KURSBESKRIVNING STRATEGI SOM TEORI OCH PRAKTIK, 15HP. (3 bilagor)

Transkript

1 KURSBESKRIVNING 1(8) KURSBESKRIVNING STRATEGI SOM TEORI OCH PRAKTIK, 15HP (3 bilagor) Innehållsförteckning 1. Genomförande i stort 2. Undervisningsform 3. Kursmaterial 4. Examinationsbestämmelser 5. Resurser 6. Kursansvar 7. Detaljerat schema 8. Seminarier, och seminarieuppgifter 9. Litteraturlista Bilaga 1 - Föreläsningsöversikt Bilaga 2 - Seminarieöversikt Kursansvarig: Kommendörkapten Dr ohlin marcus.mohlin@fhs.se FHS ISSL/Strategiavdelningen

2 1. Genomförande i stort Kursens övergripande syfte är att belysa strategins fundamenta och dess koppling till politikens primat. Fokus ligger på strategi i den moderna kontexten, i synnerhet på tiden efter det kalla krigets slut. Perspektivet är praktiskt likväl som det är teoretiskt. Du lär dig förstå strategibegreppet och hur olika maktmedel används. Du får också självständigt analysera ett säkerhetspolitiskt skeende ur ett strategiskt perspektiv. Kursen innehåller tre delmoment som vardera bygger på föreläsningar och litteraturseminarier. Kursen avslutas med en examinerande skriftlig essä. Delmoment I (w 46- w 48) behandlar strategins idéhistoria, dess viktigaste tänkare och strategiska grundprinciper. Delmoment II (w 49 w 51) behandlar strategins praxis och illustrerar hur strategi utövats i historien, med fokus på tiden efter det kalla krigets slut. Delmoment III (w 52- w 03) utgör syntes och essäskrivande. 2. Undervisningsform Kursen är i grunden en läskurs med föreläsningar varje måndag och ett obligatoriskt seminarium på torsdag varje vecka. Se bilaga 1 för en komplett lektionsöversikt. Vecka 02 är det obligatorisk närvaro tisdag 7/1, onsdag 9/1 samt torsdag 9/1, kl alla tre dagarna för seminarium/fallstudie. 3. Kursmaterial Se litteraturlista under punkt 9. Material för syntesveckan (w 02) utdelas separat. 4. Examinationsbestämmelser Examination sker genom inlämning (senast 17/1 2014, kl 1200) av en skriftlig essä. Aktivt deltagande i seminarier och fallstudieveckan (w 02) är obligatoriskt. Nedan specificeras övergripande riktlinjer för hela kursen: Det är ett kurskrav att studenten inför de obligatoriska momenten (seminarierna) deltar i gruppförberedelser och förbereder sig enligt instruktioner, t.ex. genom att förbereda ett föredrag eller förbereda skriftlig uppgift individuellt eller i grupp. Läraren avgör om var och en har fullgjort kravet på aktivt deltagande vilket innebär att studenterna deltar i diskussionerna och muntligt relaterar till aktuellt tema. Student som uteblir från mer än två obligatoriska delmoment kan ej bli godkänd på delkursen. Frånvarotillfälle skall ersättas av en (skriftlig eller muntlig) uppgift. Försvar av egen uppsats samt opposition på annans uppsats kan dock ej ersättas. Annan kompensationsuppgift kan förekomma, enligt särskilda anvisningar från examinator. Student som uteblir från fler än två (2) obligatoriska moment får närvara vid de missade obligatoriska momenten vid nästa kurstillfälle. 2

3 3 Examinator kan besluta om att en examinationsuppgift (skriftlig seminarieuppgift, hemtentamen eller uppsats) som ej uppnår betyget godkänt i vissa fall kan kompletteras med muntlig eller skriftlig uppgift. Sådan uppgift skall inlämnas eller presenteras inom tre arbetsdagar räknat från det att examinatorn förmedlar uppgift. Alternativa examinationsformer kan förekomma för studenter i behov av särskilt stöd. Antal examinationstillfällen Minst fem examinationstillfällen tillhandahålles. Därefter kan antalet tillfällen begränsas om det kan leda till orimligt resursslöseri. Betyg Betyg ges i en tregradig skala: väl godkänd (VG), godkänd (G), samt Underkänd (U). Betyg delges till studenterna via mail fredag 31/1 kl Betygskriterier enligt bilaga 3. Examinator Examinator på kursen är Dr ohlin (marcus.mohlin@fhs.se) 5. Resurser Lärare på kursen är Dr ohlin (marcus.mohlin@fhs.se) och Dr Tomas Ries (tomas.ries@fhs.se) 6. Kursansvar Kursansvarig för kursen är ohlin Kontaktperson är ies Studierektor är Arita Holmberg (arita.holmberg@fhs.se)

4 7. Detaljerat schema Vecka Dag Datum Tid Plats 46 Mån 11-nov 12:30-15:30 Föreläsning, Kursintroduktion N 203 A+B To 14-nov 10:30-12:30 I N 203 A+B 47 Mån 18-nov 12:30-15:30 Föreläsning, Vad är strategi? N 203 A+B To 21-nov 10:30-12:30 II N 205 A+B 48 Mån 25-nov 12:30-15:30 Föreläsning, Strategi: Vetenskap eller konst? N 203 A+B To 28-nov 10:30-12:30 III N 203 A+B 49 Mån 02-dec 12:30-15:30 Föreläsning, Kontext I: Säkerhet N 203 A+B To 05-dec 10:30-12:30 IV N 203 A+B 50 Mån 9-dec 12:30-15:30 Föreläsning, Metastrategi N 203 A+B To 12-dec 10:30-12:30 V N 204 A+B 51 Mån 16-dec 12:30-15:30 Föreläsning, Kontext II: Globalisering N 203 A+B To 19-dec 10:30-12:30 VI N 203 A+B 52 Självstudier 1 Självstudier 2 Ti 07-jan 09:00-15:00 Syntes och fallstudie N 204 B On 08-jan 09:00-15:00 Syntes och fallstudie N 204 B To 9-jan 09:00-15:00 Syntes och fallstudie N 204 B 3 Fre 17-jan Examinationsuppgift inlämnas senast 17/1 kl Seminarier, och seminarieuppgifter Utifrån kursens lärandemål följer att en väsentlig del av kursen genomförs i seminarieform. Här ställs, som sagts ovan, krav på ett aktivt deltagande vid seminariediskussioner och förberedande av de redovisningsuppgifter som kan komma att ingå. Seminarieöversikt enligt bilaga 2. Mer detaljerade uppgifter utdelas veckovis i samband med respektive föreläsning 9. Litteraturlista BALDWIN, David A., Power and International Relations, in Handbook of International Relations. Available at )%20Power%20and%20International%20Relations.pdf BETTS, Richard K.: Is strategy and illusion? In International Security, Vol. 25, No. 2 (Fall 2000) BUZAN, Barry, WAEVER, Ole and de WILDE, Jaap: Security: A new framework for analysis. Lynne Rienner Publishers, Kapitel 1, 2, 9

5 5 ENGELBREKT, Kjell, MOHLIN, Marcus and WAGNSSON Charlotte (editors), The NATO Intervention in Libya: Lessons learned from the campaign. Routledge, Kapitel 8 GOLDSTEIN, Joshua S: War and gender. Cambridge University Press, Cambridge, Kapitel 1 och 6 GRAY, Colin S.: The Strategy Bridge. Theory for Practice. Oxford University Press, Oxford, 1st. ed., 2010 HEUSER, Beatrice: The Evolution of Strategy. Thinking War from Antiquity to the Present. Cambridge University Press, Cambridge UK, 1st. ed., Kapitel 1-7, HOWARD, Michael: War in European History. Oxford University Press, Oxford, MAHNKEN, Thomas G. and Joseph A. MAIOLO: Strategic Studies: A Reader. Ed. by, Routledge, London, 1st. ed., Kapitel 1, 2, 6, 21 National Security Strategy Of The United States, May 2010 RASMUSSEN, Mikkel Vedby: The Risk Society at War.Terror, Technoogy and Strategy in the Twenty-First Century. Cambridge University Press, Cambridge, UK, 1 st. ed., Kapitel 1, 2, 6 WALT, Stephen M.: The Search For A Science Of Strategy, In International Security, Vol. 12, No. 1, Summer 1987 YARGER, Harry R.: Strategic Theory for the 21 st Century: The Little Book on Big Strategy. Strategic Studies Institute, US Army War College, Carlisle, February 2006 WOODWARD, Bob: The war within. Simon & Schuster, 2008

6 KURSBESKRIVNING 6(8) Bilaga 1 Föreläsningsöversikt: Strategi som teori och praktik Dag Föreläsning Föreläsare 11/11 1. Introduktion Introduktion Idéhistoria och strategiskt tänkande I Essens, kontext och filosofi 18/11 2. Vad är strategi? Idéhistoria och strategiskt tänkande II Strategins väsen och innehåll 25/11 3. Strategi: Vetenskap eller konst? Strategi som vetenskap? Strategi som konst? 2/12 4. Kontext I: Säkerhet Risk Globalisering och strategi 9/12 5. Metastrategi Svensk Säkerhetspolitik Rationalitet och visdom 16/12 6. Kontext II: Globalisering Globalisering och säkerhet? Interventionen i Libyen 2011 Magnus Christiansson Jacob Westerberg

7 KURSBESKRIVNING 7(8) Bilaga 2 Seminarieöversikt: Strategi som teori och praktik Dag Innehåll Litteraturanknytning I 14/11 Idéhistoria: vad är oföränderligt och vad är föränderligt? Vad är konstant och vad är kontextuellt bundet? Hur ser utvecklingen av strategibegreppet ut? - Heuser, kap 1, 2, 3, 4 (100s) II III IV V VI 21/11 Hur definierar vi strategi? Vad är strategi, vilka är de grundläggande delarna? Vad är makt? 28/11 Är strategi en vetenskap? Hur tänker man strategiskt? 5/12 Hur gör man strategi? Vad är politik? 14/12 Strategi är rationalitet, men på vilket sätt? Vilka rationaliteter finns i strategi? Vad är rationalitet, och hur passar risk in i detta? 19/12 Vad är säkerhet? För vem, eller vad? Hur förändras vår säkerhetsmiljö? Hur ser Svensk strategi ut? - Howard, kap 1, 2 (37s) - Baldwin (2002), (14s) - Gray (2010), kap 1 (39s) - Yarger (2006), (83s) - Strachan i Mahnken/Maiolo (21s) - Howard, kap 3, 4, 5, 6 (76s) - Freedman i Mahnken/Maiolo (12s) - Brodie i Mahnken/Maiolo (14s) - Betts (44s) - Walt (1987) (25s) - Gray (2010), introduction, (9s) -Gray (2010), kap 2, 3, 4 (110s) - Howard, kap 7, epilogue (70s) - Gray i Mahnken/Maiolo (7s) - Heuser, kap 19 (12s) - (Yarger (2006)) - Vedby Rasmussen kap 1,2,6 (57s) - Schelling i Mahnken/Maiolo (18s) - Buzan and Waever, kap 1,2, 9 (58s) - Goldstein, kap 1,6 (128s) - (Heuser, kap19) Fallstudie 7 9/1 Uppgifter utdelas Tisdag 8/1 - Engelbrekt et al, kap 8 (25s) - Woodward (440s) - NSS

8 8 Bilaga 3 Betygs och bedömningskriterier för hemtentamen på kursen Strategi som teori- och praktik För betyget godkänd på kursen krävs, förutom aktivt deltagande på seminarierna, att samtliga nedanstående kriterier för den skriftliga uppgiften uppfyllts nöjaktigt. För betyget väl godkänd krävs att två av tre excellenskriterier är uppfyllda. Tillräcklighetskriterium I (= nödvändigt för att bli godkänd): Promemorian ska (i) omfatta cirka 5000 ord (2500 ord per uppgift) (+/- 10%), färdig hemtentamen lämnas in i senast den 17/1 2014, kl 1200 (ii) besvara två av frågorna 1-4 nedan (utdelas senare) (iii) innehålla källhänvisningar till litteratur och material. Tillräcklighetskriterium II (= miniminivå måste uppnås för godkänt): Litteraturanknytning och empiriskt belägg: Det ligger ett egenvärde i att anknyta till alla relevanta delar av litteraturen på kursen. Vid behov kompletteras denna kurslitteratur med annan litteratur och empiriskt material som styrker resonemangen i hemtentamen. Kan även utgöra ett excellenskriterium (grund för väl godkänd) om litteraturanknytning och materialanvändning är särskilt ambitiös och väl genomförd. Tillräcklighetskriterium III (= miniminivå måste uppnås för godkänt): Tydlighet i begreppsanvändning: De strategiska teorier och begrepp som uppgiften anknyter till ska förklaras och användas på ett korrekt sätt. Kan även utgöra ett excellenskriterium om forskningsanknytningen är särskild väl genomförd. Excellenskriterium (faktorer av avgörande betydelse för betyget väl godkänd) Egen analys och tillämpningar: att ni i arbetet med frågan presenterar egna självständiga resonemang om tillämpningen av teorier och begrepp samt presenterar övertygande stöd för era resonemang genom litteratur- och källhänvisningar.