledamöters oberoende i förhållande till bolaget och ledningen än till huvudägare (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Svenskarnas positiva inställning till stora ägare skulle medföra att de stora ägarnas synpunkter angående hur företag bör styras värdesätts mer än i 6

15 exempelvis Kina. Skulle detta kunna innebära att samma typ av kontrollägare i Sverige och Kina har olika inflytande gällande val av bolagsstyrningsprinciper? I så fall kan även normer fungera som en moderering av sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och företags val av bolagsstyrningsprincip. Enligt Scott (2014) kan även värderingar ha betydelse i hur människor i olika institutionella miljöer fattar beslut. Kina är världens andra största ekonomi som sedan marknadsreformer 1978 har övergått från att vara en planekonomi till marknadsekonomi och haft en snabb ekonomisk och social tillväxt (The World Bank 2016). Den snabba utvecklingen har även fört med sig vissa utmaningar, såsom bristande social jämlikhet och miljöproblem. Tillsammans med den ekonomiska utvecklingen har det också observerats ett skift från det konfucianska 1 föraktet för handel och ekonomisk framgång följt av maoistitsk 2 misstanke för pengar till betoning på materiella värden. Den yttre rikedomen har blivit ett sätt för sökande efter status och socialt erkännande (Hinner 2014). Detta sökande efter ekonomisk framgång skulle innebära att beslutsfattare i kinesiska börsnoterade företag prioriterar aktieägarorienterat värdeskapande istället för att ta hänsyn till sociala och miljömässiga frågor. Sverige är däremot ett land där hållbart företagande värdesätts och svenska företag har historiskt sett aktivt engagerat sig i CSR-arbete (Sweden 2016). Rent teoretiskt skulle skillnader i värderingar medföra att ägare/styrelseledamöter i svenska respektive kinesiska börsnoterade företag har olika prioriteter och kan således leda till att sambandet ser olika ut även om det rör sig om samma typ av ägare och liknande styrelsesammansättning. Ett ytterligare utmärkande drag i kinesisk kultur är guanxi, vilket innebär kontakt eller nätverk på svenska. Den som har guanxi får hjälp eller särbehandling på ett informellt sätt. Guanxi anses vara betydelsefull i det kinesiska samhället och är ett sätt för människor att bygga upp relationer som de sedan kan ha användning av (Douglas 1998). Exempelvis om en företagsledare har bra guanxi med en oberoende styrelseledamot kan det hända att styrelseledamoten röstar på ett förslag som är gynnsamt för företagsledaren, vilket han i annat fall inte skulle ha gjort. Guanxi kan i 1 Konfucianism är ett system av social och etisk filosofi som betonar människors skyldigheter gentemot varandra baserat på deras relationer (Yao 2000). 2 Maoism är benämning på Mao zedongs vision, ideologi och politiska synvinkel som inspireras av Maxism-Leninsm (Liedman u.å.). 7

16 det avseendet sätta styrelseledamotens oberoende ur spel (Rajagopalan & Zhang 2008). Guanxi brukar kopplas samman med korruption även om den inte nödvändigtvis leder till korruptionen (Douglas 1998). Denna relationsbaserade företagskultur är dock sällsynt i Sverige och enligt Corruptions Perceptions Index (CPI) 2016 rankas Sverige 4 och Kina 79 av de 176 länder som ingår i indexet (Transparency International). Huruvida denna skillnad i företagskultur i praktiken skulle kunna medföra att oberoende styrelseledamöter agerar annorlunda i Sverige jämfört med Kina eller inte är därmed intressant att undersöka. Som beskrivits ovan råder stora skillnader mellan Sverige och Kina avseende regleringar, värderingar, normer och företagskulturer, vilket gör att företagen i respektive land har olika sätt att interagera med dess omvärld (Scott 2014). Detta har väckt ett stort intresse att undersöka om och i sådana fall på vilket sätt institutionella skillnader kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och företags val av bolagsstyrningsprincip. Med hjälp av denna komparativa studie ämnar författarna förklara hur ett företags styrningsprincip kan påverkas av ägarstruktur och styrelsesammansättning. När studier genomförs i ett enskilt land kan vi exempelvis undersöka om hur andelen oberoende styrelseledamöter påverkar företags val av bolagsstyrningsprincip. Vi kan dock inte förklara varför en hög andel av oberoende styrelseledamöter leder till att olika principer väljs i olika länder, d.v.s. resultaten är motstridiga. Oberoende styrelseledamöter kan exempelvis ha olika betydelser i styrelsens beslutsfattande beroende på om samhället är relationsbaserat eller inte. Att endast undersöka det ytliga fenomenet är därmed inte tillräckligt för en fullständig förståelse av hur ett företags bolagsstyrningsprincip kan påverkas av ägarstruktur och styrelsesammansättning. Eftersom tidigare resultat inom området är motstridiga kan vi genom att under samma tidsperiod ta in ytterligare en dimension, institutionella skillnader, genom att ta reda på om de institutionella skillnaderna har betydelse i företags val av bolagsstyrningsprinciper. Empiriska studier kan således berikas genom vårt tillägg av en jämförande studie mellan Sverige och Kina. Dessutom kan implikationer för vad som påverkar valet av bolagsstyrningsprincip ges till beslutsfattare på både företagsnivå och landsnivå. En reglering utan att ta hänsyn till 8

17 bakomliggande institutionella miljöer skulle vara svårt att uppnå den avsedda effekten. Exempelvis i ett land där jämlikhet värderas högt kan kvinnor i styrelsen ha en större möjlighet att få sin röst hörd än i ett mansdominerat land. Det räcker således inte endast med kvoteringsregel för att öka kvinnors betydelse i beslutsfattandet i styrelsen. Förutom att se över hur ägarstruktur och styrelsesammansättning är utformade är det således också viktigt att fundera på bakomliggande faktorer som skulle påverka den nuvarande utformningen. Institutionella skillnader är inte bara något som behöver tas hänsyn till i bolagsstyrningssammanhang utan kan även ha betydelse vid internationell handel. Exempelvis i vissa länder är relationer viktiga för att göra affärer och i andra länder är det viktigt att kunna läsa mellan raderna då människor där inte alltid uttrycker direkt vad de menar. Att ha institutionella skillnader i åtanke skulle således skapa bra förutsättningar för en lyckad affär. 1.3 Frågeformulering Hur påverkar institutionella förhållanden sambandet mellan ägarstruktur/styrelsens sammansättning och val av bolagsstyrningsprincip i svenska och kinesiska börsnoterade företag? 1.4 Syfte Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan ägarstruktur/styrelsens sammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer. På så sätt hoppas vi att vårt resultat kan ge vägledning för beslutsfattare när de fattar beslut gällande val av bolagsstyrningsprinciper. 1.5 Disposition Inledning Metod Teori Empirisk metod Empirkt resultat Analys Slutsatser Begränsningar & famtida forskning 1. Inledning Det första kapitlet inleds med en bakgrund där de två bolagsstyrningsprinciperna att skapa värde för aktieägare och att skapa värde för samtliga av företagets intressenter beskrivs. Därefter följer problemdiskussionen som sedan efterföljs av en frågeformulering, syftet med studien och en beskrivning av dispositionen för detta arbete. 9

18 2. Metod I metodkapitlet redogörs det för den metodologiska ansats som valts för detta arbete där det redogörs för den teoretiska utgångspunkten, forskningsansatsen och kunskapsteoretisk grund. 3. Teori Detta kapitel inleds med en introduktion av de teorier som understödjer de hypoteser som ligger till grund för resterande delar av arbetet (aktieägarteorin, intressentteorin, agentteorin och upper echelon teorin). I slutet av detta avsnitt återfinns en sammanställning av samtliga hypoteser. 4. Empirisk metod I kapitlet om empirisk metod presenteras och motiveras det val som gjorts gällande undersökningsdesign, urval, variabler och testmetod. Gällande variablerna finns det under avsnittet operationalisering även en definition till respektive variabel och under avsnittet datainsamling presenteras bland annat hur datan samlats in. Detta kapitel avslutas med ett avsnitt gällande metodkritik. 5. Empiriskt resultat I detta kapitel presenteras de resultat som genererats med hjälp av univariat, bivariat och multivariat analys där även en interaktionsvariabel använts för att författarna ska kunna fastställa om företags institutionella miljöer kan påverka vilken bolagsstyrningsprincip som förespråkas av exempelvis olika typer av ägare och styrelseledamöter. 6. Analys I analyskapitlet analyseras de empiriska resultaten med hjälp av de teorier som presenterats i litteraturgenomgången. Analysen följer samma ordning som hypotesnumreringen, det vill säga utifrån de oberoende variablerna. 7. Slutsatser I kapitlet slutsatser presenteras de slutsatser som genererats utifrån resultaten. Detta för att sedan fastställa vilken betydelse dessa slutsatser har i förhållande till teorin och i praktiken, samt om det finns aktörer som kan dra fördel av dessa. 8. Begränsningar och förslag till framtida forskning 10

19 I kapitlet för begränsningar och framtida forskning reflekterar författarna kring vad som kunde ha gjorts annorlunda för att uppnå ett annat och mer tillförlitligt resultat, för att sedan lämna ett bidrag till framtida forskning. Dessa förslag genereras utifrån den befintliga studiens brister samt andra förslag på hur en liknande framtida studie skulle kunna utföras. 11

20

21 2 Metod Forskare står inför en mängd olika metodologiska val för att kunna uppfylla den tänkta studiens syfte. Val av teoretisk utgångspunkt, vilken forskningsansats som lämpar sig för studien samt vilken kunskapsteoretisk syn den grundas på samt val av källor och bedömningen av dess relevans och trovärdighet i sammanhanget. I detta kapitel kommer det redogöras för vilka metodologiska val som gjorts i samband med denna studie. 2.1 Teoretisk utgångspunkt För att genomföra studien och uppnå dess syfte, att svara för hur institutionella miljöer påverkar ägarnas och styrelsens möjlighet att påverka valet av bolagstyrningsprincip, huruvida ett företag ska drivas utifrån att enbart generera aktieägarvärde eller ta hänsyn till alla företagets intressenter, har hypoteser genererats utifrån redan befintlig teori och tidigare forskning som producerats inom styrelse- och aktieägarforskningen. Detta för att kunna testa om det finns några samband mellan styrelse-/ägarpåverkan och val av bolagsstyrningsprincip för att sedan analysera hur dessa eventuella samband påverkas av de lagar, regler, normer och den kultur som finns i respektive land där de olika bolagen är verksamma. De teorier som denna studie grundas på är aktieägarteorin, intressentteorin, agentteorin, upper echelon teorin samt institutionell teori. Aktieägarteori och intressentteorin har valts ut eftersom det utifrån dessa teorier går att argumentera för om företag genom sin verksamhet ska skapa värde för företagets aktieägare eller om de ska skapa värde för samtliga av företagets intressenter (Friedman 1970; Freeman 2010/1984). Agentteorin har bland annat valts ut med anledning av att det finns agentteoretiker som beskriver att ett bolags ägare har rätt till det som återstår när alla fordringsägare fått det de är berättigade till (Alchian & Demzetz 1972) vilket gör att det finns anledning att tro att aktieägarna vill att företaget styrs utifrån att generera aktieägarvärde. Dessutom kan denna teori även användas för att belysa betydelse av oberoende styrelseledamöter i övervakning av ledningen. I Upper echelon teorin betonas att människor fattar beslut utifrån sina preferenser som kan variera beroende på kön, ålder, utbildning etc. (Hambrick & Mason 1984). Olikheter och 12

22 egenskaper som en diversifierad styrelse kan indikera att fler intressenters intressen skulle kunna beaktas (Bear, Rahman & Post 2010). Den institutionella teorin används för att förklara hur institutionella olikheter kan påverka förutsättningarna för ägare och styrelse att påverka vilken bolagsstyrningsprincip som företaget ska använda sig utav. 2.2 Forskningsansats För att uppfylla syftet med studien har författarna valt att arbeta utifrån en deduktiv forskningsansats. Vilket enligt Bryman och Bell (2013) innebär att hypoteserna genereras utifrån den forskning som redan finns inom området. Ett val vi medvetet gjort med tanke på att det redan finns en relativt stor andel forskning inom området. Det finns bolagsstyrningsforskning som behandlar frågan om styrelsens påverkan på företags beslut om bolagsstyrningsprincip och likaså den påverkan som bolagets ägare utövar samt hur olika institutionella miljöer kan påverka bolagsstyrning i olika länder. Även om det inte genomförts en studie som har exakt samma syfte som vår, anser vi att den befintliga forskningen kan användas som stöd för de hypoteser som ska ligga till grund för vår undersökning. Författarna är dock medvetna om att teorierna genererades utifrån tidigare forskningar har sina begränsningar. Merparten av teorierna som hypoteserna baserades på kommer från amerikanska forskare såsom aktieägarteorin, intressentteori, agentteori, upper echelon teorin och institutionell teori och dessa teorier är relativt gamla. Även om tiden är ett bevis på teoriernas kvalitet, generaliserbarhet och auktoritet bör de användas och tolkas med försiktighet då saker och ting förändras med tiden. Dessutom genomförs denna studie med hjälp av data från två institutionella miljöer som är skilda från den institutionella miljön där teorierna genererades. Alternativet till den deduktiva forskningsansatsen är en induktiv ansats. Hade denna metod valts hade empiriska observationer och resultat legat till grund för att kunna skapa teori (Bryman & Bell 2013). Ett alternativ som hade kommit bättre till pass om vi valt att undersöka hur olika nyckelpersoner inom bolagsstyrningen upplever att de institutionella miljöerna i olika länder påverkar ägare och styrelsens synsätt vad gäller de strategiska besluten. För att kunna genomföra denna typ av studie hade vi exempelvis behövt genomföra observationer, intervjuer alternativt enkäter. Något vi tror skulle vara svårt att genomföra då vi tror att intresset från undersökningsgruppens sida skulle vara svalt. Vi anser att det skulle vara svårt att uppnå tillförlitliga resultat utifrån 13

23 en induktiv ansats under denna begränsade tid. Utifrån vårt syfte och den tidsram vi har samt den integritet/sekretess som råder på företagsmarknaden anser vi att det lämpar sig bättre att genomföra vår studie utifrån en deduktiv forskningsansats då vi ges möjligheten att hämta vårt empiriska material utifrån olika databaser och företagens årsredovisningar och hemsidor. 2.3 Kunskapsteoretisk syn Vilken kunskapsteoretisk syn som föreligger kan påverka resultatets karaktär. Eftersom vi eftersträvar att generalisera vårt resultat angående hur de institutionella miljöerna påverkar ägare och styrelsens möjlighet att utöva sitt inflytande vad gäller val av bolagsstyrningsprincip finner vi en positivistisk kunskapsteoretisk syn passande. Detta på grund av att den positivistiska synen ofta associeras med en deduktiv forskningsansats och sökandet efter generella lagbundenheter. Dessutom utgår positivism från ställningstagandet att forskare bör vara objektiva och inte blanda in sådana värderingar som skulle kunna underminera giltigheten i slutsatserna (Bryman & Bell 2013). Detta är uppenbart relevant för vår studie eftersom vi ämnar studera den sociala verkligheten på ett sådant sätt att vi i en så stor utsträckning som möjligt skulle kunna undvika påverkan från våra egna värderingar. Om vi istället hade som syfte att tolka eller skapa förståelse för exempelvis styrelsens och ägarnas upplevelse av hur de institutionella miljöerna påverkar deras möjlighet att utöva inflytande på val av bolagsstyrningsprincip hade den hermeneutiska synen varit fördelaktig. Enligt den hermeneutiska synen kan kunskap erhållas genom att analysera den sociala verkligheten utifrån den ursprungliga aktörens perspektiv (Bryman & Bell 2013). Det skulle i vårt fall innebära att vi tolkar bolags uppfattningar av bolagsstyrnings roll i företags beslutsfattande, vilket inte är vad vi ämnar göra. Därför anses en positivistisk kunskapsteoretisk syn vara mer lämplig för vår studie. 14

24

25 3 Litteraturgenomgång Kapitlet inleds med en kort beskrivning av var och en av de teorier som är aktuella för studien: aktieägarteorin, intressentteorin, agentteorin, upper echelon teorin samt institutionell teori. Därefter följer en presentation och sammanfattning av studiens hypoteser där teorierna utvecklas och appliceras i specifika kontexter. 3.1 Aktieägarteorin Aktieägarteorin inleder detta kapittel eftersom den ligger till grund för bolagsstyrningsprincipen: aktieägarorienterat värdeskapande. Intressentteorin bygger på Friedmans (1970) åsikt om att ett företag finns för att generera vinster till sina aktieägare. Friedman (1970) uttrycker tydligt att det bara är människor som kan ha skyldighet gentemot varandra vilket därmed innebär att företag inte kan ta något socialt ansvar. Att företagen bör styras på ett sådant sätt att aktieägarvärde kan skapas har sitt ursprung i USA. Under hela 1900-talet dominerades den amerikanska ekonomin av relativt få företag. På grund av förmågan och kapaciteten som byggdes upp under årtionden hade företagen genererat enorma intäkter. De allokerade intäkterna enligt den så kallade bolagsstyrningsprincipen retain och reinvest ominvesterades i såväl fysiskt kapital som humankapital. Denna princip stötte dock på problem under 1960-talet och talet på grund av expansion av företagen och förekomsten av nya konkurrenter (Lazonick & O Sullivan 2000). På grund av de utmaningar som USA stod inför under 1970-talet utvecklade de amerikanska ekonomerna en ny bolagsstyrningsstrategi, agentteorin. Dessa ekonomer är övertygade om att marknaden är överlägsen bolagen i disponering av resurser och avkastningar i en ekonomi (Lazonick & O Sullivan 2000). Agentteoretikerna påstår att i styrning av företagen är aktieägarna principaler och företagsledarna agenter. I och med att företagsledarna inte styrs av marknadsmekanismer finns det risk för att de maximerar sina egna intressen eller eftersträvar mål som är i strid med aktieägarnas intressen genom kontroll av disponering av företagets resurser. Takeover market betraktas som ett sätt att disciplinera företagsledare. Avkastning på företagets aktier är ett sätt att mäta 15

26 ledarnas prestation, maximering av aktieägarvärde har således blivit deras motto (Jensen & Meckling 1976). Den agentteoretiska inställningen till bolagsstyrning fick även stöd från en ny typ av ägare, institutionella investerare, vars inflytande hade växt fram i takt med avregleringar på de finansiella marknaderna (Fligstein & Shin 2007). Vad som ligger i de institutionella investerarnas intresse är inte styrning av företag utan snarare minskning av portföljens risk genom diversifiering (Fama 1980). De institutionella ägarnas inflytande ökade ytterligare i och med att hushållens kapital överfördes till aktiemarknaden i form av aktiefonder, pensionsfonder och livsförsäkringsfonder (Fligstein & Shin, 2007). För att anpassa sig till de institutionella ägarna hade de amerikanska företagen bytt arbetsprincipen från retain and reinvest till downsize and distribute (Lazonick & O Sullivan, 2000). Detta innebar att företagen istället för att återinvestera sina vinster fokuserade på aktieägarvärde i form av aktiekurser och utdelningar (Fligstein & Shin, 2007). Förutom uppkomsten av agentteorin och de institutionella ägarnas inflytande skapades även en trend där ersättningar till företagsledningen och i synnerhet till VD ökade markant jämfört med övriga anställda. Även incitamentssystemets utformning förändrades, skedde det en ökning av optionsbaserade ersättningsprogram för både VD och den övriga ledningen (Fligstein & Shin, 2007; Lazonick & O Sullivan, 2000). Enligt agentteoretiker fungerar det optionsbaserade ersättningssystemet som ett komplement till företagskontroll så att företagsledningen har incitament att agera i aktieägarnas intresse (Lazonick & O Sullivan, 2000). Det kan således konstateras att agentteorin, avregleringar av finansmarknader och framväxt av institutionella ägare har legat grund för ökad aktiemarknadsorienteringen. Denna orientering tillsammans med det aktierelaterade incitamentssystemet har bidragit till fokus på maximering av aktieägarvärde (Lazonick & O Śullivan 2000). Ett viktigt argument för aktieägarvärdesorienteringen är äganderätt. I och med att företag ägs av aktieägarna har de rättighet att bestämma över företaget och rätt till företagets vinst. När aktieägarna överlåter driften av företaget till företagsledningen har de rätt att kräva att ledningen strävar efter att maximera aktieägarvärdet framför andra intressenter. (Boatright 2002a, 2002b) För att säkerställa aktieägarnas intresse har ett 16

27 aktieägarvärdesorienterat företag i stor utsträckning ett belöningssystem som är kopplat till det som kan leda till maximering av aktieägarvärdet, exempelvis kan en chefs lön vara knuten till ett aktieoptionsprogram eller aktiekursens utveckling (Rapport 1998). För företag som har maximering av aktieägarvärde som bolagsstyrningsprincip ligger således fokus på att skapa värde för aktieägarna. (Copeland, Koller & Murrin 2000) lyfter fram två åtgärder som kan vidtas för att maximera aktieägarvärdet. Den ena är att omstrukturera företaget för att ta bort det som inte ger något aktieägarvärde och lyfta fram de dolda värdena. Detta tillvägagångssätt kan dock vara smärtsamt då det kan innebära uppsägningar av personal, nedläggning av fabriker, etc. Den andra åtgärden är att styra och mäta det som ger aktieägarvärdet, exempelvis att knyta ledningens ersättning till värdeökningen för aktieägarna. Bierman (2001) anser att värdeökning för aktieägarna kan realiseras bland annat genom att dela ut pengar eller aktier till aktieägarna och återköpa aktier. Att styra utifrån en aktieägarvärdesorienterad princip har även sin ekonomiska, politiska och moraliska grund. Milton Friedman, förespråkare för aktieägarteorin, argumenterar för att ett företags enda sociala ansvar bör vara att generera vinst under förutsättningen att de följer lagar och regler. Friedman (1970) menar att vinstgenerering är en förutsättning för ett företags överlevnad. I och med att aktieägarna äger företaget bör den enda motivationen för företagsledningen vara att kontinuerligt öka aktieägarvärdet. (Friedman 1970) Friedman menar dock inte att företag aldrig ska engagera sig i att öka den sociala välfärden, utan resonerar kring att den sociala välfärden kan skötas av den fria marknaden utan det mänskliga ingripandet, att styra utifrån aktieägarvärdesorienterad princip kan gynna samhället i stort i slutändan. Att använda företags pengar i syfte att främja det gemensamma bästa i samhället innebär att en del av företags vinster måste spenderas, vilket endast kan ske på bekostnad av aktieägarna. Detta anses vara orättvist eftersom vinster tillhör de som äger företaget, dessutom har företaget redan betalat skatt som kan användas för att finansiera allmännyttan. På detta sätt har företag redan uppfyllt sitt sociala ansvar. (Friedman 1970) 3.2 Intressentteorin Intressentteorin pressenteras efter avsnittet med aktieägarteorin eftersom bolagstyrningsprincipen: intressentorienterat värdeskapande bygger på värdegrunden för 17

28 denna teori. Intressentteorin utgår till skillnad från teorin om aktieägarvärde från att fler intressenters intressen än aktieägarnas behöver beaktas när beslut fattas i ett företag. Denna teori betonar att företagen behöver ha en god och balanserad relation till sina intressenter för att kunna överleva, vilket är ett antagande som härstammar från jämviktsteorin. (Freeman 2010/1984) Begreppet intressent framträdde först i ett internt memorandum vid Stanford Research Institute (SRI) 1963 (Freeman 2010/1984). Enligt SRIs definition är intressenter grupper som ett företag är beroende av för dess överlevnad, men aktieägare betraktas som den enda viktiga gruppen. Det var Freeman som integrerade intressentkonceptet och omdefinierade intressenter som individer eller organisationer som påverkar eller påverkas av ett företag eller dess verksamhet, exempelvis anställda, fackliga organisationer, staten, finansiärer som aktieägare och långivare, kunder och konkurrenter. På grund av detta ömsesidiga beroendeförhållande mellan företaget och dess intressenter är det av betydelse att finna en balans i dessa relationer. Annars kan det orsaka konflikter mellan intressegrupperna. (Freeman 2010/1984) Exempelvis innebär bolagsstyrningprincipen utifrån teorin om aktieägarvärde att aktieägarnas intressen prioriteras. Detta kan ske i form av omstrukturering av verksamheten samt utdelning av pengar eller aktier till aktieägarna (Copeland, Koller & Murrin 2000; Bierman 2001), vilket kan innebära uppsägning av personal och mindre pengar till investeringar i verksamheten. Detta är något som kan missgynna anställdas intressen. Att driva ett företag utifrån intressentperspektiv krävs det att chefer bör ha en förståelse för företagets intressenter och en förmåga att identifiera de aktörer som har en stor inverkan på företagets överlevnad (Bhattacharya & Korschun 2008). Att utveckla ömsesidigt fördelaktiga relationer med sina intressenter är förutsättning till ett företags framtida utveckling eftersom intressenter kan tillhandahålla värdefulla resurser för företaget (Choi & Wang; Russo & Fouts 1997). Intressentteori erbjuder därmed ett nytt tankesätt kring organisatoriska ansvarsområden. Organisationer vars bolagsstyrningsprincip påverkas av intressentteorin förväntas ta hänsyn till en utökad sfär av intressenter. Dessa intressenter inkluderar såväl de mer synliga intressenter såsom anställda, kunder, leverantörer som de mer osynliga intressenterna, exempelvis samhället och miljön. (Simmons 2004) Ett sätt att synliggöra 18

29 denna bolagsstyrningsprincip är genom CSR-arbetet. Det finns olika definitioner på CSR men enligt Carroll (1979) omfattar CSR de ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska ansvar som organisationer har i samhället. Genom CSR-arbetet kan således en större grupp av intressenternas intressen tillgodoses. Skillnaden mellan de två presenterade teorierna som ligger till grund för bolagstyrningsprinciperna aktieägarorienterat och intressentorienterat värdeskapande skiljer sig åt på den punkten att Friedman (1970) anser att ett företag finns för att skapa värde för dess ägare medan (Freeman 2010/1984) menar att företaget ansvarar för att skapa värde för fler intressenter än företagets aktieägare. Att styra ett företag utifrån aktieägarteorin innebär att hänsyn inte tas till företagets övriga intressenter medan ett styre utifrån intressentteorin innebär att det värde som skapas ska delas med fler intressenter än aktieägarna. För att tydliggöra att styrelsen och ägarna har makt att påverka i vilken anda ett företags drivs pressenteras i nästföljande avsnitt olika teorier om styrelsens roll och dess möjlighet att påverka beslutsfattandet i ett företag. Avsnittet innehåller även exempel på hur ägarna med hjälp av styrelsen och bolagsstämman kan påverka hur ett företag styrs. 3.3 Ägarnas och styrelsens påverkan på beslutsfattandet Ägarna kan påverka ett företags beslutsfattande genom att delta vid bolagsstämman samt genom styrelsearbete (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Styrelsen är en viktig aktör i bolagsstyrningssystemet och även en kanal för ett företags aktieägare att påverka verksamheten (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Angående vad en styrelses huvuduppgift är och hur en styrelse bör sammansättas så att beslut kan fattas effektivt finns det många olika teorier som exempelvis agentteorin (Fama & Jensen 1983) resursberoendeteorin (Hillman & Dalziel 2003) upper echelon teorin (Hambrick & Mason 1984) med flera. För detta arbete har agentteorin och upper echelon teorin valts ut eftersom de beskriver hur styrelsens sammansättning gällande oberoende och diversifierade styrelser kan påverka hur beslut fattas och därmed val av bolagsstyrningsprincip Agentteorin Agentteorin handlar om situationer där kontrakt sluts mellan principaler och agenter där principalen vill ha något gjort och agenten utför uppgifter å principalens vägnar (Fama 1980; Fama & Jensen 1983). Inom företag innebär detta att ägarna är principaler och 19