SKL:s arbete inom området psykisk hälsa rapport från ett nationellt perspektiv Avdelningen för vård och omsorg 1

Transkript

1 SKL:s arbete inom området psykisk hälsa rapport från ett nationellt perspektiv Avdelningen för vård och omsorg 1

2 Disposition Överenskommelsen psykisk hälsa 2018 Missbruk och beroende Nationellt programområde psykisk hälsa Resurscentrum psykisk hälsa (RCPH) Vård och insatsprogram (VIP) Samverkan vid utskrivning Avdelningen för vård och omsorg 2

3 Sociala välfärdens utmaningar demografiskt betingade behov vs. arbetskraft Avdelningen för vård och omsorg 3

4 Kommunal sjukvård, omsorg och socialtjänst Nära vård Sjukhusvård och specialiserad öppenvård ASIH Primärvård Mobila team Statliga myndigheter E-hälsa Vad är Nära vård? Ungdomsmott Elevhälsa Företagshälsovård Civilsamhället

5 Nya arbetssätt Mobila team Psykiatrisk vård i hemmet Proaktiv öppenvård Bedömning av specialistsjuksköterska i hemmet Läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg Integrerade arbetssätt och arbetsmetoder Digitala hjälpmedel - Galenskap, att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. - Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka Avdelningen för vård och omsorg 5

6 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO-satsningen) Årliga överenskommelser mellan staten och SKL Två prioriterade målgrupper Prestationsbaserad modell för att påskynda utvecklingen Utveckling i ordinarie strukturer med fokus på samverkan Nationell samordningsfunktion Avdelningen för vård och omsorg 6

7 Överenskommelser En bredare ansats med syfte att: skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete, öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Fokus på särskilda målgrupper och områden Kommuner och landsting ska göra gemensamma lokala och regionala analyser och handlingsplaner Identifiera utmaningar och målsättningar på kort och lång sikt Avdelningen för vård och omsorg 7

8 Utgiftsområde 1:8 Bidrag till psykiatri Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avsätta drygt 1,7 miljarder kronor till området för Det är en ökning på ca 550 miljoner kronor jämfört med För 2019 avsätts drygt 2,2 miljarder kronor och 2020 knappt 2 miljarder. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att främja psykisk hälsa utifrån den nuvarande strategin inom området, som syftar till att samordna insatser och att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete Avdelningen för vård och omsorg 8

9 Identifierade utvecklingsområden inom ramen för överenskommelsen 2018 Områden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst Strukturer för kunskapsutveckling och kunskapsstyrning Målgrupper: Barn och unga samt vuxna Brukare Asylsökande och nyanlända Avdelningen för vård och omsorg 9

10 Kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst Målgrupper som särskilt behöver uppmärksammas är t.ex. unga med LSS-insatser förekomsten av depression, ångest och ADHD är uppemot 10 gånger vanligare för barn med intellektuell funktionsnedsättning än hos övriga i samma åldersgrupp Kompetens och kunskap om konsekvenser av allvarlig psykisk ohälsa och funktionsnedsättning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården Uppmärksamma somatiska sjukdomstillstånd hos personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar Vid komplex problematik behövs samtidiga och samordnade insatser från flera huvudmän och i vissa fall integrerade verksamheter för att kunna möta personens behov Avdelningen för vård och omsorg 10

11 Fördelning av stimulansmedel 2017 och för Landstingen: Mkr Mkr För utvecklingsarbete samt fortsatt analysarbete och handlingsplaner Satsningar för en ändamålsenlig och effektiv primärvård för att möta personer med psykisk ohälsa Insatser för ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling för barn och unga. Satsningen är riktad till barn och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa För att stimulera länsgemensamt arbete för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting 24 Insatser som förbättrar tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända samt för att stärka arbetet med psykiatrisk traumavård för både barn och vuxna. Kommunerna: 40 Sa Lt: 884 För utvecklingsarbete samt fortsatt analysarbete och handlingsplaner Länen (kommunerna och/eller landstingen): Förstärkning av ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa Utvecklingsmedel till SKL: För utvecklingsstöd och för administration för fördelning av medel och inmatningsverktyget För fortsatt stöd till utveckling av struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa/ohälsa Totalt:

12 Mottagare Analyser och handlingsplaner Primärvård Barn och unga Brukarsamverkan Asylsökande Ungdomsmottagningar Totalt: VGR L VGR K Länet K/L Kungsbacka Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Ale Lerum Lilla Edet Göteborg Mölndal Kungälv Alingsås Kungsbacka Härryda Totalt VGR

13 SKL:s stöd till utvecklingsarbete och administration Sänkning från 60 Mkr till 30 Mkr SKL tilldelas därutöver 10 Mkr för att stödja satsningen inom primärvården Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling: SKL tillförs 10 Mkr under 2018 för att fortsätta arbetet med att utveckla sex stycken sjukvårdsregionala resurscentrum (RCPH) i nära samverkan med kommuner och landsting/regioner och berörda myndigheter Av medlen ska minst kronor användas för att stärka kommunernas deltagande Avdelningen för vård och omsorg 13

14 Villkor för att behålla stimulansmedlen Senast den 31 oktober 2018 ska kommuner och landsting inkomma med en redogörelse för aktuell analys, målsättning och handlingsplan samt en redovisning av hur de resurser som erhållits har använts Avdelningen för vård och omsorg 14

15

16 Missbruk och beroende Avdelningen för vård och omsorg 16

17 Missbruk och beroende en prioriterad fråga för SKL Inriktningsmål för kongressperioden : # 73: SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruks- och beroendevård präglas av förbättrad samverkan, samordning och ansvarsfördelning. Priofråga : Styrelsen har beslutat att missbruk och beroende ska bli en av SKLs prioriterade frågor En handlingsplan för missbruk och beroende ska vara framarbetad och beslutad under Avdelningen för vård och omsorg 17

18 Bakgrund Tillgång till och användning av kunskaps- och evidensbaserade metoder har ökat Nationella riktlinjer tillgängliga sedan 2007 Synen på missbruk och beroende har förändrats över tid Huvudmännen har ett gemensamt ansvar för vård och behandling Avdelningen för vård och omsorg 18

19 Förändringar i lagstiftning och föreskrifter Nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (HSLF- FS 2016:1) gäller fr.o.m Prop. (2016/17:15) Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige Beslutades i riksdagen 11 januari 2017 Ikraftträdande 1 mars 2017 Prop. (2016/17:85) Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk Beslutades i riksdagen 20 juni 2017 Ikraftträdande 1 januari 2018 Balans mellan restriktiv narkotikapolitik och skadereducerande insatser Avdelningen för vård och omsorg 19

20 Vård och behandlingsinsatser för missbruk och beroende Vi ser en ökning av sluten psykiatrisk vård orsakade av användning av olika droger. Inom socialtjänsten har den frivilliga institutionsvården minskat samtidigt som vård enligt LVM ökat. Samsjuklighet: Risken att utveckla ytterligare en psykiatrisk diagnos är mer än dubbelt så stor om man har ett missbruk/beroende jämfört med för personer som inte har det. Omvänt är också missbruk och beroende vanligare bland personer med annan psykiatrisk diagnos/ohälsa än i befolkningen i övrigt. Samsjuklighet vanligt på LVM-institutionerna Avdelningen för vård och omsorg 20

21 Resurscentra En struktur för samverkan - Januari

22 Den du söker hjälp hos ska ha kunskap.

23 Målet är att skapa bättre förutsättningar för en jämlik psykisk hälsa genom att kunskapsbaserade insatser ges på ett likvärdigt sätt i hela landet

24 Initiativ för att utveckla stödet pågår i kommuner och landsting och på nationell nivå: Landsting och regioners system för kunskapsstyrning Regionala samverkans- och stödstrukturer Rådet för styrning med kunskap Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL: stimulansmedel, utvecklingsstöd och utveckling av struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning

25 Bygger på befintlig kunskap och resurser RESURSCENTRUM

26 Kunskap finns! Forskning utvecklas snabbt Det finns beprövade insatser som vi vet fungerar, och ett stort behov av att så många som möjligt får tillgång till dessa Mycket värdefull kunskap utvecklas i dag i projektform och riskerar att försvinna med projektet

27 Problem i ett avlångt land Ojämn kompetens- och resurstillgång och ineffektiv samverkan - generell brist på vissa personalgrupper Omotiverade skillnader i utfall, kvalitet och/eller utbud Begränsad förmåga att sprida och implementera lösningar/kunskap/best practise Analys, implementering och förbättringsarbete kräver ofta specialistkunskap som är ojämnt fördelad 27

28 Vad är resurscentrum?

29 Vad är resurscentrum? En stödfunktion regionalt och lokalt som: 1. Samlar kunskap om befintliga kompetenser, exempelvis kompetenta processledare 2. Stödjer samordning 3. Ser till att det finns efterfrågad kompetens

30 Vad är resurscentrum? En samordnad arbetsform/funktion inom varje sjukvårdsregion. Kommer arbeta och organiseras på olika sätt, utformas efter lokala och regionala förutsättningar och behov. Bygger vidare på det som redan finns och fungerar, behöver inte innebära en ny byggnad eller nya medarbetare.

31 Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklingsarbete Stöd för ledning och styrning

32 Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklingsarbete Stöd för ledning och styrning Att kunna ta emot och sprida nationella kunskapsstöd. Att vara med och ta fram nationella och regionala kunskapsstöd

33 Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklingsarbete Stöd för ledning och styrning Att samla in och analysera data. Identifiera och sprida goda exempel

34 Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklingsarbete Stöd för ledning och styrning Tillse kapacitet och kompetens att stödja det regionala utvecklingsarbetet exempelvis bra processledare och andra kompetenser

35 Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklingsarbete Stöd för ledning och styrning Känna till funktioner och personer med olika roller och från olika sektorer Använda ordinarie linje och organisation och där stödja och samordna namngivna personer som har uppdrag och mandat att delta i gemensamt arbete Stödja att det finns politiskt beslutade prioriterade och tidsatta mål

36 Praktiskt exempel 1 Resurscentra bidrar med: Utbildning av personal i nya metoder samt övrig implementering. Metod- och analysstöd för utvärdering och uppföljning av utbildningen Identifiering av ett behov att mäta hur målen i handlingsplanen uppfylls generellt och en fråga om hur man kan mäta på samma satt i länet/region/landet. Tar frågan vidare till nationell nivå. Identifierar enheter, samverkansgrupper och större projekt i landsting/regioner och kommuner som kan vara intresserade av gruppbehandlingar och/eller triagering och kontaktar dessa med erbjudande om utbildning och implementering.

37 Vård- och insatsprogram (VIP) inom programområde Psykisk Hälsa

38 Vård- och insatsprogram Lättillgängligt kunskapsstöd för personal i kommun/landsting Olika typer av kunskap samlat på ett ställe Tydliggör ansvarsfördelning-vem gör vad och när? Användarvänligt genom filtreringsfunktion Stödjer samverkan genom att vara gemensamt för flera olika verksamheter Stödjer en jämlik vård genom att vara nationellt men regionalt/lokalt förankrat Arbetsgrupper: ADHD Schizofreni Ångest depression Beroende, missbruk Självskador

39 Praktiskt exempel 2 Vård- och insatsprogram Nya nationella riktlinjer vad innebär dessa för personalen i verksamheten? Hur omsätter jag riktlinjerna i mötet med min patient eller klient? När det inte finns riktlinjer - vad är bästa tillgängliga och användbara kunskap inom området? Filtrera fram just den information som jag behöver, utifrån min roll och mitt sammanhang

40 Lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende Avdelningen för vård och omsorg 40

41 Sammanfattning av den nya lagen Gäller fr.o.m. 1 januari 2018 för både somatik och psykiatri. Inga patientgrupper undantas. Backup-lösning vad gäller varseldagar och belopp om inte huvudmännen kommer överens om annat. Övergångsbestämmelse för psykiatrin under Samordnad individuell plan (SIP) är det gemensamma verktyget för samordnad planering Avdelningen för vård och omsorg 41

42 Tidigare konstruktion fokuserade på ett tvåpartstänk.. när det i själva verket är tre parter som måste vara aktiva i samverkan Avdelningen för vård och omsorg 42

43 Vilka omfattas av nya lagen? I lagen finns bestämmelser om samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter det att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården Avdelningen för vård och omsorg 43

44 Utskrivningsprocessen enligt den nya lagen Planerat datum för utskrivning! Utses av öppenvården Gäller även rättspsykiatrin En underrättelse om ÖPT/ÖRV enligt 7 a LPT motsvarar en bedömning om UK Till berörda enheter och till patienten Senast tre dagar efter UK Vid ÖPT/ÖRV gäller istället 7 a LPT och 12 a LRV Kan ske på sjukhuset eller i hemmet Den egna planeringen Fast vårdkontakt Inskrivningsmeddelande Utskrivningsklar Information vid utskrivning Kallelse till SIP Upprättande av SIP Uppföljning och fortsatt samverkan Avdelningen för vård och omsorg 44 Riktlinjer och rutiner Gemensamt ansvar Tillit och förtroende Samordning av insatser

45 Undantag när det gäller SIP Den landstingsfinansierade öppna vården behöver inte vara en aktör om det endast finns behov av insatser från socialtjänsten. Även om den enskilde inte ger sitt samtycke till en SIP ska varje enhet planera för de insatser som den enheten ansvarar för. Om patienten avböjer insatser från kommunens socialtjänst och hälso- och sjukvård, kan en samordnad individuell planering inte heller genomföras. För patienter som överförs till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i LPT (7 a ) och LRV (12 a ) Avdelningen för vård och omsorg 45

46 Lagens potentiella effekt ligger i huvudmännens egna händer Landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer (4 kap. 4 ). Landsting och kommun får träffa överenskommelse om andra tidsfrister eller belopp än vad backup-lösningen säger (4 kap. 5 ). Huvudmännen får själva avgöra detaljeringsgraden i rutinerna, exempelvis hur man säkerställer att rätt mottagare fått information, vilket verksamhetssystem som ska användas, eventuella kvitteringsrutiner och tidpunkter o.s.v. Bör också innehålla hur man ska lösa tvister. Viktigt att rutiner och riktlinjer inte strider mot annan gällande lagstiftning t.ex. OSL Avdelningen för vård och omsorg 46

47 Samverkan vid utskrivning särskilda utmaningar för psykiatrin Fördröjning hos psykiatrin vi har ju ett år på oss Identifiera personer med komplex problematik Förebyggande insatser Yngre målgrupp Suicidnära personer Äldre med psykisk ohälsa och komplexa behov Samverkan psykiatri somatisk vård Bostadslösa Tillgängligheten inom öppenvården Avdelningen för vård och omsorg 47

48 Tack för att ni lyssnat! Zophia Mellgren, konsult Mikael Malm, handläggare Läs mer på: Psykisk hälsa SKL Uppdrag psykisk hälsa Avdelningen för vård och omsorg 48