Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år 2009.

Transkript

1 1(4) Miljövårdsenheten Hans Olofsson Direkt nr: Fa nr: Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år DVVF:s arbetsgrupp för revidering av programmet för samordnad recipientkontroll i Dalälven (Olle Bergfors DVVF, Lennart Lindeström Svensk MKB och Hans Olofsson Lst Dalarna) redovisar nedan förslag till nytt kontrollprogram att gälla fr o m år Programdelarna för bottenhavet har reviderats med hjälp av Christina Berglind (Lst i Uppsala län) och Ingrid Wänstrand (Lst i Gävleborgs län). Vid revideringen har direktiv 2000/60/EG och svenk följdlagstiftning beaktats tillsammans med de krav på tillsynsunderlag som som åvilar verksamhetsutövare enligt miljöbalken och egenkontrollförordningen. Provtagning, analys och sortangivelser skall utföras enligt Naturvårdsverkets Handbok för Miljöövervakning. Variabler och provtagningsfrekvens följer tabell 1-4 i detta program. 1.Fysikaliskt-kemiska undersökningar 1.1 Rinnande vatten Prov tas 0,5m under vattenytan vid 35 stationer enligt tabell 1 (Stationerna 8 och 38 drivs och finansieras av nationell miljöövervakning och stationerna 13 och 22 A finansieras av regional miljöövervakning. Station K1, Tandån ingår i Klarälvens avrinningsområde). Analys genomföres enligt tabell 1 och tabell 3. Krom mätes vid stationerna 5, 7, 8, 18, 13A, 23, 26, 30, 34, 34A, 37 och 38. Nickel mätes vid stationerna, 7, 8 18, 13A, 23, 30, 37 och 38. Molybden mätes vid stationerna 23, 30, 37 och 38. Vattenföring modelleras för de stationer där kontinuerliga mätningar ej genomföres. Transportberäkningar för samtliga stationer genomföres baserade på dagliga flöden och interpolerade koncentrationer. 1.2 Sjöar. Undersökningsprogrammet omfattar 34 sjöstationer (tab. 2). I grundutförandet genomföres provtagning vid sjöns djupaste plats Postadress: Falun Telefon: Postgiro: Org. nr.: Besöksadress: Åsgatan 38 Telefa: Bankgiro: E-post: lansstyrelsen@w.lst.se

2 2(4) ggr/år ( mars och augusti.) på 2 djupnivåer (0,5m under ytan och 1 m ovan botten). I sjöar med syrgasbrist i hypolomnion tas prover för analys av basvariabler även under circulationsperioderna i maj och oktober. Vid stationen i centrala Runn tas prov ytterligare 2 ggr (juni och juli). Analyser av övriga mätvarabler genomföres enligt tabell 2 och 3. Analyserna i sjöarna S19 och S23 omfattar totalkrom, krom(vi). Vid station S18 mätes även nickel, molybden och fluor. Syrgas, temperatur och konduktivitet mätes i fält så att gradienter med djupet erhålles och språngskiktens utbredning dokumenteras. 1.3 Bottenhavet. Prov tas vid fyra stationer (tab. 4) på djupen 0,5 m och 5m under ytan samt 1 m ovan botten 4 ggr/år (feb., juni, aug.,och nov.). Salthaltsprångskiktet identifieras vid provtagningarna. Analyser av provvatten genomföres enligt tab. 3 och 4. Klorofyll mätes på blandprov 0 10m i juni och augusti. Metaller bestämmes endast i ytvatten och bottenvatten. 2. Sedimentundersökningar i sjöar Provtagning genomföres vart sjätte år i sjöar enligt tabell 2. Samlingsprov bildas av 5 ytsedimentprov (0-1 cm) från ackumulationsbottnar vid respektive station. Nästa provtagning genomföres år Analys genomföres enligt variabellista i tabell Biologiska undersökningar. 3.1 Vätplankton Prov för analys av vätplankton tas i form av blandprov för epilimnion under augusti årligen i sjöar enligt tabell 2. Proverna analyseras kvantitativt med avseende på artsammansättning och biomassa. I Bottenhavet analyseras biovolymer och artsammansättning i augusti på vatten från samma blandprov (0 10 m) som tas ut för klorofyllanalys. 3.2 Bottenfauna

3 3(4) Kvantitativa prover (Ekman-hugg) tas på vårvintern vart sjätte år i sjöar enligt tabell 3. Sjöarna undersökes längs tre djupgradienter från strand till en och samma djuphåla ( ett hugg på djupen 1, 2, 4, 6, 8, 10, 15, 20, 40, 60,... i respektive gradient). Nästa provtagning genomföres år Proverna analyseras kvantitativt på artsammansättning och biomassa för varje hugg. Sålresterna volymsbestämmes och karaktäriseras. 3.3 Kiselalgsanalys Vid vattendragsstaitoner genomföres analys av bentiska kiselalger var sjätte år i augusti enligt tabell 1. Första provtagning sker år Fiskundersökningar. 4.1 Artstruktur. Semikvantitativa provfisken i sjöar enligt tabell 2 utföres på sensommaren vart sjätte år med översiktsnät (metod Provfiske i sjöar inventering i Miljöövervakningshandboken). Nästa fiske genomföres år Antalet nätansträngningar per sjö och nätplacering skall vara identiskt med tidigare genomförda provfisket inom SRK. Provfiskeresultat dokumenteras med avseende på individantal och vikt /nätansträngning, längd och vikt för samtliga individer av respektive art. För abborre och mört genomföres ålders- och tillvätanalyser. 4.2 Metaller i abborre. Vid samtliga ovanstående provfisken år 2012 utsorteras 10 abborrhonor inom längdintervallet cm per sjö, för bildande av samlingsprov av muskel. Förutom längd och kön bestäms även vikt och ålder. Muskelprov från alla sjöar(tabell 2) analyseras avseende kvicksilver. Leverprov (blandprov på samma sätt som för muskel) från sjöarna Runn (16B), Amungen (S19), Finnhyttedammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24) och Forssjön (S25) analyseras på metaller enligt tabell 2 och 3. Vid lokal S19 analyseras dessutom krom och nickel i lever. I sjöarna Grycken (S12) och Runn (S16B) genomföres årlig insamling av liten abborre för analys. I Grycken anlsyseras endast Hg i blandprov av muskel, medan vid station 16 B i Runn utföres analyser av 10 enskilda abborrar avseende såväl Hg i muskel som

4 4(4) metaller i lever för att beskriva mellanårsvariation och spridning mellan individer respektive år. I de fall där ordinarie provfiske ej ger tillräckligt material skall riktat fiske mot önskad abborre genomföras. 4.3 Kadmium och kvicksilver i abborre och strömming från Bottenhavet Var sjätte år insamlas abborre resp strömming för beredning av blandprov och analys av Cd och Hg enligt metodik urvecklad vid Naturhistoriska riksmuseet. Insamling genomföres år Provbankning av fisk för senare analys miljögifter. Från ett urval av sjöarnas längs Dalälven (Idresjön. Siljan, Runn, Åsgarn och Bäsingen) och från Bottenhavet sparas fiskmaterial (abborre från sötvatten, samt abborre och strömming från Bottenhavet) på Naturhistoriska riksmuseet för att möjliggöra senare analys av miljögifter som pågående screeningverksamhet identifierar. Provbankning genomföres i samband vid provfisken år 2012 under förutsättning att lagringsutrymme kan tillhandahållas av Naturhistoriska riksmuseet. 5. Rapportering. Föreningsmedlemmar och tillsynsmyndighter skall ha tillgång till innevarande års mätresultat via DVVF:s hemsida ( snart analyserna slutförts. Kvalitetssäkrade grunddata lagras och eponeras hos nationella datavärdar så att förbundets medlemmar, tillsynsmyndigheter och allmännhet kan ta del av data för bearbetning och presentation. Data överföres årligen till berörda datavärdar efter att årsrapporten färdigställts. Årsrapporterna skall, förutom att innehålla program och basdataappendi, belysa aktuellt miljötillstånd och dess utveckling i förhållande till naturlig och antropogen påverkan samt miljöförbättrande åtgärder. Årsrapporten skall tillställas föreningsmedlemmar och berörda myndigheter senast tio månader efter avslutat mätår.

5 Tabell 1: SRK-DALÄLVEN provtagning i rinnande vatten stationsnamn Q-mätning mätvariabler (antal provtagningar/år) bas jonbalans Me-vatten Si-alger (prov /6 år) finans 1b. Görälven Ersbo, SMHI Fulan Fulunäs, SMHI Yttermalung SMHI, prop Vanån SMHI, prop Dala Järna SMHI, prop Mockfjärd Mockfj. SMHI NMÖ 9. Idre Idre 3, SMHI Grövlan SMHI, HBV/PULS Rot Åsens krv SMHI Rotälven SMHI, prop RMÖ 13a.Blålägan SMHI, HBV/PULS Evertsberg SMHI, HBV/PULS Mora/Spjutmo Spjutmo, SMHI PULS? Oreälven SMHI, HBV/PULS Gråda Gråda, SMHI Forshuvud Forshuvud, SMHI Tunaån SMHI, HBV/PULS a. Hyttingån Hyttingsheden SMHI RMÖ 22D. Gruvbäcken Flygelmätning vid prov Torsång SMHI, prop Grycken inl. SMHI, HBV/PULS Varpan utl. SMHI, HBV/PULS Slussen SMHI, HBV/PULS Lillälven SMHI, prop Ljusterån SMHI, HBV/PULS Långhag Långhag, SMHI Långshytteån SMHI, HBV/PULS Broån SMHI, HBV/PULS Forsån SMHI, HBV/PULS a. HerrgårdsdammeSMHI, HBV/PULS Näs bruk Näs, SMHI Årängsån SMHI, HBV/PULS Gysinge SMHI, prop Älvkarleby Älvkarleby, SMHI NMÖ K1 Tandån(Klarälven) SMHI, HBV/PULS 12 1

6 Tabell 2: SRK-DALÄLVEN provtagning i sjöar stationer vattenkemi (prov /år) sedimentkemi vätplankton bottenfauna provfiske och Hganalys Mefisk bas jonbalans Me prov/6 år prov/år prov/6 år insats/6 år prov/6 år S1 Venjansjön S2 Idresjön S3 Särnasjön S4A Siljan 4 1 S4B Siljan S4C Siljan 4 1 S4D Siljan 4 1 S5 Skattungen S6 Orsasjön S7 Amungen S8 Stora Ulvsjön S9 Långsjön S10 Rällsjön S11 Gopen S12 Grycken S13 Rogsjön S14 Svärdsjön S15 Vikasjön S16A Runn S16B Runn * 60 S16C Runn S17 Ljustern S18 Grycken S19 Amungen S20 Brunnsjön S22 Finnhyttedammsjön S23 Gruvsjön S24 Åsgarn S25 Forssjön S26 Bollsjön S27 Bäsingen S28 Rossen S29 Molnbyggen Långsjön TH

7 Tabell 3: Kemiska mätvariabler i SRK Dalälven Variabel Bas, sjöar Bas, v-drag Jonbalans Me-vatten Sediment Me- abborre Bottenhavet Vattenföring Kont Vattenstånd Kont Siktdjup Vattentemp Profil Konduktivitet/Salinitet Profil Syrgas Profil ph Alkalinitet/aciditet Svavelväte Färg/filtrabs420nm TOC TP PO4-P TN NO3-N+NO2-N NH4-N Ca Mg Na K Cl SO4-S Järn Mangan Zink Bly Koppar Kadmium Krom * Krom (VI) * Nickel * * Molybden * Kvicksilver Vattenhalt Organisk halt Chl. a *markerade mätvariabler analyseras vid ett urval av stationerna

8 Tabell4: SRK-Dalälven provtagning i Bottenhavet stationer Vattenkemi Chl a Vätplankton Bottenfauna Hg +Cd i fisk bas (prov/år) Me (prov/år) (prov/år) prov/år prov/6år blandprov/6 år B1 Billudden B2 Långsandsörarna B3 Skutskär B4 Eggegrund