Ungdomstjänst - ur ett socialtjänstperspektiv

Transkript

1 Fou-Södertörns skriftserie nr 81/09 Ungdomstjänst - ur ett socialtjänstperspektiv En kartläggning av arbetet med ungdomstjänst i åtta kommuner på Södertörn Tomas Bons 1

2 Rapporten kan beställas från FoU-Södertörn Römossevägen Tullinge Tel: Fax: E-post: UNGDOMSTJÄNST UR SOCIALTJÄNSTENS PERSPEKTIV FoU-Södertörn och författaren 2009 FoU-Södertörns Skriftserie nr 81/09 ISSN

3 Förord Ungdomstjänst har funnits sedan 1999, men de första åren endast som ett komplement för ungdomar som överlämnats till vård inom socialtjänsten infördes ungdomstjänst som en ny och fristående påföljd för unga lagöverträdare mellan år. Det är en påföljd som ska kunna användas för lagöverträdare som inte har särskilt vårdbehov eller andra insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ungdomstjänst är med andra ord en juridisk påföljd, samtidigt som det är en insats som administreras av socialtjänsten. Det innebär att det är en påföljd som utformats så att man sökt förena straffrättsliga respektive socialpedagogiska principer. I och med att det är en straffrättslig påföljd ska den präglas av förutsägbarhet och konsekvens, så att den unge uppfattar påföljdens proportionalitet som en konsekvens av de handlingar som ligger till grund för domen. Men i och med att det är en insats inom socialtjänsten är det också så att påföljden ska utformas med utgångspunkt från den unges vårdbehov. Det är inte givet att det alla gånger är särskilt lätt att förena dessa olika principer. Desto viktigare att ungdomstjänstens utformning så långt möjligt baseras på kunskap om påföljdens inriktning respektive resultat. Tomas Bons utvärdering av ungdomstjänsten i åtta södertörnskommuner är ett bidrag till kunskapsutvecklingen inom detta område. Utvärderingen ger en bild av hur arbetet med ungdomstjänsten organiserats i de åtta kommunerna, men den diskuterar också ungdomstjänstens resultat och hur den fungerar för olika grupper av ungdomar. Under 2010 avser Tomas Bons att arbeta vidare med en studie där ungdomarnas syn på ungdomstjänsten står i fokus. Tullinge i januari 2010 Martin Börjeson 3

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 UTVÄRDERINGEN... 6 EMPIRI... 9 BAKGRUND KOMMUNERNA STATISTIK YTTRANDEUTREDNINGEN Böter eller ungdomstjänst?...31 PÅVERKANSPROGRAMMET DET OAVLÖNADE ARBETET UNGDOMAR OCH UPPFÖLJNING NULÄGET SLUTDISKUSSION REFERENSER

5 Inledning Den här rapporten är en deskriptiv kartläggning av ungdomstjänst i åtta kommuner på Södertörn med fokus på socialtjänstens roll. Programansvariga för ungdomstjänst och utredande socialsekreterare i kommunerna har intervjuats jämte företrädare för rättsväsendet: domare, åklagare och advokat. Rapporten är tänkt som en grundläggande beskrivning av hur dessa åtta kommuner arbetar med ungdomstjänst nu när det gått snart 3 år sedan lagen, som gjorde ungdomstjänst till en obligatorisk fristående påföljd som alla kommuner ska tillhandahålla, trädde i kraft. I rapporten skildras de olika delar eller kanske faser, som ungdomstjänst består av. Socialtjänsten kommer in både i början och slutet av denna process. Inför ett åtal skickar en åklagare en begäran om yttrande till socialtjänsten, där en socialsekreterare skall utreda om den aktuella ungdomen har ett vårdbehov eller inte samt om ungdomen lämnar ett medgivande till att göra ungdomstjänst. Utan ett medgivande kan en ungdom inte dömas till ungdomstjänst. När en ungdom dömts till ungdomstjänst så är det socialtjänstens uppgift att verkställa denna påföljd som består av två delar; oavlönat arbete samt ett påverkansprogram (en serie av konsekvenssamtal). Det är socialtjänstens uppgift att ordna fram lämpliga praktikplatser inom frivilligorganisationer, kommunal verksamhet samt även bland privata företag. Det är även socialtjänsten uppgift att hålla i det påverkansprogram, vars tidsåtgång räknas av från de timmar av oavlönat arbete som ungdomen dömts till. Skulle ungdomen på något sätt missköta utförandet av ungdomstjänsten är det socialtjänstens plikt att återrapportera detta till åklagaren. Dessa delar beskrivs i denna utvärdering (yttrandeutredningen, det oavlönade arbetet samt påverkansprogrammen) och även socialsekreterares, programansvarigas, domare, åklagare och försvarsadvokats mer generella synpunkter och åsikter om ungdomstjänst som påföljd. Dessutom redovisas statistik från de medverkande kommunerna kring hur många ungdomar som dömts till ungdomstjänst etc. Vad som däremot inte finns med är ungdomarnas syn på straffet ungdomstjänst förutom i en begränsad omfattning genom en kommuns utvärderingsenkät samt ett par andra utvärderingar och undersökningar från annat håll. Man kan se denna undersökning som en grundläggande beskrivning av arbetet med ungdomstjänst i dessa åtta kommuner. Men på FoU-Södertörn planeras också en uppföljning som fokuserar på ungdomarna situation. 5

6 Utvärderingen Flera kommuner inom Södertörn deltar i ett nätverk kring ungdomstjänst. Vid två tillfällen under 2008 har en utvärdering av arbetet med ungdomstjänst diskuterats i detta nätverk. Deltagande kommuner har då varit Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Södertälje och FoU-Södertörn. Bland deltagarna i nätverket finns det ett intresse och ett behov av att närmare granska ungdomstjänst hos alla intressenter. Utifrån dessa möten framkom att man arbetar på olika sätt med ungdomstjänst bland kommunerna och man har också arbetat olika länge. Att mäta effekter av ett program, där metoderna inte är jämförbara, gör också jämförelsen av effekter missvisande. Förslaget blev därför att göra en mer deskriptiv kartläggning över hur läget ser ut i kommunerna. Att så att säga ringa in kontexten runt ungdomstjänst. Det är också önskvärt och relevant att diskutera förutsättningarna runt ungdomstjänst utifrån både rättsliga och vårdande aspekter. Vid FoU-Södertörns styrgruppsmöte den 2 september 2008 presenterade Christopher Wärngård, Haninge (som representant för Nätverket Ungdomstjänst på Södertörn) samt Tomas Bons, forskningsassistent vid FoU-Södertörn, en utvärderingsplan (se nedan). Då FoU-Södertörn har fler ägarkommuner än de som deltar i deltar i nätverket kring ungdomstjänst visade även Nacka, Tyresö och Värmdö intresse att delta i utvärderingen. Utvärderingen kom alltså att omfatta åtta kommuner. 6

7 Utvärderingsplan Undersökningsområden: 1/ Inhämta statistiska uppgifter från varje deltagande kommun Varje deltagande kommun bidrar med grundläggande statistik rörande hur många ungdomar som döms till ungdomstjänst, för vilken typ av brott, omfattningen på ungdomstjänst (detta arbete har redan inletts). Metod: tillgänglig kommunal statistik 2/Påverkansprogram och praktik Hur är programmen upplagda i respektive kommun och utifrån vilka teoretiska och metodologiska utgångspunkter ligger till grund för programmen? Vilka praktikplatser erbjuds, samt tankegångar bakom praktikplatsens målsättning och funktion? Metod: Kommunernas program samt intervjuer med ungdomstjänstansvariga. 3/Förutsättningar för ungdomstjänst ur ett socialtjänstperspektiv Hur uppfattar socialsekreterarna det är att arbeta med ungdomstjänst? Hur arbetar man med familjen och det övriga nätverket? Vilka får ungdomstjänst och vilka får böter? För vilka ungdomar passar ungdomstjänst? Frågorna är många. Både utifrån hur socialsekreterare ser på det rent praktiska arbetet med utredningar och yttranden men också utifrån hur man ser på arbetet ur ett organisatoriskt perspektiv. Samt definiera socialtjänstens roll gentemot polis- och åklagarmyndighet. Det handlar om att lyfta funderingar, frågetecken och oklarheter inom den vardagliga praktiken som skall ligga till grund utvecklandet av en mer enhetlig praxis. Det finns frågetecken kring hur yttranden som socialsekreterare skriver till rättsmyndigheten ser ut och tolkas. En studie av Tärnfalk (2007) Barn och brott visar att det finns en omfattande osäkerhet från socialtjänstens sida om vad yttranden ska innefatta men också att socialtjänstens yttranden har en stor inverkan på domstolarnas val av påföljd. Hur dessa yttranden ser ut varierar också från kommun till kommun. Ett av utvärderingens syften blir att skapa en enhetlig ram för dessa yttranden. Metod: Intervjuer med ungdomstjänstansvariga i kommunerna och socialsekreterare 4/ Rättsmyndigheternas syn på ungdomstjänst Hur ser representanter för rättsväsendet på ungdomstjänst som en rättslig påföljd? Hur värderar och tänker man kring socialtjänstens yttranden? Metod: Intervju med företrädare för rättsmyndigheter. Domare och åklagare samt även en försvarsadvokat. 7

8 Och vad kan den här utvärderingen svara på? Det handlar om en kartläggning av ungdomstjänst i åtta kommuner utifrån ett socialtjänstperspektiv. Hur förhåller sig socialtjänsten till påföljden ungdomstjänst och hur problematiserar man kring den? Innan vi går in på vad utvärderingen kan svara på kan det vara bra att klargöra vad den inte kan svara på. Den säger ingenting om hur ungdomarna som blivit dömda till ungdomstjänst ser på saken. Men ungdomarna framträder ändå på ett annat vis. De framkommer i de programansvarigas och i socialsekreterarnas utsagor kring vad de anser ungdomstjänst innebär för ungdomarna. Hur de har upplevt ungdomarna under yttrandeutredningen, hur man upplevt ungdomarnas deltagande i påverkansprogrammen och på praktikplatserna. Hur åklagare, domare och försvarsadvokat upplever att ungdomar påverkas av ungdomstjänst. Ungdomarnas röst framkommer även i en uppföljningsenkät som Haninge delar ut efter avslutad ungdomstjänst. Även en del uppsatser och rapporter kring ungdomars syn på ungdomstjänst redovisas. Vad denna rapport vill skildra är förutsättningen runt ungdomen när det gäller påföljden ungdomstjänst. Innebär ungdomstjänst samma förutsättningar och utseende i de undersökta kommunerna? I undersökningen ingår såväl små kommuner med relativt få antal ungdomar som döms till ungdomstjänst såväl som större kommuner med andra livsvillkor och socioekonomiska förutsättningar. Syftet var att göra en kartläggning av hur arbetet med ungdomstjänst fungerar i de olika kommunerna och genom denna undersökning tror jag att man får en ganska bra bild av detta, trots ovanstående reservationer. Utvärderingen ställer ju också frågan om hur man kan förbättra ungdomstjänsten. Anser man att ungdomstjänst lever upp till sitt syfte för alla ungdomar som blir dömda eller fungerar det bättre för en viss typ av ungdomar? Vad denna utvärdering kan svara på, eller ge en bild, av är förutsättningarna runt ungdomstjänst. Den erfarenhet, kompetens och den kunskap som finns hos socialsekreterare och programansvariga, som den kommer till uttryck i denna utvärdering, ger ett mått på vad man kan åstadkomma med påföljden ungdomstjänst. Och att problematisera de förutsättningar som gäller för socialtjänstens roll; att både se till barns behov och barns bästa men samtidigt verkställa ett straff. 8

9 Empiri Underlaget till denna utvärdering består av intervjuer och statistik. Intervjuer har gjorts med programansvariga i varje kommun, totalt åtta kommuner samt socialsekreterare som skriver yttrandeutredningen till tingsrätten. Dessutom har intervjuer gjorts med en rådman, åklagare samt en försvarsadvokat. Totalt rör det sig om 19 intervjuer. Varje intervju tog mellan en halvtimme till 1,5 timme att genomföra. Intervjuerna med programansvariga tog generellt längst tid. Alla intervjuer med ett undantag har gjorts på personernas arbetsplatser. Intervjuerna har genomförts i halvstrukturerad form, (Kvale,1997) vilket innebär ett antal fasta frågor med möjlighet till uppföljning. Innehållet i alla intervjuer berör olika frågor kring yttrandeutredningen, påverkansprogrammet samt praktiken (det oavlönade arbetet). Alla intervjupersoner har fått frågor om vad man generellt anser om ungdomstjänst som straff och vad man anser om dess verkställande. Varje kommun har skickat in statistiska uppgifter kring ungdomstjänst avseende hur många ungdomar som blivit dömda, typ av brott samt längden på straffet. I rapporten ingår även en sammanställning av uppföljningsenkät som Haninge kommun har ställt till ungdomar efter avtjänad ungdomstjänst. De programansvariga i varje kommun samt rådmannen, åklagarna och försvarsadvokaten har alla blivit tillsända ett exemplar av arbetsrapporten (en preliminär rapport som daterades ) och haft möjlighet att komma med synpunkter på innehållet. Dessa inbjöds även till ett möte på FoU-Södertörn ( ) för att diskutera rapporten. Vid detta möte kom programansvariga från Haninge, Nacka, Nynäshamn samt Södertälje att närvara. Rapporten har sedan dess utvidgats men innehållet har inte på något dramatiskt sätt förändrats. 9

10 Bakgrund Ungdomstjänst har funnits sedan 1999 men då endast som ett komplement för ungdomar som överlämnats till vård inom socialtjänsten. Den 1 januari 2007 infördes ungdomstjänst som en ny och fristående påföljd för unga lagöverträdare mellan år. Ungdomstjänst är ett straff som Tingsrätten kan döma en ungdom till efter yttrande från socialtjänsten enligt lagen om unga lagöverträdare (LuL). Ungdomstjänst förekommer i två former. Dels som en fristående påföljd dels som en tilläggspåföljd som döms ut i förening med ungdomsvård. Ungdomstjänst är en påföljd för brott med ett straffvärde på upp till ett års fängelse samt som alternativ till bötesstraff. För att ungdomen skall kunna dömas till ungdomstjänst krävs att den unge samtycker och att den unge ska befinnas lämplig för ungdomstjänst det vill säga att man gjort den bedömningen att ungdomen inte har ett vårdbehov. Rätten kan döma till ungdomstjänst om den bedömer att det är ett tillräckligt straff. Man tar då hänsyn till brottets straffvärde, ungdomens tidigare brottslighet samt om det inte finns andra skäl för att döma till ungdomsvård. Ungdomstjänst är en påföljd som ska kunna användas för lagöverträdare som inte har särskilt, eller ringa, vårdbehov eller andra insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Tanken är att den ska begränsa antalet bötesstraff och korta frihetsberövanden. Ungdomstjänst avtjänas i ett spann mellan 20 upp till 150 timmar och består av oavlönat arbete (praktik) och en samtalsserie om brott (påverkansprogram). De timmar som ungdomen deltar i påverkansprogrammet räknas av från antalet timmar oavlönat arbete. Ungdomstjänst är en påföljd som ska präglas av förutsägbarhet och konsekvens. Den unge och vårdnadshavarna skall veta när insatsen påbörjas och avslutas samt uppfatta påföljdens proportionalitet som en konsekvens av de handlingar som ligger till grund för domen. Det skall framgå att om ungdomen inte fullföljer de plikter som ungdomstjänst innebär, medför en återrapportering till åklagaren enligt 12 kap 8 SoL. Åklagaren underrättas om ungdom misskött sig vid tre eller flera tillfällen. 10

11 Kommunerna Detta avsnitt är en kortfattad beskrivning av hur arbetet med ungdomstjänst är organiserat i kommunerna. Hur de programansvariga träffar ungdomen då de börjar verkställa ungdomstjänsten och hur påverkansprogrammet ser ut. Alla uppgifter är hämtade från intervjuerna med programansvariga eller från tryckt informationsmaterial alternativt från kommunernas hemsidor. Kommunerna presenteras i bokstavsordning. Detta kapitel avslutas med statistikuppgifter över hur många som dömts till ungdomstjänst i respektive kommun under 2007 och Gemensamt för alla kommuner, med undantag av Värmdö och Nynäshamn, är att socialsekreterare på utredningsenheten är de som författar yttrandena till åklagarna. Är ungdomen redan aktuell inom socialtjänsten skrivs yttrandet av dennes socialsekreterare. Är ungdomen däremot inte känd av socialtjänsten sedan tidigare skrivs yttrandet av en socialsekreterare på mottagningsgruppen. Förfarandet i alla kommuner är likvärdigt. Socialsekreteraren kallar ungdomen och vårdnadshavaren/-na (om ungdomen är under 18 år) till ett möte för en bedömning om ungdomen är lämplig för ungdomstjänst samt om ungdomen samtycker. Angående valet av praktikplatser och de kvalifikationer som en handledare på arbetsplatsen bör ha så uttrycker de programansvariga, det är inte alltid lätt att få tag på relevanta arbetsplatser, att denna person bör ha ett engagemang och intresse kring ungdomsfrågor. Botkyrka Man har arbetet med ungdomstjänst sedan Två personer är programansvariga för ungdomstjänst. Programansvarig är inte med och informerar eller träffar den unge och vårdnadshavaren vid den utredning som görs inför yttrandet till åklagaren utan kommer in när ungdomstjänsten ska verkställas. Arbetet inleds med att de programansvariga tar kontakt med ansvarig handläggare och kallar ungdomen och vårdnadshavarna till ett gemensamt planeringsmöte. Här informerar man om vad ungdomstjänst innebär och bokar in ett första möte. Ungdomen genomför samtalsdelen innan praktiken. När ungdomstjänsten har genomförts hålls ett avslutande möte med den ansvarige handläggaren, ungdomen och vårdnadshavarna. Påverkansprogrammet Ungdomstjänsten inleds med samtalsdelen som man benämner konsekvenssamtal. Om ungdomen blivit dömd till upp till 60 timmar så genomförs ett halvt 11

12 påverkansprogram vilket innebär 5 samtalstillfällen á 1 timme. Över 60 timmar gäller alltså det dubbla. Ett fullt program innehåller ungefär 10 olika teman som man samtalar kring. De programansvariga, som också håller i samtalsdelen, försöker att även få med föräldrarna till åtminstone ett par av samtalen. Vi försöker införa ett familjeperspektiv mer och mer. Är det en som fyllt 18 säger vi att det är bra om föräldrarna kan vara med men du bestämmer. Men är de under 18 brukar vi säga att vi är öppna för olika konstellationer men vi brukar vilja ha med familjen, åtminstone vid några tillfällen. För att få kläm på hur de kommunicerar hemma, hur det ser ur med gemensamma aktiviteter, måltider, gränssättning osv. Vi tycker det är viktigt att föräldrarna är med. Större delen av programmet är hämtat ifrån ett program som frivården använder sig av, "brottsförebyggande samtal" samt från en kurs som Gunnar Bergström hållit, "Kriminalitet som livsstil". De obligatoriska delarna i ett helt konsekvensprogram kan sammanfattas; omständigheter kring brottet, gör en nätverkskarta, den unges självbild, hur påverkas brottsoffret, fritiden, konsekvenser av brott, diskussion kring gränser mellan vad som är tillåtet och inte, din framtid om 5 respektive 10 år, samt vinster och förluster med att begå brott. I Botkyrka hade man tidigare också studiebesök hos bland annat polisen och kronofogden men dessa har man tagit bort och nu ingår inga studiebesök i programmet. Praktiken Botkyrka har ett antal fasta arbetsplatser både inom kommunala verksamheter och inom den ideella sektorn. De programansvariga nämner arbetsplatser som äldreboenden och Myrorna. Men man nämner också att det finns en brist på arbetsplatser. Anledningen är att antalet ungdomar som ska genomgå ungdomstjänst har ökat ganska dramatiskt. Arbetet med att finna fler arbetsplatser pågår. Eftersom det varit brist på arbetsplatser har en del privata lösningar accepterats. Vi har inte varit helt konsekventa eftersom det varit brist på icke vinstdrivande företag så har vi via kontakter hittat arbetsplatser som varit privata men där vi försäkrat oss om, i den mån det går, att det är en seriös arbetsplats där det verkligen finns en positiv inställning till att ta emot ungdomar. Så vi är inte jättefyrkantiga, vi har insett att vi måste tänka lite nytt och flexibelt och det viktigaste är att det är en seriös arbetsplats och att det inte finns de här släktbanden, att det är ens bästa kompis pappa som äger arbetsplatsen. För sådana frågor kommer upp ganska ofta. 12

13 Man ställer inga särskilda krav på handledarna på arbetsplatserna och ordnar heller inte med utbildning. Man informerar kring vilken roll man som handledare kommer att få: att man ska vara den person som ungdomen kan komma till om det händer något speciellt på arbetsplatsen. Handledaren är ansvarig för att ungdomen passar tider och sköter sina arbetsuppgifter och ska rapportera om det inte fungerar. De programansvariga erbjuder handledaren råd och stöd, vilket är något som sällan utnyttjas. Haninge Ungdomstjänsten administreras av ungdomsenheten, som har arbetat med ungdomstjänst under en lång följd av år och var en av de första kommunerna som började arbeta med ungdomstjänst Man har arbetat fram ett strukturerat program där påverkansprogrammet genomförs innan ungdomen genomför sin praktik. Praktiken Haninge har arbetat med ett relativt litet antal arbetsplatser men har i gengäld haft kvar platserna under en lång tid. Arbetsplatserna är fördelade på kommunala, statliga myndigheter och frivilligorganisationer med tyngdpunkten på de kommunala. Man använder sig inte av privata företag. Flera arbetsplatser har varit med ända sedan man startade med ungdomstjänst i Haninge för snart tio år sedan och även ett par handledare har varit med så länge. Den programansvarige menar att man har haft tid att bygga upp en bra struktur kring arbetsplatserna och att man arbetar kvalitetsinriktat och har kunnat bygga upp rutiner. Handledarna på arbetsplatserna vet vem dom ska kontakta om det uppstår problem och den programansvarige ordnar regelbundna handledarträffar. Påverkansprogrammet Haninge har under 2009uppdaterat påverkansprogrammet. Först beskrivs det tidigare påverkansprogrammet och därefter det program som man i dagsläget arbetar efter. Påverkansdelen av ungdomstjänst är sedan 1 januari 2007 indelad i tre olika nivåer. Valet av nivå grundar sig på en risk och säkerhetsbedömning, en bedömning av ungdomens sociala leverne samt risken för återfall i brott. Nivå 1 vänder sig till ungdomar som tidigare är ostraffade och brottet är av ringa art. Exempel på brott är försök till stöld och skadegörelse. Ungdomar på nivå 1 skall genomgå normsamtal. Normsamtalen genomförs av en person med ett tydligt etiskt förhållningssätt och består av två strukturerade samtal på 45 minuter. Samtalen fokuserar på brottet och dess konsekvenser samt ungdomens vilja till förändring. Nivå 2 är en strukturerad samtalsserie, kallad konsekvenssamtal, om tre samtal och baseras på en manual från kriminalvårdens brottssamtal. Samtalen fokuserar 13

14 på ungdomens sociala situation och nätverk, att rita en nätverkskarta är en central del, och brottsofferperspektiv. Nivå 3 grundar sig på modellen konsekvenssamtal men samtalsserien är utökad till fem samtal. Nivå 2 och 3 riktar sig till ungdomar som återfallit i kriminalitet eller begått brott som misshandel, rån eller narkotikabrott. Konsekvenssamtalen genomförs av en socialsekreterare (den programansvarige) och har ett kognitivt och systeminriktat synsätt, det ingår även hemuppgifter som ungdomen ska arbeta med. Nätverksperspektivet löper som en röd tråd genom hela programmet. Föräldrarna inbjuds att vara med. Jag har hela tiden en kommunikation med föräldrarna under verkställigheten, allt vi gör skickar jag hem till föräldrarna; scheman, studiebesökstider etc. Allt går via föräldrarna. Har ungdomen förhinder, ex läkarbesök, får ungdomen inte själv ringa utan det ska ske via föräldrarna. Föräldrarna får vara med hela tiden. Den programansvarige menar att både föräldrar och ungdomar upplever detta positivt. Det blir tydligt och konkret. Från maj 2009 har man således bytt program och istället infört programmet Vägvalet i en särskild form framtagen just för ungdomstjänst av Gunnar Bergström. Implementeringen av detta program sker också i samråd med Gunnar Bergström i och med att det krävs att personalen har en särskild kompetens om programmets grund och påbyggnadsutbildning. Programmet är även licensierat. Avsikten med införandet av detta program är att bättre kunna tillgodose den enskildes behov utifrån hur han eller hon bedöms befinna sig vad gäller kriminell livsstil. Eftersom flertalet av ungdomarna som döms till ungdomstjänst inte har en utpräglad kriminell livsstil så är ena delen av programmet avpassat efter dessas behov: Att gå vidare 1. Denna del består av 2 träffar på cirka en timme per gång. För de ungdomar som bedöms ha ett mer utpräglat kriminellt tänkande så finns delen Att gå vidare 2, vilken finns i två versioner. En version som består av 5 träffar och en som består av 9 träffar. Föräldrarna inbjuds att delta. Vilken version som ungdomen ska delta i avgörs genom ett test av kriminella tankemönster, PIKT (Psykologisk inventering av kriminella tankemönster). Huddinge Den programansvarige för ungdomstjänsten sorterar under mottagningsenheten, som är myndighetsutövande. En anledning är att skapa ett närmare samarbete med socialsekreterare vilka skriver yttranden samt sköter återrapportering och handläggningen runt ungdomstjänst. Den programansvarige sköter också en del dokumentation. 14

15 Jag har fått ökad dokumentation, behörighet i ProCapita (socialtjänstens dokumentationssystem, min anm.) och jag dokumenterar och aktantecknar allting som rör ungdomstjänst rätt in i ärendet. På denna punkt skiljer sig Huddinge från övriga kommuner. Den programansvariga försöker komma in tidigt i processen och informera om vad ungdomstjänst innebär redan under det möte som den handläggande socialsekreteraren har med ungdomen och vårdnadshavarna inför yttrandet till åklagarna. Jag erbjuder mig i så stor utsträckning som det bara går att när de ska träffa en familj inför ett yttrande bjuda in mig en kvart på deras möte så att jag redan innan deras yttrande kommer in och träffar ungdom och vårdnadshavare. - Att jag har hand om ungdomstjänst som du kanske kommer att bli dömd till, hur ställer du dig till det etc. Det blir ju lite kortare info men att jag ändå får med de här delarna att det är på fritid, arbete, samtal, studiebesök och missbruksbedömning. Att man vet vad man tackar ja till. Det är ju viktigt när en handläggare ska fråga om de samtycker, då måste de ju veta vad dom samtycker till. När en dom vunnit laga kraft så kallar den programansvarige ungdomen och vårdnadshavaren till ett inledande möte. Här försöker man boka in tider för påverkansprogrammet och studiebesöken samt om missbruksbedömning är aktuell, då brukar en behandlare från MiniMaria vara med. Vid det första mötet är arbetsplatsen ännu inte bestämd. Det står ju i proppen att man ska försöka matcha ungdom och arbetsplats och då tänker jag att det blir inte så mycket matchning om jag bestämt arbetsplats i förväg. Praktiken Ungdomarna har möjlighet att komma med egna önskemål. Man har ett upparbetat samarbete med ett flertal arbetsplatser. Ett av problemen är dock arbetstiderna, vilket inte gäller specifikt Huddinge. Ungdomar har svårt att arbeta på dagtid. De arbetsplatser man utnyttjar är Räddningstjänsten, ett par kommunala simhallar, ett lokalt byggföretag och ett par däckfirmor. Man använder sig även av privata alternativ just för att det är svårt med rimliga tider inom kommunala arbetsplatser. Påverkansprogrammet I Huddinge har man bakat in missbruksbedömningen i påverkansprogrammet om man anser att ett sådan behövs, vilket betyder att programdelen har utökats. Liksom Haninge har man nivåindelat påverkansprogrammet. Ungdomar som döms upp till 60 timmar ska delta på minst 5 samtal och ett studiebesök. Döms man till mer än 60 timmar så är det 7 samtal och 3 studiebesök som gäller. 15

16 Studiebesöken är hos kronofogden, sjukhus, polisen samt stödcentrum för unga brottsoffer. Påverkansprogrammet är en strukturerad samtalsserie kring brott som mellan samtalen också har hemuppgifter att fundera över. Samtalen innehåller följande teman: Vad är ett brott för dig Hur många brott och vilken typ av brott har du begått Brottsoffer, kan ungdomen känna igen några av känslorna som offer Vinster och förluster med brott Ungdomens nätverkskarta Diskussion kring olika typer av begrepp; exempelvis självförtroende, lojalitet, mod, styrka (ungdomen har bjudit in en vuxen till detta tillfälle) Framtiden, diskussion kring hur ungdomen tror att hans/hennes liv ser ut om 5 år Nacka I Nacka sorterar ungdomstjänst under ungdomsverksamheten, som arbetar på uppdrag av socialtjänsten. Det är 3 personer som är programansvariga, för dessa är ungdomstjänst en av flera arbetsuppgifter. Man hade även ungdomstjänst innan lagen trädde i kraft 2007 men då rörde det sig om ett fåtal ärenden varje år. När den ansvarige handläggaren på socialtjänsten får en dom så skickas den till de programansvariga. Därefter sker ett uppstartsmöte på Ungdomsverksamheten med ungdomen, vårdnadshavarna och socialsekreteraren. Under mötet får ungdom och föräldrar information om vad ungdomstjänst innebär. Föräldrar är inte direkt involverade men inkluderas om behov finns, exempelvis i gemensamma samtal. En erfarenhet från Nacka är att många av ungdomarna har fyllt 18 år då de skall genomföra ungdomstjänst. Det hänger ihop med att det tar lång tid mellan brottet och verkställandet av straffet. Jag tycker jag bara har 18-åringar hela tiden. Det har gått lång tid från brottet till verkställandet. Så jag träffar nästan aldrig föräldrarna, ungdomarna vill inte ha med dom. Så när det strular med tider är det svårt att ta hjälp av föräldrarna. Praktiken Även Nacka har arbetat med ett antal fasta praktikplatser, då rörde det sig om ett relativt litet antal som gjorde ungdomstjänst. De arbetsplatser man nämner är en simhall, församlingar, fastighetsskötsel och en second-handbutik. Ungdomarna har möjlighet att komma med egna förslag och en person fick arbeta på en släktings verkstad. En annan fick sin tränare som handledare, där ungdomen fick träna yngre lag. Man motiverar detta med att: 16

17 Finns det någon i nätverket som de har hyfsat bra kontakt med, undersöker vi arbetsplatsens möjligheter att handleda en ungdom som har ungdomstjänst. Det är viktigt att det finns ett nära samarbete med oss för regler som en ungdomstjänst innebär fullföljs. Nu håller man på att förändra urvalet av ungdomstjänstplatser. Tidigare användes ideella organisationer och kommunala arbetsplatser, d.v.s. icke-vinstdrivande verksamheter, för att ungdomen inte skulle utnyttjas som gratis arbetskraft. Nu tänker man annorlunda och använder sig mer av kommersiella verksamheter för att man anser att det kan bli win-win situation. Ungdomen kan få arbetsplatsträning och eventuellt möjligheter till arbete efter ungdomstjänst, och arbetsgivaren får lära känna och träna upp ungdomen utan kostnad. Påverkansprogrammet Påverkansprogrammet är under utveckling i Nacka. Nu använder man sig av bekymringssamtal, vilket är en samtalsmetodik som skapats av en norsk polis, Björn Överum. Det består av 3-4 samtal runt olika livsområden. Antalet samtal är detsamma oavsett brott och hur många timmar ungdomen blivit dömd till. Ungdomens livssituation kartläggs inom följande områden: Ekonomi, fritid, familj och vänner, skola, spänning, självbild och andra personliga förhållanden. Man talar också om brottet. Varje tema återkopplas på ett eller annat sätt till det brott som de begått. Det är ganska mycket som kommer fram under de samtalen också Det är en dialog. Det kan komma fram att de behöver hjälp med annat och då ska ju vi vara behjälpliga. Vi gör också nätverkskartor för att inventera vilka som finns runt omkring ungdomen. Inom ungdomsverksamheten vill man uppmärksamma de som blivit dömda till ett stort antal timmar. Vi känner att de som får timmar, skulle behöva fångas upp bättre och få mer omfattande stöd. De programansvariga vill utveckla samtalsmetoden och utöka insatsinnehållet. En ny insats är exempelvis repulse som är en träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser. Nynäshamn Sedan 2008 sköts ungdomstjänst av två personer på vardera en halvtid. De kombinerar ungdomstjänst med andra arbetsuppgifter, de är behandlings- 17

18 assistenter och arbetar som boendestödjare på ett boende för ungdomar. De båda programansvariga har delat in arbetet så att en har huvudansvaret för praktiken, arbetsplatserna och schemaläggning, medan den andra håller i påverkansprogrammet. Första gången träffar de ungdomarna tillsammans men delar sedan på uppgifterna. Vad som skiljer Nynäshamn från andra kommuner gäller yttrandet som skrivs av mottagningsenheten. Det är tänkt att från 2009 ska en socialsekreterare vara placerad på polisstationen och skriva alla yttranden gällande ungdomar. Det gäller ungdomar som inte är tidigare kända av socialtjänsten och inte har en handläggare. Tanken är att han också ska närvara vid alla misstankeförhör och på så sätt kunna fånga upp ungdomar i riskzonen tidigare. Påverkansprogrammet Man använder sig av programmet Kriminalitet som livsstil (Bergström), som man följer mer eller mindre. Programmet består av sju samtal och man försöker hålla samtalen innan praktiken startar. I programmet ingår hemuppgifter men det har den programansvarige ännu inte använt sig av. Man försöker anpassa programmet till vilken typ av brott den unge är dömd för. Annars har det varit väldigt inriktad på kriminalitet, det var några killar som gjorde en mobbinggrej, det var inga droger eller kriminalitet utan mer busstreck som spårade ur. Då tyckte jag det var svårt, eftersom det var så inriktat på brott. Det finns även tankar på att utöka samtalsserien för de som är dömda för grövre brott. Praktiken Man har gott om praktikplatser, ett kontaktnät som man arbetet upp sedan de nya programansvariga tillträdde De flesta praktikplatserna är kommunala, inom äldreomsorgen, simhall och bibliotek. Man samarbetar även med kyrkan, inom församlingen men även arbete på kyrkogårdar. Ungdomarna har själva möjlighet att komma med önskemål. Anskaffandet av praktikplatser underlättas av att kommunen är liten och det finns en personkännedom med goda kontakter. I och med att Nynäshamn till ytan är en ganska utbredd kommun har man även lyckats anpassa praktikplatserna till olika delar av kommunen. Vi har praktikplatser på de tre stora orterna Ösmo, Sorunda och Nynäshamn så ungdomarna slipper åka så mycket emellan. Annars tar det ju mycket restid, vilket vi tar hänsyn till. Den viktigaste egenskapen för handledaren på arbetsplatsen är att personen ska ha ett stort ungdomsintresse och att det finns en förståelse för att det kan strula emellanåt. 18

19 Södertälje Ungdomstjänsten sorterar under resultatenheten Ungdom och Familj. Sedan 2007 har en person varit programansvarig. Han beskriver det som en ganska turbulent tid, men han har nu fått assistans av ytterligare en person sedan hösten Den handläggande socialsekreteraren är inte med vid det inledande informationsmötet som den programansvarige kallar ungdomen till och inte heller vid det avslutande mötet efter avtjänad ungdomstjänst. Här skiljer sig Södertälje åt från övriga kommuner. Den programansvarige beskriver också situationen som ganska rörig i Södertälje. Han menar att de egentligen är i en uppbyggnadsfas för att få ungdomstjänst att fungera mer effektivt. Så de programansvariga beskriver att de jobbar lite parallellt, både med att verkställa själva ungdomstjänsten och med att förbättra strukturen kring den. Praktiken Den programansvarige uppger att det är svårt att hitta praktikplatser. De anlitar mest Arbetsmarknadscentrum, som är en kommunal verksamhet. En annan arbetsplats som fungerar utomordentligt är tvätthallen på ett bussbolag liksom ett arbetskollektiv med olika typer av entreprenadarbeten såsom trädgårdsarbete och snöskottning. Man har vidare arbetsplatser på en cykeltjänst och en livsmedelsaffär. Den programansvariga har varit i kontakt med större livsmedelskedjor samt de stora industriföretagen i Södertälje men inte fått tillgång till arbetsplatser genom dom. Kommunen har heller inte varit behjälplig i anskaffandet av praktikplatser, vilket den programansvarige fört upp på ledningsnivå. Exempelvis så har den stora kommunala Telge-koncernen en generell regel att inte ta emot ungdomar under 18 år. Så det är stora svårigheter kring praktikplatserna. Vi har väldigt få arbetsplatser som är tillgängliga på kvällar och helger. Det mesta har ju skett under loven, så det har blivit koncentrerat till vissa tider. Det är ju inte optimalt men nu har vi fått en del platser med kväll och helger. För att skapa nya arbetsplatser har den programansvarige tagit kontakt med en stor hamburgerkedja för att bättre kunna avpassa arbetstiderna efter ungdomarnas förutsättningar. Vilket andra kommuner för övrigt också gjort. Bristen på praktikplatser leder till att det är svårt att fördela antalet timmar ungdomen ska arbeta över en längre tidsperiod. Det är inte ovanligt att man arbetar av tiden under en intensiv period, exempelvis ett skollov. Den programansvarige menar att detta inte är helt lyckat. Påverkansprogrammet De samtal den programansvarige för med ungdomarna är uppdelat på så vis att en ungdom som blivit dömd till mindre än 50 timmar har tre timmars samtalstid. Är man dömd till mer än 50 timmar har man fem timmars samtal, men kan vid behov utökas. Vid misstanke om drogmissbruk kopplas också MiniMaria in. 19

20 Beroende på brottets art och karaktär så tillkommer samtal med personal på Stödcentrum för unga brottsoffer. Man arbetar inte efter någon färdig manual utan vad som tas upp i samtalen bedöms efter en individuell plan. Innehållet i samtalen bygger dels på de så kallade bekymringssamtalen, som andra kommuner också använder sig av. De innehåller en hel del om ungdomens självbild, vilket den programansvarige talar mycket om, särskilt när det gäller mer yngre och omogna ungdomar. Ett annat underlag är Gunnar Bergströms Brottssamtal (Vägvalet). Den programansvarige uppger att han försöker avpassa samtalet utifrån individen. Samtalen är ännu så länge helt individuellt baserade. Jag är medveten om att det låter väldigt godtyckligt men jag tycker man ska vara lite restriktiv med påverkansdelen för det finns ju helt normala ungdomar som inte har något vårdbehov utan bara gjort en väldigt dum grej och är medvetna om det. Då tror jag nästan det kan vara skadligt att sitta och rota i det för mycket. Så för de ungdomar som är aktuella för det längre programmet så byggs det på med samtal som berör brott och kriminellt tänkande. Tyresö Tyresö är en av de kommuner som längst arbetat med ungdomstjänst, av kommunerna i denna undersökning är det just Tyresö och Haninge som hållit på längst. När man startade upp ungdomstjänst bildades en referensgrupp med personer från bland annat socialtjänsten, åklagarmyndigheten, en rådman samt en frivilligorganisation. Detta arbete ledde till det som kallas för Tyresömodellen som startade I Tyresö skriver man ett kontrakt med ungdomen inför ungdomstjänsten vid det första mötet. Kontraktet är inte juridiskt bindande utan har ett pedagogiskt syfte. Praktiken Inför anskaffandet av praktikplatser berättar den programansvarige att hon åkte runt till olika frivilligorganisationer och bildade en gemensam arbetsgrupp för att kunna informera om vad ungdomstjänst är. Sammanlagt har man 12 handledare på olika arbetsplatser, där alla har varit med sedan starten. Arbetsplatserna är frivilligorganisationer, en församling samt en kommunal arbetsplats som arbetar med handikappade personer. Den programansvarige underhåller kontakten med arbetsplatserna genom att ordna gemensamma studiebesök för handledarna på arbetsplatserna. Man har bland annat varit på hos en rådman för information kring juridik och hos Socialstyrelsen och Folkhälsan. Den programansvarige menar att det är viktigt att underhålla och uppmuntra handledarna. Det är den programansvarige som väljer ut arbetsplats till ungdomarna, ungdomarna kan inte komma med egna önskemål. 20

21 Påverkansprogrammet Påverkansprogrammet är en strukturerad samtalsserie om 10 timmar (7 träffar) och hålls av en psykolog. Det bygger, likt de flesta kommuners, på en systemteoretisk och kognitiv grund. Ett program som den programansvarige och psykologen tillsammans har konstruerat. Vid det första och sista samtalet är den programansvarige med och även den handläggande socialsekreteraren. Detta möte sammankallas av den handläggande socialsekreteraren där, förutom ungdomen och vårdnadshavarna också psykologen som håller i programmet, deltar. Vid detta möte vill man också att ungdomen ska utse en mentor, en vuxen person i familjen eller en annan person i ungdomens nätverk. Mentorns uppgift är att se till att ungdomen kommer på de inplanerade träffarna men även vara med och lyssna under träffarna. Några samtal är fokuserade på nätverket, och den unge får också göra en nätverkskarta. Övriga träffar har fokus på brottet, alkohol och våld. Värmdö De som nu är programansvariga i Värmdö har arbetat sedan sommaren Ungdomstjänst befinner sig fortfarande i en uppbyggnadsfas, menar man. De båda programansvariga arbetar på Stödcentrum för unga gärningsmän. Här försöker man samla det som har med ungdomskriminalitet att göra på ett och samma ställe. De programansvariga träffar alla ungdomar som får en polisanmälan om kriminalitet. Antingen träffar man dom själva, om det är en för socialtjänsten tidigare okänd ungdom eller tillsammans med handläggaren om ungdomen är aktuell. Detta innebär att de programansvariga i alla flesta fall också är de som skriver yttrandeutredningen till åklagaren, om nu ungdomen redan inte har en handläggande socialsekreterare. Praktik I och med att det är ett relativt litet antal som döms till ungdomstjänst i Värmdö så har behovet av flera arbetsplatser inte varit så stort. De arbetsplatser man har samarbete med är bland annat kyrkan och en stor idrottsanläggning. Men man håller på att se över nya lösningar med fler olika arbetsplatser. Påverkansprogram Värmdö har ett avtal med BAS (Bromma Arbets- och Studiecenter, vilket sorterar under socialtjänstförvaltningen i Stockholm stad), vilka också sköter ungdomstjänsten i Stockholm, från vilka man köper in ett program. Personer från BAS kommer ut till Värmdö och håller i påverkansprogrammet. Man använder sig av programmet Vägval, en strukturerad samtalsserie om sammanlagt 12 timmar. Nu är det inte så att alla som döms till ungdomstjänst går Vägvalet utan 21

22 man har satt en gräns vid dem som är dömda till 40 timmar eller mer, vilka får gå Vägvalet. För de som blir dömda till färre än 40 timmar håller de programansvariga själva i påverkansprogrammet, vilket blir mer individuellt utformat. Man använder sig bland annat att av Bekymringssamtal, i likhet med flera andra kommuner. 22

23 Statistik Statistik från kommunerna Följande tabell visar hur många som blivit dömda till ungdomstjänst under 2007 och Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Tyresö Södertälje Värmdö Detta är det totala antalet med reservation att rapporteringen kan ha vissa brister. Det kan vara så att vissa som blivit dömda under 2007 har avtjänat ungdomstjänsten under 2008 och således räknats in under detta år. Detta är dock marginellt och påverkar inte den totala siffran av antalet ungdomar som blivit dömda till ungdomstjänst. Brister i statistiken Nedan presenteras statistiken över könsfördelning, antal timmar ungdomarna blivit dömda till samt för vilken typ av brott. Dessvärre har inte alla kommuner lämnat in en komplett statistik. Det beror oftast på att det inte är den programansvarige som har samlat statistiken utan den finns på annat håll inom socialtjänstens dokumentationssystem. Svårigheterna gäller främst uppgifter om antalet timmar som ungdomarna blivit dömda till. De 23

24 kommuner jag varit i kontakt med angående detta problem har uppgivit att det krävts ett ganska omfattande arbete för att få fram alla de uppgifter jag bett om. Man är tvungen att gå ner på individnivå och att gå in i enskilda akter för att få fram informationen, vilket jag inte bett dem göra eftersom min bedömning var att, det är förvisso intressant, men att det kanske inte stod i proportion till arbetsinsatsen. Det är snarare hur man arbetar med ungdomstjänst i kommunerna som är fokus för denna utvärdering. En annan anledning var att statistiken inte heller är komplett från alla kommuner, det finns oklarheter som exempelvis att det ibland står ett frågetecken för en person om hur många timmar den fått, ibland står det att ungdomstjänsten är verkställd och ibland framgår det inte om domen är verkställd. I vissa fall är antalet domar redovisade per år men brottsrubriceringen och antalet timmar är sammanräknade över både ch Så nedanstående redovisning är en sammanställning av år 2007 och 2008 sammanslagna. I de fall uppgifterna inte är redovisade i den statistik jag fått mig tillsänd så är det i sammanställningen markerat med uppgift saknas, varför alla tabeller stämmer med det totala antalet. Men även om statistiken inte är exakt så ger det ändå en relativt god helhetsbild. Dömda till ungdomstjänst efter kön alla kommuner sammantaget (här finns uppgifter från alla kommuner) Pojkar 326 Flickor Hur många timmar blev ungdomarna dömda till alla kommuner sammantaget Mindre än 50 timmar timmar Uppgift saknas Brottsrubriceringen för ungdomarna som blev dömda till ungdomstjänst under finns redovisat i statistiken från alla kommuner. Men återigen är det svårt att göra en exakt redovisning eftersom rubriceringen kan gälla flera brott. 24

25 Man kan exempelvis vara dömd för både misshandel och rån eller olaga hot och misshandel. I dessa fall är de redovisade som misshandel liksom om det står att en person är dömd för misshandel och skadegörelse. Så även här är det svårt att göra redovisningen helt exakt. Redovisning över vilka brott ungdomarna dömts för alla kommuner sammantaget Misshandel 154 Stöld 47 Skadegörelse 45 Rån 24 Uppgift saknas 17 Klotter, snatteri 13 Olaga hot 10 Tillgrepp av fortskaffningsmedel 9 Olovlig körning 8 Häleri 7 Övergrepp i rättssak 7 Narkotikabrott 6 Mened 4 Bilstöld 3 Ofredande 3 Grov fridskränkning 2 Våld mot tjänsteman 2 Rattfylleri 2 Vållande till kroppsskada 2 Bedrägeri 2 Utnyttjande av barn 1 Olaga vapeninnehav 1 Egenmäktigt förfarande 1 Utpressning 1 Våldtäkt 1 Mordbrand 1 Försök till mord

26 Återrapporteringar De ungdomar som av olika anledningar missköter sin ungdomstjänst ska återrapporteras till åklagare. Vad gäller omfattningen av återrapporteringar så bygger det på en relativt grov uppskattning. Några kommuner har uppgivit exakta siffror i den inlämnade statistiken medan uppgifter från andra kommuner bygger på intervjuerna med de programansvariga. Med reservation så rör det sig uppskattningsvis om att ungefär 5 % av alla som döms till ungdomstjänst, vilket i reella tal rör sig om drygt 20 ungdomar sammanlagt. Reflektioner De allra flesta som blir dömda till ungdomstjänst får ett straff som är lägre än 50 timmar. Misshandel är det klart dominerande brottet följt av stöld och skadegörelse samt rån. I ett fåtal fall kan man också se att det rör sig om, vad jag kan bedöma, väldigt allvarliga brott såsom våldtäkt, mordbrand och försök till mord. Utan att ha kunnat gå in i studera just dessa fall så kan man ändå fråga sig om ungdomstjänst här är en lämplig påföljd. Antalet ungdomar som blivit dömda till ungdomstjänst har ökat från 2007 jämfört med 2008 men inte i varje kommun. I några kommuner har antalet minskat. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet så blev under 2007 ungefär personer dömda till ungdomstjänst (Brå, 2007). Under 2008 blev personer dömda till ungdomstjänst (Brå, 2009). Ungefär 7 % av alla som dömts till ungdomstjänst i Sverige under 2008 återfinns i kommunerna i undersökningen. 26

27 Yttrandeutredningen Domare, åklagare och försvarsadvokat Syftet med en kontakt med några jurister har varit att få en bild av hur man inom domstolsväsendet resonerar kring påföljden ungdomstjänst utifrån domarens, åklagarens och försvarsadvokatens roll. Den domare och de två åklagare som intervjuats är verksamma vid Södertörns tingsrätt. Christopher Wärnegård, programansvarig för ungdomstjänst i Haninge, hjälpte mig med upplägget och genomförandet av dessa intervjuer. Yttrandeutredningen Den utredning som socialtjänsten gör angående den åtalade ungdomens livssituation och eventuella vårdbehov ligger till grund för åtal och domslut. Åklagaren uttrycker sig om yttrandeutredningen på följande sätt: För att åklagaren ska ha underlag för att besluta i åtalsfrågan. Beslutsalternativen kan vara då att åtala eller meddela åtalsunderlåtelse. Om det här går till åtal så får tingsrätten nytta av det här yttrandet och då får det en betydelse i val av påföljd för tingsrättens del. Yttrandet har alltså väldigt stor betydelse för hur tingsrätten dömer. Man skulle kunna säga att det har en avgörande betydelse. Vi får nämligen inte väcka åtal utan att det finns ett yttrande. Domaren framhåller också betydelsen av yttrandeutredningen men kanske inte primärt vad gäller ungdomstjänst. Har man ingen uppgift om ungdomens vårdbehov så kan man ju inte döma till ungdomsvård. Vad gäller ungdomstjänst så är dessa uppgifter något mindre viktiga för det kan vi ta reda på vid huvudförhandlingen. Det händer ibland att den uppgiften kanske faller bor och då måste man vara säker på att ungdomen kan fullgöra ungdomstjänst. Man kan ju då ringa socialsekreteraren om varför man missat det eller pumpa ungdomen vid huvudförhandlingen så att ungdomen verkligen passar för ungdomstjänst. Hur definierar man de viktiga faktorer som bör vara med i en yttrandeutredning? Domare, åklagare och försvarsadvokat vill gärna ha en så heltäckande beskrivning av ungdomen som möjligt. Försvarsadvokaten uttrycker sig så här: Jag får ju en bakgrund av klienten jag har och kanske något som jag kan prata vidare kring. Det är komplext. Jag försöker prata så mycket jag kan med ungdomen. Det här blir en av bitarna man ska gå igenom och alla ungdomar vill inte prata, vill inte öppna sig. Att ni fått dom att öppna sig kan kanske bidra till något. 27

28 Åklagarna påpekar att det finns riktlinjer för vad som ska ingå i ett yttrande. Det är slag av åtgärder, omfattning av åtgärder, varaktigheten av åtgärderna, har medling förekommit eller ska det äga rum, är ungdomen lämplig och villig till ungdomstjänst. Det är dessa frågor som ska besvaras och är de besvarade så är det ok. De blir numer oftast besvarade. Domaren anser också att intervjuer med föräldrarna är värdefull information. En annan fråga som ställdes var hur man värderar kvaliteten på yttrandena. Fanns det stora skillnader mellan kommunerna? En sådan fråga är inte lätt att ge ett heltäckande svar på. Försvarsadvokaten menade att det varierar. Domaren menade att kvaliteten skiftar och att en del yttranden är överarbetade. Han jämför med Frivården där yttrandena numer är begränsade till en sida. På frågan om det var något särskilt som man tyckte kunde förbättras i yttrandena uttrycker åklagarna att det gäller vårdbehovet. Åklagarna menar att lagstiftningen inte är helt glasklar och att ribban vad gäller särskilt vårdbehov kan ligga rätt högt. Åklagarna menar också att man märkt en osäkerhet från socialtjänsten: Ibland kan jag tycka att man från socialtjänsten är lite osäker vad gäller vården, lite kring innehållet och det kan jag förstå. För det är inte så himla lätt att avgöra när man träffat en ungdom 1 eller 2 gånger, och så ska man föreslå något som är effektfullt och tillräckligt omfattande. Där kan jag ibland känna en osäkerhet, då får man ju på nåt sätt komplettera det under förhandlingen eller ev inkommer med nåt kompletterande om man hunnit mer under den sista veckan. Tänker du då i själva vårdplanen eller i ungdomskontraktet, att det är otydligt där eller är det själva bedömningen? Det är väl bedömningen tycker jag. Ibland blir det lite halvkrystat. Det lyser igenom att man är lite osäker. Har inget konkret exempel men har ibland fått den känslan. Sen när man väl träffat ungdomen i rätten så kan jag väl förstå den känslan. Vad jag förstår är det inte alltid lätt att tolka vad ett särskilt vårdbehov är. Flera socialsekreterare har uttryckt sig kring detta: att även om man anser att en ungdom skulle behöva mer vård är det inte säkert att det finns någon lämplig form av insats att tillgå inom kommunen, utan man föreslår enbart ungdomstjänst om ungdomen samtycker. Tärnfalk (2007) påstår om yttrandets betydelse för påföljdsval vid misshandel att rätten följer rekommendationerna i yttrandet till nästan hundra procent. Såväl domare som åklagare och försvarsadvokat är tämligen eniga om att rätten i de allra flesta fall, om inte ungdomen ändrar sig under rättegången, följer yttrandeutredningens rekommendation. 28