FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Plenarhandling B8-0385/2015 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med artikel i arbetsordningen om förföljelsen av kristna i världen, med anledning av den islamska terrorgruppen al-shababs dödande av studenter i Kenya (2015/2661(RSP)) Lidia Senra Rodríguez, Javier Couso Permuy, Malin Björk, Paloma López Bermejo, Marina Albiol Guzmán, Ángela Vallina, Sabine Lösing, Neoklis Sylikiotis, Takis Hadjigeorgiou, Inês Cristina Zuber för GUE/NGL-gruppen RE\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 B8-0385/2015 Europaparlamentets resolution om förföljelsen av kristna i världen, med anledning av den islamska terrorgruppen al-shababs dödande av studenter i Kenya (2015/2661(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den gemensamma strategin Afrika EU, som antogs 2007, med beaktande av färdplanen för EU-Afrika-samarbetet ( ), som antogs vid det fjärde EU-Afrika-toppmötet i april 2014, med beaktande av det första EU-panafrikanska programmet för perioden , med beaktande av det sjunde årliga sammanträdet mellan Afrikanska unionens kommission och Europeiska kommissionen, som ägde rum i Bryssel den 22 april, med beaktande av uttalandena från vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om al-shababs attacker i Kenya, särskilt uttalandena av den 3 april 2015, 23 november 2014 och 5 maj 2014, med beaktande av uttalandena från FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, om al-shabab-attackerna, i synnerhet om attackerna den 2 april 2015, 2 december 2014, 22 november 2014, 4 juni 2014 och 21 september 2013, med beaktande av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, i synnerhet FN:s säkerhetsråds resolution 733/1992 om inrättande av ett vapenembargo mot Somalia, som sedan har bekräftats i ett antal resolutioner från FN:s säkerhetsråd, där den senaste var 2182/2014, med beaktande av uttalandet från Afrikanska unionens särskilda representant för Somalia och chefen för Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) av den 2 april 2015, med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 9 februari 2015 om terrorismbekämpning, med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, med beaktande av FN-stadgan, med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från 1981, med beaktande av FN:s flyktingkonvention från 1951, som Kenya har anslutit sig till, PE v /9 RE\ doc

3 med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (UNCAT), med beaktande av artikel i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Den 2 april 2015 dödade terrorgruppen al-shabab 148 människor, huvudsakligen studenter, vid en attack på ett universitetscampus i den kenyanska staden Garissa, cirka 20 mil från gränsen mot Somalia. I juni 2014 dödades 48 personer när al-shabab genomförde en attack vid den kenyanska kusten. I september 2013 attackerade gruppen köpcentrumet Westgate i Nairobi och dödade minst 67 personer. B. Vid sina attentat i Kenya har al-shabab medvetet riktat in sig på landets kristna befolkning. Större delen av Somalias befolkning är muslimsk, medan befolkningen i Kenya till över 80 % är kristen och till cirka 11 % muslimsk. Muslimerna är huvudsakligen kenyanska somalier. C. Gruppen har nyligen genomfört andra dödliga attentat i Somalia, bland annat dödades 10 människor i ett bombattentat mot utbildningsministeriet den 14 april, och i ett annat attentat dödades 9 personer, däribland FN-arbetare. Al-Shabab gör sig också regelbundet skyldigt till attacker med skjutvapen och granater i Kenya, både i gränsområdena där befolkningen huvudsakligen är kenyansk-somalisk och i Nairobi. D gick kenyanska trupper över gränsen och in i södra Somalia för att bekämpa al-shabab, varefter den kenyanska armén anslöts till Afrikanska unionens styrka om soldater. Terrorgruppen al-shabab har angett att sitt verkliga motiv för attackerna i Kenya är att utöva påtryckningar på den kenyanska regeringen för att få den att dra tillbaka sina soldater från Somalia. E. I februari 2012 förklarade den tidigare al-shababledaren Ahmed Abdi Godane sin trohet till al-qaida. Det finns rapporter om att al-shabab har förbindelser med andra islamistgrupper i Afrika, till exempel Boko Haram i Nigeria och al-qaida i islamiska Maghreb. Al-Shabab har upprättat ett nätverk för rekrytering i Kenya, i synnerhet runt hamnstaden Mombasa. Det finns rapporter om att utländska jihadister åker till Somalia för att ansluta sig till al-shabab, inte bara från grannländerna utan även från USA och EU. F. Somalia har inte haft någon fungerande nationell regering på över 20 år. Efter USA:s militära insats 1992, den så kallade Restore Hope-insatsen, har landet varit en krigszon. G. Al-Shabab är en islamistisk grupp som växte fram ur Islamiska domstolarnas råd, en lös gruppering av islamska rättssystem som radikaliserades ytterligare efter den etiopiska arméns amerikanskstödda invasion av Somalia H. Al-Shabab kunde därefter ta kontroll över en betydande del av landet men förlorade större delen av den somaliska befolkningens stöd när den avböjde livsmedelsstöd från väst i samband med den torka och hungersnöd som drabbade landet Al-Shabab drevs ut ur Mogadishu i augusti 2011 och ur hamnstaden Kismayu i september 2012, RE\ doc 3/9 PE v01-00

4 trots att al-shabab nu har förlorat kontrollen över de flesta städer i Somalia så dominerar gruppen fortfarande i många landsbygdsområden. I. En stor del av konflikten mellan Somalia, Etiopien och Kenya har sitt ursprung i införandet av koloniala gränser, vilket ledde till att den somaliska befolkningen splittrades mellan framför allt dessa tre länder. Detta har i sin tur har gett upphov till olika konflikter, bland annat den kenyanska arméns massaker på flera tusen kenyanska somalier under 1980-talet. J. Kenya är den största ekonomin i Östafrika, men trots dess omfattande resurser så är landet ett av de lägst rankade på FN:s index för mänsklig utveckling. Majoriteten av Kenyas befolkning lever under fattigdomsgränsen. Ur ekonomisk synvinkel finns det inhemska problem i Kenya, på grund av att en minoritet har monopol på resurserna och att de tidigare kolonialmakterna bär ett stort ansvar för plundringen av landets naturtillgångar. K. Kenya drabbas regelbundet av torka, i synnerhet i de torra och halvtorra områdena i de norra delarna av landet, där de 5,5 miljoner invånarna framför allt är boskapsuppfödare och är särskilt utstatta på grund av den kroniska fattigdomen. L. I Kenya utgör småjordbruken 94,8 % av alla jordbruk, men de har tillträde till endast 11,7 % av jordbruksmarken i landet. Afrika har under den senaste tiden drabbats av en våg av markrofferi där miljontals hektar bördig jordbruksmark har tagits över av storföretag, och tiotusentals jordbrukssamhällen har berövats sitt levebröd. Kenyas viktigaste jordbruksexporter till EU är te, kaffe, rosor och nejlikor, bönor, ärtor, avokador, nilabborre och tonfisk. I Kenya använder företag från Kanada, Japan och Belgien hektar mark för att producera biobränslen, vilket har stor påverkan på miljön och de lokala samhällena. M. Urbanisering, utvinningsindustri, vattenkraftsdammar och en rad andra industriella jätteprojekt breder i allt större utsträckning ut sig över jordbruksmark, skogsmark, vattenkällor, jordbrukssamhällen och ursprungsbefolkningars områden. Efter att ha tillkännagett att man hittat olja för första gången i mars 2012 har fler stora olje- och gasfyndigheter upptäckts i Kenya. I november 2013 meddelade brittiska Tullow Oil och dess utvinningspartner, det Kanadabaserade företaget Africa Oil, att man hade hittat olja i ett femte prospekteringshål, South Lokichar-sänkan, i Turkanadistriktet. Landet förbereder sig för storskalig utvinning av dessa naturtillgångar, och oljeproduktionen beräknas inledas N. För närvarande sköter kvinnorna i Kenya största delen av jordbruksarbetet och producerar och säljer större delen av maten, men de tjänar bara en bråkdel av den inkomst de genererar och äger en minimal andel av tillgångarna. Kvinnor får fortfarande sämre utbildning än män, vilket ökar deras beroende av män. Dessutom är deras rätt att äga, förvärva och kontrollera egendom begränsad i hela Kenya, oberoende av social status, religion eller etnisk tillhörighet. Könsstympning har varit förbjuden i kenyansk lag sedan 2011 och förövare bestraffas med tre år i fängelse och böter. Trots detta är könsstympning fortfarande en vanlig företeelse. PE v /9 RE\ doc

5 O. Afrikas horn är en av de regioner i världen som har den osäkraste tillgången på livsmedel, och miljontals personer som lever i området är undernärda och riskerar att drabbas av hungersnöd. Trots stora naturtillgångar är Afrikas horn är en av världens fattigaste regioner och inbegriper länder som hör till dem som har lägst hälsostandard. Världssamfundet har underlåtit att ta itu med frågan om människors säkerhet samt med torkan och hungersnöden i regionen, vilket har lett till en ännu svårare situation. P. Det stora antalet parter i inbördeskriget, bristen på statligt styre i Somalia, förlorat levebröd för somaliska fiskare och piratverksamhet utanför Somalias kust, spänningarna mellan Sudan och Sydsudan, mellan Etiopien, Eritrea och Somalia samt mellan Eritrea och Djibouti, Kenyas och andra grannländers deltagande i Afrikanska unionens militära insatser i Somalia, utomstående parters inblandning och ingripanden samt EU:s och andra västländers ekonomiska och geostrategiska intressen, bidrar alla till att göra Afrikas horn till en av de mest konfliktdrabbade regionerna i världen, vilket medför ett enormt mänskligt lidande, internflyktingar, en allt värre humanitär kris samt hinder för en hållbar social och ekonomisk utveckling och framväxt av demokrati och rättsstatlighet. Ett stort antal aktörer har gjort sig skyldiga till överträdelser av FN:s vapenembargo. Q. I Kenya finns det nästa flyktingar från konfliktdrabbade grannländer, i synnerhet Somalia tilltog konflikten och den lokala hungersnöden tvingade miljoner människor att lämna Somalia, vilket ledde till ett stort antal nya flyktingar i Dadaab, där för närvarande över somalier bor i ett flyktingläger. R. Utbildning, läs- och skrivkunnighet, kvinnors rättigheter, social rättvisa och en rättvis fördelning av statliga inkomster i samhället, minskning av ojämlikheter samt korruptionsbekämpning är centrala faktorer för att bekämpa fundamentalism, våld och intolerans. S. Mellan 2014 och 2020 kommer EU att ge 435 miljoner euro till Kenya. EU är den största ekonomiska bidragsgivaren till Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) genom den särskilda fonden för Afrika. EU genomför ett antal civila och militära insatser i regionen, bland annat GSFP-uppdraget EUCAP Nestor på Afrikas horn (sedan 2012) EU NAVFOR (sedan 2008) och EUTM Somalia (sedan 2010). USA har en militär flottbas i Manda Bay i Kenya. T. Som en reaktion på al-shababs attacker antog den kenyanska regeringen en antiterrorlag i december Denna lag innehåller förslag om att utöka den tid polisen kan hålla misstänkta terrorister gripna, från 90 dagar till nästan ett år, ökade strafftider, samt större befogenheter för utredare att avlyssna telefoner och tvinga fastighetsägare att lämna ut information om sina hyresgäster. Journalister riskerar upp till tre års fängelse om deras rapporter underminerar utredningar om eller säkerhetsinsatser mot terrorism. Den kenyanska regeringen beslutade även att stänga ner mer än 500 icke-statliga organisationer, däribland 15 som påstods samla in medel för finansiering av terrorism. Enligt människorättsaktivister utgör dessa åtgärder ett hot mot de medborgerliga friheterna och yttrandefriheten. U. Respekten för de grundläggande rättigheterna och medborgerliga friheterna utgör ett nödvändigt inslag i en framgångsrik politik för terrorismbekämpning. Samarbetet RE\ doc 5/9 PE v01-00

6 mellan stater och internationella aktörer i säkerhetsfrågor måste ske med full respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten. V. Efter terroristattacken mot Garissauniversitetet utfärdade landets vice-president Willian Ruto ett ultimatum till FN med krav på att UNHCR skulle stänga flyktinglägret i Dadaab inom tre månader, annars skulle Kenya stänga det själv. UNHCR har varnat för att detta kommer att få extrema humanitära och praktiska konskevenser. Enligt FN:s flyktingkonvention är det förbjudet att tvinga flyktingar att återvända till områden där deras liv eller deras frihet är i fara. Det har även varit på förslag att bygga en skiljemur mellan Somalia och Kenya. W. Internationella brottmålsdomstolen har anklagat Kenyas nuvarande president Uhuru Kenyatta och vice-president Willian Ruto för att ha begått brott mot mänskligheten i det våld som utbröt efter valet 2007, då mer än kenyaner miste livet. Chefsåklagaren drog tillbaka anklagelserna mot Kenyatta den 5 december 2014, men beskyllde den kenyanska regeringen för att trakassera och hota potentiella vittnen. 1. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna som al-shababs terroristattacker innebär. Parlamentet uttrycker sin sympati och sitt djupaste deltagande med de anhöriga till alla offer, i synnerhet offren för massakern på Garissauniversitetet. Parlamentet betonar att de ansvariga för sådana brott måste ställas till svars på vederbörligt sätt. 2. Europaparlamentet påpekar att den ökande fattigdomen bland befolkningen, minskade ekonomiska möjligheter, ökad ojämlikhet och begränsade utbildningsmöjligheter har fått arbetslösheten att skjuta i höjden, vilken i sin tur utgör den socioekonomiska grogrunden för al-shababs utveckling. Parlamentet noterar också bekymrat att staten i många regioner i Somalia och Kenya inte erbjuder grundläggande offentliga tjänster till befolkningen, såsom vatten, sanitet, hälso- och sjukvård eller utbildning. Under dessa omständigheter uppmanar parlamentet med eftertryck de kenyanska och somaliska myndigheterna att hantera den socioekonomiska situation som utgör grogrunden för al-shababs utveckling och att motverka försämringen av människors levnadsstandard i syfte att uppnå social rättvisa. 3. Europaparlamentet varnar för risken att beskriva konflikten som ett religionskrig. Parlamentet anser att al-shababs handlingar bryter mot islams principer. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att strategin mot terrorism inte får ses som en kamp mellan civilisationer eller religioner som leder till rasistiska och främlingsfientliga fördomar. 4. Europaparlamentet är mycket kritiskt till den roll olika västerländska insatser under de senaste åren har spelat för att främja enskilda individers radikalisering på Afrikas horn. Parlamentet betonar att sådana strategier främjar, i stället för att motverka, terrorism och att de därför inte bör tillämpas fortsatt. Det är oroande att fokus ligger på militära lösningar inom EU:s politik för att bekämpa terrorism, vilket leder till ett antal militära stödprogram till länderna på Afrikas horn. Parlamentet betonar att det inte finns någon militär lösning på konflikterna i regionen. Parlamentet vänder sig mot tanken på en skyldighet att skydda, eftersom detta bryter mot internationell rätt och inte ger en tillräcklig juridisk grund för att motivera ett ensidigt användande av våld. PE v /9 RE\ doc

7 5. Europaparlamentet betonar framför allt att EU, dess medlemsstater och dess partnerländer i Afrikanska unionen måste bygga sin strategi för bekämpning av internationell terrorism, liksom alla andra former av brottslighet, på rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande rättigheterna. Vidare understryker parlamentet att EU:s utrikespolitik för att bekämpa internationell terrorism i första hand bör vara inriktad på förebyggande åtgärder och på en strategi som motsätter sig alla typer av militära ingripanden, efter en grundlig omprövning av EU:s ståndpunkt i internationella förhandlingar. Parlamentet betonar hur viktigt det är att främja politisk dialog, tolerans och förståelse mellan olika kulturer och religioner. 6. Europaparlamentet uppmanar EU och världssamfundet att samarbeta med de afrikanska länderna samt med regionala och internationella aktörer och organisationer för att lösa konflikterna enbart med fredliga medel, samt även genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna. EU bör upprätta nya ramar för förbindelserna med Kenya och alla afrikanska länder utifrån principen om icke-ingripande i länders inhemska angelägenheter och respekt för deras suveränitet, och med syftet att stödja utvecklingen i grannskapsregionerna och främja sysselsättning och utbildning, i stället för att basera förbindelserna på associeringsavtal som först och främst bidrar till att upprätta frihandelsområden som gagnar västvärldens företagsintressen. 7. Europaparlamentet motsätter sig och förkastar EU:s militära strategi i form av reformer av säkerhetssektorn och utbildningsuppdraget EUTM Somalia, och avvisar varje ytterligare uppdrag i regionen inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), såsom EUCAP Nestor. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att avsluta EUTM Somalia eftersom det tycks vara omöjligt att undvika att rekryterad personal som utbildats av EUTM Somalia ansluter sig till olika väpnade grupper, till exempel al-shabab, vilket innebär att EU i mycket hög grad bidrar till konflikten och militariseringen i regionen. 8. Europaparlamentet framhåller att de medel som avsatts för utvecklingsbistånd, såsom Europeiska utvecklingsfonden, inte får användas för militära ändamål. Parlamentet motsätter sig kraftigt att utvecklingsbistånd används till utbildning av militära styrkor. Parlamentet motsätter sig kraftigt att utvecklingsbistånd används för att strategiska intressen ska uppnås. Europeiska utvecklingsfonden måste strikt förbli ett instrument för finansiering av kampen för att utrota fattigdom och hungersnöd i utvecklingsländerna. 9. Europaparlamentet anser att bekämpning av olaglig vapenhandel bör vara en prioriterad fråga för EU i kampen mot grov och organiserad internationell brottslighet. Samarbetet bör i synnerhet stärkas ytterligare i fråga om mekanismer för informationsutbyte samt spårbarhet och förstörelse av förbjudna vapen. 10. Europaparlamentet kräver att det ska göras en internationell utredning under FN:s ledning för att fastställa utomstående länders ansvar för organisationen och finansieringen av terroristgrupper i regionen, liksom det ansvar som multinationella företag och regeringar bär för förmögenhetskoncentrationen och fördjupningen av de ekonomiska och sociala orättvisorna. 11. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU att tillämpa en fullständigt civil och fredlig strategi för konfliktlösning och att spela en neutral roll som försonande RE\ doc 7/9 PE v01-00

8 kraft/medlare för att uppnå varaktig fred i Somalia och på hela Afrikas horn. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla neutralt, opartiskt och oberoende humanitärt bistånd till sårbara befolkningar. 12. Europaparlamentet upprepar att EU och länderna på Afrikas horn bör ta itu med de bakomliggande orsakerna till våldsam extremism genom att bekämpa den på ett sätt som är förenligt med de mänskliga rättigheterna och folkrätten, i stället för att uppmuntra eller stödja repressiva regimer eller grupper på Afrikas horn. 13. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över spekulation på livsmedelspriser och markrofferi i Afrika, även för biobränslen, vilket riskerar att underminera den lokala livsmedelssäkerheten och förvärra hungersnöden. Parlamentet uppmanar regeringarna på Afrikas horn och inom EU att utvärdera hur det pågående förvärvet av jordbruksmark påverkar fattigdomen på landsbygden och hungersnöden. Kommissionen uppmanas med kraft att inkludera frågan om markrofferi i sin politiska dialog med utvecklingsländerna för att få ett stopp på stödet för sådana strategier. Parlamentet uppmanar EU att höja andelen offentligt utvecklingsbistånd till jordbruk och till investeringar i jordbruk och boskapsskötsel som bedrivs småskaligt och hållbart, i syfte att garantera små jordbrukares tillgång till mark och på så sätt stärka den lokala marknaden, att se till att säkerställa livsmedelssuveräniteten på Afrikas horn samt att återställa vattnen i regionen så att fiskarnas och deras familjers uppehälle kan garanteras. 14. Europaparlamentet uppmanar den kenyanska regeringen och regeringarna i hemländerna för företagen inom utvinningsbranschen att tillämpa bästa praxis för att säkerställa insyn, ansvarighet och offentligt deltagande samt att bekämpa korruption inom utvinningsindustrin. 15. Europaparlamentet uppmanar den kenyanska regeringen att främja kvinnornas viktiga roll i samhället, landets ekonomi, livsmedelsproduktion och bevarandet av miljön, bland annat genom att främja kvinnors deltagande i det offentliga och politiska livet. Parlamentet uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att utrota könsstympningen ur landet. 16. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro för den kenyanska regeringen fokusering på inre säkerhet snarare än mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter. Parlamentet uppmanar landet att uppfylla sina åtaganden enligt internationell rätt, i synnerhet när det gäller att ta emot och skydda flyktingar. 17. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i EU och på Afrikas horn att respektera förbudet mot tortyr, framför allt i enlighet med vad som anges i FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet upprepar att erkännanden som har tvingats fram under tortyr inte är giltiga och fördömer dessa metoder. Parlamentet motsätter sig användningen av drönare för utomrättsliga och extraterritoriella avrättningar och kräver ett förbud mot användningen av drönare för sådana ändamål. 18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och rådet, Europeiska unionens PE v /9 RE\ doc

9 medlemsstater, länderna på Afrikas horn, det panafrikanska parlamentet och FN:s säkerhetsråds medlemmar. RE\ doc 9/9 PE v01-00