Dalälvens Vattenvårdsförening

Transkript

1 Dalälvens Vattenvårdsförening Samordnad recipientkontroll i Dalälven Vattenkemi, växtplankton och metaller i fisk Fryksta 2014

2

3 Dalälvens Vattenvårdsförening Samordnad recipientkontroll i Dalälven Vattenkemi, växtplankton och metaller i fisk Fryksta 2014

4

5 ISSN Rapport för Dalälvens Vattenvårdsförening utformad av Mats Tröjbom, Mats Tröjbom Konsult AB och Lennart Lindeström, Svensk MKB AB. Böril Jonsson, Allumite AB, har tagit alla fotografier. Omslagsbild: Vikasjön där Kyrkbytjärnen mynnar. Undersökningsresultaten från år kan Du översiktligt läsa om i denna rapport. Om Du är intresserad av fler detaljer, som exempelvis enskilda mätresultat för en specifik lokal, hänvisar vi till underlagsrapporterna som finns på föreningens hemsida, År har varit ett normalt undersökningsår i den meningen att det omfattat undersökningar av vattenkemi, växtplankton i sjöar och Bottenhav, samt metaller i fisk i några enstaka sjöar. År 2012 undersöktes även kiselalgsamhällen, sediment och bottenfaunasamhällen samt genomfördes provfisken. För de kemiska analyserna svarar sedan 2009 laboratoriet vid Institutionen för Vatten och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, medan övriga moment utförs av samma personer och företag som varit med sedan föreningens start 1989 (se rapportens baksida). Hur mår Dalälvens sjöar? I en sammanställning av undersökningar av växter och djur i Dalälvens sjösystem som gjorts i föreningens och Länsstyrelsen i Dalarnas regi har vi presenterat en intressant syntes med titeln Så mår Dalälvens sjöar, som finns att ladda ner från I rapporten kan Du läsa om vilken betydelse variationer i vattenkvalitet, omgivningsförhållanden och mänsklig påverkan har för växt- och djurlivet i älvens sjöar. Sammanställningen gjordes 2011 men är fortfarande högst aktuell. Föreningen är huvudman för Dalälvens Vattenråd. Under de senaste åren har en styrgrupp bildats och stadgar för vattenrådet fastställts. Under de fyra år som Dalälvens Vattenråd har drivits av föreningen har det anordnats ett antal vattendagar med aktuella teman kopplade till vattenverksamhet, vilket även har fortsatt under. Vattenrådet är en mötesplats där olika intressenter ska kunna få och ge information och framföra synpunkter på hur Dalälven och dess avrinningsområde bör förvaltas. Läs mer om vattenrådet på Även det nu pågående undersökningsåret 2014 är ett normalår i så måtto att det omfattar undersökningar av vattenkemi och växtplankton samt metaller i fisk i några sjöar. Fryksta Falun Lennart Lindeström Svensk MKB AB Kenneth Collander DVVF:s ordförande Svensk MKB Miljökonsekvensbeskrivning AB Fryksta, Olles väg 4, KIL Tel: , fax: , epost: lennart.lindeström@svenskmkb.se

6

7 Innehåll Årsrapportering... 1 DVVF:s webbplats... 2 Temperatur, nederbörd och vattenflöde... 3 Vattenkemi... 5 Noterade händelser och avvikelser... 6 Uppföljning av notiser i tidigare årsrapporter... 8 Syreförhållanden Växtplankton Metaller i fisk Bilagor 1. Vattenkemi Rinnande vatten 2. Vattenkemi Sjöar 3. Vattenkemi Bottenhavet 4. Kartor över provtagningsstationer

8

9 Samordnad recipientkontroll i Dalälven - undersökningsresultat Årsrapportering I denna tryckta årsrapport sammanfattas DVVFs mätningar under i Dalälvens vattendrag, sjöar och berörda del av Bottenhavet. Utöver de vattenkemiska mätningarna redovisas också årets väder och vattenflöden, samt de årliga plankton- och fiskundersökningarna översiktligt. Årsrapporten finns även att tillgå på webbplatsen tillsammans med ytterligare material (Tabell 1). Denna tryckta årssammanställning distribueras huvudsakligen till föreningens medlemmar. Redovisningen av vattenkemin fokuserar på avvikelser och förändringar i ett relativt kort perspektiv. En detaljerad redovisning av enskilda mätvärden återfinns i tabellbilagorna tillsammans med medelvärden, avvikelser och andra statistiska beräkningar. Avvikande observationer och noterbara händelser eller förändringar under året lyfts fram och kommenteras i texten. I de återkommande temarapporterna utvärderas långsiktiga trender och samband, exempelvis om metaller (1999), närsalter (2002), ämnestransporter (2004) och Dalävens sjöar (2010). Figur 1. Rampen där provtagningsbåten sjösätts i Rudöviken vid Näs Bruk, en bit uppströms Näs kraftstation. Viken är en populär abborrfiskeplats både sommar och vinter. 1

10 DVVF:s webbplats Tyngdpunkten för årsrapporteringen ligger sedan några år på föreningens webbplats (Figur 2). Webbplatsen uppdateras kontinuerligt med såväl aktuell information om föreningen som annan information av intresse för undersökningsverksamheten. Här hittar du också allmänna uppgifter om föreningen och dess medlemmar. Dessutom finns kortfattad information om Dalälven, mätdata, och föreningens publikationer, samt för föreningens medlemmar även dagordningar, protokoll etc. Figur 2. Sidan med kontaktuppgifter på DVVF:s webbplats. I Tabell 1 sammanfattas vilka delar som ingår i den tryckta årsrapporten och vilka delar som enbart återfinns på föreningens webbplats. Vissa uppgifter som rör program, metodik, specifika artlistor m.m. finns enbart på webbplatsen. Växtplanktonundersökningarna och provfiskena är översiktligt beskrivna i den tryckta årsrapporten, medan en mer utförlig redovisning finns tillgänglig på hemsidan. Tabell 1. års rapportering på DVVF:s webbplats respektive tryckt rapport. Huvudmoment Delmoment Tryckt rapport Webplats Årsrapport Huvudtext X X Aktuellt kontrollprogram Metoder Vattenkemi Växtplankton Bilaga 1 - Vattendrag Bilaga 2 - Sjöar Bilaga 3 - Bottenhavet Jonbalans Växtplankton i sjöar Basdata - artlistor Basdata - alggrupper Växtplankton i Bottenhavet Kvicksilver i gädda från Grycken X A X Metaller i abborre från Runn X A X Mätosäkerhet Fältiakttagelser Kartbilaga Bilaga 4 X X A En förkortad version redovisas i den tryckta årsrapporten och en utförligare version återfinns på webbplatsen. X X X X A X A X X X X X X X X X X X X 2

11 Temperatur, nederbörd och vattenflöde blev ett varmare år än 2012 och hela Sverige hade en årsmedeltemperatur över det normala (jämfört med perioden ). I Dalälvens avrinningsområde var medeltemperaturen mellan 1 och 1,4 grader högre än normalt. Södra Sverige fick mindre nederbörd än normalt, medan norra Sverige fick normal, eller något mer är normal nederbördsmängd. I ett nationellt perspektiv var nederbörden ovanligt låg i just Dalälvens avrinningsområde med cirka 70-80% av normal årsnederbörd. Till exempel regnade det i Falun-Lugnet endast 414 mm, vilket är den minsta årsnederbörden sedan 1947 a. SMHI mäter fortlöpande nederbörden i bl.a. Särna och Falun och vid dessa stationer föll under perioden januari till april ovanligt lite nederbörd (Figur 4). Även juli, september och november var ovaligt torra månader, medan maj, augusti och december var blötare, i synnerhet i Särna där nederbörden var betydligt större än normalt dessa månader. Vid Näs Bruk i Dalälvens huvudfåra var årsmedelvattenföringen under också ovanligt låg jämfört med genomsnittet för perioden enligt Figur 3. Jämför man årsavrinningen per ytenhet mellan de nedre delarna av Dalälven (Näs Bruk och Älvkarleby), med Västerdalälven (Mockfjärd) respektive Österdalälven (Gråda), kan man konstatera att avrinningen var ovanligt låg för samtliga delar av avrinningsområdet enligt Tabell Vattenföring vid Näs Bruk Årsmedel (m 3 /s) Figur 3. Vattenföring vid Näs bruk. Årsmedelflöden för perioden Även i Oreälven var vattenföringen lägre än normalt med undantag av årets första månader (Figur 4). Vattnets medeltemperaturer var relativt normala under med undantag av september då vattentemperaturen var något förhöjd jämfört med genomsnittet för (Figur 4). a Årets väder 2011, 3

12 Tabell 2. Medelvattenföring och avrinning vid fyra stationer i Dalälvens huvudfåror b. Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Årsavrinning (mm/år) Mockfjärd Gråda Näs bruk Älvkarleby Nederbörd - Särna Nederbörd - Falun mm/mån mm/mån Månad Månad Vattenflöde - Näs Vattenflöde - Oreälven m 3 /s 300 m 3 /s Månad Månad Vattentemperatur - Rotälven Vattentemperatur - Gysinge C C Månad Månad Figur 4. Överst - månadsnederbörden i Särna och Falun under (staplar) jämfört med genomsnittet för perioden (kurva). Uppgifter från SMHI. Mitten Månadsvattenföringen vid Näs Bruk och Oreälven (staplar) jämfört med genomsnittet för perioden 1920/ (kurva). Uppgifter från SMHI. Nederst - vattnets temperatur som månadsmedelvärden i Rotälven och i nedre Dalälven vid Gysinge under (staplar) jämfört med genomsnittet för perioden (kurva). b Data från SMHI 4

13 Vattenkemi I det här avsnittet beskrivs de vattenkemiska provtagningar som utförts i sjöar, vattendrag och Bottenhavet under. Redovisningen är fokuserad på avvikelser och trender i ett relativt kort perspektiv, cirka 5 år, medan samtliga mätresultat för redovisas per station i bilagorna 1-3 i denna rapport. På webbplatsen finns kompletterande sammanställningar av vattenkemiska data, till exempel jonbalanser i vattendrag och redovisning av mätosäkerheter. Som tidigare beskrivits har bytet av analyslaboratorium medfört vissa systematiska haltförändringar för främst fosfatfosfor och ammoniumkväve, vilket redovisas under mätosäkerheter på webbplatsen. Några data saknas jämfört med tidigare årsrapporteringar och aktuellt kontrollprogram. För molybden saknas data för stationerna Mockfjärd, Gråda, Näs Bruk och Älvkarleby. För de tre första stationerna, där data tidigare utan kostnad hämtats från den nationella miljöövervakningen, har mätningarna upphört. För stationen Älvkarleby där molybden ingår i DVVFs kontrollprogram saknas data för beroende på ett misstag som gjorts på laboratoriet c. Fluoridanalyser har under tidigare år redovisats för många stationer utan att de ingått i DVVFs kontrollprogram beroende på att dessa data erhållits på köpet tillsammans med klorid och sulfatanalyserna. På grund av nya rutiner på analyslaboratoriet sker detta inte längre. För sjön Amungen i Hedemora (S19) där fluorid ingår i kontrollprogrammet saknas dock data för på grund av att det felaktigt står i kontrollprogrammet att analyser istället skall ske i sjön Grycken i Hedemora (S19). Felaktigheterna har rättats till, men saknade data har inte gått att återskapa. Figur 5. Under det torra året passerade inget vatten det så kallade skibordet i Forsån i början av augusti. Konstruktionen används tillsammans med mätskalan (pegeln) till höger i bild för att beräkna vattenflödet i ån. c Utredning i avvikelserapport , Kemiska analyslaboratoriet, Institutionen för Vatten och miljö, SLU 5

14 Noterade händelser och avvikelser Här redovisas översiktligt de noterade avvikelser och trender som registrerats i sjöar, vattendrag och Bottenhavet under. Dessa avvikelser kan bero på klimatvariationer, förändrade utsläpp, eller genomförda åtgärder i vattendrag och sjöar. Den låga nederbörden påverkade vattenkemin vid många stationer Den låga nederbörden påverkade vattenkemin generellt vid många stationer genom längre uppehållstider i mark och förändrade flödesvägar för grundvattnet (Figur 5). Den längre uppehållstiden i marken medför i regel att vattnet i avrinningen blir mer koncentrerat med avseende på buffrande vittringsprodukter, vilket avspeglas i förhöjd alkalinitet, högre halter av till exempel kalcium och högre ph. Halten av organiskt material, och metaller som är associerade till organiskt material, blir istället lägre i avrinningen på grund av de djupare flödesvägarna ett torrt år. Vid ett flertal stationer i Dalälvens avrinningsområde observeras således förhöjd alkalinitet i kombination med låga halter av TOC och metaller som bly, exempelvis vid Mockfjärd i Västerdalälven och i Rotälven i Österdalälven. Figur 6. Fiske efter harr i Leknäsforsen nedströms Näs Bruk i oktober då vattenflödet var bara hälften av normalt flöde denna månad. Belastningstopp i Grövlan under mars I Grövlan (station 10) observerads i mars en topp med förhöjda halter av ammoniumkväve (130 µg/l) och totalfosfor (13 µg/l) jämfört med tidigare femårsperiod. Motsvarande haltökningar har förekommit under senvintern både i Grövlan och Idresjön nedströms under perioden och speglar sannolikt belastningstoppar till följd av vinterturismen i området. 6

15 Höga halter av närsalter i Gruvbäcken i april I Gruvbäcken (station 22D) registrerades under våren cirka 10 gånger förhöjda halter av organiskt material (54 µg/l TOC) och närsalter jämfört med genomsnittet för perioden Det gäller främst ammoniumkväve ( µg/l) men även totalfosfor (280 µg/l). En motsvarande topp observerades i mars Eftersom övriga observationer ligger i nivå med genomsnittsvärdena för perioden är det sannolikt fråga om en tillfällig episod under vårfloden som fångats upp av mätningen. Ökande kvävehalter i Hyttingån Under den senaste 5-årsperioden tenderar halterna av totalkväve att ha ökat något i Hyttingån (Figur 7). Den största förändringen syns för ammoniumkvävefraktionen vintertid, där högre toppar registreras vid fler tillfällen under jämfört med vad som varit normalt under föregående period. Orsaken till detta mönster skulle kunna vara en förändrad syresituation i en sjö uppströms mätpunkten Totalkväve Ammoniumkväve µg/l Figur 7. Kvävehalter i Hyttingån (station 22A). Under den senaste 5-årsperioden verkar halterna av totalkväve att ha ökat något och den största förändringen syns för ammoniumkvävefraktionen vintertid. Frisättning från bottensedimenten i Gruvsjön och Herrgårdsdammen I Gruvsjön uppmättes under ovanligt låga syrgashalter i bottenvattnet. Vid tre mättillfällen var syrgashalten 0 mg/l och vid den fjärde mätningen <1 mg/l, vilket innebär att syrefria förhållanden sannolikt var rådande under hela. Vid dessa tillfällen observerades samtidigt mycket förhöjda halter av järn och ammoniumkväve, vilket tyder på att det skett en frisättning från sedimenten av dessa ämnen till följd av den reducerande (syrefria) miljön. Att nitratandelen av totalkvävefraktionen också har minskat förstärker intrycket av att den kemiska miljön förändrats i riktning mot mer reducerade förhållanden i sjöns bottenvatten. Det finns inga tydliga indikationer på vad som orsakat 7

16 dessa förändringar bland övriga mätvariabler, och inte heller att metaller som zink eller kadmium skulle ha frisatts. Även i Herrgårdsdammen (station 34A) i Garpenbergsån strax nedströms Gruvsjön registrerades i april kraftigt förhöjda halter av totalfosfor (77 µg/l), järn och mangan. Det är oklart om det finns en direkt koppling mellan situationen i Gruvsjön och den i Herrgårdsdammen. Eventuellt orsakade försämrade syreförhållanden en frisättning av dessa ämnen även från bottensedimenten i Herrgårdsdammen, kanske på grund av låg vattenföring. De förhöjda halterna av fosfor i Herrgårdsdammen utgör en indikation på att det är ett lokalt fenomen snarare än en direkt påverkan från den uppströms liggande Gruvsjön Ytvatten Bottenvatten 12 Syrgashalt (mg/l) Figur 8. Syrgashalt i Gruvsjöns yt- och bottenvatten under perioden registrerades en serie ovanligt låga syrgashalter i bottenvattnet. Uppföljning av notiser i tidigare årsrapporter I det här avsnittet följs notiser i tidigare årsrapporter upp, antingen för att situationen förbättrats sedan föregående beskrivning, eller för att de, oftast oförklarade avvikelserna, har observerats även under det gångna året. Fortsatt låga metallhalter vid Yttermalung Under perioden samt 2010 observerades förhöjda koppar- och zinkhalter i Västerdalälven vid Yttermalung vid ett antal tillfällen vintertid. Sedan 2011 har inga förhöjda metallhalter noterats vid denna station. 8

17 Förändringar i vattenkemin i Tunaån I Tunaån (station 22) uppmättes under ovanligt hög alkalinitet, förhöjt ph och förhöjda halter av till exempel kalcium, jämfört med föregående 5-år period. Som tidigare noterats inträffade 2007/2008 en drastisk sänkning av ph i Tunaån och sedan dess har ph och alkalinitet gradvis återgått till de nivåer som rådde innan nivåskiftet. Det är troligt att det torra året har förstärkt denna trend. Jämfört med den uppströms liggande stationen Hyttingån (22A) är buffertkapaciteten i Tunaån (22) generellt sett mycket god och de noterade förändringarna pekar i en gynnsam riktning. Fortsatt förhöjda kadmiumhalter i Långshytteån Sedan januari 2009 har det uppmätts förhöjda kadmiumhalter i Långshytteån och sjön Amungen i Hedemora motsvarande en källa på cirka 10 kg kadmium per år. År registrerades den högsta kadmiumhalten hittills i bottenvattnet sedan mätningarna startade, 0,32 µg/l (Figur 10). Det är tydligt att kadmiumhalterna i Amungens ytvatten varierar kring en ny medelnivå på cirka 0,08 µg/l, medan bottenvattnet håller en medelhalt på 0,16 µg/l. Figur 9. Det är mycket sparsamt med vassbälten i sjön Amungen, Hedemora. Utflödet i Långshytteån uppvisade under samma period en aning lägre medelhalt på 0,07 µg/l, vilket sannolikt speglar utspädning av tillkommande vatten nedströms Amungen, givet att medelvärdena är representativa. Den troligaste förklaringen till detta mönster är som tidigare spekulerats att kadmiumkällan antingen finns i anslutning till bottenvattnet eller att ett eventuellt utsläpp transporteras dit, till exempel på grund av densitetsskillnader mellan inflödet och sjövattnet. Utredningar pågår för att bringa klarhet i orsakssambanden. 9

18 Förändringar i bottenvattnet i nordvästra Runn I augusti uppmättes återigen låga syrgashalter i bottenvattnet vid station S16A i den nordvästra delen av Runn. De låga syrgashalterna åtföljdes av höga halter av ammoniumkväve och fosfatfosfor, samt avvikande höga värden på konduktivitet och alkalinitet jämfört med föregående tidsperiod. Inga andra stationer i Runn uppvisade motsvarande mönster. Orsaken till den förändrade situationen i bottenvattnet är oklar, men det är sannolikt en lokal källa, till exempel avloppsvatten med högre salthalt än Runn Långshytteån (30) Amungen (ytvatten) Amungen (botten) 0.25 Kadmiumhalt (µg/l) Amungen botten 0,16 µg/l Amungen yta 0,08 µg/l Långshytteån 0,07 µg/l Figur 10. Kadmiumhalter i Långshytteån (station 30) och i sjön Amungen i Hedemora (station S19). De streckade linjerna representerar medelhalterna under perioden 2009 till. Syreförhållanden År var syreförhållandena under vinterperioden överlag markant sämre än något annat år under perioden I 17 av sjöarna registrerades i mars syrgashalter understigande 1 mg/l mot normalt 2-3 sjöar. Under sommaren var syrgassituationen också mer ansträngd jämfört med tidigare år, med sammanlagt 13 sjöar med halter understigande 1 mg/l mot normalt 7-9 sjöar (Tabell 4). De generellt sett ansträngda förhållandena i sjöarna under vintermånaderna är sannolikt klimatrelaterade var ett ovanligt blött år som följdes av det ovanligt torra året. En möjlig förklaring till det observerade mönstret kan vara att ovanligt stora mängder organiskt material nådde sjöarna under det blöta 2012, och att nedbrytningen av detta material förbrukade syrgas under, vilket fick märkbara konsekvenser eftersom vattenomsättningen var ovaligt låg. I sjön Grycken i Hedemora var syrgashalten i bottenvattnet ovanligt låg under. Vid tre av fyra mättillfällen registrerades halter understigande 1 mg/l, och så dåliga syreförhållanden har inte registrerats något år sedan DVVF började sina mätningar Normalt är syrgashalten lägre än 1 mg/l endast vid något tillfälle per år. 10

19 Tabell 4. Registrerade syrgashalter (mg/l) i sjöarna inom Dalälvens avrinningsområde. Värdena i tabellen utgörs av minimivärden för vinter- (november-maj) respektive sommarperioden (juni-oktober). Syrgashalter lägre än 1 mg/l är gulmarkerade. Vinter Station S1 Venjansjön S2 Idresjön S3 Särnasjön S4A Siljan, Solviken S4B Siljan, Storsiljan S4C Siljan, Rättviken S4D Siljan, Österviken S5 Skattungen S6 Orsasjön S7 Amungen, Rättvik S8 Stora Ulvsjön S9 Långsjön, Romme S10 Rällsjön S11 Gopen S12 Grycken, Falun S13 Rogsjön S14 Svärdsjön S15 Vikasjön S16A Runn, Nv S16B Runn, C S16C Runn, S S17 Ljustern S18 Grycken, Hedemora S19 Amungen, Hedemora S20 Brunnsjön S21 Rafshytte-Dammsjön S22 Finnhytte-Dammsjön S23 Gruvsjön S24 Åsgarn S25 Forssjön S26 Bollsjön S27 Bäsingen S28 Rossen S29 Molnbyggen S30 Långsjön, Tuna H Sommar Station S1 Venjansjön S2 Idresjön S3 Särnasjön S4A Siljan, Solviken S4B Siljan, Storsiljan S4C Siljan, Rättviken S4D Siljan, Österviken S5 Skattungen S6 Orsasjön S7 Amungen, Rättvik S8 Stora Ulvsjön S9 Långsjön, Romme S10 Rällsjön S11 Gopen S12 Grycken, Falun S13 Rogsjön S14 Svärdsjön S15 Vikasjön S16A Runn, Nv S16B Runn, C S16C Runn, S S17 Ljustern S18 Grycken, Hedemora S19 Amungen, Hedemora S20 Brunnsjön S21 Rafshytte-Dammsjön S22 Finnhytte-Dammsjön S23 Gruvsjön S24 Åsgarn S25 Forssjön S26 Bollsjön S27 Bäsingen S28 Rossen S29 Molnbyggen S30 Långsjön, Tuna H

20 Växtplankton En detaljerad beskrivning av årets mätresultat över växtplanktonsamhällena (fytoplankton) i sjöar och berörda del av Bottenhavet finner Du på föreningens hemsida, Nedan sammanfattas resultaten för i korthet. År påträffades sammanlagt drygt 140 algarter i de 29 undersökta sjöarna i Dalälven. Artrikast var Bollsjön i nedre Forsån med 65 arter, tätt följt av Forssjön och Åsgarn i samma vattensystem, samt Vikasjön. Artfattigast var som så många år tidigare Gruvsjön med endast 23 arter, följt av Brunnsjön med 25 arter. Brunnsjön avviker detta år eftersom det där brukar finnas arter vid augustiprovtagningen. Genom att beräkna diversitetsindex erhålls ett mått på hur individerna fördelas mellan arterna. Högre diversitet innebär jämnare fördelning och större mångfald. Högst diversitet i augusti registrerades i fem förhållandevis näringsfattiga sjöar med en jämn fördelning av algindividerna mellan de förekommande arterna. Den lägsta diversiteten uppvisade Bäsingen, som egentligen är en utvidgning av Dalälven. Här orsakades den låga diversiteten av en dominerande förekomst av en blågrönalg, Synechococcus sp., som ensam svarade för närmare 85 % av antalet individer i sjön. Rekylalgen Chryptosomonas ovata är den mest typiska algen för Dalälvens sjöar (Figur 11). Denna s.k. flagellat förekom i augusti i alla sjöarna utom Idresjön och Rogsjön, ofta i betydande biomassa. Cryptomonas och övriga flagellater är stapelföda för djurplankton. Deras populationsdynamik regleras starkt av djurplanktonens betning och en plötslig avsaknad hänger ofta ihop med en tillfällig hög produktion av djurplankton och därmed stark betning. Förutom genom fotosyntes drygar Cryptomonas ut menyn med bakterier och skaffar sig på så sätt fördel i kampen för de ofta knappa resurserna i sjöarna. Figur 11. Chryptomonas ovata (rekylalg) kan ses som en karaktärsart för Dalälvens sjöar. Den har allsidiga krav och är därför allmänt förekommande. 12

21 FAKTARUTA om alggrupper Blågrönalger (Cyanophyta/Cyanobakterier) Blågrönalgerna är den mest primitiva alggruppen och den moderna taxonomiska uppfattningen är att de är fotosyntetiserande bakterier. På grund av deras extrema tolerans för speciella ekologiska miljöer hittar man dem i Antarktis is, i vulkaniska källor, i extremt näringsrika eller näringsfattiga miljöer. Vissa arter kan binda kväve från luften, vilket innebär att kvävebrist inte begränsar deras utveckling, vilket kan vara en stor konkurrensfördel i vissa miljöer. Vissa blågröna alger kan bilda gifter som kan vara skadliga för djur och människor. Rekylalger (Cryptophyta) Rekylalgerna är encelliga, gisselförsedda fritt simmande organismer som både kan fotosyntetisera och äta andra organismer. De trivs bra i näringsrika, planktonrika vatten. Vissa individer lever endast som djur, eftersom de saknar förmågan till fotosyntes. Ofta indikerar dessa alger näringsrik till mycket näringsrik vattenkvalitet. Pansarflagellater (Dinophyta/Pyrrhophyta) Pansarflagellaterna är brunaktiga, encelliga alger med två gissel. Det finns även färglösa heterotrofa (djuriska) former. Det finns få arter i sötvatten jämfört med i havet, där dessa typiska planktonalger kan förgifta människor via födan. I Dalälvens sjöar förekommer de mest under sommarmånaderna och signalerar i de flesta fall bra vattenkvalitet. Häftalger (Prymnesiophyta/Haptophyta) Tidigare var häftalgerna en underordnad klass till gruppen guldalger. Avgörande skillnader i uppbyggnad och levnadssätt motiverade dock att gruppen lyftes upp till ett eget fylum. Häftalgerna är encelliga alger med två gissel och ett kortare fångstorgan. De är aktiva jägare men har också möjlighet till fotosyntes. Det finns giftiga arter i gruppen. Guldalger (Chrysophyta, Heterokontophyta, Chromophyta, Ochrophyta) utom kiselalger Guldalgerna har bruna, brungröna eller gulgröna nyanser, vilket gett upphov till gruppens namn på svenska. En undergrupp, kiselalgerna behandlas separat pga. deras jämförelsevis stora representation i de undersökta sjöarna, samt pga. deras ekologiska karaktär. Vissa arter guldalger saknar fotosyntetiserande förmåga och lever endast som djur. Kiselalger (Bacillariophyceae) undergrupp till Guldalger Kiselalgerna, som utgör en undergrupp till guldalgerna, bildar ett karaktäristiskt kiselskal där den extra vikten kompenseras av oljefylld vakuol. Cellerna lever antingen enstaka eller bildar kolonier. Planktoniska kiselalger har vanligtvis ett stort produktionsmaximum på våren och ett mindre på hösten. De kräver kisel för att kunna bygga upp skalet och tillgången på löst kisel kan vara begränsande för kiselalgernas tillväxt. Kiselalgerna kan under vintern bilda stor biomassa på isens undersida. Med denna strategi kan de konkurrera ut andra alger under våren. Ögonalger (Euglenophyta) Ögonalgerna är encelliga, solitära, gisselförsedda alger. I cellens främre del finns en fördjupning från vilket gisslet utgår och nära svalget finns en ögonfläck. Vissa arter fotosyntetiserar, men tar även upp organiskt material från vattnet, äter bakterier, detritus och mindre alger. Grönalger (Chlorophyta) Grönalgerna är mest lika växtrikets högre utvecklade representanter som mossor, ormbunkar och fröväxter. De trivs under sommarperioden när det råder extrem brist av näringsämnen i vattnet. När algerna konkurrerar om den lösta fosforn kommer grönalgernas framgångsrika strategi till sin rätt; De bildar en hinna som inte kan angripas av de planktonätande djurens matsmältningsorgan vilket gör att de oskadda passerar genom tarmkanalen. Då har de dessutom möjlighet att ta upp fosfor från tarminnehållet hos den betande organismen för att på så sätt ladda upp den egna fosforreserven. 13

22 I Bottenhavet dominerades algsamhället av blågrönalger och kiselalger, som tillsammans svarade för % av biomassan vid provtagningstillfället i augusti (Figur 12). Bland de uppmärksammade blågrönalgerna dominerades biomassan, liksom föregående år, av arten Aphanizomenon flos-aquae, som egentligen är en sötvattenart med både giftiga och ogiftiga former. B1 B2 B3 Blågrönalger Rekylalger Dinoflagellater Kiselalger Grönalger Övriga B4 Figur 12. Biovolymens fördelning på alggrupper på de fyra stationerna i Bottenhavet i slutet av augusti. Metaller i fisk Årligen analyseras kvicksilver i gädda från Grycken nordväst om Falun, och metallerna koppar, bly, zink, kadmium och kvicksilver i abborre från Runn. Fr.o.m infångas även abborre från Grycken för kvicksilveranalys. En detaljerad beskrivning av årets mätresultat återfinns på DVVF:s hemsida, I Grycken låg kvicksilverhalten i gädda på i stort sett samma nivå som under de närmast föregående åren (Figur 13). I abborre registrerades något lägre kvicksilverhalt (0,29 mg/kg) jämfört med året innan (0,34 mg/kg). Frånsett mätningarna åren har kvicksilverhalten i Gryckens gäddor legat relativt stabilt på nivån 0,6-0,8 mg/kg. Detta är något högre än genomsnittet för Dalälvens sjöar (0,53 mg/kg), men samtidigt en relativt normal kvicksilverhalt för gädda i länets skogssjöar d. Sedan 1999 undersöks årligen metallhalter i abborrvävnad från centrala Runn, kvicksilver i muskel och zink, koppar, kadmium och bly i lever. Sedan några år bestäms även halten krom och nickel i lever. Enskilda analyser görs på ett tiotal jämnstora abborrar av honkön. Resultaten för fyra av metallerna presenteras i Figur 14. d Lindeström, L. & Tröjbom, M. (2010). Metallhalter i fisk i Dalälvens sjöar - faktorer som påverkar och förändringar över tid. Länsstyrelsen Dalarnas län, Rapport 2010:12. 14

23 1,4 1,2 Kvicksilver i 1kg-gädda 1 mg/kg färskvikt 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Figur 13. Kvicksilver i gädda (muskel) i sjön Grycken under perioden I figuren redovisas resultatet efter viktnormering enligt den metod som anses mest tillförlitlig e. En signifikant haltminskning kan konstateras sedan 1999 för kadmium och sedan 2001 för koppar. Blyhalten i abborrlever och kvicksilverhalten i abborrmuskel uppvisar istället en tendens till haltökning fram till det aktuella undersökningsåret. År uppvisar istället båda metallerna en återgång till en haltnivå som rådde flera år tillbaka i tiden. Om detta är en tillfällig haltminskning eller en början till en återgång till bestående lägre haltnivåer får kommande undersökningar visa Koppar Kadmium µg/g Ts µg/g Ts µg/g Ts ,30 0,25 0,20 0,15 0,10 Bly µg/g Ts 0,5 0,4 0,3 0,2 Kvicksilver 0,05 0,1 0,00 0, Figur 14. Metallkoncentrationer i vävnader hos abborrhonor från centrala Runn Koppar, bly och kadmium avser levervävnad (mg/kg torrsubstans) och kvicksilver muskelvävnad (mg/kg färskvikt). Halterna representerar aritmetiska medelvärden av 10 individer i storleken cm. Intervallen beskriver variationen som 95 % konfidensintervall. e Meili, M. m.fl Kvicksilver i fisk och födodjur i 10 skånska sjöar år Rapport för Länsstyrelsen i Skåne. 15

24 Jämfört med metallhalten i abborre från opåverkade sjöar i Dalarna (se årsrapporten för undersökningsåret 2006) ligger halten för zink, koppar och bly i abborrlever idag på en normal eller måttligt förhöjd nivå, medan kadmiumhalten fortfarande är tydligt förhöjd. Av tabellbilagan framgår att även metallerna krom och nickel, vilka normalt inte förknippas med avfall från Falu koppargruva, uppvisade en viss haltförhöjning hos flera fiskar från Runn. Som påtalats i tidigare årsrapporter finns det mycket som talar för att haltförhöjningen av fiskens kvicksilverhalt under senare år har samband med den minskade tillförseln till sjön av i första hand zink. Zink och kvicksilver har i flera andra recipienter visat på en trolig konkurrens dem emellan på så sätt att avvikande låga kvicksilverhalter i fisk uppmätts när zink förekommit i riklig mängd f. I Figur 15 kan fiskens genomsnittliga kvicksilverhalt i muskelvävnaden respektive undersökningsår jämföras med den genomsnittliga halten av zink i levern samma år, vilket i hög grad torde återspegla fiskens exponering för zink. Det ligger mycket nära till hands att tolka bilden så att en minskad zinkexponering ofta lett till en ökad kvicksilverhalt i fisken, och tvärtom. 0,5 µg/g Ts 0,4 0,3 0,2 Kvicksilver 0,1 0, Zink µg/g Ts Figur 15. Abborrens genomsnittliga halt av kvicksilver (muskel) och zink (lever) i Runn under perioden (år 2007 är borttaget pga lågt antal fiskar och avvikande årstid för fiske). f Lindeström, L. & Grahn, O. (1982). Antagonistic effects to mercury in some mine drainage areas. AM- BIO, Vol 11, No 6:

25 Bilaga 1 BASDATA VATTENKEMI Vattendrag Enskilda mätvärden Årsmedelvärde Avvikelse (%) Medelvärde % konfidensintervall Antal mätvärden

26

27 Vattendrag Bilaga 1 Station 1B: GÖRÄLVEN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 0,0 0,042 2,29 0,169 6,65 2, ,0 3 0,0 0,024 2,72 0,212 6,75 1, ,0 5 4,2 0,124 0,78 0,023 6,05 6, <2 20 6,0 7 14,7 0,043 1,80 0,130 7,08 2,4 94 <5 <2 8 4,0 9 11,3 0,045 1,98 0,154 7,21 2,4 99 <5 <2 6 3,0 11 1,9 0,088 2,10 0,112 6,80 4, ,0 Medelvärde 5,4 0,061 1,95 0,133 6,76 3, ,2 5,0 Avvikelse 12% -22% 0% 15% 2% -14% -36% -27% -26% -7% 18% Medelvärde 4,8 0,077 1,95 0,117 6,61 3, ,9 4,3 Konf.int. 95% 0,9 0,009 0,10 0,009 0,06 0, ,1 0,4 Antal obs Station 2: FULAN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 0,0 0,068 3,69 0,306 6,82 4, ,0 3 0,0 0,052 4,61 0,384 6,98 3, ,0 5 8,2 0,137 1,50 0,092 6,73 7, <2 11 2,0 7 19,9 0,082 3,09 0,250 7,40 4, <2 7 2,0 9 13,4 0,071 3,52 0,298 7,52 4,3 143 <5 <2 5 2,0 11 0,3 0,119 3,10 0,218 7,10 6, <2 5 2,0 Medelvärde 7,0 0,088 3,25 0,258 7,09 5, ,2 2,3 Avvikelse 18% -18% 5% 16% 4% -10% -19% -16% 3% -16% 15% Medelvärde 6,0 0,106 3,09 0,224 6,85 5, ,3 2,0 Konf.int. 95% 1,1 0,008 0,16 0,016 0,04 0, ,7 0,2 Station 2A: SÄLEN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 0,0 0,121 2,98 0,210 6,68 6, ,0 2 0,0 0,118 3,18 0,225 6,67 5, ,0 3 0,0 0,051 4,05 0,326 6,84 3, ,0 4 2,0 0,072 3,22 0,237 6,89 4, ,0 5 6,4 0,133 0,94 0,039 6,31 7,3 216 <5 <2 19 5,0 6 12,4 0,207 1,74 0,100 6,78 9,6 224 <5 <2 8 0,5 7 15,7 0,057 2,45 0,191 7,13 3, <2 6 2,0 8 16,8 0,088 2,65 0,204 7,17 5, <2 8 2,0 9 13,0 0,059 2,68 0,211 7,04 3, ,0 10 5,6 0,077 2,76 0,206 7,14 4, ,0 11 0,9 0,115 2,30 0,149 6,87 6, ,0 12 0,0 0,053 3,30 0,209 6,83 3, ,0 Medelvärde 6,1 0,096 2,69 0,192 6,86 5, ,6 3,2 Avvikelse -1% -14% -3% 2% 1% -14% -23% -5% -1% -17% -3% Medelvärde 6,1 0,111 2,77 0,189 6,82 6, ,2 3,3 Konf.int. 95% 1,9 0,016 0,35 0,036 0,06 0, ,9 0,4 Antal obs B1:1

28 Bilaga 1 Vattendrag Station 5: YTTERMALUNG (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Cl SO4 C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/ll Djup 0,5m 1 0,0 0,097 2,95 0,195 6,70 5, ,0 0,035 0, ,0 0,098 3,80 0,251 6,83 5, ,0 0,044 0, ,6 0,163 1,16 0,044 6,31 8, ,0 0,012 0, ,094 2,68 0,179 7,14 5, <2 9 2,0 0,028 0, ,9 0,211 2,31 0,124 6,85 10, ,0 0,035 0, ,7 0,194 2,30 0,103 6,69 10, ,0 0,026 0,022 Medelvärde 4,8 0,143 2,53 0,149 6,75 7, ,3 3,2 0,030 0,021 Avvikelse -23% 9% -6% 0% 2% 11% -15% -14% -15% -16% 11% -10% -7% Medelvärde 6,2 0,132 2,69 0,149 6,65 6, ,0 2,9 0,033 0,022 Konf.int. 95% 1,1 0,008 0,13 0,011 0,04 0, ,0 0,4 0,005 0,003 Antal obs Station 5: YTTERMALUNG (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Tot.krom (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Cr) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 0,23 0,07 1,3 <0,005 0,14 3 0,40 0,09 6,1 <0,005 0,14 5 0,35 0,18 2,2 0,013 0,17 7 0,23 0,07 0,9 <0,005 0,14 9 <0,2 0,09 1,1 <0,005 0, ,20 0,12 1,8 0,007 0,16 Medelvärde 0,27 0,10 2,2 0,005 0,16 Avvikelse -49% -43% -42% -37% -47% Medelvärde 0,51 0,18 3,8 0,008 0,29 Konf.int. 95% 0,11 0,03 1,1 0,001 0,05 Antal obs Station 6: VANÅN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 0,0 0,260 2,10 0,077 6,43 13, ,0 3 0,0 0,244 2,29 0,095 6,46 13, ,0 5 10,9 0,211 2,16 0,093 6,47 11, <2 11 3,0 7 19,3 0,153 2,28 0,115 6,87 9,5 277 <5 <2 9 3,0 9 15,9 0,132 2,34 0,128 6,84 8, ,0 11 5,2 0,149 2,30 0,113 6,65 8, ,0 Medelvärde 8,6 0,192 2,25 0,104 6,62 10, ,0 2,8 Avvikelse 13% 5% -6% 12% 2% 7% -7% -1% -11% -8% 20% Medelvärde 7,6 0,183 2,38 0,093 6,51 10, ,8 2,4 Konf.int. 95% 1,1 0,007 0,04 0,003 0,03 0, ,3 0,3 Antal obs B1:2

29 Vattendrag Bilaga 1 Station 7: DALA JÄRNA (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Cl SO4 C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l Djup 0,5m 1 0,0 0,190 2,51 0,127 6,60 10, ,0 0,035 0, ,0 0,176 2,96 0,165 6,66 9, ,0 0,040 0, ,7 0,174 1,34 0,055 6,45 9, ,0 0,015 0, ,8 0,128 2,41 0,145 6,96 7, <2 10 3,0 0,027 0, ,7 0,089 2,70 0,181 7,08 5, ,0 0,027 0, ,2 0,183 2,30 0,100 6,68 10, ,0 0,032 0,029 Medelvärde 7,7 0,157 2,37 0,129 6,74 8, ,2 3,2 0,029 0,021 Avvikelse 13% -3% -7% 7% 2% 3% -7% -6% 16% -1% 27% -5% 6% Medelvärde 6,9 0,161 2,54 0,121 6,60 8, ,3 2,5 0,031 0,020 Konf.int. 95% 1,1 0,006 0,09 0,007 0,03 0, ,5 0,2 0,003 0,001 Antal obs Station 7: DALA JÄRNA (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Tot.krom Nickel (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Cr) (Ni) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 0,21 0,12 1,6 <0,005 0,19 <0,2 3 0,33 0,13 2,4 <0,005 0,20 0,21 5 0,44 0,23 2,1 0,009 0,18 0,20 7 0,21 0,09 1,0 <0,005 0,17 <0,2 9 0,22 0,06 0,7 <0,005 0,16 <0,2 11 0,21 0,12 1,5 0,006 0,18 <0,2 Medelvärde 0,27 0,13 1,6 0,004 0,18 0,17 Avvikelse -28% -33% -33% -44% -32% -18% Medelvärde 0,37 0,18 2,3 0,008 0,26 0,20 Konf.int. 95% 0,05 0,01 0,3 0,001 0,03 0,02 Antal obs B1:3

30 Bilaga 1 Vattendrag Station 8: MOCKFJÄRD (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Cl SO4 F C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mg/l Djup 0,5m 1 0,0 0,187 2,53 0,123 6,69 10, ,0 0,036 0,025 0,07 2 0,0 0,189 2,79 0,148 6,69 9, ,0 0,037 0,024 0,07 3 0,0 0,192 2,86 0,148 6,74 10, ,0 0,039 0,024 0,07 4 2,0 0,166 3,29 0,179 6,84 8, ,0 0,045 0,026 0, ,8 0,171 1,63 0,076 6,64 9, ,0 0,018 0,017 0, ,8 0,147 2,17 0,125 6,95 7, ,0 0,024 0,019 0, ,0 0,150 2,33 0,130 6,94 8, ,0 0,028 0,021 0, ,4 0,066 3,11 0,209 7,14 4, ,0 0,036 0,025 0, ,0 0,104 2,63 0,167 7,09 6, ,0 0,031 0,022 0, ,3 0,071 3,00 0,208 7,10 4, ,0 0,033 0,022 0, ,2 0,197 2,40 0,096 6,69 11, ,0 0,031 0,025 0, ,9 0,136 2,80 0,154 6,86 7, ,0 0,035 0,029 0,07 Medelvärde 8,1 0,148 2,63 0,147 6,86 8, ,5 2,6 0,033 0,023 0,06 Avvikelse 9% -10% 0% 23% 2% -5% -15% 6% -1% -21% -14% -6% -28% -6% Medelvärde 7,5 0,163 2,63 0,120 6,75 8, ,7 3,0 0,035 0,032 0,06 Konf.int. 95% 1,1 0,005 0,05 0,004 0,02 0, ,5 0,2 0,001 0,001 0,00 Antal obs Station 8: MOCKFJÄRD (Koordinater: ) Månad Koppar Bly Zink Kadmium Järn Mangan Tot.krom Nickel Kalcium Magnesium Natrium Kalium (Cu) (Pb) (Zn) (Cd) (Fe) (Mn) (Cr) (Ni) (Ca) (Mg (Na) (K) µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Djup 0,5m 1 0,41 0,14 1,6 <0, ,0 0,19 <0,2 2,83 0,55 1,20 0,31 2 0,23 0,13 1,7 <0, ,0 0,32 0,22 3,25 0,62 1,26 0,31 3 0,34 0,12 2,2 <0, ,0 0,20 <0,2 3,47 0,62 1,33 0,35 4 0,28 0,12 1,8 0, ,0 0,16 <0,2 3,63 0,74 1,52 0,43 5 0,36 0,20 1,8 0, ,0 0,21 <0,2 1,78 0,35 0,78 0,35 6 0,28 0,08 1,4 <0, ,0 0,18 <0,2 2,63 0,51 1,03 0,31 7 0,31 0,10 1,4 <0, ,0 0,19 <0,2 2,79 0,55 1,10 0,31 8 0,34 0,06 1,2 <0, ,0 0,13 0,22 3,51 0,73 1,38 0,39 9 0,25 0,06 0,9 <0, ,0 0,13 <0,2 3,07 0,62 1,17 0,31 10 <0,2 0,06 0,6 0, ,0 0,11 <0,2 3,47 0,69 1,31 0, ,25 0,16 1,4 <0, ,0 0,17 <0,2 2,67 0,53 1,06 0,31 12 <0,2 0,10 1,4 <0, ,0 0,15 <0,2 3,23 0,64 1,36 0,39 Medelvärde 0,28 0,11 1,5 0, ,9 0,18 0,17 3,02 0,60 1,21 0,35 Avvikelse -44% -36% -41% -36% -9% -18% -22% -18% -1% 6% -3% 7% Medelvärde 0,50 0,17 2,4 0, ,6 0,23 0,20 3,05 0,56 1,24 0,32 Konf.int. 95% 0,06 0,01 0,2 0, ,1 0,01 0,01 0,06 0,01 0,02 0,01 Antal obs B1:4

31 Vattendrag Bilaga 1 Station 9: IDRE (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 0,0 0,066 2,63 0,183 6,75 3, ,0 3 0,0 0,050 3,31 0,236 6,93 3, ,0 5 6,9 0,091 1,42 0,084 6,74 5, <2 12 2,0 7 17,1 0,072 2,09 0,141 7,07 4, ,0 9 12,6 0,071 2,24 0,156 7,07 4, ,0 11 1,1 0,071 2,30 0,147 6,95 4, ,0 Medelvärde 6,3 0,070 2,33 0,158 6,92 4, ,3 1,8 Avvikelse 12% -8% -5% 5% 3% -1% -17% -12% -9% -11% 21% Medelvärde 5,6 0,075 2,44 0,150 6,75 4, ,0 1,5 Konf.int. 95% 1,0 0,004 0,10 0,008 0,03 0, ,4 0,1 Antal obs Station 10: GRÖVLAN (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 0,0 0,027 2,27 0,151 6,86 1, ,0 3 0,0 0,019 2,80 0,183 6,97 1, ,0 5 4,9 0,070 1,14 0,061 6,60 4, ,0 7 15,0 0,035 2,02 0,134 7,20 2,5 116 <5 <2 4 1,0 9 11,2 0,033 2,00 0,143 6,87 2,3 105 <5 <2 4 2,0 11 0,2 0,039 2,50 0,138 7,00 2, <2 2 2,0 Medelvärde 5,2 0,037 2,12 0,135 6,92 2, ,5 2,0 Avvikelse 5% -17% -6% 2% 2% -7% -5% 4% 111% -17% 36% Medelvärde 5,0 0,045 2,26 0,132 6,78 2, ,4 1,5 Konf.int. 95% 1,0 0,004 0,09 0,008 0,04 0, ,7 0,2 Antal obs Station 12: ROT (Koordinater: ) Månad Temp Filt Kond Alk ph TOC Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P C Abs ms/m mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Djup 0,5m 1 1,4 0,103 2,42 0,162 6,88 6, ,0 3 2,6 0,087 2,80 0,198 7,12 5, <2 3 2,0 5 6,7 0,074 2,78 0,189 7,14 4, <2 5 2,0 7 15,3 0,079 2,28 0,149 7,26 5, <2 5 2,0 9 14,1 0,075 2,42 0,168 7,22 4, ,0 11 3,3 0,087 2,60 0,161 6,97 5, <2 4 2,0 Medelvärde 7,2 0,084 2,55 0,171 7,10 5, ,2 1,8 Avvikelse 9% -8% 2% 15% 4% -3% -1% -4% -26% -21% 21% Medelvärde 6,6 0,091 2,50 0,150 6,85 5, ,3 1,5 Konf.int. 95% 0,8 0,003 0,06 0,006 0,03 0, ,2 0,1 Antal obs B1:5