Vision Hagbard. Miljökonsekvensbeskrivning för kulturmiljön. Kvarteren Hagbard 3 och 4, Västerås kommun Västmanlands län. Fredrik Ehlton Ia Manbo

Transkript

1 Västmanlands museum Kulturmiljö Rapport B 2012:B17 Vision Hagbard Miljökonsekvensbeskrivning för kulturmiljön Kvarteren Hagbard 3 och 4, Västerås kommun Västmanlands län Fredrik Ehlton Ia Manbo

2

3 Vision Hagbard Miljökonsekvensbeskrivning för kulturmiljön Kvarteren Hagbard 3 och 4 Västerås socken Västmanlands län Länsmuseets dnr: VLM Fredrik Ehlton Ia Manbo VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM Kulturmiljö rapport B 2012:B17

4 Utgivning och distribution: Västmanlands läns museum Karlsgatan 2, Västerås Tel E-post: Hemsida: Västmanlands läns museum 2012 Omslagsfoto: Svartvitt foto av O. Wiklund. Färgbilder av Ia Manbo och SWECO Architects Foto: Där inget annat anges är fotografier tagna av Ia Manbo, Västmanlands läns museum Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/ ISBN

5 Sammanfattning Västmanlands läns museum har fått i uppdrag av Västerås stift att göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för kulturmiljön i kvarteren Hagbard 3 och 4. Denna MKB omfattar huvudförslagets konsekvenser avseende kulturmiljön samt förslagets konsekvenser för Västerås stifts verksamhet. Huvudförslaget jämförs dels med ett nollalternativ dels med två jämförelsealternativ. I arbetet med MKB:n har gällande planer och mål genomgåtts för att utreda hur dessa förhåller sig till förslagen. Västerås växte fram som en hamn- och handelsplats under tidig medeltid. Domkyrkan stod klar 1271 och kring kyrkan växte bebyggelse fram kopplat till den kyrkliga verksamheten. Under 1600-talet genomgår staden förändringar mot en rutnätsplan. Andra hälften av 1800-talet präglas av ekonomisk tillväxt och kring domkyrkan växer en mer storskalig stenarkitektur fram. Byggnaderna som behandlas i MKB:n är Stiftskansliet, Röda längan, Röda stugan, Biskopens stallar. Biskopsgården och Tvättstugan Oasen ligger inom planområdet men berörs inte av några förändringar. Kvarteret Hagbard 4 är förklarat som byggnadsminne sedan Planområdet ligger även inom riksintresseområde för kulturmiljövården. Stiftskansliet, Biskopsgården och Biskopens stallar är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla i gällande detaljplan. I konsekvensanalysen tas följande perspektiv upp: Stiftskansliet och byggnadsminnet på fastigheten Hagbard 4. Riksintresset utifrån vad som uttrycks i värdetexten. Utformning och placering för stadsbilden och kulturmiljövärdena. Huvudförslaget visar en byggnad som ansluts i vinkel mot Stiftskansliets södra gavel. Förslaget varken förstärker eller försämrar den befintliga miljön avseende byggnadsminnet, Stiftskansliet eller riksintresset. Förslaget förstärker den befintliga miljöns kulturvärden. Det ursprungliga förslaget i vision Hagbard visar en tillbyggnad mot södra gaveln på Stiftskansliets äldre byggnadsdel. Förslaget inverkar negativt på Stiftskansliet och kulturmiljövärdena. Förslaget visar ett alternativ där Röda stugan rivits och gett plats mot norr åt en förlängning av Stiftskansliets tillbyggnad. Förslaget inverkar negativt på Stiftskansliet, kulturmiljövärdena och riksintresset. Av de presenterade förslagen i miljökonsekvensbeskrivningen anses huvudalternativet vara det som inte inverkar negativt på byggnadsminnet, riksintresset eller Stiftskansliet. Huvudalternativet medför också att kulturmiljövärdena förstärks i och med att stiftets verksamhet blir kvar på platsen. 5

6 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND... 7 SYFTE... 8 AVGRÄNSNINGAR... 8 GÄLLANDE PLANER... 8 NULÄGESBESKRIVNING... 9 MILJÖMÅL... 9 Nationella miljömål... 9 Kommunala mål och riktlinjer enligt gällande översiktsplaner... 9 BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN FORNLÄMNINGSMILJÖ ÖVERSIKTLIG OMRÅDESHISTORIK Stadens framväxt talets tillväxt Områdets framväxt Årtalslista ÖVERGRIPANDE BYGGNADSBESKRIVNING Stiftskansliet Röda längan Röda stugan Biskopens stallar KULTURHISTORISK VÄRDERING Redan utpekade kulturvärden i kv Hagbard 3 och KULTURHISTORISK VÄRDEBESKRIVNING Kvarteret Hagbard 3 och Stiftskansliet Röda stugan Röda längan Biskopens stallar KONSEKVENSANALYS AV KULTURMILJÖN ALTERNATIV A - HUVUDALTERNATIV ALTERNATIV B URSPRUNGLIGT ALTERNATIV ALTERNATIV C - JÄMFÖRELSEALTERNATIV NOLLALTERNATIV MÅLUPPFYLLELSE Nationella miljömål Kommunala mål och riktlinjer enligt gällande översiktsplaner ANALYS AV SYNLIGHETEN AV FÖRESLAGNA BYGGNADER DISKUSSION OCH SLUTSATS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING FÖRSLAG PÅ UPPFÖLJNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Bilagor Bilaga 1: Vision Hagbard Bilaga 2: Konsekvenser för stiftets verksamhet 6

7 Inledning och bakgrund Västmanlands läns museum har fått i uppdrag av Västerås stift att göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för kulturmiljön. Byggnadsantikvarierna Fredrik Ehlton och Ia Manbo, för Västmanlands läns museum, har sammanställ materialet gällande kulturmiljön och Bygg- och fastighetskonsult Lars-Åke Augustsson AB, för Västerås stift, har sammanställt konsekvensanalysen för stiftets verksamhet. Utredningsmaterial och skisser har tagits fram av Nina Åström på Sweco Architects. Fältarbetet genomfördes i januari 2012 och materialet sammanställdes i en rapport under våren Västerås stift har ansökt om en ny detaljplan för kvarteren Hagbard 3-4. Detaljplanens syfte är att ge förutsättningar för ombyggnader inom kv Hagbard 3-4 och en tillbyggnad inom kv Hagbard 3 i enlighet med utredningsunderlag Vision Hagbard 1, framtagen av Västerås stift. Om- och tillbyggnation behövs för att kunna öka tillgängligheten till stiftets lokaler, samt för att anpassa lokalerna till verksamheten. Förslagsritningar daterade har upprättats av Sweco Architects visande möjliga om- och tillbyggnader. Planområdet framgår av karta nedan. Karta över området, blå markering utgör planområdet, utdrag ur digitala fastighetskartan från Skala 1: Bilaga 1 7

8 Syfte Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är ett sätt att utreda och redovisa konsekvenser för kulturmiljön vid en föreslagen exploatering. Denna MKB har upprättats för att särskilt belysa påverkan på kulturmiljön, riksintresset Västerås stad U24, byggnadsminnena Biskopsgården och Biskopens stallar samt de stadsbildsaspekter som har kopplingar till kulturmiljövärdena. Avgränsningar Planområdet ligger i anslutning till domkyrkområdet i hjärtat av det äldsta Västerås. Det omgivande och mycket känsliga kulturarvet är av nationellt och allmänt intresse, vilket innebär att planens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan hölls ett samrådsmöte för att bestämma avgränsning och detaljeringsnivå. 2 Denna MKB omfattar huvudförslagets konsekvenser avseende kulturmiljön samt förslagets konsekvenser för Västerås stifts verksamhet. Huvudförslaget jämförs dels med ett nollalternativ. Nollalternativet beskriver planområdets sannolika utveckling dvs. även om nuvarande detaljplanearbete inte genomförs. Nollalternativet innefattar inriktningsbeslut, övriga aktualitetsbeslut och vanligtvis påbörjat planarbete. Nollalternativet innebär att området kan utvecklas enligt gällande detaljplan och pågående planutredningar. Huvudförslaget jämförs även med två alternativa lokaliseringar. Geografiskt har MKB:n avgränsats till att gälla själva detaljplanområdet och dess omedelbara närmiljö. Fokus ligger på de byggnader som ingår i Vision Hagbard 3 : Stiftskansliet, Röda stugan och Röda längan i kv Hagbard 3 och Biskopens stallar i kv Hagbard 4. Av de nationella miljömålen är det endast God bebyggd miljö som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. MKB:n berör främst exteriöra konsekvenser för bebyggelsen i kulturmiljön, men även interiöra konsekvenser tas upp när det gäller nollalternativet. Gällande planer Planområdet omfattas av följande planer i dagsläget: Översiktsplan för Centrum (ÖP 53), antagen Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort (ÖP 54), antagen En ny kommuntäckande översiktsplan är under framtagande, Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 (ÖP 2026).. Gällande detaljplan för planområdet är stadsplan för kvarteret Halfdan mm, stadsplan (SPL) 435, antagen Deltagare på samrådsmötet var Västerås stad, Västmanlands läns museum och Länsstyrelsen Västmanland. 3 Se bilaga 1 8

9 Nulägesbeskrivning Miljömål Nationella miljömål Riksdagen antog i slutet av 1990-talet 16 miljökvalitetsmål med syfte att skapa goda livsmiljöer för efterkommande generationer. Miljökvalitetsmålen ska vara vägledande i samhällsplaneringen och samhällsbyggandet. Av de nationella miljökvalitetsmålen bedöms miljömålet God bebyggd miljö beröras av den aktuella detaljplanen. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljökvalitetsmålet bör i ett generationsperspektiv enligt regeringen innebära bland annat det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas. En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse. Kommunala mål och riktlinjer enligt gällande översiktsplaner ÖP53 Översiktsplan för centrum Enligt planen är målet som berör kulturmiljö följande: Målet är att ta vara på och bygga vidare på det som ger Centrum dess identitet skall vara utgångspunkt vid planering och förnyelse av Centrum. Hus och miljöer som är värdefulla för vårt historiska arv skall så långt möjligt bevaras. 4 ÖP54 Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort Riktlinjer för stadsplaneringen är att stadens identitet ska förstärkas och utvecklas genom att identitetsskapande byggnader, parker och andra miljöer visas respekt och ges en än mer framträdande roll/betydelse. Det aktuella planområdet är utpekat som mycket värdefull bebyggelsemiljö där särskild hänsyn ska tas till områdets karaktär när förändringar görs. För området gäller detaljerade riktlinjer för mycket värdefull bebyggelsemiljö särskild hänsyn ska tas till områdets karaktär: Dessa områden får inte förvanskas. Detta innebär dock inte ett förbud mot förändringar. Området och dess byggnader, grönska och trafiksystem ska behålla sin tidstypiska karaktär. Förändringarna måste dock relateras till deras effekter på områdets/byggnadens egenart och kulturvärden. Förändringar kan göras enligt följande: förändringar på byggnader och mark ska göras med tidstypiska metoder och material samt proportioner. T ex får inte tjock tilläggsisolering eller förändrade takfall göras. förändringar och kompletteringar av området skall ske med utgångspunkt i områdets egenskaper och karaktär på sådant sätt att områdets egenart bibehålls. 5 4 ÖP53 Översiktsplan för centrum s. 9 5 ÖP54 Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort s. 69 9

10 ÖP2026 Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Enligt planen så ska Västerås tätort fortsätta att förtätas, man vill utveckla och utnyttja det som redan finns. Den tätt bebyggda staden ska minska antalet bilar och det naturliga färdsättet blir gång- cykel eller kollektivtrafik. Målet att bygga inåt uttrycks enligt följande: Strategin Bygg staden inåt ska fortsätta att gälla. Att bygga staden inåt handlar om att öka exploateringsnivån i den redan byggda miljön. Det kan ske på många olika sätt t ex genom tillbyggnader, påbyggnader eller genom rivning och nybyggande med högre exploatering. Inriktningen är att tillkommande bebyggelse ska vara kvalitetshöjande och ett positivt tillskott i befintlig miljö, genom att exempelvis läka trasiga stadsrum, ge större mångfald, öka underlaget för service och kollektivtrafik och skapa tryggare miljöer. God arkitektur och gestaltning ska prägla utvecklingen av staden. Ny bebyggelse kan prövas inom i princip hela den redan byggda staden där det finns överblivna eller dåligt utnyttjade ytor 6 6 ÖP2026 Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, s 30 10

11 11

12 Beskrivning av kulturmiljön Planområdet ligger vid Västra Kyrkogatan mellan kyrkbacken och domkyrkoområdet, mitt i den äldsta delen av Västerås. På andra sidan gatan finns domkapitlets byggnader och Rudbeckianska skolan med gymnasielunden. Norr om planområdet präglas bebyggelsen av en måttlig och delvis mycket liten skala medan bebyggelsen i öster och söder präglas starkt av sin närhet till domkyrkan med auktoritär och mer storslagen utformning. De aktuella fastigheterna är belägna inom ett område med bebyggelse som är mycket kulturhistoriskt intressant. Karta över området med byggnadernas och gatornas namn. Utdrag ur digitala fastighetskartan från 2004, skala 1:2000. Fornlämningsmiljö Västerås domkyrka ligger på en naturlig höjd, ca 12 m ö.h. Planområdet ligger i väst- och sydvästsluttning ned mot Svartån. Höjderna ligger på mellan som mest 12 m ö.h ned mot 5 m ö.h närmst vattnet. Planområdets ursprungliga topografi är mer eller mindre förändrad genom utfyllningar av sänkor, och möjligen även utjämnande av höjdpartier. I kvarteret Hagbard har borrningar utförts för att kontrollera den ursprungliga topografin och tjockleken på kulturlager. Undersökningen visade att topografin har varit planare än förväntat och inga säkra kulturlager kunde påträffas. 7 7 Eriksson, T. Kulturmiljöavdelningen rapport 2001:17. Kvarteret Hagbard 3 och 4 samt Västerås 1:1. Kulturlager i Västerås stad. Arkeologisk förundersökning RAÄ 232. Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län. 12

13 Planområdet ligger inom norra delen av stadens medeltida utsträckning. Vid Vattugränd har sannolikt det gamla medeltida stadsdiket, Fossan, löpt. Diket avgränsade i stort sett den medeltida staden. Vid Rudbeckianska skolan, utmed Västra Kyrkogatan, i Kv Jarl och inom Kv Hagbard har en del intressanta fynd gjorts som spänner mellan tal. En del odaterade fynd har även påträffats som kan tyda på äldre dateringar också, vilket inte är orimligt med tanke på områdets topografi och belägenhet. Översiktlig områdeshistorik Stadens framväxt Platsen vid Svartåns mynning har troligen varit befolkad sedan 900-talet. Staden Västerås växte fram som en hamn- och handelsplats. Av de få medeltida skriftliga källor som finns tillgängliga verkar det som Västerås hade blivit en ort av betydelse mot 1200-talets slut. De kyrkliga inslagen har haft stort inflytande på hur staden utvecklats. På 1100-talet utsågs Västerås till biskopsstad och Dominikanerkonventet etablerades under första halvan av 1200-talet. Västerås domkyrka i tegel stod klar 1271, byggnaden har sedan under årens lopp förlängts och försetts med ett torn. Området kring Domkyrkan bebyggdes med hus kopplade till den kyrkliga verksamheten. Konsistoriehuset, Biskopsgården och Proban är byggnader med medeltida spår som fortfarande står kvar på platsen. I området fanns även ett hospital och troligen även ett mynthus. Under 1600-talet genomgick Västerås en förändring mot en rutnätsplan. Gator rätades ut och breddades för att förbättra kommunikationer och få större utrymmen i staden. Domkyrkoområdet och Kyrkbacken lämnades relativt orört härjades området av en förödande brand. Domkyrkan och Biskopsgården klarade sig, men delar av bebyggelsen på Kyrkbacken drabbades. Under talet var bebyggelsen kring Biskopsgården gles, de tomma ytorna användes ofta till odling talets tillväxt Det tidiga 1800-talets Europa var en plats för politisk oro. Sverige påverkades av detta då Finland förlorades till Ryssland i och med freden Den inrikespolitiska situationen var också komplicerad då en ny regeringsform antogs och Sverige fick en ny kung, Karl XIII. Tiden efter detta är fylld av förändringar och utvecklingar. Industrialismen, Ståndsriksdagens avskaffande och liberalismen är exempel på detta. Under 1800-talet fördubblas befolkningsmängden i Västerås från ca 3000 invånare till drygt Staden får också järnväg talets senare del präglas av ekonomisk tillväxt och stora förändringar i inrikespolitiken. I området kring domkyrkan uppförs ett flertal större byggnader i mitten av 1800-talet. Området har fram till dess i stort sett haft en medeltida utformning. Rudbeckianska skolans byggnader kommer till norr och öster om kyrkan. Ett bostadshus till en borgargård uppförs norr om Biskopsgårdens stallar. Byggnaden förändras till kontor under 1900-talet och fungerar idag som stiftskansli. 13

14 Områdets framväxt I kartmaterialet som varit tillgängligt för denna rapport har detaljeringsnivån inte varit tillräcklig för att utröna bebyggelsens framväxt inom planområdet. Istället har äldre fotografier fått ge svar på dessa frågor. Den tidigaste avbildningen av området som varit tillgänglig för denna rapport är en akvarell målad av Elias Martin från 1780-talet (Bild 1). På målningen syns Biskopsgården och Biskopens stallar. I områdets norra del (till vänster i bilden) finns småskalig träbebyggelse, möjligen är det Röda stugan som är avbildad. Nästa bild är från 1866 och är en teckning som gjordes till Ny illustrerad tidning (Bild 2). På teckningen kan området skönjas bland träden, Stiftskansliet framträder som en solitär i miljön och är då ett nytt tillägg. Tre år efter togs ett fotografi över området (Bild 3) där samtliga berörda byggnader syns i en förhållandevis öppen miljö. Stiftskansliet är relativt nybyggt på bilden och träden på gården och längs ån är troligen nyplanterade. På ett flygfoto från 1940-talet kan Stiftskansliets tak skönjas bland de nu uppväxta träden (Bild 4). Bilderna visar att området, i stort sett, är oförändrat sedan Stiftskansliet uppfördes kring mitten av 1860-talet. Det som förändrats är främst att växtligheten har ökat. 14

15 Bild 1 Detaljbild av akvarell av Elias Martin från 1780-talet. Planområdet är markerat med blått. Tryck från VLM:s arkiv. Bild 2 Detaljbild av teckning av A. T. Gellerstedt från 1866 för Ny illustrerad tidning. Stiftskansliet är markerat med blått. Tryck från VLM:s arkiv. Bild 3 Detaljbild av fotografi taget av Axel Rydin från Planområdet är markerat med blått. Från VLM:s arkiv. Bild 4 Detaljbild av flygfoto från 1940talet. Planområdet är markerat med blått. Från VLM:s arkiv. 15

16 Årtalslista Stiftskansliet Röda längan Byggnaden finns med på en teckning. Efter 1955 Byggnaden finns med på en teckning, troligen uppfördes byggnaden någon gångmellan åren Byggnadens tak har en fronton mot gården En ny byggnad uppförs och ansluts till Stiftskansliet 1780-tal 1866 Röda stugan Byggnaden finns eventuellt med på en akvarell av Elias Martin Biskopens stallar Byggnaden finns med på en akvarell av Elias Martin Övergripande byggnadsbeskrivning Stiftskansliet Arkitekt var troligen P J Ekman. Byggnaden är uppförd i två våningar mot Västra kyrkogatan, mot Svartån tillkommer en suterrängvåning. Fasaderna är slätputsade, våningarna markerade med putslister, även mot takfoten finns en profilerad list. I bottenvåningen markeras hörnen med rusticerade hörnkedjor, i övervåningen med slätputsade lisener i avvikande färg. Fönstren i övervåningen är markerade med rakt profilerat överstycke. Suterrängvåningens fönster saknar helt fönsteromfattningar. Byggnadens tak täcks med svart plåt. Huset utgjorde tidigare bostadshus i en borgargård. Under 1900-talet skedde en omvandling till kontor. Foto: Sweco architects AB Foto: Sweco architects AB 16 Foto: Sweco architects AB

17 Röda längan Röda längan är uppförd i timmer med olika bjälklagshöjder, som följer den sluttande topografin. Eftersom marken sluttar ned mot ån blir byggnaden högre mot väster. Delar av fasaden är klädd med locklistpanel, hela fasaden är målad med röd slamfärg. In mot gården finns flera sekundära fönster och dörrar, fasaden mot Vattugränd är helt sluten med enbart en dörr klädd med locklistpanel. Fönstersnickerier är vitmålade och dörrarna är svarta. Sadeltaket är belagt med enkupigt lertegel. Foto: Sweco architects AB Foto: Sweco architects AB Röda stugan Byggnaden är uppförd i timmer i två våningar på en grund av huggen sten. Fasaderna är klädda med kilsågad locklistpanel, målad med röd slamfärg. Samtliga snickerier är målade i vitt. Fönstren är rektangulära, med två lufter och två rutor i varje båge. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Mot väster finns en sekundär utbyggnad för trapphus. Denna är klädd med bredare, profilerad locklistpanel. Foto: Sweco architects AB Foto: Sweco architects AB Biskopens stallar Byggnaden är uppförd i timmer i en våning med synliga utknutar. Den är byggd i vinkel på en grund av natursten. Eftersom marken sluttar ned mot ån är grunden högre mot gården än mot Västra Kyrkogatan. Delar av fasaden är klädd med locklistpanel. Byggnaden är målad med röd slamfärg. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Mot gatan finns ett fåtal mindre fönster samt flera dubbelportar. Portarna är klädda med stående slät panel. Även mot ån finns ett fåtal mindre fönster. Foto: Sweco architects AB 17 Foto: Sweco architects AB

18 Kulturhistorisk värdering För att kunna reda ut vilka konsekvenser som planförslaget får för områdets kulturvärden följer här en genomgång av redan utpekade kulturvärden, uttrycket för riksintresset Västerås och därefter en definition av både miljöns och byggnadernas enskilda kulturvärden kopplade till dess historia. Det kulturhistoriska värdet kan förklaras genom att allt som skapas av människan innehar ett kulturhistoriskt värde. Värdet är tidsbundet och kan öka eller minska beroende på hur vi ser på vår historia, samtid och framtid. Ett kulturhistoriskt värde definieras inte utifrån ett negativt kontra positivt synsätt, utan är spår som finns kvar från någon typ av förändring som skett och påverkat människans kultur. Det kan till exempelvis för en byggnad vara kopplat till en samhällsförändring eller en arkitektonisk strömning. I en hel miljö där byggnader tillkommit och försvunnit under en lång tidsperiod är det viktigt att även beakta dess omgivning. Kort sagt är den kulturhistoriska värderingen ett sätt att belysa kulturuttryck som är viktiga att bevara för eftervärlden. Redan utpekade kulturvärden i kv Hagbard 3 och 4 Hela planområdet ligger inom fornlämningsområdet för Västerås stad och skyddas enligt 2 kap. KML (RAÄ-nummer Västerås 232:1). Kvarteret Hagbard 4 är förklarat som byggnadsminne sedan 1935 och övergick 2003 till byggnadsminne enligt 3 kap. KML. I skyddsföreskrifterna från står att: 1. [ ] biskopsgården (1), vinkelbygd uthuslänga (2), fd tvättstuga (3), får inte rivas, till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. 2. Inne i byggnad 1 får ingrepp inte göras i bärande stomme, medeltida murverk, ursprunglig rumsindelning samt äldre fast inredning, såsom kakelugnar, paneler samt dörr- och fönstersnickerier. 3. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder, på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. 4. [ ] området får inte bebyggas eller på annat sätt ändras. Området skall vårdas och hållas i ett sådant skick att dess karaktär inte förvanskas. Planområdet ligger inom en kulturmiljö av riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 6. Riksintresset benämns Västerås [U 24]. Riksintressets uttryck lyder: Riksintresset Västerås [U 24] motiveras som stiftsstad och residensstad präglad av medeltida lämningar, regleringen under och 1700-talet samt industrialismens samhällsbyggande under 1800-talets slut och 1900-talets början. Uttrycken för riksintresset är slotts- och domkyrkoområdena och kvarvarande medeltida gatusträckningar utmed Svartån samt området Kyrkbacken med sin småskaliga träbebyggelse och regelbundna planstruktur som skiljer sig från det övriga under och 1700-talet framvuxna gatunätet. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som förvaltningsstad. Industri- och bostadsbebyggelse från talets början samt parkzonen vid järnvägen. Tre av byggnaderna, Stiftskansliet, Biskopsgården samt biskopens stallar är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla i gällande detaljplan. I Bevarandeprogram Västerås stadsbebyggelse 1985 ingår Stiftskansliet på Hagbard 3 och biskopens stallar och Biskopsgården på Hagbard 4 i kategori C: Märklig byggnad som bör skyddas genom kulturminnesvårdens 18

19 specialförfattningar eller på likvärdigt sätt. Röda stugan och Röda längan på Hagbard 3 ingår i kategori B: Byggnad av större kulturhistoriskt eller konstnärligt värde som inte får förvanskas vare sig genom arbeten på själva byggnaden eller genom bebyggelse i grannskapet. I Västerås stadsbebyggelse, Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun 1980 utpekas samtliga byggnader i planområdet som märklig byggnad som haft historisk betydelse eller som besitter sådana kulturhistoriska, tekniska eller estetiska egenskaper som inte kan återskapas. Kvarteret Hagbard ligger inom fornlämningsområde (RAÄ 232:1), markerat i blått. Utdrag ur digitala fastighetskartan från 2004, skala 1: Kvarteret Hagbard ligger inom riksintresseområde U24, markerat i rosa. Utdrag ur digitala fastighetskartan från 2004, skala 1: Avgränsningen är hämtad från Länsstyrelsens distrubitionsweb, www4.vastmanland. lst.se/rum/kataloge n/kulturmiljovard.as p 19

20 Kulturhistorisk värdebeskrivning I och med arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har länsmuseet genomfört en kulturhistorisk värdebeskrivning för området och för de enskilda byggnaderna. Detta för att kunna utreda hur kulturvärdena påverkas av planförslaget. Då Biskopsgården och den fd tvättstugan i kvarteret 4 inte berörs av de åtgärder som presenteras i Vision Hagbard är dessa inte beskrivna utifrån sina kulturhistoriska värden. Domkyrkan, som ligger i angränsning till planområdet, är skyddad av kulturminneslagen (4 kap.). Kvarteret Hagbard 3 och 4 Miljöskapande värde Kv Hagbard 3 och 4 ligger i ett område med höga miljöskapande värden som skapas av dess långa historia och koppling till kyrklig verksamhet. De tydliga årsringar som tillkommit av olika tiders byggande ger en avläsbarhet för platsen. Samtliga byggnader bidrar till denna avläsbarhet och är viktiga för att de kulturhistoriska värdena bibehålls. Byggnadshistoriskt värde Byggnaderna i kvarteret Hagbard 3 och 4 innehar höga byggnadshistoriska värde och är välbevarade sedan uppförandet. De traditionella materialen visar på äldre hantverksmetoder och byggnadsmaterial. Samhällshistoriskt värde Kvarteret Hagbard ligger i en miljö som bär tydliga spår från en äldre samhällsstruktur. Blandningen av byggnader från både de högre och lägre sociala klasserna förstärker avläsbarheten av dessa spår. Stiftskansliet som uppfördes som borgargård är spår från hur den mer ekonomiskt bemedlade befolkningen i staden uppförde sina hus och Röda stugan är exempel på den småskaliga bebyggelse som tillhört de lägre sociala klasserna och som tidigare varit mer utbredd i området. Bebyggelsen i området visar på hur en del av Västerås växt fram intill den kyrkliga verksamheten. Kontinuitetsvärde Att den kyrkliga verksamheten fortfarande finns kvar på platsen efter ca 800 år sedan etablerandet gör att den är en stor del av det kulturhistoriska värdet och är viktig att bevara för förståelsen av området. Arkitekturhistoriskt värde Inom kvarteret Hagbard 3 och 4 finns spår från olika tiders arkitektoniska strömningar. Biskopsgården har ett bevarat uttryck sedan 1730-talet restaureringar, men också från förändringar från det tidiga 1900-talet. Stiftskansliet visar på arkitektoniska strömningar inom borgarklassens byggande under den andra hälften av 1800-talet med en inriktning till stenarkitektur 20

21 Identitetsvärde Kyrkbacken med kvarteret Hagbard 3 och 4 är en plats som många människor har ett mer eller mindre medvetet personligt förhållande till som bygger bland annat på igenkännande, stabilitet och trevnad. Men också andra upplevda associationer som bidrar till känslan av identitet. Närheten till Västerås domkyrka är också en viktig del av identitetsvärdet. Många människor känner platsen som en mötespunkt för viktiga skeden i livet. Samma värde gäller troligen för hela kyrkbacken och domkyrkoområdet. Identitetsvärdet är abstrakt vilket gör det svårt att lyfta fram detaljer som skapar värdet. Det kan uttryckas som att området representerar Västerås långa historia som skapar djup och dignitet till hur staden uppfattas. Detta skapar en känsla av trygghet, staden har funnits länge och kommer att finnas länge. Stiftskansliet Byggnaden är relativt välbevarad sedan uppförandet och bildar en arkitektonisk helhet som utmärker sig som en solitär i gatubilden. Detaljer som bidrar till helheten är fasadens indelning med listverk, övre våningens frontoner över fönstren, hörnkedjorna med pilastrar. Även fönstrens uttryck och byggnadsmaterialen är viktiga för det kulturhistoriska värdet. Byggnaden är uppförd under mitten av 1800-talet som borgargård och är ett spår från den ekonomiska tillväxt som då präglade Västerås. Röda stugan Byggnaden är i stort sett oförändrad till sin exteriör sedan mitten av 1800-talet och är spår från den småskaliga träbebyggelsen som tidigare fanns på platsen. Stugan ligger precis i gränsen för det medeltida stadsdiket och möjligen är byggnaden kopplad till kvarntullen som låg strax norrut. Viktiga detaljer för byggnadens kulturhistoriska värden är dess material och volym. Röda längan Byggnaden är en viktig del av miljön som med sina traditionella byggnadsmaterial bidrar till miljöns äldre stadsgårdskaraktär. Viktiga detaljer för byggnadens kulturhistoriska värden är dess material och volym. Biskopens stallar Byggnaden är byggnadsminne med mycket höga kulturhistoriska värden. Byggnadsmaterial, volym och utformning visar på äldre hantverksmetoder. Kopplingen till Biskopsgården och dess placering längsmed Västra kyrkogatan är ett pedagogiskt exempel på hur den äldre stadsbilden såg ut. De kulturhistoriska värdena upprätthålls genom att byggnaden bevaras i sin helhet. 21

22 22

23 Konsekvensanalys av kulturmiljön För att kunna ställa olika alternativs konsekvenser mot varandra har fyra olika alternativ använts i MKB:n; ett huvudalternativ, två jämförelsealternativ och ett nollalternativ. Jämförelsealternativen är två olika översiktliga lokaliserings- och gestaltningsförslag för hur området kan utvecklas. Det ena jämförelsealternativet är det ursprungliga förslaget som presenteras i Vision Hagbard (se bilaga 1), detta har sedan arbetats om och ett nytt huvudförslag har tagits fram. Med nollalternativet avses den utveckling som troligen skulle ske med platsen om föreslagen plan inte antas. I konsekvensanalysen tas följande perspektiv upp: Konsekvens för stiftskansliet och byggnadsminnet på fastigheten Hagbard 4. Konsekvenserna för riksintresset utifrån vad som uttrycks i värdetexten. Konsekvenser av utformning och placering för stadsbilden och kulturmiljövärdena. Alternativen presenteras var för sig och konsekvenserna redovisas för varje alternativ. MKB:n avslutas med en sammanfattande analys av konsekvenserna för hur alternativen påverkar kulturmiljön i kapitlet Diskussion och slutsats. Karta över området med de olika byggnadernas namn. Utdrag ur digitala fastighetskartan från 2004, skala 1:

24 Alternativ A - Huvudalternativ Förslaget visar en byggnad som ansluts i vinkel mot Stiftskansliets södra gavel. Vid Västra Kyrkogatan bildas ett entrétorg mot en mindre glasbyggnad. En tvåvåningsbyggnad är placerad på gården i öst-västlig riktning och markerar sålunda gårdsbildningen som en pendang till Röda längan. Den nya byggnaden följer topografin med en halv vånings förskjutning ner mot Svartån och avslutas där med terrasser. En ny entré placeras mot gården. I förslaget ingår att planket mellan Biskopens stallar och Västra kyrkogatan rivs. Konsekvens för stiftskansliet och byggnadsminnet på fastigheten Hagbard 4 Inom byggnadsminnet på kv Hagbard 4 är det enbart Biskopens stallar som berörs direkt av planförslaget. Biskopsgården bedöms inte påverkas av en nybyggnad eftersom den till största delen kommer att vara skymd av biskopens stallar samt befintliga träd. Rivningen av planket kommer att innebära att Biskopsgårdens norra fasad blir helt synlig och de nu helt avskärmade stallarna framträder och på ett naturligt sätt bildar en enhet med Biskopsgården och dess omgivning. Med en öppning ned mot ån ökar möjligheten för utökade siktlinjer mellan domkyrkoplan och ån. Stiftskansliet påverkas relativt lite av tillbyggnaden, fasaden hålls delvis öppen och byggnaden har till viss del kvar karaktären som solitär. Konsekvenserna för riksintresset utifrån vad som uttrycks i värdetexten De förändringar i kv Hagbard som planförslaget möjliggör medför mindre påverkan på riksintresset utifrån vad som uttrycks i värdetexten. Vid nybyggnation och eventuellt anläggande av avlopp måste markarbeten utföras. Detta påverkar eventuellt de medeltida lämningarna. Konsekvenser av utformning och placering för stadsbilden och kulturmiljövärdena Påverkan på gatubilden blir mindre jämfört med alternativ B (det ursprungliga alternativet) eftersom byggnaden är lägre mot gatan samt att den skiljs från Stiftskansliet med en passage. Förslaget anses inte påverka kulturmiljövärdena i någon större grad då byggnaderna bildar en pendang till ekonomibyggnaderna på fastigheten. Rivningen av planket öppnar upp stadsbilden och ökar möjligheten till kommunikation och siktlinjer mellan domkyrkoplan och ån. 24

25 Situationsritning över området med ny byggnad markerad i rött. Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. Perspektiv från Svartån, ny byggnad syns till höger i bilden Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. Perspektiv från Västra kyrkogatan, ny byggnad syns i bildens mitt. Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. 25

26 Alternativ B Ursprungligt alternativ Förslaget visar det ursprungliga förslaget i Vision Hagbard med en tillbyggnad mot södra gaveln på Stiftskansliets äldre byggnadsdel. Den nya tvåvåningsbyggnaden har indragen vindsvåning och glasat trapphus mot den äldre byggnaden. Nya entréer mot Västra Kyrkogatan och i suterrängläge mot gården. I förslaget ingår att planket mellan Biskopens stallar och Västra kyrkogatan rivs. Konsekvens för Stiftskansliet och byggnadsminnet på fastigheten Hagbard 4 Inom byggnadsminnet på kv Hagbard 4 är det enbart biskopens stallar som berörs direkt av planförslaget. Biskopsgården bedöms inte påverkas av en nybyggnad eftersom den till största delen kommer att vara skymd av biskopens stallar samt befintliga träd. Rivningen av planket kommer att innebära att Biskopsgårdens norra fasad blir helt synlig och de nu helt avskärmade stallarna framträder och på ett naturligt sätt bilda en enhet med Biskopsgården och dess omgivning. Med en öppning ned mot ån ökar möjligheten för utökade siktlinjer mellan domkyrkoplan och ån. Konsekvensen för Stiftskansliet är negativ i och med att den kvarvarande gaveln på stiftskansliet byggs för. Byggnaden kommer inte att upplevas som den solitär den är uppförd som. Det arkitektoniska uttrycket förvanskas, då byggnadens proportioner och skala förändras. Konsekvenserna för riksintresset utifrån vad som uttrycks i värdetexten De förändringar i kv Hagbard som planförslaget möjliggör medför mindre påverkan på riksintresset utifrån vad som uttrycks i värdetexten. Konsekvenserna består i att stadsbilden förändras och därmed även möjligheterna att genom stadsbilden uppleva och tolka riksintressets värden. Konsekvenserna för riksintresset bedöms inte vara så stora att påtaglig skada uppstår. Vid nybyggnation och eventuellt anläggande av avlopp måste markarbeten utföras. Dessa påverkar eventuellt de medeltida lämningarna. Konsekvenser av utformning och placering för stadsbilden och kulturmiljövärdena Den föreslagna tillbyggnaden fyller ut en öppen plats med utblick från Västra Kyrkogatan ned mot ån. Den kommer att vara två våningar mot Västra Kyrkogatan med en suterrängvåning mot ån. Den bygger för den gavelfasad som idag möter förbipasserande vid passage norrut på Västra Kyrkogatan. Den övre delen av byggnaden kommer delvis att vara synlig från Domkyrkoplan. Konsekvensen för kulturmiljön är negativ i och med att den kvarvarande gaveln på stiftskansliet byggs för. Även kontakten med ån kommer att försämras i och med att utblicken västerut byggs för. Mot trädgården i väster kommer upplevelsen av byggnaden bli mindre påträngande eftersom den går i linje med stiftskansliets västra fasad. Rivningen av planket öppnar upp stadsbilden och ökar möjligheten för utökade siktlinjer mellan domkyrkoplan och ån. 26

27 Situationsritning äver området med ny byggnad markerad i rött. Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. Perspektiv från Svartån, ny byggnad syns till höger i bilden. Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. Perspektiv från Västra kyrkogatan, ny byggnad syns till vänster i bilden. Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. 27

28 Alternativ C - Jämförelsealternativ Förslaget visar ett alternativ där Röda stugan rivits och gett plats mot norr åt en förlängning av Stiftskansliets tillbyggnad, som uppfördes Mot Västra kyrkogatan sluter byggnaden gaturummet, då den ligger i nivå med gatan och följer de befintliga byggnadernas väggliv, med enbart en indragen glasad länk. Mot gården är byggnadens suterrängvåning indragen för att skapa en bredare infartspassage. En ny entré placeras mot gården. I förslaget ingår att planket mellan Biskopens stallar och Västra Kyrkogatan rivs. Konsekvens för stiftskansliet och byggnadsminnet på fastigheten Hagbard 4 Byggnadsminnet på kv Hagbard 4 berörs ej av åtgärden. Rivningen av planket kommer att innebära att Biskopsgårdens norra fasad blir helt synlig och de nu helt avskärmade stallarna framträder och på ett naturligt sätt bilda en enhet med Biskopsgården och dess omgivning. Med en öppning ned mot ån ökar möjligheten för utökade siktlinjer mellan domkyrkoplan och ån. Rivningen av Röda stugan och förlängningen av tillbyggnaden påverkar upplevelsen av Stiftskansliet negativt då den blir underordnad tillbyggnaden mot norr. Konsekvenserna för riksintresset utifrån vad som uttrycks i värdetexten Av de olika värden som presenteras i värdetexten för riksintresset är det ett som påverkas kraftigt; kyrkbacken med sin småskaliga träbebyggelse och regelbundna planstruktur. Att riva Röda stuga måste anses som ett negativt ingrepp på riksintresset, och motverkar dess intentioner. Ingreppet får konsekvensen att det urlakar riksintressets värden. Konsekvenser av utformning och placering för stadsbilden och kulturmiljövärdena Att ersätta Röda stugan med en större byggnad påverkar gatubilden och de kulturhistoriska värdena. Den nya byggnaden är högre än Röda stugan och sluter gaturummet samt blockerar siktlinjerna ner mot Svartån och vyn från åstranden in mot området. De höga miljöskapande kulturhistoriska värdena som finns i området, och som Röda stugan utgör en del av, påverkas negativt. Rivningen av planket öppnar upp stadsbilden och ökar möjligheten för utökade siktlinjer mellan domkyrkoplan och ån. 28

29 Situationsritning över området med ny byggnad mar-kerad i rött. Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. Perspektiv från Svartån, ny byggnad syns till vänster i bilden. Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. Perspektiv från Västra kyrkogatan, ny byggnad syns till höger i bilden. Förslagsskiss utförd av Sweco architects AB. 29

30 Nollalternativ I nollalternativet har det antagits att ingen nybyggnad eller andra åtgärder, som medför planändring, sker inom kvarteren. Eftersom Svenska kyrkan skiljts från staten så kan inte Svenska kyrkan utnyttja den rättighet som finns i gällande detaljplan fullt ut då området är markerat för Allmänt ändamål. Med Allmänt ändamål menas endast verksamhet kopplat till ett offentligt organ som huvudman det vill säga stat, landsting, kommun och statskyrka men inte kommunala bolag. Offentligt organ har med gällande plan möjlighet att bebygga så gott som hela tomten i två våningsplan Svenska kyrkan får endast genomföra sådana åtgärder som inte innebär ändrad verksamhet. För konsekvenser gällande stiftets verksamhet, se bilaga 2. Konsekvens för stiftskansliet och byggnadsminnet på fastigheten Hagbard 4 Då fastighetsägaren vill använda konsistoriehuset som idag hyrs av stiftet medför ett nollalternativ att stiftet inte kan tillgodose sina lokalbehov i egna byggnader. Dessa är idag heller inte tillgängliga för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Konsekvensen blir att stiftet skulle behöva söka sig till nya lokaler. Stiftskansliet skulle då påverkas av att en ny verksamhet etableras som troligen medför förändringar av byggnaden. Konsekvenserna för riksintresset utifrån vad som uttrycks i värdetexten Utifrån det som uttrycks i riksintressets värdetext anses ett nollalternativ påverka uttrycket kring stiftstaden. Om stiftet flyttar till nya lokaler utanför riksintresseområdet utarmas riksintressets värden. Konsekvenser av utformning och placering för stadsbilden och kulturmiljövärdena Enligt ÖP2026 är strategin för staden att bygga inåt. Strategin är ett sätt att öka exploateringsnivån i den redan byggda miljön. Detta ska ske genom t ex tillbyggnader, påbyggnader eller genom rivning och nybyggande med högre exploatering. Nollalternativet motverkar översiktplanen då platsen inte utvecklas. Konsekvenserna av att platsen inte bebyggs är ur ett bevarandeperspektiv positivt. Däremot finns det risker med ett icke-byggande. Platsens brukandevärde och kontinuitetsvärde kan förloras då de verksamheter som idag finns på platsen inte kan lösa sina logistiska problem. Om stiftets verksamhet flyttar till nya lokaler påverkas kulturvärdena negativt. 30

31 Detaljbild av gällande detaljplan för området från Från Västerås stad. 31

32 Måluppfyllelse Nationella miljömål Av de nationella miljömål som tidigare presenterats uppfyller Vision Hagbard i stort dessa mål då den strävar efter att skapa en god livsmiljö och ta tillvara naturoch kulturvärdena. Av de tre olika alternativen till placering av en ny byggnad gäller följande för hur de uppfyller miljömålen: Alternativ A Uppfyller till viss del de nationella miljömålen. Byggnadens placering är anpassad till befintliga uthus och ramar in området till en gårdskaraktär. Viss hänsyn tas till befintliga byggnadernas kulturvärden och är utvecklande för miljön. Alternativ B Uppfyller till viss del de nationella miljömålen. Förslaget tar hänsyn till den befintliga miljön men påverkar delvis bebyggelsens kulturvärden på ett negativt sätt. Alternativ C Uppfyller inte de nationella miljömålen. Förslaget att riva en byggnad (Röda stugan) som är en viktig del av kulturmiljön motverkar målet att värna om bebyggelsemiljön och tar inte till vara på de befintliga kulturvärdena. Kommunala mål och riktlinjer enligt gällande översiktsplaner ÖP53 - Översiktsplan för centrum Av de mål som tidigare presenterats uppfyller Vision Hagbard i stort dessa mål då den strävar efter att bevara byggnader och miljöer som är värdefulla för vårt historiska arv. Av de tre olika alternativen till placering av en ny byggnad gäller följande för hur de uppfyller målen: Alternativ A Uppfyller översiktsplanens mål. Förslaget strävar efter att bevara de befintliga byggnaderna och bygger vidare på Centrums identitet. Alternativ B Uppfyller översiktsplanens mål. Förslaget strävar efter att bevara de befintliga byggnaderna och bygger vidare på Centrums identitet. Alternativ C Uppfyller inte översiktsplanens mål. Förslaget att riva en byggnad (Röda stugan) som är en viktig del av kulturmiljön motverkar målet att så långt som möjligt bevara befintliga byggnader. 32

33 ÖP54 - Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort Av de mål som tidigare presenterats uppfyller Vision Hagbard i stort dessa mål då den strävar efter att bevara områdets karaktär. Av de tre olika alternativen till placering av en ny byggnad gäller följande för hur de uppfyller målen: Alternativ A Uppfyller översiktsplanens mål. Förslaget innebär att områdets karaktär och egenskaper bibehålls och förvanskar inte området. Alternativ B Uppfyller till viss del översiktsplanens mål. Områdets karaktär bevaras men påverkar det kulturhistoriska värdet på Stiftskansliet som enskild byggnad. Alternativ C Uppfyller inte översiktsplanens mål. Förslaget att riva en byggnad (Röda stugan) som är en viktig del av kulturmiljön motverkar målet att relatera effekterna för områdets kulturvärden. Områdets karaktär och egenskaper påverkas också negativt då en viktig byggnad försvinner. ÖP Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Av de mål som tidigare presenterats uppfyller Vision Hagbard i stort dessa mål då den följer strategin att bygga inåt. Risken är att den nya bebyggelsen skulle inverka negativt på de enskilda kulturhistoriskt intressanta byggnadernas kulturvärden. Av de tre olika alternativen till placering av en ny byggnad gäller följande för hur de uppfyller målen: Alternativ A Uppfyller översiktsplanens mål. Förslaget följer strategin att bygga inåt och förtätar miljön genom en ny byggnad. Alternativ B Uppfyller översiktsplanens mål. Förslaget följer strategin att bygga inåt och förtätar miljön genom en tillbyggnad. Alternativ C Uppfyller till viss del översiktsplanens mål. Förslaget följer strategin att bygga inåt och förtätar miljön genom en ny byggnad. Detta genom att riva en byggnad, vilket inte kan betraktas som ett positivt tillskott i den befintliga miljön. Analys av synligheten av föreslagna byggnader Vid fältbesök har en översiktlig genomgång gjorts av var i den omgivande stadsmiljön som de föreslagna nybyggnaderna blir synliga från omgivningen och på det sättet, mer detaljerat, visa konsekvenserna för stadsbilden.. Analysen genomfördes i januari månad. Områdets växtlighet är idag mer framträdande än den ursprungligen var. (Jämför bild 3 och bild 5). 33

34 Bild 5. Vy mot planområdet från Djäkneberget i juni Karta över området med blå pilar för blickpunkter i analysen. Utdrag ur digitala fastighetskartan från Skala 1:

35 Domkyrkoplan Alternativ A Alternativ B Alternativ C Då byggnaden ligger inne i kvarteret Hagbard 3 kommer den inte att vara synlig från Domkyrkoplan. Tillbyggnaden kommer till största delen att vara skymd av biskopens stallar samt befintliga träd. Byggnaden kommer inte att vara synlig. 35

36 Gymnasielunden Alternativ A Byggnadens tak kommer att skymtas mellan Stiftskansliet och Biskopens stallar. Siktlinjerna mot ån kommer fortfarande vara öppna. Gatumiljön kommer att förändras och blir mer slutet. Gymnasielunden ligger rakt över gatan från Stiftskansliet och en tillbyggnad kommer att vara väl synlig. Gatumiljön kommer att förändras. Gymnasielunden ligger snett över gatan från Stiftskansliet och den ersättande byggnaden kommer vara väl synlig. Alternativ B Alternativ C 36

37 Skolgatan Alternativ A Alternativ B Alternativ C Byggnadens tak kommer att skymtas mellan Stiftskansliet och Biskopens stallar. Siktlinjerna mot ån kommer fortfarande vara öppna. Från Skolgatan kommer tillbyggnaden att vara väl synlig. Biskopens stallar kommer delvis att skymmas av tillbyggnaden. Gatumiljön kommer att förändras, den ersättande byggnaden kommer vara väl synlig och rivningen av Röda stugan kommer uppfattas som ett påtagligt ingrepp på stadsbilden. 37

38 Lykttändargränd Alternativ A Alternativ B Alternativ C Byggnaden kommer inte att vara synlig. Tillbyggnaden kommer att vara synlig och påverkar gaturummet som blir mer slutet. Gatumiljön kommer att förändras, den ersättande byggnaden kommer vara väl synlig och rivningen av Röda stugan kommer uppfattas som ett påtagligt ingrepp på stadsbilden. 38

39 Djäknebron Alternativ A Mellan bron och kv Hagbard 3 växer flera större träd som helt skymmer den aktuella platsen för tillbyggnaden, byggnaden kommer anas mellan träden. Mellan bron och kv Hagbard 3 växer flera större träd som helt skymmer den aktuella platsen för tillbyggnaden. Då träden delvis skymmer platsen för Röda stugan kommer den nya byggnaden endast skymtas från blickpunkten. Byggnaden kommer vara mer synlig än Röda stugan då den är högre. Alternativ B Alternativ C 39

40 Västra åstranden Alternativ A Den nya byggnaden syns tydligt från åstranden och kommer delvis skymma biskopens stallar. Tillbyggnaden syns tydligt från åstranden Den ersättande byggnaden syns tydligt från åstranden och blir mer påtaglig än Röda stugan då den är högre. Alternativ B Alternativ C 40

41 Östra åstranden Alternativ A Den nya byggnaden syns tydligt från östra åstranden. Åstranden ligger lägre än kv Hagbard 3. Proportionerna på tillbyggnaden blir därför viktiga eftersom den kan upplevas högre på grund av perspektivet. Flera större träd växer längs västra åstranden som delvis skymmer den aktuella platsen för tillbyggnaden. Den ersättande byggnaden syns från östra åstranden och blir mer påtaglig än Röda stugan då den är högre. Alternativ B Alternativ C 41

42 Biskopsbron Alternativ A Alternativ B Alternativ C Den nya byggnaden syns från biskopsbron. Åstranden ligger lägre än kv Hagbard 3. Mellan bron och kv Hagbard 3 växer flera större träd som delvis skymmer den aktuella platsen för tillbyggnaden. Mellan bron och kv Hagbard 3 växer flera större träd som helt eller delvis skymmer den aktuella platsen för tillbyggnaden Den ersättande byggnaden syns från biskopsbron och blir mer påtaglig än Röda stugan då den är högre. Flera större träd växer längs åstranden som delvis skymmer platsen för den nya byggnaden. 42

43 Diskussion och slutsats Stiftskansliet är uppfört som ensambyggnad och är tänkt att upplevas som en solitär. På äldre fotografier från sent 1800-tal är stiftskanslibyggnaden en byggnad som utmärker sig i området med sin storlek, material samt kulör. Den har pendanger i Biskopsgården, Rudbeckianska skolan samt Domkapitelhuset men omges i övrigt av lägre och i de flesta fall mörkare byggnader. Detta tillsammans med att vegetationen då var mycket lägre gjorde att byggnaden utmärkte sig kraftigt i stadsbilden. Idag är läget ett annat. I och med den utbyggnad norr om Stiftskansliet som uppfördes 1995 har den solitära och utmärkande karaktären hos byggnaden dämpats. Sammanhanget i gårdsbilden med huvudbyggnad och ekonomibyggnader är mindre tydlig och de uppvuxna träden gör att skalan på stenbyggnaderna känns mindre. Det är av betydelse att gården ned mot ån hålls öppen. Den har idag karaktär av park med öppna ytor och höga träd och uppskattas tack vare detta av förbipasserande. Norr om Biskopsbron finns dessutom ingen bebyggelse längs med ån förutom de mindre tvättstugorna på kv Hagbard 3 och 4 vilka har haft en tydlig funktion kopplad till vattnet. Byggnader har historiskt sett lokaliserats med huvudfasad mot gatan såvida de inte varit ekonomibyggnader. 43

44 Sammanfattande bedömning Bedömningen sammanfattas med figurer enligt följande: Ja, förslaget bidrar till att förstärka den befintliga miljön och verksamheten Förslaget varken bidrar till att förstärka eller försämra den befintliga miljön och verksamheten Nej, förslaget har en negativ inverkan på den befintliga miljön och verksamheten Kulturmiljö Alternativ A Alternativ B Alternativ C Nollalternativ Byggnadsminne Stiftskansliet Riksintresse Kulturmiljövärde 44

45 Genomförd konsekvensbeskrivning visar att området får negativa konsekvenser i alternativ B och C. I alternativ B gäller det främst Stiftkansliet som döljs av ytterligare en tillbyggnad och tappar sitt uttryck som solitär i gatubilden. I alternativ C är det främst rivningen av en kulturhistoriskt intressant byggnad som medför negativa konsekvenser. Planområdet får även negativa konsekvenser om inte en ny detaljplan tas fram då stiftets verksamhet möjligen flyttar. Förändringarna av byggnadsminnena i miljön blir mer omfattande och påverkar de enskilda byggnadernas kulturmiljövärden negativt. Om inte stiftet kan ha kvar sin verksamhet påverkas även kontinuitetsvärdet negativt. Alternativ A är det enda förslaget som inte anses inneha negativa konsekvenser för kulturmiljön i planområdet. Förslaget kan till och med vara bidragande till att de kulturhistoriska värdena upprätthålls då ändringarna av byggnadsminnena blir mindre omfattande och stiftets verksamhet kan behållas i området. Förslag på uppföljning Befintliga byggnader bör skyddas med skydds- alternativt varsamhetsbestämmelser i ny detaljplan. Byggrätten på fastigheterna bör begränsas. Större delen av trädgården bör lämnas obebyggd. En plan för föryngring av trädbeståndet bör tas fram. Riksintressebeskrivningen bör utvecklas och förtydligas. 45

46 Administrativa uppgifter Västmanlands läns museums dnr: VLM VO Kulturmiljö; projektnr: Fastighetsbeteckning: Kv Hagbard 3 och 4 Landskap: Län: Socken: Kommun: Beställare: Antikvarisk dokumentation: Fotodokumentation: Västmanland Västmanland Västerås Västerås kommun Västerås Stift Västmanlands läns museum Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie Ia Manbo, byggnadsantikvarie Karlsgatan VÄSTERÅS Tel: Ia Manbo 46

47 47

48 Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, VÄSTERÅS Tele: E-post: Hemsida: ISBN

49 Bilaga 1 Programhandling

50 Lars-Åke Augustsson 1 Vision Hagbard programhandling Utredning Vision Hagbard daterad har tidigare presenterats i sin helhet för Västerås stift och utredningen vill visa att en förädling av stiftets fastighetsmassa inom kvarteren Hagbard 3 och 4 gagnar Västerås stift inte bara på kort sikt utan även på lång sikt. Stiftsstyrelsen beslutade under 119 att uppdra åt kansliet att gå vidare med utredningen Vision Hagbard Västerås stift äger och förvaltar fastigheterna kv. Hagbard 3 och 4 med stiftskansli respektive Biskopsgård. Inom det egna fastighetsbeståndet ingår även byggnaderna röda stugan och biskopens stallar och där föreligger stora underhållsåtgärder som inom kort måste utföras oberoende av om föreslagna åtgärder enlig Vision Hagbard kommer till stånd eller ej. Verksamhetslokaler för biskopen med kansli mm. hyrs i konsistoriehuset. Sammanträdeslokaler samt utrymmen för kör- och musikverksamhet hyrs i lektorsgården med annex. Noteras bör att ovanstående hyrda lokaler ej uppfyller dagens krav för moderna arbetsplatser bl.a. beroende på att tillgängligheten är mycket låg. Om ett Besökscentrum kommer att genomföras enligt tidigare diskussioner så finns anledning att tro att stiftet ej längre kan hyra lokaler i konsistoriehuset eller lektorsgården med annex för sin verksamhet. Detta medför att alternativa planer för var dessa verksamheter kan förläggas måste tas fram. Det finns uppenbara vinster i att ha möjlighet att bedriva all verksamhet i egna lokaler. Bland annat kan de externa hyreskostnaderna avföras som kostnadspost och en förändring/utveckling av verksamheten som leder till lokalförändringar kan helt beslutas/genomföras inom den egna organisationen.

51 Lars-Åke Augustsson 2 Innehåll 1 Befintliga byggnader och verksamheter 2 Fastighetskostnader 3 Vision Hagbard 4 Ekonomi 5 Tidplan 6 Sammanfattning 1 Befintliga byggnader och verksamheter Av stiftet ägda byggnader Kv. Hagbard 3 3:1 Stiftskansliet 3:2 Tvättstugan (krukmakeri) 3:3 Röda stugan 3:4 Röda längan Kv. Hagbard 4 4:1 Biskopsgården 4:2 Biskopens stallar 4:3 Tvättstugan Av stiftet hyrda lokaler H:1 Konsistoriehuset H:2 Lektorsgården H:3 Lektorsgårdens annex Kv. Hagbard 3 stiftskansliet Stiftskansliet Administrationsbyggnad som försågs med en tillbyggnad åt norr 1995 Totalyta ca 1250 m 2

52 Lars-Åke Augustsson 3 Röda stugan Röda längan samt tvättstugan Bibliotek samt förråd - ca 120 m² Ekonomibyggnad ca 200 m² Krukmakeri ca 65 m² Kv. Hagbard 4 Biskopsgården Biskopsgården Tjänstebostad samt representationsvåning ca m² Biskopsgården är en av fem byggnader i Västerås som har medeltida partier bevarade. I bostadsdelen ingår delar från och 1500-talen. Biskopsgården i Västerås är därtill den äldsta i landet som fortfarande är i bruk. År 2008 utfördes en större renovering av biskopsgården som i huvudsak omfattade en tydlig uppdelning mellan tjänstebostad och representationsvåning, tillgänglighetsåtgärder (hiss mm.) samt nya installationer avseende el och VA. Noteras kan att biskopsgården och biskopens stallar är byggnadsminnesförklarade vilket medför restriktioner i utförande av byggnadstekniska förändringar. Biskopens stallar - ca 270 m² Tvättstugan - ca 55 m²

53 Lars-Åke Augustsson 4 Hyrda lokaler Verksamheten bedrivs i huvudsak i egna lokaler dock hyrs konsistoriehuset, lektorsgårdens annex samt delar av lektorsgården. I konsistoriehuset har biskopen sitt tjänsterum med tillhörande kanslienhet. Dessa lokaler uppfyller ej dagens krav för en modern arbetsplats och tillgängligheten för t.ex. en rullstolsburen person är i det närmaste obefintlig. I konsistoriehusets finns även anpassade lokalytor för stiftsarkivet. Landsarkivet i Uppsala har aviserat att alla handlingar i stiftsarkivet skall föras till Uppsala år Dessa lokalytor går ej anpassa för annan verksamhet och de icke nyttjade lokalytorna blir därefter enbart en kostnadspost ( överhyra ) Lektorsgårdens annex nyttjas för kör- och musikverksamheten. Där finns dessutom två sammanträdesrum. I lektorsgårdens nedre plan är en musikstudio inrättad. Även dessa hyrda lokaler uppfyller ej dagens krav på tillgänglighet. Den sammanlagda hyrda lokalytan uppgår till ca 620 m² Den totala kostnaden för externt hyrda lokaler år 2010 uppgår till kr varav kr är hyreskostnad och kr utgör driftkostnad. Uthyrning av egna lokaler och delar av hyrda lokaler Där så har varit möjligt har delar av befintliga byggnader anpassats och hyrts ut till extern verksamhet. Följande lokalenheter hyrs ut. - Tvättstugan vid stiftskansliet (krukmakeri) ca 60 m² - Röda längan (förråd mm) ca 200 m² - Kontorsutrymme i biskopsgården ca 57 m² - Tvättstugan vid biskopsgården ca 45 m² - Kontorsutrymme i stiftskansliet ca 9 m² - Kontorsutrymme i konsistoriehuset ca 14 m² - Kontorsutrymme i lektorsgårdens annex ca 20 m² - Lokal för musikverksamhet i lektorsgården ca 18 m² Den totala intäkten för uthyrda lokaler uppgår år 2010 till kr. Hyresförhållande för konsistoriehuset och lektorsgården med annex Verksamhetsutrymmen i konsistoriehuset för biskopens tjänsteutövning, kör- och musikverksamheten samt sammanträdeslokaler i lektorsgården med annex hyrs från Västerås kyrkliga samfällighet. Lokalernas brist på tillgänglighet berörs under rubriken Funktion och tillgänglighet Diskussioner har förts om att få ett Besökcentrum till stånd i domkyrkans närhet och denna fråga hanteras i sin helhet inom Västerås domkyrkoförsamling. En av platserna för ett Besökscentrum som angetts är konsistoriehuset och/eller lektorsgården med annex. Om dessa planer iståndsätts måste andra lokallösningar för stiftets nuvarande verksamhet i dessa lokaler ordnas på annat sätt. Utrymme för kör- och musikverksamheten går att tillskapa i Röda längan och en utbyggnad av stiftkansliet och där tillskapa utrymme för biskopen med kansli i enlighet med bilagt förslag skulle ge samordningsvinster och stora plusvärden ( alla under ett tak )

54 Lars-Åke Augustsson 5 Funktion och tillgänglighet Stiftskansliet utgör inte endast en kontorsmiljö för stiftets personal utan är även en mötesplats för hela stiftets verksamheter och övriga besökare. Byggnaden är försedd med en hiss men den ansluter ej mot gatuplan (flera trappsteg) varför tillträde för t.ex. en rullstolsburen person endast medges från gårdsplan. Till övriga publika byggnader såsom konsistoriehuset och lektorsgården med annex är möjligheten för en rullstolsburen att komma in i lokalerna i det närmaste obefintlig. Detta ger ingen bra signal då det är av stor vikt att stiftets och kyrkans lokaler skall vara öppna för alla. Säkerhets- och utrymningsaspekterna är väl tillgodosedda i stiftskansliets lokaler men i övriga lokalerna där verksamhet bedrivs finns uppenbara brister. Föreligger även en viss trångboddhet och bristen på förrådsytor är påtaglig. Att kunna bedriva verksamhet i lokaler med god tillgänglighet som är anpassade för modern verksamhet är i grund och botten en arbetsmiljöfråga. Konstateras att flertalet av verksamhetslokalerna har dålig tillgänglighet och är inte anpassade efter stiftets verksamhet och i mångt och mycket har verksamheten fått anpassa sig efter lokalernas beskaffenhet. Det som önskas är att verksamheten (och tillgängligheten) istället skall få prägla utformningen på lokalerna i stället för tvärt om. I tillgänglighetsbegreppet räknas även tillgången/närhet till parkeringsmöjlighet för besökare. Till stiftskansliet kommer många besökare från stiftets församlingar och vid större sammankomster räcker nuvarande parkeringslösning inte till. En utökning med ca parkeringsplatser behövs. 2 Fastighetskostnader Underhåll Befintliga lokaler underhålls årligen enligt plan och stiftskansliet samt Biskopsgården får anses ha en god underhållsstatus. Det föreligger dock behov av större underhållsåtgärder avseende biskopens stallar (har senarelagts i avvaktan på eventuell ombyggnad till Besökscentrum) omfattande omläggning tegeltak, omfärgning fasad, rivning plank mot Västra kyrkogatan mm. Omläggning av taket börjar nu bli av akut karaktär. Röda stugan kräver inom en snar framtid stora underhållsåtgärder då både fasad och framförallt grundläggning visar påtagliga brister. En kostnadsuppskattning för att åtgärda dessa brister ligger på ca 2,0 Mkr Dessa åtgärder måste utföras oberoende om Vision Hagbard kommer till stånd eller ej. Större investeringar Stiftskansliets norra huskropp byggdes 1995 till en kostnad av ca 11,3 Mkr Biskopsgården genomgick en större renovering 2008 till en kostnad av 7,4 Mkr

55 Lars-Åke Augustsson 6 Drift- och underhållskostnader De fyra senaste årens drift- och underhållskostnader uppgår till Kv. Hagbard 3 (stiftskansliet inkl. röda stugan) Hyresintäkter Hyreskostnad Lokalkostnad hyrda lokaler Energi Skötsel Underhåll Bevakning, larm, brandskydd Övrigt Summa (kkr) Kv. Hagbard 4 (Biskopsgården inkl tvättstugan) Hyresintäkter Energi Skötsel Underhåll (not 1) Bevakning, larm, brandskydd Övrigt Summa (kkr) Not: 1. Underhållskostnad 2008 avser invändig renovering av Biskopsgården (extraordinär kostnad) Den totala fastighetskostnaden uppgår enligt ovan till ca 2,0 Mkr år 2011varav kostnadsposterna för stiftskansliet samt Biskopsgården exklusive hyresintäkter och kostnader för förhyrda lokaler uppgår till ca 1,6 Mkr Bruksarean för kostnadsförda byggnader inom kv. Hagbard 3 och 4 uppgår till ca m² vilket medför en drift- och underhållskostnad på ca 630 kr/m² Denna drift- och underhållskostnad ligger i paritet med normalkostnaden för kontorslokaler i riket.

56 Lars-Åke Augustsson 7 3 Vision Hagbard Fortsatt utredningsuppdrag Inför det fortsatta utredningsuppdraget inbjöds fyra arkitektfirmor för samtal om ett deltagande i att förverkliga Vision Hagbard och valet föll på Sweco Architects AB i Västerås. Uppdraget består av att ta fram relationshandlingar på erforderliga befintliga byggnader inom kv. Hagbard samt att upprätta ett programunderlag (lokalprogram) för ett genomförande av intentionerna i tidigare utredning Vision Hagbard En arbetsgrupp bestående av Britas Lennart Eriksson, Ola Söderberg, Isabel Karlsson, Magdalena Sjöholm, Hannes Tidare, Lars Tillenius samt Lars-Åke Augustsson har varit Sweco Architects behjälplig som beställar- och referensgrupp Sweco Architects AB har varit representerad av Mats Andréasson samt Nina Åström Som projektledare har Bygg & fastighetskonsult Lars-Åke Augustsson AB anlitats. Vision Hagbard vill visa att en förädling av stiftets fastighetsmassa inom kv. Hagbard 3 och 4 gagnar Västerås stift inte bara på kort sikt utan även på lång sikt. Det finns uppenbara vinster i att ha möjlighet att bedriva all verksamhet i egna lokaler. Bland annat kan de externa hyreskostnaderna avföras som kostnadspost och en förändring/utveckling av verksamheten som leder till lokalförändringar kan helt beslutas/genomföras inom den egna organisationen. Föreslagna lokallösningar Föreligger förslagsritningar daterade upprättade av Sweco Architects visande möjliga om- och tillbyggnader Att kunna anordna verksamhetslokaler för både stiftskansli och biskopen med kansli i samma byggnad är av stort värde som ger positiva samordningseffekter Viktigt är också att kunna presentera ombyggnadsalternativ som tillmötesgår det krav vi har på tillgänglighet i och till våra verksamhetslokaler Omfattning föreslagna lokallösningar Stiftskansliet kompletteras med byggnad mot söder och där beredes utrymmen för biskopen med kansli, sammanträdes- och möteslokaler mm. Röda längan anpassas för kör- och musikverksamheten I röda stugan kan utrymmen för kontorsutrymmen eller extern verksamhet anordnas I biskopens stallar kan skapas möjlighet att bedriva småskalig hantverksverksamhet alternativt ge plats åt sammanträdes- och möteslokaler mm

57 Lars-Åke Augustsson 8 Stiftskansliet Stiftskansliet kompletteras med en byggnad mot söder och där beredes utrymmen för biskopen med kansli, sammanträdes- och möteslokaler mm. (till vänster på bifogade skisser) Källarvåning Nytt pausrum och pentry med bättre logistik än nuvarande lösning Omdisponering av lokalytor för att underlätta varuhantering Nya förrådsmöjligheter Passage öppnas för bättre funktion i källarplanet Ny RWC (toalett anpassad för rörelsehindrade) Tillgänglighetsåtgärder Bottenvåning Ny entré i tillbyggnadsdelen Receptionen flyttas så den kan serva från två håll Entréer tydliggörs Ny konferens- och möteslokal. Utformas för flexibel användning (bordssittning alternativt biografsittning) Skall även kunna delas av i två mindre enheter med vikvägg Ny toalettgrupp och kapprum för besökare nära reception och möteslokaler Tillgänglighetsåtgärder

58 Lars-Åke Augustsson 9 Våning 1 trappa Sju kontorsrum alternativt flexibel lösning med kombination av fyra kontor och ett samtalsrum Ny RWC (toalett anpassad för rörelsehindrade) Nytt trapphus i den tillbyggda delen Våning 2 trappor Lokalytor för biskopen med kansli Glasad övervåning ger ljusa lokaler med utsikt I befintlig byggnad anordnas utrymmen för vilrum, samtal samt förråd Befintlig hiss kan nyttjas för tillträde till biskopen med kansli Närhet till nytt samtalsrum

59 Lars-Åke Augustsson 10 Röda längan Röda längan anpassas för kör- och musikverksamheten Bottenvåning Musikstudio med akustikåtgärder Instrumentförråd med goda angöringsmöjligheter Kontorsarbetsplatser Tillgänglighetsåtgärder (lyftbord mm.) Befintlig miljöbod behålles Våning 1 trappa Utrymme för körövning och repetitionslokal Förrådsutrymmen Konferens/möte Förråd/Teknik Wc/städ Kontor/arbetsplatser Pausrum Extern verksamhet

60 Lars-Åke Augustsson 11 Röda stugan I röda stugan kan utrymmen för kontorsutrymmen eller extern verksamhet anordnas Krävs dock relativt stora tillgänglighetsåtgärder Även om ingen förändring/ombyggnad av lokalytorna sker så måste framförallt grundläggningsåtgärder utföras. Biskopens stallar I biskopens stallar kan skapas möjlighet att bedriva småskalig hantverksverksamhet alternativt ge plats åt sammanträdes- och möteslokaler mm En ombyggnad av biskopens stallar till t.ex. lokaler för småskaligt hantverk skulle ge ett lyft åt den kyrkliga miljön vid Biskopsgården och domkyrkan. En rivning av planket mot gatan skulle dessutom öppna upp mot trädgården och Svartån och skapa ett mervärde mot den instängda miljön som föreligger i nuläget. En sådan åtgärd har framförts som ett önskemål från allmänheten vid flera tillfällen