Rehabilitering. Vid stroke är det mycket viktigt med tidig bedömning och rehabilitering på strokeenhet av ett muliprofessionellt team.

Transkript

1 Rehabilitering Vid stroke är det mycket viktigt med tidig bedömning och rehabilitering på strokeenhet av ett muliprofessionellt team.

2 REHABILITERANDE SYNSÄTT

3 Rehabilitering.. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett (självständigt) /bra liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. SoS def. En process som stödjer personen och dennes anhöriga att: Få kunskap och insikt om sjukdomen och dess konsekvenser Mobilisera egna resurser att hantera ny situation och nå gamla och nya mål i livet

4 VAR SKER REHABILITERINGEN EFTER AKUTSJUKVÅRDEN - INNELIGGANDE, REHABAVD - KORTTIDSPLATS LÄGRE INTENSITET - REHAB ÖPPENVÅRD - HEMREHAB/HEMVÅRD (HEMTJÄNST)

5 VARDAGS REHAB SPECIFIK REHAB

6 Personlig ADL (Aktiviteter i Dagliga Livet) Dela och äta mat och dricka. Ta mediciner, insulin. Förflytta sig, i och utanför rummet -utomhus Klä på /av sig Toalettbesök och byte av inkontinensartiklar Personlig hygien; duscha, tvätta kroppen och håret samt torka sig Övrig kroppsvård: ex kamma sig, borsta tänder, nagelvård och raka sig.

7 Bedömning av sjukgymnast och arbetsteapeut Bedömning av vad patienten klarar- inte klarar självständigt Jämföra med tidigare aktivitetsförmåga- aktivitetsanamnes! Identifiera funktionsnedsättningar fysiska, sensomotoriska, kognitiva och psykiska. Risker. Behov av vidare utredning? Identifiera bevarade förmågor som kan användas Information till patient och anhöriga bjud in till delaktighet! Information/dokumentation till teamet samarbetet avgörande!

8 .men också för att: Formulera gemensamma mål Lägga upp ett träningsprogram göra lika i den konkreta vårdsituationen + funktionsträning och egenträning om möjligt/ el. med anhöriga! Se förändringar i aktivitetsförmågan utvärdera, rehab.plan/ SVPL

9

10 Namn: Personnummer: Rehabplanen upprättad: Rehabiliteringsperiod: 23/3 22/4 Funktionsnedsättningar och strukturavvikelser Nedsatt rörlighet, kraft och känsel i Hö kroppshalva BEDÖMNING Funktionshinder Samordnare av rehabiliteringen: Pål Pålsson Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Svårighet att förflytta sig självständigt, 2 personers hjälp till och från rullstol Afasi Nedstämdhet Nedsatt finmotorik/känsel hö hand Svårighet att kommunicera (tala/förstå tal) Nedsatt motivation Svårighet att ta sitt insulin Resurser Bra socialt nätverk Bra boendemiljö, tröskelfritt och 1 plan, badrum m dusch Omgivnings- och personfaktorer Hinder Pågående renovering i bostaden Partner sjukskriven p.g.a. krisreaktion

11 PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Egna förväntningar och prioriteringar På kort sikt: Klara sina morgonrutiner (dialog också med anhöriga) På lång: Åter till eget boende och återgå i arbete i någon omfattning. Huvudmål Klara sig utan assistans från annan Delmål Åtgärder Ansv Tidsp Måluppf Klara förflyttningar mellan säng- rullstol Praktisk träning sj.g. + övr pers Sj. G 2 v. Klara övre hygien Praktisk träning, nya strategier/hj.m. Arbt 2 v. Köra rullstol själv Praktisk träning Sj.g. 3 v. Förmedla basala behov, Logopedbeh/trän+ Övrig personal Log 4 v.

12 FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN Medicinsk epikris.. Uppföljning.. REHABILITERINGSTEAMET Arbetsterapeut: Sjukgymnast: Logoped: Psykolog: Läkare: Kontaktsjuksköterska:

13 TRÄNING Vad är träning? Vem tränar? Hur tränar vi?

14 Miljöaspekter av betydelse Anpassad miljö - höjd/plats till förflyttning mm. Tvättlapp i vasken vid protesvård etc. Gott om tid i en lugn omgivning Bra ljus God sittställning Hjälpmedel vid behov Bemötande och interaktion

15 Dysfagi, denfinition Sväljningssvårigheter i form av nedsatt kontroll och transport av saliv, mat, dryck eller medicin från mun till magsäck Konsekvenser Undernäring (malnutrition) Uttorkning (dehydrering) Aspirationspneumoni Kvävningsanfall vid måltid

16 Hur vanligt är dysfagi vid stroke? Ungefär två tredjedelar av alla patienter med stroke visar tecken på nedsatt sväljningsförmåga under akutvårdsskedet. Hälften av dessa sväljer fel till luftvägarna Hälften av dem som sväljer fel reagerar inte heller normalt på felsväljningen genom att hosta, utan uppvisar så kallad tyst aspiration Socialstyrelsen

17 Hur vet man om dysfagi föreligger? Svälj-screening ska genomföras på alla patienter med strokemisstanke innan man ger något peroralt. Utförs av ssk eller usk som har kunskap om detta Validerat screeningtest används, t.ex. SSA De patienter som fångas upp där ska remitteras vidare för utförlig bedömning (till t.ex. logoped eller ÖNH-läkare) Rekommendationer och åtgärder Konsistensanpassningar, alternativ nutritionsväg Uppföljning vid förändring

18 Munhälsan och rehab Säkerställt samband mellan dålig munhygien /dysfagi och lunginflammation pga aspiration som kan orsakas både av felsvald mat/dryck och av tandsten samt av bakteriebeläggningar som lossnat från tänder och munslemhinna Dålig munhälsa efter stroke ett växande problem (Kerstin Hulter Åsberg, Madeleine Wertsén & Inger Wårdh, Läkartidningen nummer 39) Helproteser lätta att rengöra -vanliga förr. Nu ofta egna tänder, bro-konstruktioner och/eller implantat mer komplicerat, men munhälsan viktig ur den enskildes perspektiv (välmående) och för att bevara de vinster som uppnåtts med tidigare tandvård Oförmåga = respektfull hjälp 18

19 Svårigheter vid matsituation/munhygien Uppmärksammar inte maten: neglekt/synfältsbortfall Svårt hantera bestick/glas: motorisk/ideatorisk apraxi eller sensomotorisk nedsättning arm/hand, Svårighet att tugga: nedsatt munmotorik eller oral apraxi = hittar inte det motoriska programmet för att tugga/svälja Bitskador: nedsatt känsel - obs! pat uppmärksammar inte skadorna Spill: svårighet att sluta läpparna, facialispares Svårighet att rensa efter måltid samlar i kinden Frätskador av medicin mm: känselnedsättning/neglekt Svårighet att hålla rent: hantera tandkräm/borste/skölja

20 Kognition Ordet Kognition kommer ifrån att lära och känna. Den själsliga och intellektuella verksamhet varigenom iakttagelser blir medvetna och leder till förståelse, tankar och resonerande. Medicinsk terminologi lexikon, (1993). Minne Logik/problemlösning Spatial förmåga Aritmetik Neglekt ApraxiHjärntrötthet Perception Omdöme/insikt Språk Dolda funktionhinder tex hjärntrötthet. D

21 Låg fysisk aktivitet Åtgärder Livsstilsrådgivning/motiverande samtal angående fysisk aktivitet, fortsatt delaktighet genom kultur & samhällsengagemang/utbud Fysisk Aktivitet på recept, FAR. FYSS: en informationskälla som sammanfattar i vilken utsträckning fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd) Folkhälsomyndigheten. Ges även råd om lämpliga motionsaktiviteter.

22 Psykosociala aspekter Att drabbas av allvarlig sjukdom kan ofta leda till en kris, även för anhöriga - behov av stöd Tvingas anpassa sig till en förändrad livssituation med förluster praktiskt, fysiskt, mentalt, socialt och existentiellt. Obalans i relationen, samliv Den sociala situationen, tillgängligt familjestöd, påverkar både den fysiska och psykiska hälsan, tidigare problem kan förstärkas Ångest, oro, depression, tankar kring skuld, prioriteringar och meningen med livet är vanligt.

23 Åtgärder som kan vara aktuella Kuratorer på sjukhus & vårdenheter i PV Samtal för; krisbearbetande, stöd, motiverande, informerande. Behovsbedömning av vidare åtgärder såsom depressionsbedömning & medicinering Socialrättslig information och rådgivning; t.ex. avseende socialtjänstlagen* (försörjningsstöd, familjerådgivning, larm, ledsagare, avlösare, vårdboenden, färdtjänst, insatser enligt LSS) god man, patientföreningar, anhörigstödjare Källa:Psykosociala perspektiv, av Jeanette Löfström & Siv Nilsson i boken Stroke (Studentlitteratur, 2012)

24 Åtgärder forts. Praktiska stödåtgärder; fondansökningar, intyg Samverkan med myndigheter; Socialförvaltningen se förra bilden* Arbetsförmedlingen: t.ex. utredning av arbetsförmåga, lönebidrag Försäkringskassan: t.ex. sjukskrivning, sjukersättning, handikappersättning, närståendepenning