STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA. Slutrapport 2016 ÖVERENSKOMMELSE MELLAN STATEN OCH SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Transkript

1 SKL Dnr 15/06292 STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA Slutrapport 2016 ÖVERENSKOMMELSE MELLAN STATEN OCH SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Slutrapport

2 Slutrapport

3 Förord Regeringen (Socialdepartementet) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under flera år kommit överens om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa.2016 var nionde året i rad så sett i backspegeln är det ett långsiktigt utvecklingsarbete som bedrivits gemensamt mellan Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen. Överenskommelserna har fokuserat på områden där båda parter identifierat utvecklingsbehov och har förändrats en del över tid. Satsningar på barn och unga har funnits med från början med omfattningen har breddats under senare år och omfattar nu alla åldrar och allt från hälsofrämjande insatser till allvarliga psykiska sjukdomar. Under 2016 har fokus varit på fem områden; förebyggande och främjande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. I den här rapporten redovisas det utvecklingsarbete som bedrivits under året med stöd av överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 (SKL dnr 15/06292). Rapporten sammanfattar även kommuner och landstings handlingsplaner Ett stort antal personer i vitt skilda verksamheter och från hela landet har deltagit i nationella utvecklingsprojekt, i nätverk och i olika lokala utvecklingsarbeten. De framgångar som uppnåtts, nya verktyg som utvecklats och den ökade kunskap som byggts är tack vare alla uthålliga personer som villigt delat med sig av kunnande och arbetsinsatser. Rapporten visar att det går att förändra och förbättra vården och omsorgen i syfte att öka den psykiska hälsan men också att fortsatta satsningar krävs för att vi tillsammans ska kunna ge barn, unga och vuxna bästa möjliga stöd. Stockholm i mars 2017 Hans Karlsson Avdelningsdirektör Avdelningen för vård och omsorg Ing-Marie Wieselgren Projektchef Uppdrag Psykisk Hälsa Avdelningen för vård och omsorg Slutrapport

4 Slutrapport

5 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting har under flera år tillsammans med regeringen överenskommit om satsningar inom området psykisk hälsa. Följande rapport beskriver det utvecklingsarbete som bedrivits under 2016 men de slutsatser och tankar framåt som redovisas baseras på erfarenheter från samtliga år. Det arbete som bedrivits inom ramen för överenskommelsen och arbetet SKL:s medlemmar bedriver har gett positiva resultat. Medarbetare har hög kompetens och levererar vård och stöd med hög kvalitet. Men samhället förändras snabbt och nya utmaningar uppkommer. Många människor upplever en ökad ohälsa och vi kan se att vi behöver effektivisera våra offentliga system. En fungerande samverkan är en central del i detta, både mellan kommuner och landsting men också med och emellan myndigheter samt med andra relevanta aktörer såsom brukarorganisationer och personer med egen erfarenhet av ohälsa. Under 2016 gjordes inventeringar och ett förslag på en struktur som kan stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom området psykisk ohälsa. En sådan långsiktig struktur är viktig för att kunna åstadkomma en mer effektiv och jämlik vård och omsorg. Inventeringen, men också huvudmännens handlingsplaner som lämnats in inom ramen för överenskommelsen 2016 samt det utvecklingsarbete som genomförts under året visar att det finns ett behov av en samlad struktur för kunskapsstyrt förbättringsarbete som omfattar alla nivåer den lokala, den regionala och den nationella. I överenskommelsen psykisk hälsa 2017 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting anges att SKL under året ska inrätta högst sex regionala resurscentrum. Sedan tidigare har flera satsningar som syftar mot samma håll genomförts, men då framför allt avseende socialtjänstens arbete. Förslaget som togs fram 2016 tog fasta på det som åstadkommits inom ramen för tidigare satsningar, men gav även förslag på vad som ytterligare behöver göras för att på bästa sätt nå ambitionen med en nationell infrastruktur som inkluderar fler aktörer. För att resurscentrum ska vara relevanta och heltäckande behöver många bidra. Det handlar om huvudmännen, myndigheter, lärosäten och andra organisationer med uppdrag att stödja och utveckla verksamhet var första året med tillitsstyrning utifrån länsgemensamma handlingsplaner som visar en positiv, behovsdriven, utveckling med ökad flexibilitet utveckling på många områden i hela landet men också ett fortsatt behov av stöd för analys, planering, implementering och uppföljning. Överenskommelsen för 2016 hade ett brett angreppsätt med många parallella utvecklingsspår, fördelen med detta arbetssätt är möjligheten att återanvända erfarenheter, arbetssätt och verktyg mellan olika områden. Slutrapport

6 Arbetet har nationellt utgått från två huvudspår; höja kvaliteten i de verksamheter som finns till specifikt för att möta psykisk ohälsa samt förbyggande och främjande arbete avseende psykisk hälsa generellt. Vi har då sett att det behövs mer stöd för lokalt utvecklingsarbete, stöd till införande av nya metoder, bättre förpackat kunskapsstöd samt stöd för uppföljning och utvärdering. För att rekrytera, och behålla, personal är bra kunskapsunderlag, effektivt kunskapsstöd, en arbetsplats med god arbetsmiljö samt goda resultat i uppdraget centralt. Under året genomförde UPH den omfattande satsningen på Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända där vi framgångsrikt prövat ett arbetssätt där vi tagit fram, och agerat, utifrån preliminära strategier och sedan justerat innehåll och inriktning utifrån de hinder och behov som identifierats längs vägen. Allt talar för att det genom stringent utformade sociala investeringar går att åstadkomma märkbart förbättrad resursanvändning av offentliga medel samtidigt som utfallen för angelägna målgrupper förbättras, detta förutsätter dock stora ansträngningar från såväl strategisk som operativ nivå i en organisation och det krävs också ofta stöd från externa aktörer. Erfarenheterna från 2016 visar att det krävs en ännu snabbare utveckling av nya metoder och arbetssätt för att hålla jämna steg med utvecklingen i samhället. Trots en ansträngd bild inom många verksamheter som har till uppgift att möta behoven kring psykisk ohälsa ser vi en stor kraftsamling kring arbete med tidiga insatser i många kommuner och landsting. Slutrapport

7 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning Inledning Disposition Bakgrund Samverkan och kommunikation Samverkan inom och utanför organisationen Kommunikation och spridning Överenskommelsens inriktning Uppdraget Utvecklingsarbete Analys-, metod- och uppföljningsstöd Ny struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning Fortsatt utvecklingsarbete Ett hälsofrämjande samhälle Tidiga insatser Psykisk ohälsa i primärvården och färre sjukskrivningar Hälsofrämjande arbetsplatser Äldres psykiska hälsa Minska behovet av tvångsåtgärder Sysselsättning Självskadebeteende och suicidprevention Sociala investeringar Asylsökande och nyanlända Personer i behov av sammansatt stöd Effektiv styrning och ledning Övriga utvecklingsarbeten Slutsatser Referenser Bilaga 1. Samverkan och utbyte med nationella och internationella aktörer Slutrapport

8 1. Inledning Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har under flera år tecknat överenskommelser för att förbättra och förstärka kommuner och landstings insatser för att minska den psykiska ohälsan och öka den psykiska hälsan. Psykisk ohälsa påverkar individens livskvalitet och livschanser men är också ett folkhälsoproblem som medför stora samhällskostnader. Mycket tyder på att det både humanitärt och samhällsekonomiskt är mest effektivt att ge insatser i så tidigt skede som möjligt tidigt i livet och/eller tidigt i ett sjukdomsförlopp. Tillgången till verksamma vård- och stödinsatser anpassade efter individens behov måste öka. På systemnivå är det fortsatt mycket kunskap som inte kommer patienter och brukare till del. För att kunna möta de utmaningar vi står inför behövs en långsiktig strategi för kunskapsutveckling, kunskapsanvändning och samverkan mellan kommuner, landsting och staten. Sjukskrivningstalen på grund av psykisk ohälsa har ökat kraftigt under senare år. Samtidigt är deltagande i utbildning eller arbetsliv en hälsofrämjande faktor som ger stimulans och en känsla av sammanhang. Skolans och arbetsgivarens roll för att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa kommer att behöva uppmärksammas än mer framöver. Andra utmaningar är det ökande antalet asylsökande och nyanlända flyktingar med behov av förebyggande och behandlande insatser, både på kort och lång sikt. När det gäller att se till att människor med allvarliga psykiska sjukdomar får tillgång till evidensbaserade insatser för att minska sjukdomarnas effekter, öka personens livskvalitet och möjlighet att vara delaktig i samhället återstår mycket. Det handlar både om att öka jämlikhet och kvalitet i vård- och stödinsatser för den psykiska sjukdomen men också om att förbättra den fysiska hälsan. Dödligheten i självmord är tre gånger större än antalet som avlider i trafikolyckor. Här krävs insatser i hela samhället eftersom bara en del av dem som tar sitt liv är kända i vården. Tidigare upptäckt av psykisk ohälsa och ett samhälle som aktivt främjar psykisk hälsa är tillsammans med åtgärder som förebygger impulsiva självmordshandlingar viktiga åtgärder Disposition Rapporten är strukturerad efter rubrikerna i 2016 år överenskommelse 1 för de områden som SKL, genom sitt utvecklingsarbete Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH) har åtagit sig att stödja under Samma aktivitet kan finnas med på flera ställen i texten om arbetet bidrar till att nå flera mål. I rapportens avslutande kapitel återges slutsatser och tankar för framtiden utifrån de erfarenheter som arbetet gett. Verktyg, rapporter och övrigt material som tagits fram under SKL Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Slutrapport

9 finns med i referenslistan, i de flesta fall med UPH som avsändare och i några fall med SKL som avsändare. Därefter följer en förteckning med nationell och internationell samverkan i en bilaga. För att tydligt redovisa vad som tagits fram och utvecklats genom medel från överenskommelsen används UPH som avsändare i rapporttexten. Rapporten fungerar både som slutredovisning och som en guide till fördjupad information kring det som uppnåtts under året Bakgrund Föreliggande rapport redovisar det utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för 2016 års överenskommelse (SKL dnr 15/06292) samt en sammanfattning av de handlingsplaner kommuner och landsting redovisat under året. Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för allt ifrån nedsatt psykiskt välbefinnande till olika former av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa används ofta som ett samlingsbegrepp för de tillstånd som kan behandlas inom primärvården oftast mildare form av depression, ångest och stressrelaterade tillstånd. Vid mer allvarliga och komplicerade tillstånd ansvarar psykiatrin för en mer kvalificerad utredning och behandling. I dag är psykisk ohälsa den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden. Ett av tio barn mellan 10 och 18 år har upplevt psykisk ohälsa och nästan dubbelt så många har upplevt psykosomatiska besvär. Det är också den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden inom OECD. I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 70 miljarder kronor om året enligt OECD. Människor med psykisk ohälsa är den grupp som är mest utsatt vad gäller socioekonomiska faktorer såsom ekonomi, boende, tillgång till arbete och delaktighet i sociala nätverk, både i jämförelse med den övriga befolkningen och i jämförelse med andra patient- eller funktionshindergrupper. En stor andel saknar daglig sysselsättning, deltar inte aktivt i fritids- och kulturlivet och har ofta få, eller inga, andra kontakter än med personal inom stödsystemet. Människor med psykisk ohälsa är även en utsatt grupp när det gäller somatisk hälsa och de har sämre tillgång till hälso- och sjukvård. Att i unga år insjukna i psykisk sjukdom medför allvarliga konsekvenser senare i livet när det gäller hälsa och dödlighet, men också när det gäller vilken utbildningsgrad den enskilde uppnår. Under åren har staten och SKL årligen kommit överens om satsningar inom området psykisk hälsa. Överenskommelserna har grundat sig i Slutrapport

10 huvudmännens respektive handlingsplaner. 2 SKL har inom ramen för de årliga överenskommelserna bedrivit ett utvecklingsarbete och utgjort ett stöd till kommuner och landsting. Utvecklingsarbetet har bidragit med verktyg och strategier inom skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och spänner över såväl tidiga insatser som högspecialiserad vård. Utvecklingsarbetet har också synliggjort viktiga utmaningar för huvudmännen i det fortsatta arbetet. I den budgetöverenskommelse som regeringen har slutit med Västerpartiet för 2016 ingår också en satsning som syftar till att förbättra ungas psykiska hälsa. Det stora antalet människor som i dag flyr till Europa påverkar det svenska samhället. Bland de människor som väljer att söka asyl i Sverige beräknas cirka 30 procent lida av posttraumatisk stress och ytterligare cirka 30 procent av lätta till medelsvåra psykiska besvär. Denna situation ställer betydande och delvis nya krav på skolväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Inriktningen av det långsiktiga utvecklingsarbetet inom området psykisk hälsa måste därför delvis anpassas till denna nya situation och de utmaningar som följer av detta Samverkan och kommunikation Samverkan inom och utanför organisationen Att samverka med andra aktörer är viktigt för UPH för att framgångsrikt kunna bedriva utvecklingsarbete. Under 2016 har samverkan skett med kommuner, landsting, myndigheter, lärosäten och frivilligsektor. Se bilaga 1 för en förteckning över samarbeten med myndigheter, organisationer och föreningar samt över internationella utbyten. Samverkan med nationella aktörer Att samverka med andra nationella aktörer är viktigt för UPH för att framgångsrikt kunna bedriva utvecklingsarbete, bland annat för att samordna arbetet och för att få värdefull input till projektets arbete. UPH har under året samverkat med en rad nationella aktörer kring olika frågor inom ramen för överenskommelsen och deltagit i aktiviteter där myndigheter fått olika uppdrag, se exempel nedan. - Regelbundna möten med Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och statens nationella samordnare på området psykisk hälsa (Kerstin Evelius) för att utbyta information och samordna utvecklingsarbeten och regeringsuppdrag. - Samråd kring asylsökande och nyanlända. - Samarbete med Folkhälsomyndigheten kring förebyggande och främjande insatser kring barn och unga samt kring suicidprevention. - Samverkan med Socialstyrelsen kring Patientregistret och statistik av tvångsvård och tvångsåtgärder. 2 SKL En långsiktig gemensam handlingsplan för Psykisk hälsa inom Sveriges Kommuner och Landsting kongressperioden Regeringen PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Slutrapport

11 - Samverkan med Kriminalvården kring insatser för psykisk ohälsa vid frigivning. - Samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten kring insatser i elevhälsan. - Samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kring samordning av insatser till de som står långt ifrån arbetsmarknaden. - Samarbete med NSPH kring konferenser och utbildningsmaterial, samråd inför olika utvecklingsarbeten och uppdrag kring delaktighet. - Samverkan med Hjärnkoll för tillgång till personer med egen erfarenhet i olika utvecklingsarbeten, t ex kring tvångsvård. Internationellt samarbete Under 2016 har vi fortsatt medlemskapet i IIMHL (International Initiative for Mental Health Leadership). Därutöver har UPH deltagit i flera internationella sammanhang. Samarbete och samverkan med andra länder är viktigt och möjliggör kunskapsutbyte och lärande. Utbyte med SKL:s linjeorganisation UPH har under året samverkat med SKL:s linjeorganisation och har gett stöd och bidragit med kunskap och erfarenhet i olika processer. - SKL:s programberedning för barn och ungas hälsa - SKL:s positionspapper för barn och ungas psykiska hälsa - NSK-S och NSK samt programråd psykisk hälsa - Kunskapsstyrning - Asylsökande och nyanlända - Skolutveckling och elevhälsa - Arbetsmiljö och sjukskrivningar - Stöd till utveckling av primärvård Många frågor som rör utvecklingsarbetet stäms också av med SKL:s linjeorganisation och nätverk (såsom Ekonomichefsnätverket, Nätverket för Hälso- och sjukvårdsdirektörer, Nätverket för styrning och ledning av psykiatrin och Socialchefsnätverket) som bidrar med värdefull input Kommunikation och spridning Det kommunikativa arbetet under 2016 har haft två huvudspår; en lättnavigerad, attraktiv och förvaltningsbar webbplats samt färdigställande och vidareutveckling av olika digitala stöd. Via webben och sociala medier når vi många och huvudmännen kan lätt kommunicera med UPH och hitta material. Webbplats och nyhetsbrev Webbplatsen har under 2016 växt från ca 120 sidor till över 300 och utvecklingsarbete pågår kontinuerligt. Under 2016 hade webbplatsen drygt sidvisningar (jämfört med år 2015). Majoriteten av besökarna kommer direkt in på startsidan genom att skriva in adressen i webbläsaren. Via webbplatsen hittas alla underprojekt (exempelvis integrerade arbetssätt, Nationella självskadeprojektet, Samordnad Individuell Slutrapport

12 Plan, sociala investeringar m fl). På webbplatsen finns det möjlighet att ladda ner allt material som tagits fram av UPH, samt länkar till andra aktörer med relevant material. Där ges också tillgång till de seminarier och föreläsningar som filmats för ökad spridning och tillgänglighet till information. Under året har filmerna som dokumenterat utildningsdagar och seminarier haft drygt unika besökare (under 2016 gjordes 32 sådana filmer inom projektet 3 ). Sammanlagt har över timmar film visats (detta inkluderar även filmer gjorda inom projektet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända). Under året har det även producerats 8 filmer (större produktioner eller studiofilmer) som publicerats på Vimeo och som länkas till från webbplatsen. Totalt har UPH i nuläget 258 filmer på Vimeo, vilka under året haft cirka tittare. Dessa kan hittas via UPH:s webbplats 4. Under 2016 har 7 nyhetsbrev publicerats. Nyhetsbrevet har prenumeranter som alla själva valt att få nyhetsbrevet. 5 Utvärdering av webbplatsen Under 2016 gjorde Hjärnkoll en utvärdering av UPH:s webbplats ur ett brukarperspektiv, där de särskilt tittade på hur sidan upplevs, till exempel om något kändes kränkande. Ingen av personerna i testgruppen upplevde sidan som kränkande och sammanfattat visade utvärderingen att sidan fungerade bra som den var. Utvärderingsrapporten presenterade dock flera relevanta synpunkter och tips på förbättringar av sidan. Facebook Under 2016 har UPH gjort en satsning på Facebook som kommunikationskanal. Tanken är att nå en bredare målgrupp än vad webbplatsen gör. I början av året hade Uppdrag Psykisk Hälsa på Facebook 242 följare och i slutet av 2016 hade kontot följare. Uppskattningsvis når UPH mellan 500 och personer med våra inlägg på Facebook. Vår uppfattning är att majoriteten som följer oss på ett eller annat sätt är yrkesmässigt aktiva inom skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, politik eller psykiatrin. Ingen av följarna har under året valt att sluta följa vår Facebooksida. Möten och seminarier Under året har UPH ordnat drygt 50 utåtriktade möten och seminarier (utbildningar och möten anordnade inom Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända är ej medräknade) samt deltagit i en mängd konferenser, mässor, möten och workshops som anordnats av andra aktörer. 3 UPH Filmarkiv. 4 UPH Uppdrag Psykisk Hälsas Videos. 5 UPH Nyhetsbrev psykisk ohälsa. Slutrapport

13 2. Överenskommelsens inriktning Staten och SKL har en gemensam målsättning om att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser, som medicinsk behandling och sociala insatser. Sådana insatser ska vara jämlika, jämställda och tillgängliga. Insatserna bör utformas med beaktande av regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Inriktningen i denna överenskommelse ska vara utgångspunkten för arbetet de närmaste tre åren. Målsättningen är att överenskommelsen 2016 ska följas av överenskommelser under 2017 och 2018 med en likartad inriktning, förutsatt att det inte bedöms nödvändigt att revidera innehållet, samt under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Det övergripande syftet är att öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. En central utgångspunkt är att förstärka kommuners och landstings kapacitet och möjligheter att göra analyser av behov och utmaningar, lokalt och regionalt, på området psykisk hälsa Uppdraget 2016 I överenskommelsen anges att SKL ska utgöra stöd till huvudmännen i arbetet. En särskild del av överenskommelsen utgörs av en satsning på ungas psykiska hälsa med 280 miljoner kronor. Medlen ska användas dels för att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete och dels för att stimulera nya initiativ. SKL har inom ramen för överenskommelsen åtagit sig att fortsätta samordna stödinsatser och bistå kommuner och landsting med lokalt förbättringsarbete i enlighet med tidigare överenskommelser. Vidare ska SKL driva en utvecklingsverksamhet som kan bistå kommuner och landsting med att ta fram befintliga data samt vid behov ge ytterligare stöd för en fördjupad analys. SKL har också åtagit sig att stödja kommuner och landsting när det gäller att identifiera bästa tillgängliga kunskap och metodstöd för att utforma en åtgärdsplan för utveckling på de områden som analysen ger vid handen (se kap. 3.1.). I 2016 års överenskommelse åtog sig även SKL att inventera och beskriva möjligheten att inrätta en långsiktigt hållbar gemensam struktur med Slutrapport

14 kunskapsnoder för att stödja implementering av ny kunskap lokalt och regionalt (se kap. 3.2.). Utöver detta ska SKL även fortsatt stödja de utvecklingsområden som bedrivits inom ramen för tidigare överenskommelser, se nedan. (Se redovisning i kap. 3.3.) 1 Ett hälsofrämjande samhälle för alla åldrar med kunskap och möjlighet till riktad prevention för att minska hälsoklyftorna. 2 Tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa med särskilt fokus på synkronisering av insatser från skolväsendet, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt en utveckling av en bred och lätt tillgänglig första linjes insatser med särskilt stöd till ungdomsmottagningarna. 3 Primärvårdens möjlighet att effektivt möta psykisk ohälsa och minska sjukskrivningarna för psykisk ohälsa. 4 En hälsofrämjande arbetsplats och tidiga insatser för att minska risken för arbetsrelaterad psykisk ohälsa. 5 Äldres psykiska hälsa och speciella behov av insatser vid psykisk ohälsa. 6 Minska behovet av tvångsåtgärder för alla åldrar, och i alla olika situationer, som regleras enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 7 Studier, arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av psykisk ohälsa. 8 Bättre bemötande av personer med, eller risk för utveckla, självskadebeteende samt utveckling av det suicidpreventiva arbetet. 9 Sociala investeringar som en metod för att skapa långsiktigt effektivt resursutnyttjande, genom att flytta insatserna tidigare i processen, skärpa resultatuppföljning och överbrygga olika aktörers organisation och budgethinder. 10 Nyanländas psykiska hälsa, från förebyggande och hälsofrämjande insatser till specialiserad traumabehandling. 11 Samordning av insatser till personer i behov av sammansatt stöd (till exempel samordnad individuell plan) och integrering/samorganisering av vård och stöd till personer med omfattande behov från flera huvudmän. 12 Effektiv styrning och ledning, utvecklingsfrämjande strukturer, god arbetsmiljö och bemötande som främjar delaktighet för alla. Slutrapport

15 3. Utvecklingsarbete 3.1. Analys-, metod- och uppföljningsstöd Analys och handlingsplaner Uppdrag Psykisk Hälsa har arbetat med att stödja kommuner och landsting att genomföra läges/behovsanalyser och upprätta handlingsplaner. Ett stort arbete gjordes under 2016 för att ställa samman olika statistiska källor för kommuner och landsting att utgå ifrån i analyserna. Likt tidigare år skapade UPH även ett inmatningsverktyg för att underlätta huvudmännens inrapportering av data. Under året har UPH haft kontakt med samtliga kommuner och landsting och har lagt mycket tid på rådgivning per telefon och platsbesök i olika sammanhang. Projektet har även satsat på att förbättra informationen på webben och har där tillgängliggjort alla verktyg som tagits fram som stöd för att arbeta med analys och handlingsplaner 6. UPH har åtagit sig att sammanställa resultaten av huvudmännens arbete länsvis och denna rapporterades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 31 januari Samanställningen redogör för respektive län avseende användning av medel, analys av lokala behov, mål på kort och lång sikt samt indikatorer för att mäta utveckling. De länsgemensamma handlingsplanerna finns att läsa på UPH:s webb 8. Utöver sammanställningen av handlingsplanerna som beskrivs ovan har UPH givit en forskargrupp på Umeå Universitet i uppdrag att analysera de framtagna handlingsplanerna mer grundligt 9. I syfte att utgöra ytterligare ett stöd för huvudmännen kommer forskargruppens analys att förmedlas till kommuner och landsting under våren Analysen kommer att förmedlas i form av en rapport samt presenteras på en seminariedag som riktar sig till UPH:s kontaktpersoner för överenskommelsen runt om i landet. Seminariedagen kommer även att webbsändas Ny struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning Staten och SKL är eniga om att det finns ett behov av att utveckla och stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom området psykisk ohälsa. SKL tillfördes under 2016 fem miljoner kronor för att inventera och beskriva förutsättningarna samt ta fram ett förslag på tillvägagångssätt för att bygga upp en nationell struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning. SKL redovisade förslaget till Regeringen (Socialdepartementet) i juni UPH Stöd till analys och handlingsplan UPH Sammanställning av huvudmännens arbete. 8 UPH Handlingsplaner Umeå Universitet Psykisk hälsa och ohälsa: ett tudelat uppdrag 10 UPH Förstärkt infrastruktur för psykisk hälsa: Delredovisning av 2016 års överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Slutrapport

16 Förslagets består av en struktur på länsnivå, som stöds av resurscenter på sjukvårdsregionsnivå, och en struktur på nationell nivå. Länsnivå och resurscenter Förslagets utgångspunkt är att bygga vidare på de regionala samverkans- och stödstrukturer som redan etablerats på initiativ av kommuner och landsting och som tidigare fått stöd genom överenskommelser inom socialtjänst (missbruk, psykiatri, äldre) och hälso- och sjukvård. Resultatet av länsinventeringen pekar dock på att variationen i de regionala strukturerna är stor när det gäller i vilken mån det finns forum med mandat att härbärgera regionalt stöd för utveckling och kunskapsspridning. Inventeringen pekar även på att samtliga län önskar en ökad kapacitet när det gäller systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete. En förutsättning för en gemensam utveckling på länsnivå är att det finns ett forum för gemensam ledning och styrning som omfattar alla kommuner och landstinget/regionen. Som en första åtgärd föreslås att samordningsfunktioner upprättas och som utifrån förutsättningarna i respektive län verkar för att få en förbättrad struktur på plats. Det kan även handla om att stödja etableringen av gemensamma forum, att samordna aktörer eller att vidare inventera tillgängliga resurser. Inventeringen i länen har visat att vissa kompetenser för att bedriva förbättringsarbete är svåra att upprätthålla i varje län och att de i den mån de finns måste underhållas och i vissa fall byggas upp och/eller utvecklas. För att säkra tillgången till kompetens och kapacitet för att driva och stödja kunskapsutveckling och spridning föreslås att sex resurscenter upprättas. Resurscentren bör utgå från befintliga sjukvårdsregioner med möjlighet att integreras i densamma. Resurscentren ska alltså bistå länen med generell kompetens kring stöd för kunskapsutveckling och spridning liksom med dataanalys och utvärderings- och implementeringskompetens. Länens olika kompetenser kan på detta sätt komplettera varandra och öka möjligheterna för länen att utnyttja sina resurser på ett optimalt sätt. Det finns fördelar med att kommuner och landsting/regioner på sikt finansierar sin del av strukturen på egen hand men staten bör stödja etableringen och gradvis minska stödet under en avtrappningsperiod. Staten bör vidare bidra till att finansiera infrastrukturen i den mån staten använder den för att driva nationellt prioriterade utvecklingsarbeten eller för att implementera och sprida ny kunskap från myndigheter. Även vid implementering av nya lagar och föreskrifter kan staten komma att behöva använda infrastrukturen. Arbetet som fortsätter under 2017 kommer att fokusera på att identifiera de resurser som idag finns i länen för att bedriva analys-, förbättrings- och implementeringsarbete och att stödja den positiva utveckling som redan sker inom länens befintliga strukturer. Nationell nivå På nationell nivå föreslås inrättandet av en nationell stödfunktion som kan bidra med samordning kring det arbete som görs på läns- och regionnivå. De Slutrapport

17 huvudmannaägda nationella samverkansgrupperna för kunskapsstyrning som idag finns för hälso- och sjukvård samt socialtjänst (NSK samt NSK-S) kan med fördel utgöra en del av eller en tydlig samarbetsyta till resurscentrens stödfunktion. SKL ansvarar för nationella sammanställningar av vissa lokala och regionala data, såsom Kolada och Öppna jämförelser 11. SKL presenterar i samarbete med relevanta myndigheter nationella data nedbrutet på regional och lokal nivå. SKL bidrar också till utvecklingsarbete för bättre uppföljning, till exempel genom tidigare överenskommelsen Insatser för kunskapsstöd och uppföljning inom hälso- och sjukvård 2015 och nuvarande överenskommelse om Insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar, m fl. Dessa sammanställda data kan med fördel användas i analyser av resurscentren. En funktion med ansvar för uppföljning och kvalitetssäkring av infrastrukturen bör inrättas med representanter från läns-, region- och statlig nivå samt från SKL. Kollegial granskning bör vara en form för kontinuerlig kvalitetssäkring. Staten föreslås förbättra formerna för kunskapsstyrning genom att utöka rådet för kunskapsstyrning med representanter för myndigheter för utbildnings- och sysselsättningsfrågor eftersom dessa är centrala i arbetet med psykisk hälsa. Baserat på lärdomar från andra länders arbete med psykisk hälsa rekommenderas även att den tvärsektoriella strategiska förmågan stärks genom att staten tillskapar en interdepartemental task force som utifrån en gemensam lägesbild formulerar målsättningar för det nationella arbetet med främjandet av psykisk hälsa. Fortsättning 2017 Efter det att rapporten lämnades in har arbetet fortsatt och under hösten 2016 har förankring av idéerna kring denna struktur för kunskapsutbyte påbörjats. Förslaget har också samordnats med pågående arbete med en modell för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården i stort och med den struktur för samordning inom socialtjänsten som sker inom de regionala stödstrukturerna Fortsatt utvecklingsarbete Nedan redovisas det fortsatta utvecklingsarbetet inom tidigare identifierade utvecklingsområden Ett hälsofrämjande samhälle Ett hälsofrämjande samhälle för alla åldrar med kunskap och möjlighet till riktad prevention för att minska hälsoklyftorna. 11 SKL. Öppna jämförelser. SKL. Vården i siffror. SKL. Kolada. Slutrapport

18 I det arbete som genomförts under 2016 har UPH försökt uppmärksamma befintliga hälsoklyftor, risk för hälsoklyftor och situationer där preventiva insatser skulle kunna påverka på ett positivt sätt. Ett flertal områden där det behövs mer kunskap avseende psykisk hälsa har identifierats. Några exempel är utsatta grupper såsom HBTQ-personer, personer med annan kulturell bakgrund än den som är norm och människor i särskilt utsatta livssituationer. Resultat från inventeringar som gjorts i kommuner samt data som registrerats i psykiatriska kvalitetsregister är viktiga källor till analys och för att upptäcka skillnader i levnadsförhållanden och synliggöra bristande förutsättningar till jämlik hälsa. UPH har exempelvis arbetat med områdena socioekonomisk situation, bostad, stöd i vardagen och kroppslig hälsa. Både arbetet med inventeringar och kvalitetsregister har under tidigare år varit del av den prestationsbaserade delen av överenskommelserna. UPH har 2016 fortsatt att stödja kommunerna i arbetet med att göra inventeringar, dels genom att tillhandahålla inventeringsinstrument och dels genom att svara på frågor och sprida goda erfarenheter om hur andra kommuner gjort 12. Projektet har även fortsatt att stödja arbetet med de psykiatriska kvalitetsregistren, främst då med fokus på användbara utdata. För barn och unga är förskola och skola de viktigaste arenorna där insatser kan göras för att kompensera för skillnader i uppväxtvillkor. Psykisk hälsa kan effektivt främjas genom att barn och unga ges chans att klara skolan. Under 2016 har SKL fortsatt att utveckla system för tidig upptäckt och metoder för riktade insatser för att klara skola och främja hälsa hos barn generellt samt i risksituationer. Detta har gjorts främst genom arbete med elevhälsan (se kap ). Jämlik vård för personer med funktionshinder För att öka kunskapen och driva på utvecklingen på området har ett mer genomgripande planeringsarbete genomförts under året. Samarbete har skett både internt på SKL och med Socialstyrelsen som har bistått med uppdaterad statistik. Planeringsarbetet har sedan legat till grund för handlingsplan och insatser under , det innebär mer specifikt ökat internt fokus på funktionshindergruppen och somatisk hälsa, plus att man tillsammans med Svenska Psykiatriska Föreningen, Svenska Diabetesförbundet och Svensk förening för allmänmedicin varit med i arbetet med att planera för genomförandet av en nationell konferens 2017 på temat kroppslig hälsa för personer med psykisk ohälsa. 12 UPH. Behovsinventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. 13 Slutrapport

19 3.3.2 Tidiga insatser Tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa med särskilt fokus på synkronisering av insatser från skolväsendet, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt en utveckling av en bred och lätt tillgänglig första linjes insatser med särskilt stöd till ungdomsmottagningarna. Hur kan man arbeta med insatser på första linjen? UPH har gett stöd till kommuner och landsting för en fortsatt utveckling av första linjen. Flera olika typer av verksamheter fungerar idag som en förstalinjeverksamhet, det vill säga har ett uppdrag att förebygga psykisk ohälsa och erbjuda tidiga insatser. Det finns idag ingen nationell vägledning från någon myndighet när det gäller vad uppdraget att vara första linje bör innehålla. Dessutom saknas det en tydlig samsyn kring hur en förstalinjeverksamhet bör arbeta. Det bidrar till att det är svårt att vidareutveckla och följa upp kvaliteten och tillgängligheten när det gäller insatser på första linjens nivå. Under år 2016 har UPH arbetat med två aktiviteter som syftar till en ökad samsyn kring arbetssätt inom första linjen. 1. Tagit fram ett stödmaterial för första linjens arbete med barn och ungas psykiska hälsa. Stödmaterialet bygger på samlad kunskap från tidigare års utvecklingsarbete samt på samtal med praktiker och experter. Stödmaterialet kommer under år 2017 att spridas och vid behov vidareutvecklas, bland annat har behov identifierats av att lägga till ett avsnitt om barn 0-6 år samt ett om utvärdering. Materialet finns att läsa i rapporten Stödmaterial för första linjens arbete med barn och unga Tagit fram en webbutbildning i kartläggning på första linjen 15. Utbildningen har fokus på att erbjuda deltagaren kunskaper i kartläggning av problem samt risk- och friskfaktorer för att skapa ett underlag för rätt insatser utifrån barnets, ungdomens eller familjens behov och förutsättningar. Utbildningen kommer att testas under år Erfarenhetsutbyte och nätverkande inom första linjen Det finns både ett behov av och vinster med att verksamheter med förstalinjeuppdrag delar med sig av erfarenheter till varandra. Under 2016 har Uppdrag Psykisk Hälsa därför främjat erfarenhetsutbyte och stöttat verksamheterna i att sprida sina erfarenheter. Under året har UPH ordnat träffar för ett nätverk för första linjen vid fyra tillfällen. Nätverket består av personer som ansvarar för en eller fler förstalinjeverksamheter för barn och unga. Vid träffarna har deltagarna bland annat delat erfarenheter kring hur man arbetar i verksamheten, samverkan med andra verksamheter, juridiska frågor samt 14 UPH Stödmaterial för första linjens arbete för barn och ungas psykiska hälsa. [Utkast] 15 UPH Webbutbildning om kartläggning av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Slutrapport

20 uppföljning och utvärdering. En del av dessa erfarenheter har sammanställts i en rapport 16. Tillgänglighet i första linjen Sedan 2014 pågår en mätning av tillgänglighet inom första linjen för barn under 18 år. Under 2016 deltog cirka 35 verksamheter i registreringen. Förstalinjeverksamheterna som är med och rapporterar in data utgörs av framför allt landstingsdrivna verksamheter, men det finns också ett antal integrerade verksamheter (delat huvudmannaskap mellan kommun och landsting) samt några helt i kommunal regi. Mätningen ger huvudmännen en möjlighet att följa upp vilken tillgänglighet den egna verksamheten har. De kan även se hur många barn som besöker verksamheten per månad och få könsuppdelad statistik. Under hösten 2016 uppdaterades registreringsformuläret i samråd med de deltagande verksamheterna. Förutom datum för första kontakt, start av aktivitet och avslutad kontakt kan verksamheterna nu även ange kontaktorsak och antal aktiviteter 17. Utöver detta har UPH vid behov bistått verksamheterna med support. Arbetet har genomförts i samarbete med Väntetider i vården. 18 Metodstöd för elevhälsan Elevhälsan kan fylla en viktig roll i att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Det har dock saknats en samsyn och ett stödmaterial för hur man kan arbeta. Under 2016 inledde Uppdrag Psykisk Hälsa tillsammans med professionsföreningarna för skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, skolläkare och yrkesgrupper med specialpedagogisk kompetens ett arbete för att ta fram ett metodstöd för elevhälsan 19. I slutet av året fanns uppskattningsvis hälften av texterna klara och i maj 2017 kommer alla texter att vara färdigställda. Då vidtar remissrunda till verksamheter och myndigheter med flera. Metodstödet kommer att överföras till digital form och det kommer att genomföras ett arbete för att sprida och ge stöd för användning av det. Stödet kommer att tillgängliggöras genom film, webbutbildning samt utbildningar och konferenser både nationellt och lokalt. Under år 2016 har flera aktiviteter genomförts som ett led i att ta fram innehållet i metodstödet. Bland annat har UPH samarbetat med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Specialpedagogiska skolmyndigheten för ta vara på gemensamma intressen och resurser. UPH höll även en workshop med deltagare från elevhälsan som har särskild erfarenhet och kunskap när det gäller att arbeta med psykisk hälsa. UPH har även bidragit med utvecklingsstöd till elevhälsa och till andra kommunala verksamheter samt till landstingsverksamheter som ger insatser 16 UPH BUP och Första Linjen Röster och Tankar/Synpunkter/Erfarenheter från Barn- och ungdomspsykiatrin. 17 UPH Mätning av tillgänglighet inom Första linjen. 18 SKL. Väntetider i vården. 19 UPH Metodstöd i elevhälsan Slutrapport

21 som främjar eller förebygger psykisk ohälsa genom riktade insatser till riskgrupper, såsom asylsökande och nyanlända barn, HBTQ-personer, barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom och familjehemsplacerade barn. Arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningar är en av de verksamheter som, tillsammans med exempelvis elevhälsan, primärvården, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, har ett uppdrag att arbeta med ungas psykiska hälsa. Uppdraget kan se olika ut, en del mottagningar har ett främjande och förebyggande uppdrag medan andra mottagningar även har ett uppdrag att erbjuda stöd och behandling. Under 2016 har UPH arbetat med två aktiviteter kring arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar. 1. Inom ramen för överenskommelsen gjordes under 2016 en särskild satsning på ungdomsmottagningar för att stimulera utvecklingen av arbetet med psykisk hälsa. Under året har kommuner och landsting bland annat arbetat med att förstärka bemanningen på mottagningarna genom t.ex. kompetensutvecklande aktiviteter. Tillgängligheten har förbättrats genom utökade öppettider och nya mottagningar. Det har även tagits fram egna vägledande dokument som stöd för hur man ska arbete med psykisk hälsa på mottagningarna. Arbetet och fördelningen av medel finns sammanställt i en rapport Uppdrag Psykisk Hälsa genomförde också en kartläggning av Sveriges samtliga ungdomsmottagningar. Syftet med kartläggningen var att få en bild av hur man idag arbetar och vilka förutsättningar som finns att vara en ännu viktigare aktör i arbetet med ungas psykiska hälsa. Det går inte säkert att säga hur många mottagningar som finns eftersom det saknas register över dessa. I den kartläggningen identifierades 267 mottagningar. Båda kommun och landsting kan var och en för sig eller gemensamt vara huvudman för en mottagning. Uppdraget att arbeta med psykisk hälsa kan variera mellan olika mottagningar. En del mottagningar har ett uppdrag att arbeta med att främja och förebygga medan andra mottagningar även har uppdraget att arbeta med att stödja och behandlar psykisk ohälsa. Det varierar även när det gäller tillgänglighet och kvalitet mellan olika mottagningar. Kartläggningen presenteras i en rapport. 21 Analysstöd kring tidiga insatser för barn och unga Flera verktyg för uppföljning har tagits fram och en modell för att identifiera hur insatser kan tidigareläggas utvecklades tillsammans med Norrköping. UPH bidrog även till framtagandet av en rapport om Förbättrade livsvillkor för barn och unga i Norrköpings kommun. 22 Vi räknar med att kunna ge ett antal geografiska områden hjälp med att använda de stödmaterial som finns. I Grums har ett analysarbete av hela kommunens verksamhet med fokus på psykisk hälsa inletts. Även här är förhoppningen att arbetet kan utmynna i en modell som kan användas av andra kommuner. 20 UPH Sammanställning av den särskilda satsningen på att förstärka arbetet med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar under år UPH Psykisk hälsa på ungdomsmottagningen. 22 Health Navigator Förbättrade livsvillkor för barn och unga i Norrköpings kommun Slutrapport

22 Digilys Att klara av sin skolgång är den viktigaste skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa för barn och unga som befinner sig i riskzon för detta. Under det tidigare utvecklingsprojektet Psynk (del av överenskommelserna ) togs det digitala verktyget Digilys 23 fram. Digilys är stöd för en arbetsmodell som syftar till att utveckla skolans lärmiljö. Verktyget har använts i 9 kommuner och under 2016 utvärderades 24 utbildningen för att ta reda på om arbetsmodellen är spridningsbar och vilken potential den har för att åstadkomma en förbättrad lärmiljö. Utvärderingen visade att modellen är möjlig att sprida och att den har potential att leda till förbättrade lärmiljöer. Det digitala verktyget är ett hjälpmedel men den avgörande delen av modellen är färdigheten att leda analysmöten där hela skolpersonalen kan ta ett gemensamt ansvar för resultaten och utifrån data genomföra lokalt förbättringsarbete. Mot bakgrund av dessa resultat fattades beslut om att göra ytterligare en utbildningsomgång och utbilda mellan 10 och 20 kommuner till. I december 2016 bjöds intresserade kommuner in till en informationsträff om vad utbildningen och arbetsmodellen innebär. Första utbildningstillfället ägde rum i mars 2017 med deltagande från fem kommuner och en fristående skola. Ytterligare utbildningstillfälle kommer att genomföras under Psykisk ohälsa i primärvården och färre sjukskrivningar Primärvårdens möjlighet att effektivt möta psykisk ohälsa och minska sjukskrivningarna för psykisk ohälsa. Kartläggning av primärvårdens behov och utveckling Under 2016 har UPH genomfört en kartläggning i samverkan med primärvårdsverksamheter runt om i landet. Syftet med kartläggningen har varit att skapa en bild kring behov av insatser och stöd till primärvården. Kartläggningen visade att det finns ett stort behov av metodstöd för insatser vid psykisk ohälsa i primärvården. Det finns psykosociala team på allt fler vårdcentraler och resultat av dessa insatser, liksom av övriga behandlingar, behöver samlas, utvärderas och jämföras. Det behövs ett systematiskt stöd till alla vårdcentraler och en välutvecklad samverkan med relevanta delar inom landstinget samt med kommuner för att primärvården ska kunna utvecklas som första linje vid psykisk ohälsa. Möjlighet till konsultation med psykiater eller psykiatrisjuksköterska på vårdcentralen har lyfts fram som goda exempel. Detta och andra goda exempel finns med som grund för 2017 års arbete. Inom primärvårdens arbete med psykisk hälsa har fem specifika områden för fortsatt utveckling identifierats: Samarbete mellan arbetsgivare, försäkringskassa och vården för att minska sjukskrivningar 23 UPH. DigiLys utveckling av skolans lärmiljö. 24 UPH Utvärdering av DigiLys, En modell för ständig utveckling av lärmiljön. Slutrapport

23 Triagering och psykosociala team för att öka tillgängligheten till rätt insatser E-hälsa (bl.a. internetbehandling, självhjälp och självskattningar) som en väg för att tidigare och individanpassade insatser till patienter Samarbete mellan primärvården och psykiatrin för ett bättre flöde för patienterna i vården Nyanländas behov av insatser för psykisk ohälsa bl.a. för ökad kompetens gällande posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Genomgående inom de fem områdena har samsjuklighetsproblematik lyfts fram som prioriterad fråga, både när det gäller lätt till medelsvår psykisk hälsa vid kronisk sjukdom och somatisk sjukdom vid svårare psykisk sjukdom. Arbetet har delats upp i två spår. Det ena spåret handlar om att förebygga sjukskrivningar och det andra spåret handlar om att förbättra arbetssätten i primärvården. Ytterligare ett nära relaterat spår rör utvecklingen av systematik och samverkan i de stödfunktioner som ska stödja primärvårdens utveckling. Det pågår sedan länge ett arbete i många andra länder med psykisk hälsa i primärvård och genom kunskapsutbyte över nationsgränser kan hänsyn i utvecklingsarbetet tas till relevanta modeller, metoder och strategier som testats på andra håll i världen. Arbetet sker i nära samverkan med flera andra projekt inom SKL för att stödja primärvård och har genomförts genom nära dialog med de flesta landsting, tillsammans mellan landstingen och inom SKL för att samordna stödet för utveckling. E-hälsa UPH har under 2016 deltagit i arbetet med den nationella plattformen Stöd och behandling som SKL utvecklat under de senaste åren. Tanken är att de e- hälsolösningar som tas fram ska kunna läggas på plattformen. Sedan 2016 är samtliga landsting och regioner anslutna till plattformen via 1177 Vårdguiden. Utöver arbetet med själva plattformen har UPH även stöttat programutveckling av behandlingar på nätet Hälsofrämjande arbetsplatser En hälsofrämjande arbetsplats och tidiga insatser för att minska risken för arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Utveckling av metodstöd UPH har under 2016 arbetat med att ta fram metodstöd för att minska risken för sjukskrivningar. Inom ramen för projektet har vi tagit fram tre filmer samt arbetsmaterial om stressrelaterad psykisk ohälsa i arbetslivet. Syftet är att öka kunskapen om stress och utmattning och om vad som kan göras för att genom tidiga insatser undvika sjukskrivning UPH Vägen till Väggen nya filmer om stress och psykisk ohälsa i arbetslivet Slutrapport

24 Två av filmerna är en del i ett metodstöd för chefer, skyddsombud och medarbetare. Till respektive film finns också ett arbetsmaterial som kopplar till Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö och som kan bidra till organisationens arbetsmiljöarbete. Den tredje filmen fokuserar på samarbetet mellan arbetsgivare, Försäkringskassa och hälso- och sjukvården och syftar till att stödja dialogen kring hur samarbetet kan utvecklas för att parterna ska bli bättre på att fånga upp människor i riskzon för att bli långvarigt sjukskrivna. Förebygga sjukskrivning på grund av stress Under 2016 har UPH i samarbete med Linköpings universitet arbetat med att ta fram ett internetbaserat program för stress och utmattning. Kunskapsläget angående behandling och rehabilitering av stress och utmattning gör gällande att lindrig till måttlig stress- och utmattning kan behandlas framgångsrikt med kortare och enskilda insatser. Programmet riktar sig till individer med lindriga till måttliga problem med stress- och utmattning och kommer även att kunna användas i förebyggande syfte. Programmet bygger på kognitiv beteendeterapi, Acceptance and Comittment Therapy, och på aktuell forskning och tillämpning inom arbets- och organisationspsykologi samt arbetsmiljö och rehabilitering. Programmet testas under våren 2017 i en randomiserad kontrollerad studie. Under hösten 2016 genomförde UPH även ett forskarseminarium med fokus på internetbehandling för att förebygga stress och utmattning. Syftet var att samla kunskapen på området och inleda en dialog med ledande forskare om nästa steg i utvecklingen för att utveckla evidensbaserade insatser för att förebygga sjukskrivning på grund av stress. Kollegiala reflekterande samtalsgrupper I samarbete med Linnéuniversitetet har UPH under 2016 påbörjat ett arbete med att implementera och följa effekterna av metoden kollegiala reflekterande samtalsgrupper. Metoden utvecklades och utvärderades med goda resultat i en RCT-studie inom ramen för det så kallade Du-projektet 26. Kollegialt stöd i grupper med strukturerat upplägg har även i andra studier visat sig vara en viktig del för att förebygga utmattning 27. Under hösten har UPH startat ett utvecklingsprojekt med syftet att sprida metoden och samtidigt följa effekterna. Arton kommuner, ett landsting och en region deltar i utvecklingsarbetet som fortsätter och utvärderas under Parallellt arbetar UPH med att ta fram ett metodstöd och en digitaliserad utbildning för att skapa förutsättningar för att erfarenheterna av arbetet ska kunna spridas. ReDo-metoden I samarbete med Lunds universitet, Region Jönköpings län och Region Skåne har Uppdrag Psykisk Hälsa arbetat med ett projekt som syftar till att följa effekterna av ReDO-metoden i samband med att den implementeras inom 26 Nygren. Å, Åsberg. M. Karolinska institutet Burke, r. J., & Richardsen, A. M Slutrapport

25 primärvården i Region Skåne och Region Jönköpings län. ReDO-metoden är ett evidensbaserat arbetsterapeutiskt behandlingsprogram som riktar sig till människor som har behov av och kapacitet till att varaktigt förändra sin vardag, oavsett diagnos eller vårdform. Metoden omfattar framför allt gruppbaserade interventioner och syftar till att de personer som får behandlingen ska återfå sin hälsa och i de fall det är möjligt även återgå i arbete. Syftet med projektet är att utvärdera metodens effekt för att förebygga och minska sjukfrånvaro och medikalisering. Arbetet fortsätter under 2017 och ingår som en del i UPH arbete med att identifiera effektiva verktyg som kan bidra till att förebygga ohälsa och underlätta återgång i arbete i samband med sjukskrivning. Utfallsbaserad upphandling för minskad sjukskrivning. Under 2016 har Uppdrag Psykisk Hälsa bjudit in kommuner och landsting att delta i ett pilotprojekt kring utfallsbaserade avtal för minskad sjukskrivning. Syftet med projektet är att genom tidiga insatser minska risk för sjukskrivning på grund av exempelvis stressrelaterad ohälsa. Projektet är en del i ett långsiktigt utvecklingsarbete med målet att stärka arbetsgivares möjligheter och incitament att agera tidigt. UPH bidrar i arbetet genom att i nära samarbete med intresserade kommuner och landsting genomföra en nulägesanalys av sjukfrånvaro, insatser och potentiella utförare. Med utgångspunkt i tidigare utvecklingsarbete på området utformas ett förfrågningsunderlag för insatser med utfallsbaserade avtal. Därtill kommer UPH att ansvara för en effektutvärdering av de upphandlade insatserna med fokus på att mäta om och i vilken uträckning sjukskrivningar minskar. Arbetet påbörjades 2016 och fortsätter under 2017 som en pilot med 3-5 kommuner och/eller landsting. Parallellt sker en dialog med olika aktörer om möjligheten att starta en Social Impact Bond (SIB) med fokus på insatser som har potential att förebygga sjukskrivning Äldres psykiska hälsa Äldres psykiska hälsa och speciella behov av insatser vid psykisk ohälsa. Gruppen äldre med psykisk ohälsa växer och det är av stor vikt att stimulera och stödja huvudmännens arbete med att utveckla och tillgängliggöra adekvata insatser. Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression och ångest är de vanligaste psykiska hälsoproblemen hos äldre personer. Under 2016 har äldre som grupp tydliggjorts som perspektiv i samtliga utvecklingsarbeten som rör vuxna. Som exempel kan nämnas utveckling och spridning av SIP (Samordnad Individuell Plan), minskat behov av hyrläkare, bättre vårdinnehåll i rättspsykiatri samt förbättrad somatisk vård. Det pågår ett myndighetsgemensamt arbete kring äldres psykiska hälsa där representanter från flera kunskapsstyrande myndigheter ingår. I det arbetet skall kunskapsunderlag för primärvården avseende äldre tas fram. UPH deltar i en dialog med myndigheterna kring det arbetet. Slutrapport

26 Äldre är en ökande åldersgrupp med högre risk för självmord än yngre. Till exempel förekommer självmord dubbelt så ofta hos män som är 80 år och äldre, jämfört med män i 20-årsåldern. I antal per invånare handlar det om 38 självmord jämfört med 19. Under året har arbetet med att skapa ett nätverk för regionalt suicidpreventivt arbete påbörjats och äldre omfattas av det arbetet. Äldre omfattas även av satsningen på primärvård. Under hösten genomfördes en workshop med fokus på äldre och äldres specifika problematik med deltagare som företrädde primärvården. UPH höll under hösten 2016 en utbildning för att bli instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa äldre. Kursen gav behörighet i att på hemmaplan utbilda Första hjälpare. Den gav grundläggande kunskaper i att identifiera psykisk ohälsa, ge ett gott bemötande och ge stöd. Instruktörskursen är en pedagogisk utbildning i hur du i första hand lär ut metoden Första hjälpen. Utbildningen gavs i samarbete med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet. Under året har vi haft samråd och samarbete med Socialstyrelsen och deras uppdrag samt haft diskussioner med Nationella samordnaren för äldre Minska behovet av tvångsåtgärder Minska behovet av tvångsåtgärder för alla åldrar, och i alla olika situationer, som regleras enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Stöd för systematiska förbättringar i vården Det gick under 2016 ut en inbjudan till att delta i ett stort genombrottsprojekt riktat till BUP, både öppen och slutenvård, i samarbete med kommuner och Statens Institutionsstyrelse. Projektet genomförs med deltagare från hela landet och är det första genombrottsprojektet som har gemensamma aktiviteter med SIS. Genombrott är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt förbättringsarbete med upplägg i form av gemensamma lärandeseminarier där alla verksamheter deltar och mellanliggande arbetsperioder på hemmaplan. Genombrott.nu Genombrott.nu är ett digitalt stöd för förbättringar i vården som byggts, testats samt drivs av UPH. Genombrott.nu används genomgående av deltagare i genombrottsprojektet för BUP. 28 Under 2016 arbetade UPH för att utöka användningen av det digitala stödet (som i stort färdigställdes under 2015). Stödet är kostnadsfritt och tillgängligt för alla verksamheter som arbetar inom psykiatrin. Under 2016 gjordes stödet även tillgängligt för alla verksamheter inom socialtjänstens vård och omsorg. I slutet av 2016 fanns det 93 arbetsplatser som anslutit sig till genombrott.nu. Till dessa arbetsplatser finns ca personal och uppskattningsvis drygt UPH Genombrott.nu Slutrapport

27 patienter kopplade. Bland de anslutna arbetsplatserna kommer 68 procent från Psykiatrin, 16 procent från kommunal äldreomsorg, 9 procent från övrig hälsooch sjukvård samt 7 procent från övriga verksamheter. Det digitala stödet används i 15 olika län. Det flesta antalet arbetsplatser som använder stödet finns i Region Skåne, Stockholms läns landsting, Region Kronoberg och Region Jönköpings län. Intresse har uttryckts från samtliga län/regioner till att använda stödet och användningen kommer sannolikt att breddas till fler verksamheter och län under Antal arbetsplatser per Län/Region genombrott.nu Under 2016 har 1342 förbättringsidéer avslutat enligt PDSA- (Plan,Do,Study, Act) metodiken. Av dessa riktades 61% av förbättringsidéerna till patienter/brukare och 37% till personal. Utmaningen för 2017 blir att öka antalet användare och spridning i landet samt att bibehålla eller öka aktiviteten hos anslutna arbetsplatser. UPH har under 2016 påbörjat ett utvecklingsarbeteför BUP-verksamheter i landet. Under året har vi gjort ett antal platsbesök med intervjuer med syftet att få n helhetlig bild och fånga aktuella utvecklingsbehov och specifika utmaningar men också styrkor och goda exempel. Resultaten från detta ska utgöra ett underlag för fortsatt utveckling av stöd. Kartläggning av specialistpsykiatrin För att stödja landstingen i deras arbete att utveckla specialistpsykiatrin har UPH under flera år genomfört kartläggningar av specialistpsykiatrin. Under hösten 2015 och våren 2016 samlades data från år 2014 in. Syftet med kartläggningen är att förse landstingen med analysunderlag för heldygnsvård och öppenvård inom allmänpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri. Insamlad data möjliggör bland annat jämförelser av antal vårdplatser, balansen mellan öppenvård och slutenvård, personaltäthet samt Slutrapport

28 kostnader. Vid ett seminarium under våren 2016 presenterades rapporten tillsammans med företrädare för Socialstyrelsen som redovisade preliminära tvångsvårdsdata från Patientregistret. Kartläggningen finns tillgänglig på Uppdrag Psykisk Hälsas webbsida 29. Under hösten togs beslut att fortsätta och sammanställa data även för Datainsamlingen kommer att ske med start jan-feb under namnet Benchmark Psykiatri och kommer att presenteras i maj Under året har ett samarbete för internationella jämförelser inletts under ledning av National Health Services Benchmark Network (NHS) i London. Antal vårdplatser, medelvårdtid, diagnosfördelning och tvångsåtgärder varierar mellan länderna. NHS Benchmark Network har lång erfarenhet av insamling av data för specialistpsykiatrin och utbyte mellan länderna är givande både när det gäller att fortsatt jämföra data och när det gäller insamlingsmetodik. UPH kommer under 2017 att fortsätta att samverka med NHS Benchmark Network. Registrering inom tvångsvården UPH har deltagit i en arbetsgrupp tillsammans med representanter från landstingen och Socialstyrelsen för att förtydliga anvisningarna för användandet av tvångsvårdens KVÅ-koder. Socialstyrelsen har efter det tagit fram ett förslag på förbättrade definitioner som under 2016 har godkänts av en interprofessionell gruppering. Tydligare anvisningar kommer att bidra till att data som rapporteras in till bl.a. Patientregistret får högre kvalitet och därmed en mer rättvisande bild som kan användas för analys och fortsatt utveckling på området Sysselsättning Studier, arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av psykisk ohälsa. Utvecklingsstöd till integrerade verksamheter och arbetssätt UPH har under 2016 gjort en kartläggning av integrerade verksamheter samt hållit i utbildning i IMR (Illness Management and Recovery). IMR är en psykosocial insats med ett webbaserat metodstöd. Metodstödet består av en IMR-app som har utvecklats för ipad och som syftar till att underlätta spridningen och genomförandet av IMR. IMR är ett manualbaserat program och är en högprioriterad psykosocial insats i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för schizofreni. Uppdrag psykiska hälsa har under det året haft tre grupper med deltagare från både hälso- och sjukvård och socialpsykiatri som utbildats i IMR. Deltagarna har haft spridning i landet och kommit från både hälso- sjukvård och socialpsykiatri. Några av deltagarna som gick utbildning arbetar som brukarspecialister (Peer-support) i verksamheterna. Grupperna har arbetat för att sprida och implementera IMR i sina respektive organisationer. Support och handledning sker verksamheterna sinsemellan och då främst över nätet, men 29 UPH Kartläggning av specialistpsykiatrin. Slutrapport

29 deltagarna har också getts tillfälle att ses vid en träff under våren UPH arrangerade även en nationell temadag under rubriken IMR-programmet och implementering med presentationer från arbetet med IMR i både Sverige och Norge, då Norge genomför ett intensivt implementeringsarbete av IMRprogrammet. Under hösten gjordes en utvärdering av deltagarnas arbete med implementering av IMR. Deltagarna svarade på frågor om projektet som helhet och om metodstödet. Utvärderingen visade att implementeringen av IMR-programmet fortskrider över landet och att modellen med egenansvar för individuell plan, genomförande av implementering och med stöd via nätet, fungerat för de flesta av deltagarna. Fortsatt stöd och utbildningsinsatser planeras under SIP för unga och vuxna Som ett svar på regeringens förslag om hälsoväxling föreslog SKL att man borde undersöka och testa förutsättningarna för att i högre grad använda samordnad individuell plan, SIP, som verktyg för att öka möjligheterna till egen försörjning för personer med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning. Som ett led i detta påbörjades under hösten 2016 ett arbete för att undersöka SIP som ett verktyg för att underlätta återgång och inträde på arbetsmarknaden, så kallad utvidgad SIP (eller Jobb-SIP ). 31 I arbetet med utvidgad SIP ses Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som naturliga aktörer för samverkan. Under hösten 2016 har vi besökt och kartlagt några av de lokala och regionala samarbeten som pågår och där SIP används som gemensamt verktyg för planering av insatser för att skapa en samlad bild av de arbeten med utökad SIP som finns. UPH har även undersökt förutsättningarna för kommunerna att i högre grad använda SIP som arbetsverktyg vid samordning av insatser som syftar till att öka möjligheterna till egen försörjning för individer med psykisk ohälsa. Utifrån detta arbete har vi kommit med förslag på insatser och stöd till kommuner i syfte att främja en god samverkan kring grupper som är i behov av samordnade insatser och som idag riskerar att falla mellan stolarna. Inom ramen för projektet har vi träffat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på nationell nivå för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter till samarbete. Vi har även träffat Kriminalvården. UPH har i dessa samtal lyft idén med ett utökat användande av SIP som gemensamt verktyg vid arbetslivsinriktad samordning. I mötet med respektive myndighet lyftes olika grupper som identifierats ha behov av särskilt stöd och samverkan mellan kommun, landsting och myndighet. De grupper som lyfts är: Unga i gymnasiet eller efter avslutade studier som på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning avbrutit studierna och/eller inte står till arbetsmarknadens förfogande Nyanlända med psykisk ohälsa 30 UPH IMR-appen. 31 UPH Utvidgad SIP underlättar återgång och inträde på arbetsmarknad. Slutrapport

30 Personer med långvarigt försörjningsstöd Personer med stöd från Arbetsförmedling och/eller Försäkringskassa som också är i behov av kommunala insatser Personer i fängelse eller i rättspsykiatrisk vård Under 2017 kommer arbetet att inrikta sig på implementering av användning av utvidgad SIP för unga och nyanlända samt personer i frivården Självskadebeteende och suicidprevention Bättre bemötande av personer med, eller risk för utveckla, självskadebeteende samt utveckling av det suicidpreventiva arbetet. Nationella självskadeprojektet Under 2016 har Nationella självskadeprojektet 32 fått fortsatt stöd till de tre självskadenoderna som arbetet sedan 2011 där utveckling och kunskapsspridning sker i stor skala. Nytt utvecklingsområde är standardiserade (vård)insatsprocesser för detta område. Nationella självskadeprojektet har fortsatt att arbeta för bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende inom ramen för överenskommelsen psykisk hälsa. Nationella självskadeprojektet har fortsatt att fokusera på implementering av rekommendationerna i det kvalitetsdokument som togs fram av projektet Det har tagits fram verktyg för att stödja implementering och vidmakthållande av rekommendationerna som finns tillgängliga via hemsidan. Projektet har även fortsatt med att ge olika former av utbildningar samt har utvecklat och lanserat en ny kunskapsportal (hemsidan). Utbildningar Projektet har fortsatt att utbilda i behandlingsmetoderna Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) och Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents (ERITA). När det gäller ERGT har fokus varit att sprida behandlingsmetoden och möjliggöra implementering. När det gäller ERITA har Nationella självskadeprojektet under året utvecklat en internetbaserad behandling där en app nu finns klar. Under 2016 påbörjades en studie för att testa den internetbaserade behandlingen, deltagare rekryteras via hemsidan och studien slutförs under Utöver utbildningarna i ERGT och ERITA har det även hållits kaskadutbildningar i bemötande. Under 2016 utbildades 27 nya utbildare varav 4 kom från Statens institutionsstyrelser (SiS). SiS stärker därmed sin förmåga att fortsätta utbilda internt. Totalt finns nu 109 personer utbildade i att hålla bemötandeutbildningar. Nationella självskadeprojektet har genomfört träffar för utbildare med utbyte av erfarenheter för ett ömsesidigt lärande. Man har också 32 Nationella självskadeprojektet. Nationella Självskadeprojektet. 33 Nationella självskadeprojektet. Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende. Slutrapport

31 arbetat för att vidareutveckla utbildningsmaterialet avseende både innehåll som form. Utvärderingarna av bemötandeutbildningarna har i stora drag visat på positiva resultat och att utbildningarna är uppskattade. Den upplevda kompetensen ökar till mätningen fyra veckor efter utbildningen och vidmakthålls eller ökar ytterligare till mätningen sex månader efter utbildningen. Utvärderingarna visar också att attityder till självskadebeteende och patienter med självskadebeteende verkar bli mer positiva efter utbildningen, men denna förbättring avtar till uppföljningen efter sex månader. En preliminär slutsats är att utbildningen kan ha effekt på attityder och upplevd kompetens, men särskilt för attitydförändringen kan det vara viktigt med insatser för att bibehålla de positiva effekterna. Tillsammans med SHEDO har Nationella Självskadeprojektet varit med och utvecklat ett anhörigstöd/utbildning. Brukarstyrd inläggning Nationella självskadeprojektet har stöttat en studie i Lund med brukarstyrd inläggning. I studien undersöker om självinläggningar kan ersätta traditionella akutinläggningar och bli en fungerande krishanteringsstrategi 34 Nationella självskadeenheter Sedan mer än tio år tillbaka har behovet av högspecialiserad vård för personer med mycket svårt självskadebeteende påtalats av landstingen och frågan har uppmärksammats i media vid ett flertal tillfällen. Nationella självskadeprojektet har utarbetat en standard för hur sådan vård skall se ut med insatser både från mobila team och i heldygnsvård. Ett hinder för start av högspecialiserad vård har varit att det har funnits en osäkerhet kring organisation och ekonomisk riskdelning. Nationella självskadeprojektet ett förslag om fyra enheter för nationell självskadevård varav en för barn och har under året tagit fram två möjliga organisationsmodeller för finansiering; en via kommunalförbund och den andra via avtalslösning. Ett landsting har ansökt om att starta nationell enhet och har även godkänts av ett nationellt granskningsteam. Ytterligare två landsting har uttryckt intresse men ännu inte inkommit med ansökan. Förslagen har redovisats för SKL:s nätverk för hälso- och sjukvårdsdirektörer respektive landstings- och regiondirektörer men ännu har ingen överenskommelse gjorts mellan landstingen Sociala investeringar Sociala investeringar som en metod för att skapa långsiktigt effektivt resursutnyttjande, genom att flytta insatserna tidigare i processen, skärpa resultatuppföljning och överbrygga olika aktörers organisation och budgethinder. Sociala investeringar handlar i stora drag om att etablera en utvecklingskapacitet centralt i den aktuella organisationen som kan ta fram, 34 Region Skåne. Brukarstyrda inläggningar för självskadepatienter. Slutrapport

32 pröva och utvärdera nya metoder och arbetssätt. En generell observation är att samtliga kommuner (som UPH känner till) och även många landsting/regioner saknar en sådan tvärsektoriell utvecklingskapacitet. Det utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för tidigare överenskommelser ( ) har resulterat i ett relativt tydligt koncept för hur sociala investeringar kan bedrivas effektivt. Det övergripande syftet med arbetet 2016 har varit att vidareutveckla och sprida detta koncept. Ett parallellt spår i utvecklingsarbetet har varit att utveckla närliggande verktyg för att i samarbete med externa aktörer utveckla och testa nya metoder och arbetssätt genom modeller för riskdelning och utfallsbaserade avtal, så kallade Social Impact Bonds eller socialt utfallskontrakt (SIB). Ett sådant avtal upprättades med Norrköping under I nedan figur ges en översiktlig beskrivning av hur förståelsen för konceptet sociala investeringar har utvecklats under tiden som utvecklingsarbete inom området bedrivits. Det figuren visar är att det egentligen är först under de senaste två åren som handfasta komponenter i en sammanhållen modell identifierats, beskrivits och testats. Med en tydlig modell på plats går utvecklingsarbetet snabbare och är mer effektivt. Översiktlig tidslinje som illustrerar kunskapsutvecklingen kring sociala investeringar Aktion 2016 arbetet under året Ett intensivt utvecklingsarbete i samarbete med ett antal pilotkommuner och landsting/region har skett under 2016 och kommer fortsätta Under året upprättades överenskommelser om att driva utvecklingsarbete kring sociala investeringar med kommunerna Ale, Norrköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Östersund samt Västra Götalandsregionen. Urvalet av samarbetspartners gjordes genom att bedöma förutsättningarna för aktivt utvecklingsarbete liksom engagemanget. Kriterier var att det skulle finnas avsatta medel och tydliga uppdrag att driva arbetet samt en förankring i tjänstemannaledningen och hos den politiska ledningen. Innehållet i överenskommelserna berörde bland annat organisationsstrukturen, utveckling Slutrapport

33 av komponenter (såsom behovsanalys, uppföljning och implementering) och internkommunikation. Beroende på hur långt arbetet kommit i respektive organisation varierade fokus i överenskommelserna. UPH har under året gett strategiskt och operativt stöd till utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet inrymmer utbildningsinsatser, stöd till behovsanalys, insatsdesign, uppföljning och utvärdering av sociala investeringsfonder avtal och utformande av Sociala utfallskontrakt/social Impact Bonds. Det upprättades även ett nätverk för kunskapsutbyte mellan de deltagande aktörerna. De kommuner som kommit längst i arbetet, Norrköping och Örebro, fick ett särskilt uppdrag att konsultera och utbilda övriga i nätverket. En viktig målsättning under året var att befästa sociala investeringar som ett strategiskt verktyg för att bygga en utvecklingsorganisation och att modellen skulle få fäste på fler håll i landet. Ambitionen var även att öka takten i de deltagande organisationernas införande av arbetssättet.. Bedömningen är att dessa målsättningar uppfyllts - spridning av metodik och erfarenheter har skett mellan de nio deltagande organisationerna och takten i att införa struktur och arbetssätt i de organisationer som nyligen påbörjat arbetet har ökat betydligt jämfört med hur det såg ut i föregångskommunerna. Genom arbetet med de nio organisationerna har kvaliteten förbättrats i beslutsunderlag som påverkar de kommunala och regionala budgetarna. Sammanlagt pågår över 30 satsningar riktade mot olika målgrupper. Satsningarna är inte nödvändigtvis ensamma i sitt slag men det som är unikt är att de görs inom ramen för det sociala inventeringsarbetet vilket för med sig en struktur för utformning, uppföljning och utvärdering. UPH har följt upp det stöd som erbjudits inom projektet. Samordnarna i de respektive deltagande organisationerna ger det enskilda metodstödet, formerna för samverkan i nätverk och med UPH ett genomgående högt betyg. Bedömningen är därför att formatet varit välfungerande och värt att vidareutveckla. Vad gäller det interna arbetet anser 80 procent av samordnarna att arbetet med sociala investeringar lett till ökat tvärsektoriellt arbete och en majoritet har redan exempel på förbättrade resultat och observerade kostnadsminskningar av genomförda satsningar. Cirka 170 tjänstemän med nyckelfunktioner och ca 50 politiker har deltagit i de utbildningspaket som tagits fram för respektive målgrupp. 97 procent av tjänstemännen som deltagit i utbildningsmomentet anger att deras kunskap om sociala investeringar absolut har ökat eller ökat i någon mån och 78 procent av dessa uppger att utbildningen har påverkat deras syn på sociala investeringar som ett värdefullt arbete för att driva utvecklingsarbete. Dock uppger endast 28 procent av de svarande tjänstemännen att utbildningen har lett till att nya initiativ inom området sociala investeringar ha tagits. Samtliga politiker som deltagit i utbildningsmomentet anger att deras kunskap om sociala investeringar absolut har ökat eller ökat i någon mån och 77 procent anger att utbildningen har påverkat deras syn på sociala investeringar som ett värdefullt verktyg för att driva utvecklingsarbete. Dock anger endast 15,4 Slutrapport

34 procent av de svarande politikerna att utbildningen har lett till att nya initiativ för sociala investeringar. Förutom att det för många politiker är ett nytt område ska också sociala investeringar ska vara ett verktyg där en hög grad av professionalism styr vilka initiativ som tas, därmed är det inte så förvånande om politiker är avvaktande till att ta initiativ. Dock är politikens roll för uppföljning och kravställande central, vilket också betonas i de genomförda utbildningarna. Formerna för arbetet med väldefinierade överenskommelser med de lokala aktörerna bedöms som en framgångsfaktor och likaså inställningen att inte bara förmedla vad man tror behöver göras utan också vara med och ta ansvar i det faktiska genomförandet. På motsvarande sätt behöver organisationen på lokal nivå tränas på att effektivisera kopplingen (konceptuellt och operativt) mellan strategisk och operativ nivå. Genom att arbetet med sociala investeringar tydligt adresserar båda nivåerna möjliggörs detta. Viktigt är förstås att reflektera över kopplingen till psykisk hälsa. Ett ständigt återkommande konstaterande är att psykisk hälsa inte i första hand är en uppgift som hälso- och sjukvården ensidigt kan eller bör hantera. Det kan därför ses som positivt att i princip samtliga satsningar som finansieras via sociala investeringsmedel har en koppling till förbättrad psykisk hälsa/välbefinnande för målgruppen även om satsningarna bara i undantagsfall inkluderar aktörer från hälso- och sjukvårdssystemet. Även om arbetet också fortsättningsvis kommer att drivas under beteckningen sociala investeringar är det alltmer uppenbart att det som är nyckeln är etablerandet av en utvecklingsorganisation som har både strategisk och operativ kraft och som agerar tvärsektoriellt. Nästan oavsett vilket område som analyseras är en slutsats att det är brist på just den typen av stöd, vare sig det borde levereras inom den aktuella organisationen eller i samarbete med regional eller nationell nivå som orsakar bristande resultat och i förlängningen onödigt mänskligt lidande och ineffektiv hantering av offentliga medel. Erfarenheterna är av intresse för att driva utveckling på psykisk hälsa-området men även inom offentlig sektor generellt. På så vis är erfarenheterna också användbara i ansträngningarna att åstadkomma en bättre struktur för att åstadkomma effektivt utvecklingsarbete vare sig det är lokalt, regionalt eller nationellt initierat. SIB/socialt utfallskontrakt I februari 2016 färdigställdes ett socialt utfallskontrakt mellan Norrköpings kommun och Leksell Social Ventures (hittills det enda svenska exemplet). I arbetet har UPH verkat som intermediär. Arbetet har syftat till att säkerställa att förberedelser och uppstart av insatsen gjorts med hög kvalitet. Även planering för en fortsatt utveckling har gjorts för att testa konceptet även på andra platser och hur modellen ska kunna skalas upp. Det har även varit prioriterat att delta i nätverk och utbyten på området då intresset är stort bland flera aktörer och diskussionen behöver belysas med praktisk erfarenhet. Satsningen blev operativ i början av hösten 2016 och inleddes med en skolstödjande insats. Det sociala Slutrapport

35 utfallskontraktet har i början av 2017 ca 20 HVB-/SIS-placerade barn och unga inkluderade i insatsen. Totalt är satsningen dimensionerad för 60 individer. Att utfallskontraktet omsatts till faktisk verksamhet som förbättrar förutsättningarna för utsatta barn och unga får beskrivas som den största framgången på området. Det tvärprofessionella teamet som är en central del av insatsen har dessutom identifierat flera brister och utvecklingsområden i det befintliga arbetet med målgruppen från kommunens och regionens sida samt från aktuella HVB-hem. För UPH ger det operativa stödet värdefulla erfarenheter kring hur utvecklingsarbete bedrivs effektivt och vilken typ av stöd som kommuner och landsting/regioner har nytta av från externa parter och från nationell nivå. Det sociala utfallskontraktet är än så länge unikt i en svensk kontext och har därmed väckt uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Totalt finns ca 50 exempel på SIB i världen. Kontraktet utsågs till Årets välfärdsförnyare av Dagens Samhälle i maj 2016 och var föremål för ett SNS-seminarium i september där det även kopplades till den internationella utvecklingen på området genom deltagande från Social Finance, Storbritannien. Figur 1: Karta över Social Impact Bonds, där Norrköping finns med som det än så länge enda svenska exemplet Ambitionen att sprida det sociala utfallskontraktet till fler kommuner mot samma målgrupp finns kvar men kunde inte genomföras under Detta bland annat beroende på att arbetet i Norrköping behövde komma längre för att kunna spridas på ett bra sätt. Arbete har dock gjorts för att hitta en mer skalbar modell för liknande utfallsbaserade lösningar där externa finansiärer är med och delar risken med det offentliga. Under slutet av året inleddes en förstudie tillsammans med Europeiska Investeringsbanken och RISE i dialog med Kommuninvest för att undersöka möjligheten att skapa en sammansatt produkt Slutrapport