Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare"

Transkript

1 Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare - Ställ omkopplaren i läge samt därefter i läge. Vad händer? - Kan du få omkopplaren att fungera på något annat sätt? 1

2 Seriekoppling av lampor - Skruva ur en av lamporna. Vad händer? - Spelar det någon roll vilken av lamporna som skruvas ur? 2

3 Parallellkoppling av lampor - Hur lyser de tre lamporna i parallellkopplingen jämfört med i seriekopplingen i föregående uppgift? - Skruva ur en av lamporna. Vad händer? - Spelar det någon roll vilken lampa som skruvas ur? - Skruva ur två av lamporna. Vad händer? - Spelar det någon roll vilka två lampor som skruvas ur? - Skriv ned dina iakttagelser. 3

4 Kombinerad serie- och parallellkoppling av lampor - Skruva ur en av lamporna. Vad händer? - Spelar det någon roll vilken lampa som skruvas ur? - Skriv ned dina iakttagelser. 4

5 Strömmätning i seriekrets - Koppla i tur och ordning upp följande kretsar: 1) L 1 L 2 2) L 1 L 2 yt plats på lampa 1 och amperemetern 3) L 1 L 2 yt plats på lampa 2 och amperemetern - Vad visar amperemetern i de tre fallen? - Skriv ned avlästa värden. 5

6 Strömmätning i kombinerad serie- och parallellkrets II III I mperemetern ansluts i tur och ordning vid I, II och III. - Vad visar amperemetern i de tre fallen? - Skriv ned avlästa värden. Slutsats? 6

7 Strömmätning i speciell krets - Vad visar amperemetern i de två kopplingarna? Slutsats? 7

8 Spänningsmätning i seriekrets 1) V L 1 L 2 2) Flytta voltmetern till lampa 2 V L 1 L 2 3) nslut voltmetern över båda lamporna V L 1 L 2 - Vad visar voltmetern i de tre fallen? - Skriv ned avlästa värden. Slutsats? 8

9 Spänningsmätning i parallellkrets I II III V V V nslut voltmetern i tur och ordning enligt I, II och III. - Vad visar voltmetern i de tre fallen? - Skriv ned avlästa värden. Slutsats? 9

10 eräkning av resistans i seriekrets, Ohms lag V - nteckna avlästa värden på spänning (U) och strömstyrka (I). - eräkna kretsens resistans R = U. I - nteckna ditt resultat. - Jämför med angivet resistansvärde. 10

11 eräkning av strömstyrka i seriekrets V - vläs spänningen (U) samt resistansen (R). - nteckna avlästa värden samt beräkna strömstyrkan I = U. R - Kan du kolla ditt resultat med hjälp av amperemetern? 11

12 eräkning av spänning i seriekrets - vläs strömstyrkan (I) samt resistansen (R). - eräkna batteriets spänning U = R I. - Kontrollera resultatet med voltmeter. 12

13 Ersättningsresistans vid seriekoppling V - vläs voltmetern (U) och amperemetern (I) samt beräkna R Ersättning = U. I - Vad blir R1 + R2? Slutsats? nm. Du kan välja R1 + R2 på flera olika sätt. 13

14 Ersättningsresistans vid parallellkoppling V 100 Ω 150 Ω - vläs voltmetern (U) och amperemetern (I) samt beräkna R Ersättning = U. I - Vad blir R1 + R2? - Vad blir R 1 R 2 R 1 +R 2? Slutsats? 14

15 Resistansberäkningar med ohmmeter 1) Seriekopplade resistorer Ω 100 Ω 120 Ω 2) Parallellkopplade resistorer Ω 100 Ω 120 Ω - Mät ersättningsresistansen vid seriekoppling respektive parallellkoppling. - Jämför resultaten med dina tidigare laborationer s. 15,16. 15

16 Mätning av termistors resistans med ohmmeter Ω - nslut de två termistorerna var för sig till ohmmetern. - Värm dem genom att klämma på dem. - Hur ändras respektive termistors resistans med temperaturen? - Notera dina iakttagelser. 16

17 Mätning av en fotoreistors resistans Ω - Undersök hur fotoresistorns resistens ändras med belysningen genom att ställa den på olika avstånd från lampan. - Notera ditt resultat. 17

18 Potentiometern 100 Ω D V - Vad visar voltmetern då potentiometern vrids från sitt vänstra ändläge till sitt högra? 18

19 UI-Diagram för en resistor 100 Ω D V - örja med potentiometern i vänsterläge. vläs voltmetern och amperemetern. - Ställ in potentiometern i minst fyra andra lägen och notera för varje inställning dina avläsningar i tabellform. - Plotta därefter tabellvärdena i ett UI-diagram och anslut en graf. 19

20 UI-diagram för en lampa 100 Ω D V - örja med potentiometern i vänsterläge. vläs voltmetern och amperemetern. - Ställ in potentiometern i minst fyra andra lägen och notera för varje inställning dina avläsningar i tabellform. - Plotta därefter tabellvärdena i ett UI-diagram och anslut en graf. 20

21 UI-diagram för en termistor (NT resp. PT) 100 Ω D V - örja med potentiometern i vänsterläge. vläs voltmetern och amperemetern. - Ställ in potentiometern i minst fyra andra lägen och notera för varje inställning dina avläsningar i tabellform. - Plotta därefter tabellvärdena i ett UI-diagram och anslut en graf. nm. Försöket bör utföras för båda termistorerna. 21

22 UI-diagram för seriekopplad lampa och resistor V 100 Ω D - örja med potentiometern i vänsterläge. vläs voltmetern (U) och amperemetern (I). - Ställ in potentiometern i minst fyra andra lägen och notera för varje inställning dina avläsningar i tabellform. - Plotta därefter tabellvärdena i ett UI-diagram och anslut en graf. 22

23 UI-diagram för parallellkopplad lampa och resistor V 100 Ω D - örja med potentiometern i vänsterläge. vläs voltmetern (U) och amperemetern (I). - Ställ in potentiometern i minst fyra andra lägen och notera för varje inställning dina avläsningar i tabellform. - Plotta därefter tabellvärdena i ett UI-diagram och anslut en graf. 23

24 estämning av en lampas effekt V Uppgifter: - vläs voltmetern (U) och amperemetern (I). - eräkna lampans effekt P = U I. Enhet? 24

25 Mätning av potentialer i sluten strömkrets J - Mät potentialerna i punkterna och. - nteckna dina mätvärden. nm. Digitalvoltmeterns minusingång ansluts vid båda mätningarna till jord (J). 25

26 Mätning av potentialer i bruten strömkrets J O - ryt kretsen genom att ställa omkopplaren i t.ex. läge. - Mät potentialerna i punkterna, och O. - nteckna dina värden. nm. Digitalvoltmeterns minus ingång ansluts vid de tre mätningarna till jord (J). 26

27 Mätning av potentialer i speciell krets 150 Ω 120 Ω 180 Ω J - Mät potentialen i punkterna,, och. - nteckna dina mätvärden. nm. Digitalvoltmeterns minusingång ansluts vid de tre mätningarna till jord (J). 27

28 Ett batteris emk (ems) och inre resistans V - vläs voltmetern och anteckna mätvärdet, som är batteriets emk (E). V - vläs voltmetern (U) och amperemetern (I) samt anteckna dessa mätvärden. - atteriets inre resistans (RI) bestämmer du nu ur U = E R I I. 28

29 Samband mellan polspänning och strömuttag från ett batteri V D 100 Ω - Ställ in potentiometern i 5-10 olika lägen. vläs samhörande värden på voltmetern och amperemetern. Sammanställ i tabell och rita ett spänningsdiagram. U I Kan du ur diagrammet göra avläsningar för att bestämma batteriets emk och inre resistans? 29

30 Kondensatorns upp- och urladdning 1 _ + 2 _ + - Koppla upp krets 1. Lyser lampan? - ryt kretsen. Koppla upp krets 2. - ryt nu denna krets och koppla på nytt upp krets 1. Lyser lampan? - Förklara? 30

31 Parallellkoppling av två kondensatorer 1 2 _ + _ + _ + _ + - Koppla upp krets 1. Koppla bort batteriet och anslut lampan (krets 2). - Hur lyser lampan jämfört med försök på sidan 30? Slutsats? 31

32 Seriekoppling av två kondensatorer 1 _ + _ + _ + _ Koppla upp krets 1. Koppla bort batteriet och anslut lampan (krets 2) - Vad händer med lampan jämfört med försöken på sidorna 30 och 31? Slutsats? 32

33 Spänningsdelning med kondensatorer V - Koppla upp krets 1. Koppla bort sladdarna från batteriet och anslut dom till andra kondensatorn (krets 2). ryt förbindelsen mellan kondensatorerna och anslut ena kondensatorn till en digitalvoltmeter. - vläs spänningen direkt vid anslutningen, då kondensatorn urladdas över voltmetern. Hur stor blir spänningen? - Jämför med batterispänningen. - Kan du ordna några andra spänningar med hjälp av kondensatorerna? 33

34 estämning av en kondensators laddning 1 2 V - Koppla upp krets 1. ryt förbindelsen med batteriet och koppla kondensatorn till en digitalvoltmeter. - vläs direkt vid anslutningen kondensatorns spänning (U) samt avläs på kondensatorn dess kapacitans (). - eräkna kondensatorns laddning Q = U 34

35 Slutning och brytning av kondensatorkrets 1 _ + 2 _ + - Koppla upp krets 1. ryt kondensatorns förbindelse med batteriet genom att slå över strömbrytaren i läge (krets 2). Vad händer med lampan? Förklaring? - Ändra åter strömbrytaren till läge. Vad händer med lampan? Förklaring? - Växla strömbrytaren fram och tillbaka. Förklara. 35

36 Kondensatorns upp- och urladdningskurvor V _ + 22 kω Uppladdning: - ryt förbindelsen med batteriet. Kolla att kondensatorn är urladdad genom att kortsluta den. Samtidigt som du åter kopplar in batteriet sätter du igång ett tidtagarur. - vläs voltmetern och uret med jämna mellanrum. - Sammanställ mätvärdena i en tabell och därefter i ett diagram och anslut en graf. Urladdning: - ryt förbindelsen med batteriet genom att t.ex. koppla bort sladden från pluspolen. nslut sladden till batteriets negativa pol samtidigt som du åter startar tidtagaruret. - vläs voltmetern och uret med jämna mellanrum.. Sammanställ mätvärdena i en tabell och därefter i ett diagram och anslut en graf. U U t t 36

37 Kondensatorlagen 100 Ω D V + _ - Förse dig med ett stoppur. Ladda upp kondensatorn genom att ställa omkopplaren i läge. vläs voltmetern (U). - Ladda ur kondensatorn över potentiometern (22 kω) genom att ställa omkopplaren i läge. Starta stoppuret. - Urladdningsströmmen försöker du hålla konstant (t.ex. 20 m) under hela urladdningen genom att ändra potentiometerinställningen. När du inte lyckas hålla den valda urladdningsströmmen stoppar du stoppuret och läser av urladdnigstiden (t). Kondensatorns laddning är Q = I t. - Upprepa försöket med andra värden på U (100 Ω-potentiometern ändras). - Vad blir Q/U i de olika fallen? Enhet? 37

38 Dioden - För vilken av de två diodkopplingarna lyser lampan? nteckna ditt resultat. 38

39 Samband mellan ström och spänning för en diod V 100 Ω D - Variera potentiometern så att spänningen över dioden ändras. - Ställ in cirka 10 olika spänningsvärden samt avläs motsvarande strömstyrkor och samla värdena i en tabell. - Rita en UI-graf. I U 39

40 Seriekopplade dioder - Lyser någon lampa? - Vänd på en av dioderna. - Hur blir resultatet? Förklaring? 40

41 Parallellkopplade dioder - Lyser någon av lamporna? Hur kan du få en, ingen, båda att lysa? - Gör samma försök men med batteriet ersatt av en växelspänning. Resultat? Förklaring? 41

42 Diodkoppling - Hur lyser lamporna för de två olika inkopplingarna av dioden? Förklaring? 42

43 ryggkoppling för helvågslikriktning _ Ω - + Till oscilloskop - Studera hur växelspänningen ser ut sedan den passerat bryggkopplingen. (Graetz brygga). Rita. 43

44 Lysdioden - Koppla i tur och ordning in den röda, gröna och gula lysdioden. Vilken lyser starkast, svagast? Kan du få alla att lysa samtidigt? Prova. - Rita kopplingsschema. Lyser respektive diod om du vänder på batteriet i ovanstående kopplingsschema? 44

45 Tändströmstyrka för lysdiod 100 Ω D - nslut i tur och ordning röd, gul och grön lysdiod. vläs på mätinstrumentet strömstyrkan vid vilken respektive lysdiod börjar att lysa. - nteckna. 45

46 estämning av Plancks konstant V 100 Ω D - Mät spänningen (U) över respektive lysdiod då den lyser klart. nteckna. Observera att lysdioden är skyddad med en resistor, varför ena voltmeteringången måste anslutas med en krokodilklämma på undersidan av komponentbrickan. - Slå i tabell upp frekvensen (f) för gult grönt och rött ljus. Ur formeln hf = Ue kan du bestämma Plancks konstant (h). e = elektronens laddning. 46

47 NPN-transistors strömledningsförmåga 1 2 E E 3 4 E E 5 6 E E - Koppla enligt de 6 alternativen. Vilka alternativ ger som resultat att lampan lyser? nteckna. 47

48 Styrning av transistorn med en låg spänning 1,5 V E - Lyser lamporna i den uppkopplade kretsen? ryt nu bas-emitterkretsen genom att koppla ur ena anslutningen till batteriet på 1,5 V. Vad händer? - Skifta polanslutningen till batteriet på 1,5 V dvs ordna så att basedn ligger närmast minuspolen. Vad händer? Förklaring? 48

49 Samband mellan bas- och kollektorström för en npn-transistor 22 kω E 1,5 V - Variera basströmmen med hjälp av potentiometern. vläs basström (Ib) och motsvarande kollektorström (Ik) för cirka tio olika inställningar av potentiometern. - Sammanställ avläsningarna i tabell samt rita ett diagram med lämplig skalindelning. I k I b 49

50 Samband kollektorström och kollektorspänning vid konstant basström 22 kω E 1,5 V V 100 Ω D - Variera kollektorspänningen med hjälp av potentiometern (100Ω). vläs kollektorspänning och motsvarande kollektorström för cirka tio olika inställningar av potentiometern. - Justera potentiometern (22 kω) ansluten till basen så att du har samma basström vid samtliga avläsningar. - Sammanställ mätvärdena i en tabell samt anteckna också den konstanta basströmmen. - Rita ett diagram med lämplig skalindelning. I k U k 50

51 Styrning av transistor med styrström (basström) från huvudbatteriet 22 kω E - Variera potentiometern. Vad händer med lampan? Förklaring? 51

52 Styrning av transistor med potentiometerkoppling 22 kω E - Vad händer då den rörliga kontakten på potentiometern ändras? - Skriv ner dina iakttagelser

53 Principen för brandvarnare NT Ω D E - Justera in potentiometern så att summern i kollektorkretsen nätt och jämnt slutar ljuda. Värm upp temistorn (NT) exempelvis med fingrarna. - Vad händer? Förklaring? 53

54 Principen för köldvarnare (halkvarnare) PT Ω D E - Justera in potentiometern så att summern i kollektorkretsen nätt och jämnt slutar ljuda. Värm upp temistorn (NT) exempelvis med fingrarna. - Vad händer? Förklaring? 54

55 Principen för tjuvlarm kω E - Lampan som skall belysa fotomotståndet placeras intill detta. Justera in potentiometern så att summern i kollektorkretsen nätt och jämt slutar ljuda. Sätt ett papper mellan fotomotståndet och lampan. - Vad händer? Förklaring? 55

56 Principen för tändning av gatubelysning 22 kω E - Lampan som skall belysa fotomotståndet ställs intill fotomotståndet. Justera in potentiometern så att lampan i kollektorkretsen (gatubelysningen) nätt och jämt slocknar. Ordna skymning eller mörker geno att utsätta fotomotståndet för mer eller mindre ljus. - Vad händer? 56

57 Principen för fuktvarnare (översvämningsskydd) P 22 kω - + R E E - Doppa ner sladdarna P och R till halva höjden i ett tomt glas. P och R får inte vara i kontakt med varandra. Fyll försiktigt vatten i glaset. - Vad händer? 57

58 Korridorbelysning - Kontrollera att du kan tända och släcka korridorlampan oberoende av i vilken ände av korridoren du befinner dig. 58

59 Reläets funktion 6V 6V - ryt och slut kretsen med strömbrytaren. Iakttag vad som händer med reläet. Notera. 59

60 linkande lampa Vad händer om du använder en kondensator i stället för två? 60

61 Tyristorns funktion S K S K - Koppla krets 1. Lyser lampan? Gör en kompletteringskoppling enligt krets 2. Vad händer? - ryt kopplingen till S (styret). Vad händer? Jämför med transistorn.är det någon skillnad? - ryt lampkretsen och upprepa försöket. - Försök att tända tyristorn med en laddad kondensator som får ersätta krets 2. Spelar det någon roll hur kondensatorn ansluts till styre och katod? 61

62 Fördröjningskrets med hjälp av tyristor S K kω - Ställ in potentiometern i ett visst läge. Hur lång tid tar det innan lampan tänds? - Ladda ur kondensatorn och släck lampan genom att kortvarigt bryta anodkretsen. Kondensatorn laddar du enklast ur genom att flytta sladden från styret till kondensatorns minuspol. - Ställ in ett nytt läge på potentiometern och bestäm den nya fördröjningstiden. 62

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer.

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. 22-000000 Elinlådan Pris 3.600:- 12-001070 Multimetern HGL-1070 Pris 115:- (behövs 2 st) 22-000026 Sladdsats Pris 650:- Experimentlåda med

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

Efter avsnittet ska du:

Efter avsnittet ska du: ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad? Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några

Läs mer

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. 1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Prova på. Brun Svart Orange/ Brun Svart Svart Röd Röd Röd Orange/ Röd Röd Svart Röd

Prova på. Brun Svart Orange/ Brun Svart Svart Röd Röd Röd Orange/ Röd Röd Svart Röd Kopplingsövningar Det här kapitlet har vi kallat "Prova på". Prova på Det är till för att du ska bekanta dig med det kopplingsbord - breadboard som du ska arbeta med och det universalinstrument av god

Läs mer

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling. Spänning Inledning I det här experimentet undersöker du vad skillnaden mellan serie- och parallellkoppling är genom att koppla lampor till varandra på olika sätt. Bakgrund För att det ska flyta ström i

Läs mer

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Ellära. Lars-Erik Cederlöf Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Mät elektrisk ström med en multimeter

Mät elektrisk ström med en multimeter elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se * Skillnader mellan radiorör och halvledarkomponenter 1.Halvledarkomponenter är mycket mindre I storlek 2.De är mycket tåliga för slag och stötar

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Tvåpolssatsen Revma utbildning TVÅPOLSSATSEN Tvåpolssatsen används vid analys, för att ersätta komplicerade linjära kretsar med enkla seriekretsar. INTRODUKTION Anta att

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära Göteborgs Universitet Februari 2012 Fysik och Teknisk Fysik 11 sidor Bert Jansson/Ingvar Albinsson, rev. av Johan Borglin Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1)

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 041028 / Hä & PRö 1 (5) Tentamen den 28 oktober 2004 klockan 08.15-13.15 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10) Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och

Läs mer

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Färdig koppling D1 R2 IC1 R1 D2 R3 D3 R7 R5 T1 T2 R6 T3 R6 Uppgiften innehåller: Namn Värde Utseende Antal R1 11 kω brun, brun, svart, röd, brun 1 st R2 120

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

Facit till Testa dig själv 3.1

Facit till Testa dig själv 3.1 Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.

Läs mer

1.2 Två resistorer är märkta 220 ohm 0,5 W respektive 330 ohm 0,25 W. vilken är den största spänning som kan anslutas till:

1.2 Två resistorer är märkta 220 ohm 0,5 W respektive 330 ohm 0,25 W. vilken är den största spänning som kan anslutas till: Passiva komponenter. Vilken resistans och tolerans har en resistor märkt: a) röd, violett, gul, guld b) blå, grå, blå, silver c) brun, svart, svart, guld d) orange, vit, brun, röd, mellanrum, brun e) grön,

Läs mer

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0 BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0 Syfte med uppgiften: Eleverna får på ett kreativt sätt lära sig hur en elkrets fungerar samt får en introduktion till BBC micro:bit. Eleverna får också

Läs mer

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej

Läs mer

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. 2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0 Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0 Tack för att ni vill bygga en byggsats av JETRONIC. Denna byggsats är inte lämplig för nybörjare. Denna manual skall guida dig genom denna konstruktion steg

Läs mer

Modifieringsförslag till Moody Boost

Modifieringsförslag till Moody Boost Modifieringsförslag till Moody Boost Moody Boost (MB) är en mycket enkel krets, en transistor och ett fåtal passiva komponenter- Trots det finns det flera justeringar som du kan göra för att få pedalen

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Beskrivning elektronikkrets NOT vatten

Beskrivning elektronikkrets NOT vatten Beskrivning elektronikkrets NOT vatten Kretsen som ingår i uppgiften är en typ av rinnande ljus. Den fungerar så att lysdioderna kommer att tändas en efter en beroende på hur mycket spänning som alstras

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Elteknik. Superposition

Elteknik. Superposition Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Mätningar på transistorkopplingar

Mätningar på transistorkopplingar Ellab015A Mätningar på transistorkopplingar Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Transistorn är en av de allra viktigaste komponenterna inom elektroniken. I den här laborationen

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar elab006a Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar Namn atum Handledarens sign. Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt spänningsmätning.

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

... Lroi" Lroi' 7l}. I & Elektrisk ström kan "verka" på flera sätt. Elströmmens kemiska verkan

... Lroi Lroi' 7l}. I & Elektrisk ström kan verka på flera sätt. Elströmmens kemiska verkan Som du säkert redan vet så är det många elektriska funktioner i ett. Utvecklingen går snabbt framåt och det fortsätter komma många nya elektriska funktioner. Exempelvis förekommer allt fler elektriska

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

FYD101 Elektronik 1: Ellära

FYD101 Elektronik 1: Ellära FYD101 Elektronik 1: Ellära Laboration 1: Grundläggande instrumenthantering Förberedelse: Du måste känna till följande Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning Hur ett digitalt instruments

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Komponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn

Komponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn Komponentfysik ESS030 Den bipolära transistorn T- 2016 Syfte Syftet med denna laboration är att studenten ska bekanta sig med den grundläggande fysiken i en bipolär transistor. Det fundamentala byggblocket

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

KAPITEL 3 MTU AB

KAPITEL 3 MTU AB KAPITEL 3 MTU AB 2007 47 KONDENSATORN Vi ska nu ägna uppmärksamheten åt en ny komponent, vars schemasymboler ser ut så här: Polariserad Allmän symbol Vrid kond. Trim kond. Denna komponent går under namnet

Läs mer

Think, pair, share. Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism?

Think, pair, share. Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism? Think, pair, share Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism? Elektricitet och magnetism Vad vill du veta om elektricitet/ magnetism? Frågeställningar utifrån

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E och D 006-0-3 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng

Läs mer

Laboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005

Laboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005 Laboration Photovoltic Effect Diode I -Characteristics Solide State Physics Farid Bonawiede Michael Litton Johan Mörtberg fabo2@kth.se litton@kth.se jmor2@kth.se 16 maj 25 1 I denna laboration ska vi förklara

Läs mer

Laboration 1: Likström

Laboration 1: Likström 1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Disposition av prototypkort

Disposition av prototypkort Mekinstruktioner Disposition av prototypkort För att undvika att prototypkortet inte får plats eller att man måste löda om en massa sladdar är det viktigt att man kollar innan att allt får plats på kortet

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn Transistorn Transistorn är en av de viktigaste uppfinningar som gjorts under modern tid. Utan denna skulle varken rymdfärder eller PC-datorer vara möjliga. Transistorn ingår som komponent i Integrerade

Läs mer

Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.

Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod. 14BDioder Den ideala dioden. En stor och viktig grupp av halvledarkomponenter utgör dioderna, som kännetecknas av att de har vad man kallar ventilverkan. De uppvisar låg resistans för ström i den ena riktningen,

Läs mer

en titt på lärarmaterial och elevtexter

en titt på lärarmaterial och elevtexter en titt på lärarmaterial och elevtexter Ord och begrepp som lärarna antog vara svåra, ellära, åk 7 elektrisk laddning, elektroner, protoner, neutroner, atomkärna, attrahera, repellera, underskott/överskott,

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

LAN 53-2 och LAN 54-2 manual

LAN 53-2 och LAN 54-2 manual LN - och LN - manual LRMPNEL LN s s s NO / NC / NC+ / NC- s SUMMLRM (,,C,Driftindikering) C 0s 0s INSTÄLLNING V LRMPNELEN TEST 0s 0s. Tryck på PROGRMMER. Välj ingång med KVITT. 0s 0s. Välj ingångskaraktär

Läs mer

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance

Läs mer

Elektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1

Elektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1 2012-01-25 1 ET035G Föreläsning 1 Elektroniken krymper Elektronik byggs in nästan överallt Massor av funktionalitet på ett chip Priset är lågt (stora serier) Programmerbar logik, uppdatera i stället för

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 031020 / BHä 1 (5) Tentamen den 20 oktober 2003 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik och mätteknik Del

Läs mer