Kontaktsjuksköterska - en del av Cancerstrategi Gävleborg

Transkript

1 - en del av Cancerstrategi Gävleborg Version R01, Upprättad av: PROJEKTiL Landstinget Gävleborg

2 Mall-ID Projektidé Per Fessé, Specialistsjuksköterska Datum Dnr 2012/924 Version R01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning förslag till beslut Sammanfattning Förslag till beslut Grundläggande information Idé Bakgrund Lagkrav eller andra och tvingande krav Omvärldsanalys Kartläggning av kontaktsjuksköterskor Metod Resultat av kartläggningen Befintliga funktioner i förhållande till den nationella definitionen Befintliga funktioner i förhållande till aktuella diagnosgrupper Tillgång till dokumenterat patientflöde Patientperspektivet Förankringsprocess och konsekvensbeskrivning Projektförslag Syfte, förslag Effektmål, förslag Projektmål, förslag Tidplan, förslag Bedömd påverkan på andra Nyttovärdering Nyttoeffekter utifrån strategiska mål Ekonomisk kalkyl Genomförbarhet Referenser och bilagor Referenser Bilagor Beslut att gå vidare med projektidé till koncernledningen (16)

3 1 Sammanfattning förslag till beslut 1.1 Sammanfattning Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) lyfter fram behovet av kontaktsjuksköterska som ett sätt att stärka patientens ställning. Ett av uppdragen inom 2011 års överenskommelse mellan SKL och staten om insatser för Ännu bättre cancervård var att genomföra studie av kontaktsjuksköterska, vilket bl.a. resulterat i en nationell definition. I nationella riktlinjer finns motsvarande inriktning med kontaktfunktion för flera diagnosgrupper. Inom Regionala Cancercentrum (RCC) Uppsala Örebro pågår ett regionalt arbete med kontaktsjuksköterska. Inom ramen för projektet Cancerstrategi Gävleborg har utvecklingsdirektören gett i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för hur funktionen kontaktsjuksköterska ska implementeras inom cancersjukvården i Landstinget Gävleborg. Vid kartläggning har 32 sjuksköterskor identifierats som till någon del har roller som motsvarar kontaktsjuksköterska. Dessa 32 personer har tillfrågats om innehållet i sitt uppdrag för att klargöra överensstämmelsen med den nationella definitionen av kontaktsjuksköterska. Resultatet av kartläggningen visar bl.a. att - 32 sjuksköterskor har funktioner som ingår i - Dessa 32 omfattar flertalet större diagnosgrupper inom cancerområdet - Nuvarande roller stämmer relativt väl överens med den nationella definitionen av - Utökning med fler kontaktsjuksköterskefunktioner är på gång. Dessa 32 sjuksköterskor bedömer sammantaget att de lägger ner motsvarande 8,5-9,0 heltidstjänster på kontaktfunktionen. Utöver de kompletteringar för vissa diagnosgrupper, som redan är på gång i verksamheten, behövs ett tydligt beslut att alla cancerpatienter ska få tillgång till kontaktsjuksköterska enligt den nationella definitionen. Tillkommande resursbehovet uppskattas till motsvarande 2-4 heltidstjänster. Resurserna bör delvis kunna tillskapas genom ändrad arbetsorganisation och omfördelning av arbetsuppgifter. 1.2 Förslag till beslut Till HSL lämnas följande förslag till landstingsdirektörens beslut. Målet är att alla cancerpatienter har tillgång till en namngiven kontaktsjuksköterska enligt den nationella definitionen 3 (16)

4 Steg 1 (klart 2013): Utarbeta landstingsgemensam rutin för kontaktsjuksköterska avseende cancerpatienter Ta fram kompetensutvecklingsplan för kontaktsjuksköterskor i samverkan med RCC Uppsala Örebro Implementera funktionen kontaktsjuksköterska enligt landstingsgemensam rutin hos befintliga sjuksköterskor med kontaktfunktion Införa nätverksträffar för kontaktsjuksköterskor Steg 2 (klart senast 2014): Utse kontaktsjuksköterskor i den omfattning som krävs för att alla patienter ska få tillgång till kontaktsjuksköterska Genomföra individuell kompetensutveckling Verksamhetschefen ansvarar för att uppfylla målet att alla cancerpatienter får tillgång till kontaktsjuksköterska senast 2014 Vårdenhetschefen utser kontaktsjuksköterskor och organiserar det praktiska arbetet samt ansvarar för individuell kompetensutveckling Steg 1 ovan drivs i projektform (jfr punkt 3 nedan). 2 Grundläggande information 2.1 Idé Utvecklingsdirektören, tillika projektägare för Cancerstrategi Gävleborg, har gett i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för hur funktionen kontaktsjuksköterska ska implementeras inom cancersjukvården i Landstinget Gävleborg. Uppdragsmålen är i korthet att ta fram 1. Nulägesbeskrivning avseende a. Vilka personer som har funktioner som kontaktsjuksköterska och vilka uppgifter dessa utför b. Täckningsgrad avseende diagnosgrupper c. Nuläge ur patientperspektiv (om möjligt) 2. Omvärldsorientering hur har uppgiften lösts i andra landsting/regioner 3. Förankringsprocess av kartläggningen i relation till nationell definition samt förslag till beslut om implementering, inkl. konsekvensbeskrivningar. Ansvarig för kartläggningsarbetet är Per Fessé, projektmedlem och specialistsjuksköterska, Strålbehandling, VO Onkologi. Uppdragsledare är Åke Lundqvist, projektledare, Projekt och Metodstöd, LOV. 2.2 Bakgrund Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) lyfter fram behovet av kontaktsjuksköterska som ett sätt att stärka patientens ställning. I nationella 4 (16)

5 riktlinjer för bröst- kolorektal- och prostatacancer (Socialstyrelsen, nationella riktlinjer) finns motsvarande inriktning med kontaktfunktion. Ett av uppdragen inom 2011 års överenskommelse mellan SKL och staten om insatser för Ännu bättre cancervård var att genomföra en studie som visar utbredningen av kontaktsjuksköterska eller motsvarande kontaktperson inom cancervården samt att sådan kontaktfunktion införs inom flera områden och verksamheter inom cancervården. Se Kontaktsjuksköterskor i cancervården, delrapport 2011, SKL. Arbetet har bl.a. resulterat i följande nationella definition av kontaktsjuksköterska. n är tydligt namngiven för patienten har speciell tillgänglighet och kan hänvisa till annan kontakt när han/hon inte är tillgänglig informerar om kommande steg förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov ger stöd till patienten och närstående vid normal krisreaktion vägleder till psykosocialt stöd vid behov säkerställer patientens delaktighet och inflytande i sin vård bevakar aktivt ledtider n har dessutom ett tydligt skriftligt uppdrag kunskaper som regleras av innehåll och avgränsningar i varje patientprocess ansvar för att en individuell skriftlig vårdplan upprättas (även om den upprättas av andra) ansvarar för aktiva överlämningar till en ny kontaktsjuksköterska uppgiften att delta i multidisciplinära ronder och möten. RCC Uppsala Örebro har tillsatt en arbetsgrupp, med representation från landstingen, med uppdrag att driva ett regionalt arbete med kontaktsjuksköterska (RCC Uppsala Örebro, Utvecklingsprojekt 2012) se även 2.4 nedan. 2.3 Lagkrav eller andra och tvingande krav Av Lag om ändring i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2010:243) framgår att Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. En del av denna fasta vårdkontakt kan vara kontaktsjuksköterska. 5 (16)

6 2.4 Omvärldsanalys Under bakgrund ovan (punkt 2.2) har det arbetet nationellt beskrivits. På uppdrag av RCC Uppsala Örebro pågår ett regionalt arbete om kontaktsjuksköterskefunktionen, som ett av 11 utvecklingsprojekt under Arbetsgruppen för kontaktsjuksköterskefunktionen ska inom ett år (d.v.s. fram till hösten 2013) 1. ta fram förutsättningar för inrättande av funktionen kontaktsjuksköterska 2. sprida kunskap om rollen som kontaktsjuksköterska i regionen 3. informera berörda chefer och beslutsfattare 4. ta fram förslag till utbildningsinsatser. Kommentar: Pågående arbete inom RCC Uppsala Örebro gällande utbildning och kompetenskrav för kontaktsjuksköterska inom enskilda patientprocesser och beräknas vara klart under anordna kunskaps-/inspirationsseminarier. Kommentar: Datum och program fastställt för en första inspirationsdag 18/ Även inom andra RCC pågår aktiviteter i syfte att implementera kontaktsjuksköterska. Av bilaga 3 framgår aktuell information hämtad från respektive RCC:s hemsida. 2.5 Kartläggning av kontaktsjuksköterskor Metod Inventering av sjuksköterskor med kontaktfunktion inom Landstinget Gävleborg, har genomförts genom förfrågan per mail och telefon till vårdenhetscheferna och sjuksköterskor med kontaktfunktion inom de delar av specialiserad vård, där patienter med cancersjukdomar vårdas. Utgångspunkten har varit den nationella definitionen för kontaktsjuksköterska utarbetad av SKL i samarbete med de regionala cancercentrumen. Strukturerade intervjuer har genomförts direkt med 27 av de 32 identifierade sjuksköterskorna med funktion som till någon del motsvarar med hjälp av bifogat intervjuformulär (se bilaga 1). Dialogen med resterande 5 sjuksköterskor har skett via e-post utifrån nämnda intervjuformulär. Syftet med intervjuerna har varit att kartlägga varje person med avseende på - funktioner i relation till den nationella definitionen av kontaktsjuksköterska - berörda diagnosgrupper - omfattning i andel av heltidstjänst - tillgång till dokumenterat patientflöde 6 (16)

7 Resultatet av intervjuerna har redovisats för såväl berörda kontaktsjuksköterskor som deras vårdenhetschefer via e-post. Möjlighet till revidering av lämnade uppgifter har getts. Antal nya cancerfall i Gävleborg 2010, fördelat på diagnos, har hämtats från Socialstyrelsens statistikdatabas som utgår från Socialstyrelsens Cancerregister omfattande personer som var folkbokförda i Sverige vid diagnostillfället. För att spegla patientperspektivet har Patientnämndens kansli har tillfrågats om eempel på ärenden under 2012, som rör cancervården och som indikerar brister som skulle kunna elimineras eller minskas med ett införande av kontaktsjuksköterskefunktion. Patientnämndens kansli har redovisats sådana eempel form av citat från patienter/anhöriga Resultat av kartläggningen Befintliga funktioner i förhållande till den nationella definitionen 32 sjuksköterskorna med funktion som till någon del motsvarar kontaktsjuksköterska har identifierats. Samtliga identifierade sjuksköterskor har varit delaktiga i kartläggningen. I frågeformuläret (bilaga 1) ingår en fråga för varje funktion enligt den nationella definitionen av kontaktsjuksköterska för att mäta i vilken mån den nationella definitionen uppfylls. Samtliga (32) har svarat på samtliga frågor. Resultatet framgår av tabellen nedan. 7 (16)

8 Tabell 1 Antal sjuksköterskor som svarat ja eller delvis ( N=32) 100 % Resultatet av kartläggningen visar bl.a. att - 32 sjuksköterskor har funktioner som ingår i - Dessa 32 omfattar flertalet större diagnosgrupper inom cancerområdet - Nuvarande roller stämmer relativt väl överens med den nationella definitionen av, med undantag för vissa kriterier (eempelvis uppger endast för var fjärde person att de har ett skriftligt uppdrag) - Utökning med fler kontaktsjuksköterskefunktioner är på gång Resultatet i sin helhet framgår av bilaga 1. Utöver dessa 32 sjuksköterskor finns det ytterligare personer som är tilltänkta på kontaktfunktioner som är under uppbyggnad eller utveckling, t.e. hudcancer, gynekologiska diagnoser i Gävle (4 personer på del av tjänst) och hematologmottagning i Gävle (flera alternerande personer på del av tjänst). 8 (16)

9 Befintliga funktioner i förhållande till aktuella diagnosgrupper Samtliga sjuksköterskorna (32) har även tillfrågats om vilka diagnosgrupper som omfattas av kontaktsjuksköterskefunktionerna. Enligt svaren omfattas följande diagnosgrupper av nuvarande kontaktsjuksköterskefunktioner. blodcancer bröstcancer cancer hos barn och ungdom gynekologisk cancer hjärncancer hudcancer huvud- halscancer kolorektalcancer lungcancer prostatacancer urinblåsecancer Eempel på diagnosgrupper som f.n. saknar kontaktsjuksköterskefunktion är esofagus-ventrikelcancer och njurcancer. Vid intervjuerna har berörda sjuksköterskor (32 personer) tillfrågats om vilken omfattning i tid (i procent av heltid), som de använder som kontaktsjuksköterska. Den sammanlagda bedömda tidsåtgången på årsbasis motsvarar 8,5-9,0 heltidstjänster. Tillkommer 4 personer (på deltid) på kontaktfunktioner som är under uppbyggnad. Antalet nya cancerfall i Gävleborg år 2010 och nuvarande omfattning av kontaktsjuksköterskefunktionen, framgår av nedanstående tabell. Cancerform/diagnosgrupp Antal kvinnor Antal män Totalt Nuvarande kontaktsjuksköterskefunktion omräknad till antal heltider Prostatacancer ,75 0,95 Bröstcancer ,60 Hudcancer Under uppbyggnad Lungcancer ,40 Blodcancer ,50 Gynekologisk cancer Under uppbyggnad Kolorectalcancer ,45 Urinblåsecancer ,40 0,60 9 (16)

10 Cancerform/diagnosgrupp Antal kvinnor Antal män Totalt Nuvarande kontaktsjuksköterskefunktion omräknad till antal heltider Okänd primärtumör Esofagus-ventrikel Saknar Kssk Njurcancer Saknar Kssk Cancer i hjärna ,35 Pancreascancer Saknar Kssk Huvud- och Halscancer ,20 Lever- och Gallcancer Saknar Kssk Endokrina cancrar Saknar Kssk Lymfom/KLL Saknar Kssk Testikelcancer Saknar Kssk Tyreoideacancer Saknar Kssk Sarkomcancer Saknar Kssk Cancer hos Barn och Ungdom 0-19 år ,85 0,95 Peniscancer Saknar Kssk Summa ovanstående tumörgrupper Samtliga nya cancerfall ,50 9, Tillgång till dokumenterat patientflöde Vid intervjuerna har berörda sjuksköterskor (32 personer) tillfrågats om de har tillgång till ett dokumenterat patientflöde eller patientprocess. 10 personer har svarat ja och 9 delvis. Det som omnämns frekvent är vårdprogram för specifik tumörgrupp som underlag och styrdokument Patientperspektivet Patientnämndens kansli har sammanställt några citat från patienter och anhöriga, hämtade från ärenden under år 2012 (bilaga 2). Dessa indikerar att det finns upplevda brister som helt eller delvis kan åtgärdas genom införande av kontaktsjuksköterskefunktion. 10 (16)

11 2.5.3 Förankringsprocess och konsekvensbeskrivning Berörda vårdenhetschefer (VEC) och sjuksköterskor med kontaktfunktion inom Landstinget Gävleborg har medverkat i och är informerade om resultatet av inventering och kartläggning av sjuksköterskor med kontaktfunktion. Dessa har även informerats om den gemensamma beskrivningen av kontaktsjuksköterskans funktion och uppgifter, som SKL har utarbetat i samarbete med de regionala cancercentrum. Följande konsekvenser av beslut om införande av kontaktsjuksköterskefunktionen har identifierats. Ökad patientsäkerhet Ökad delaktighet och ökat inflytande för cancerpatienter stärker patientperspektivet Kortare ledtider och effektivare patientprocesser Utökade resurser för kontaktsjuksköterskefunktionen uppskattas till motsvarande 2-4 heltidstjänster. Behovet avser dels utökning för de diagnosgrupper som f.n. helt saknar med kontaktsjuksköterska och dels utvecklad roll enligt den nationella definitionen. Behov av förändrad arbetsorganisation för att frigöra resurser som kontaktsjuksköterska och minska belastningen på annan vårdpersonal med kontaktsjuksköterskeuppgifter Behov av kompetensutveckling för kontaktsjuksköterskor. Omfattningen av kompetensutvecklingsbehovet kan bedömmas först när pågående arbete inom RCC Uppsala Örebro med att ta fram gemensamma kompetenskrav och utbildningsprogram för landstingen avseende kontaktsjuksköterskor. 3 Projektförslag 3.1 Syfte, förslag Syftet med ett fortsatt arbete är att implementera kontaktsjuksköterska enligt den nationella definitionen så att alla cancerpatienter får tillgång till en namngiven kontaktsjuksköterska. Delar av implementeringen föreslås drivas i projektform, såsom att utarbeta landstingsgemensam rutin för kontaktsjuksköterska ta fram kompetensutvecklingsplan för kontaktsjuksköterskor i samverkan med RCC Uppsala Örebro implementera funktionen kontaktsjuksköterska enligt landstingsgemensam rutin hos befintliga sjuksköterskor med kontaktfunktion införa nätverksträffar för kontaktsjuksköterskor Andra delar i arbetet föreslås genomföras i ordinarie organisation, såsom att 11 (16)

12 utse kontaktsjuksköterskor i den omfattning som krävs för att alla patienter ska få tillgång till kontaktsjuksköterska genomföra individuell kompetensutveckling 3.2 Effektmål, förslag Följande effekter för cancervården förväntas senast två år efter genomfört projekt (2015). Ökad patientsäkerhet. Patientcentrerad vård med hjälp av kontaktsjuksköterska (kssk) ger bättre följsamhet till behandling, mindre medicinska komplikationer. Stärkt patientperspektiv. Förbättrad information och kommunikation mellan patient och vårdare stärker patientens och anhörigas möjligheter till delaktighet och trygghet. Kortare ledtider och effektivare patientprocesser. Ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård utifrån patientens individuella behov, genom att kontaktsjuksköterskan ser till att individuell vårdplan upprättas, förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov och bevakar ledtider. Frigjord tid hos andra yrkesgrupper. En fast vårdkontakt för patienten frigör tid hos andra yrkesgrupper. Nyttoeffekter beskrivs mer specificerat under punkt Projektmål, förslag Projektets mål är landstingsgemensam rutin för kontaktsjuksköterska finns kompetensutvecklingsplan för kontaktsjuksköterskor i samverkan med RCC Uppsala Örebro är framtagen kontaktsjuksköterskefunktion enligt landstingsgemensam rutin är implementerad hos befintliga sjuksköterskor med kontaktfunktion nätverksträffar för kontaktsjuksköterskor är införda 3.4 Tidplan, förslag Startdatum Slutdatum Bedömd påverkan på andra Ingen identifierad påverkan på andra, utöver vad som beskrivs under punkt Nyttovärdering Parametrarna nyttoeffekt utifrån strategiska mål, ekonomiskt värde och genomförbarhet ligger till grund för koncernledningens prioritering av projekt. 12 (16)

13 4.1 Nyttoeffekter utifrån strategiska mål De strategiska målen har hämtats från dokumentet Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg-målpolitiskt dokument Av tabellen nedan framgår hur projektförlaget bedöms påverka måluppfyllelsen av de strategiska målen. Graden av effekt har skattats (skala 1-10) och nyttan har beskrivits. Observera att bedömningen är relaterad till effekten för cancervården och cancerpatienterna inte till hela hälso- och sjukvården eller alla patienter. Cancervårdens andel av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården uppskattas till 7-8 procent. Patienten får vård av högsta klass (med effektiva och säkra processer) Patienten får likvärdig vård som avspeglar patientens situation med ett bra bemötande Hälsoläget i befolkningen förbättras Hög tillgänglighet utan undanträngningseffekter Tillgång till hälsooch sjukvård utifrån patientens individuella behov Graden av effekt Låg Måttlig Hög Beskrivning av Strategiska mål nyttoeffekt Ekonomi i balans Patientcentrerad vård m.h.a. kontaktsjuksköterska (kssk) ger ökad följsamhet till behandling, mindre medicinska komplikationer, vilket kräver färre undersökningar och vårdåtgärder Kssk säkerställer att åtgärder och bedömningar blir genomförda längs hela patientprocessen Kssk ansvarar för att individuell vårdplan upprättas tillsammans med patienten i syfte att öka patientens delaktighet, trygghet och inflytande över vårdens planering Kssk förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov. Bevakar ledtider. De mest sjuka äldre har tillgång till obruten vårdkedja Kssk ansvarar för aktiva överlämningar i patientprocessen. Förbättrar information och kommunikation mellan 13 (16)

14 känner sig trygga (och dess anhöriga) får bästa möjliga omhändertagande Patienter med psykiatriska vårdbehov möter en vård i en obruten vårdkedja som präglas av kompetens, respekt och lyhördhet Främja utvecklingen och tillgängligheten av e-hälsoprojekt samt samordna IT-utvecklingen med andra samarbetspartners Patienten tillförsäkras god patientsäkerhet och upplever trygghet Minskad miljöoch klimatpåverkan patient och vårdare och stärker patientens och anhörigas möjligheter till delaktighet och trygghet Kssk ska identifiera patientens behov av psykiatrisk och psykosocial vård och förmedlar kontakt Kssk informerar om Mina Vårdkontakter, 1177 och andra e-tjänster Patienten får i Kssk en fast vårdkontakt, vilket främjar god patientsäkerhet och trygghet Kssk stödjer i användningen av e-tjänster vilket minskar resor och annan resursanvändning Det totala strategiska värdet av att genomföra projektidén bedöms vara 5 (summa värden för grad av effekt är lika med 52, dividerat med 10, som är antalet strategiska mål är lika med 5,2). [Värdet registreras i Aria och används för nyttovärdering vid prioritering av projekt.] 4.2 Ekonomisk kalkyl Följande beräkning avser kostnaderna för hela genomförandet och fram till dess att nyttan bedöms vara realiserad. (År 1=2013, år 2=2014, år 3=2015.) 14 (16)

15 Ekonomisk kalkyl ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 Totalt år 1-3 Kostnader (tkr) Interna Eterna Summa Interna Eterna Summa Interna Eterna Summa Interna Eterna Summa Avskrivningar Personalkostnader (utökning 4 årsarb. Kontaktsjuksköterskor) Utbildning kssk (10 tkr i genomsnittskostnad per kssk) Övriga projektkostnader (timmar projektledare, projektmedarbetare, resor) Summa kostnader Intäkter/besparingar (tkr) Nyttoeffekt 1, minskad graden av medicinska komplikationer och bättre följsamhet till ordinerad behandling, färre diagnostiska prov och vårdåtgärder (antagande 2% färre vårdkontakter av cancerpat. i spec. vård; *2%*2000kr/st=1 Mkr/år) Nyttoeffekt 2, Kssk avlastar läkare och vägleder till rätt kompetens, leder till effektivare resursuttnyttjande (antagande: om 1000 cancerpat får minskat behov att tala med läkare med 10 min/månad = läkartimmar/år*700 kr=1,4 mkr) Nyttoefffekt 3. Patientcentrerad vård m.h.a. kssk bidrar till delaktighet, trygghet och inflytande för patienten och närstående.. Patienten upplever gott omhändertagande och säker vård. (Kan inte värderas i ekonomiska termer) Summa intäkter/besparingar Summa intäkter minus kostnader [Projektets ackumulerade ekonomiska värde registreras i Aria och används för nyttovärdering vid prioritering av projekt.] 4.3 Genomförbarhet Projektgenomförande = 9 [Anger sannolikheten för att själva genomförandet av projektet lyckas (skala 1-10)] 15 (16)

16 Effektimplementering = 7 [Anger sannolikheten för att projektets effekt eller nytta ska genereras i verksamheten (skala 1-10)] Genomförbarhetsvärde = 8 [Medelvärde av sannolikheten för att lyckas med projektet respektive sannolikheten att lyckas med effekthemtagningen i verksamheten.] 5 Referenser och bilagor 5.1 Referenser 1. Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen SFS 2010: Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Socialstyrelsen tatacancer 3. En nationell cancerstrategi för framtiden, SOU 2009: Kontaktsjuksköterskor i cancervården, delrapport 2011, SKL ng-2013/delrapporter Uppdragsdirektiv, ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg, dnr 2012/ Bilagor 1. KSSK sammanställning ls 2. Citat bemötande - information källa patientnämnden, PN 3. Omvärld - andra RCC Åke Lundqvist, Projektledare 6 Beslut att gå vidare med projektidé till koncernledningen Ja Nej Motivering X Staffan Gullsby, Utvecklingsdirektör 16 (16)