Hur ska vi hushålla med våra antibiotika?
|
|
- Lars-Erik Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nr 155 NOVEMBER 2007 Text: Maria Ekbäck och Birgitta Olsson, Läkemedelskommittén, ÖLL INNEHÅLL Hur ska vi hushålla med våra antibiotika? Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor (LIVV) Vår hemsida Glukosamin - sockerpiller? 40 Liten grundkurs i EBM för läkemedelsförskrivare 40 Kodade hjälpmedelskort Hur ska vi hushålla med våra antibiotika? Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor (LIVV) Illustration: Maria Ekbäck Den förhållandevis snälla gramnegativa tarmbakterien förvandlas till en ESBL-gangster. Arbetsutskott för läkemedelskommittén: Överläkare Maria Ekbäck Överläkare Mårten Prag Apotekare Leif Kronberg Informationsläkare Gunnar Carlsson Professor Peter Engfeldt Läkemedelscontroller Erik Svantesson Redaktör: Apotekare Birgitta Olsson Adress: Apoteket vid Universitetssjukhuset ÖREBRO Tel Fax e-post: birgitta.olsson@orebroll.se Läkemedelskommitténs hemsida: Trycksak Layout & illustration: Carsten Leth carsten@berggraf.se Tel Tryck och distribution: Berggraf AB Box 145, Lindesberg Tel (vx) bgab@berggraf.se ESBL (extended spectrum betalactamases) är inte nya superbakterier utan enzymer som gör gramnegativa tarmbakterier multiresistenta. De ESBL-producerande bakterier som hos oss ställer till med problem är vanligen E. coli eller Klebsiella. Smittvägen är fekal-oral. I Medelhavsområdet är det en hög förekomst av dessa ESBL-producerande bakterier. En potentiell smittorisk är att man som turist smittas via födan. Efter smitta kan man under flera år vara en frisk bärare av de multiresistenta bakterierna. I samband med en infektion t ex uvi eller en sårinfektion blir det ett behandlingsproblem eftersom de antibiotika vi vanligtvis använder vid dessa lindriga infektioner inte fungerar. Från den 1 februari 2007 är tarmbakterier med ESBL anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen (Mikrobiologiska laboratorier anmäler detta). I Örebro län har antalet gramnegativer med ESBL länge legat stabilt på 10 fall per år. Från 2005 kan man notera en ökning från 39 patienter till 71 patienter år Majoriteten var E. coli med ESBL. Incidensen i Örebro län är som riksgenomsnittet och vi har inte någon nosokomial smitta i dagsläget. På Uppsala akademiska sjukhus har man haft en nosokomial epidemi. Det första fallet av K. pneumoniae med ESBL noterades november Kulmen nåddes hösten 2006 med drygt 25 nya fall under november månad. En åtgärdsplan togs fram för att förhindra spridningen av ESBL samt minska risken för framtida epidemier med multiresistenta bakterier. Ett viktigt led i detta var att skapa en ny kultur för antibiotikaanvändning och hygien. För att de nya riktlinjerna skulle få ett snabbt genomslag involverades sjukhusledningen från början och det skapades arbetsgrupper med bred representation. 35 NOVEMBER 2007 De riskfaktorer för spridning av ESBL som identifierades var svårt sjuka patienter med diarré, sondmatning, kvarkateter i urin samt patienter som endoskoperats och/eller behandlats med antibiotika. De smittvägar som identifierades var kontaktsmitta via händer, kläder, förorenade ytor och föremål. Är det viktigt med hygien i vården? Händerna är den vanligaste smittvägen. Basala hygienrutiner kan förebygga vårdrelaterade infektioner och är ett prioriterat område för landstinget. De basala hygienrutinerna innebär: att vid handhygien använda handsprit både före och efter patientkontakt. att händerna tvättas med tvål och vatten om de är synligt/ känns smutsiga. att använda handskar vid kontakt med urin, avföring, blod Fort. sid 36 >>
2 >> från sid 35 och sekret samt vid arbete med risk för stickskador. att ringar, klockor och armband inte ska användas vid direkt vårdarbete. att använda plastförkläde/skyddsrock vid direktkontakt med patient eller patientens säng, vått arbete samt hantering av orena föremål. att använda visir/munskydd som stänkskydd. att handskar byts frekvent. Det innebär att man tar nya handskar mellan olika arbetsmoment även om det gäller samma patient. Det går inte att sprittvätta handskarna, eftersom spriten gör att de spricker. att all vårdpersonal vid patientnära arbete använder kortärmade arbetskläder som byts dagligen. Arbetsgivaren ansvarar för tvätt av arbetskläder som tvättas av godkänd tvättinrättning. Vad gäller för patienter som vårdas på sjukhus och har ESBL-producerande gramnegativa bakterier? Basala hygienrutiner gäller som i alla vårdsituationer. Patienterna ska vårdas i enkelrum med tillgång till egen toalett på rummet. Patienten får vistas ute i allmänna utrymmen under förutsättning att han/hon inte har diarré, blöja, KAD eller läckage från förband. Patienten ska tillämpa noggrann handdesinfektion med handsprit. Det är viktigt med handdesinfektion före måltid (våtservett med handsprit finns för detta ändamål). Patienten ska ej ta sig mat själv, utan serveras av personal. Hur ska vi göra kliniskt? STRAMA genomförde 2003, 2004 och 2006 nationella punktprevalensundersökningar av antibiotikaanvändningen kopplad till diagnos på svenska sjukhus. Följande tre problemområden identifierades: 1. Onödigt bred antibiotikaterapi vid behandling av samhällsförvärvad pneumoni. 2. För hög användning av kinoloner vid behandling av okomplicerad cystit hos kvinnor. Misstänkt överdiagnostik och överbehandling av äldre kvinnor. 3. För lång peroperativ antibiotikaprofylax. Vid samhällsförvärvad pneumoni rekommenderas i första hand penicillin V eller penicillin G, eftersom penicillinkänsliga pneumokocker är den vanligaste etiologin. Vid okomplicerad uvi hos kvinnor rekommenderas fortfarande ett växelbruk av mecillinam (Selexid), trimetoprim (Trimetoprim) och nitrofurantoin (Furadantin). Kinoloner ska bara användas vid allergi mot ovanstående eller vid verifierad resistens mot övriga medel. Det är vanligt med asymtomatisk bakterieuri hos äldre kvinnor. Enbart illaluktande urin är ingen indikation för antibiotikabehandling. Peroperativ antibiotikaprofylax ska oftast ges som engångsdos och aldrig längre än ett dygn. Det finns inte belägg för att kirurgisk antibiotikaprofylax gör nytta om den pågår längre än ett dygn. Preparatval vid okomplicerad cystit hos kvinnor Uvi orsakas i 80 % av fallen av E. coli. Rekommendationen i ÖLL är växelbruk av Selexid, Trimetoprim och Furadantin med en behandlingstid på tre till fem dagar. Hiprex omvandlas i urinblåsan till formaldehyd under förutsättning att man kan behålla urinen i blåsan under ca 4 timmar. Man uppnår koncentrationer i urinen för vilka de flesta bakterier är känsliga. De kliniska studier som finns är gamla och Läkemedelsverket väljer därför att inte rekommendera Hiprex. Lokalt inom ÖLL anser man dock att Hiprex är ett alternativ till antibiotikaprofylax (3-6 månader med Trimetoprim eller Furadantin) till kvinnor med recidiverande cystit. En fördel kan vara att Hiprex ej driver på resistensutvecklingen. Även lokal östrogenbehandling kan provas till postmenopausala kvinnor med täta recidiv av cystit. Resistensläget i ÖLL för antibiotika vid urinvägsinfektioner Preparat % resistenta % resistenta E. coli E. coli Furadantin 0,6 1,0 Selexid 1,0 3,0 Trimetoprim 15,0 18,0 Kinoloner 8,0 11,0 Troligen är resistensläget bättre i klinisk vardag. En studie från Småland har visat att resistensen är 1-4 % lägre när alla patienter med misstänkt cystit har provtagits. Initial behandling av patient med misstänkt svår sepsis Bolusdos gentamicin kan intitalt ges som tillägg till annan intravenös antibiotikabehandling vid misstänkt bakteriemi. Dosen är 3-4 mg/kg kroppsvikt. Ett flertal patienter ges nu vid misstänkt pneumoni intravenös cefalosporinbehandling för att man är osäker på diagnosen och önskar täcka in urinvägspatogener. Man kan här avstå från denna breda behandling och i stället ge bensylpenicillin i kombination med en initial bolusdos gentamicin som är tillräckligt effektiv behandling första dygnet för en eventuell febril uvi. Vid svår sepsis där ett bukfokus kan misstänkas kombineras bolusdos med gentamicin med imipenem/cilastatin (Tienam) eller meropenem (Meronem) alternativt med piperacillin/tazobactam (Tazocin). Det finns ett starkt teoretiskt stöd för att denna behandling ger en snabb och effektiv eradikering av bakterier från blodbanan och därmed en minskad risk för progress till septisk chock. Eventuellt ska dosen gentamicin vara högre för en patient med septisk chock. Det pågår på infektionskliniken en studie för att kliniskt utvärdera detta. Hur tätt ska antibiotika doseras? Betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) bör enligt RAF (Referensgruppen för Antibiotikafrågor) doseras tre gånger per dygn. Effekten av dessa antibiotika är beroende av den tid som antibiotikakoncentrationen överstiger MIC-värdet (minsta inhiberande koncentration) för bakterien. Om koncentrationen ligger under MIC-värdet för länge ökar risken för resistensutveckling. För bättre klinisk effekt samt minskad risk för resistensutveckling krävs att antibiotikakoncentrationen ligger över MIC-värdet under minst % av doseringsintervallet. Tidigare har man vid samhällsförvärvad pneumoni ofta doserat penicillin V x 2. Vid dosen 1 g x 2 är antibiotikakoncentrationen över MIC-värdet endast under en fjärdedel av doseringsintervallet. Vid tredos blir motsvarande tid 38 % av doseringsintervallet. Flukloxacillin (Heracillin) ska på motsvarande sätt doseras i tredos. Vid mjukdelsinfektioner hos äldre patienter, exempelvis bensår, bör doseringen vara 1 g x 3. Selexid, som är ett penicillin, utgör ett undantag. Det kan doseras två gånger per dygn. Orsaken till detta är att koncentrationen av Selexid i urinblåsan blir så hög att tvådos räcker för cystitbehandling. Medverkande på LIVV dagen var: Hans Fredlund, Ulrika Ransjö, Bo Söderquist, Inga Zetterqvist, Mårten Prag, Per Arneborn, Folke Lagerström och Tomas Vikerfors. Föreläsarnas powerpointbilder finns utlagda på Läkemedelskommitténs hemsida; lakemedel Budskap från dagen för att minska risken för spridning av multiresistenta bakterier Bakterier med ESBL har fekal-oral smittväg ESBL-producerande bakterier sprids via kontaktsmitta Basala hygienrutiner måste följas vid allt patientarbete Använd handsprit både före och efter varje patientkontakt Använd inte bredspektrumantibiotika för säkerhets skull Peroperativ antibiotikaprofylax allra högst under ett dygn Ingen slentrianmässig antibiotikaanvändning diagnos före behandling 36 NOVEMBER 2007
3 Text: Mårten Prag, Läkemedelskommittén ÖLL och Magnus Olsson, Apoteket USÖ Vår hemsida I Läkemedelsportalen kan du navigera dig vidare till fyra större huvudområden, Läkemedelskommittén, Läkemedelshantering, Läkemedel ÖLL och Apoteket. Förutom dessa finns även flikarna För allmänheten samt Länkar, se bild 1. Du når portalen genom Snabbval landstinget på ÖLL s hemsidor alternativt via lakemedel. Läkemedelsportalen ligger på Internet, men en liten del av informationen är riktad enbart till anställda inom ÖLL och kan endast nås över intranätet, t ex läkemedelskostnader och förbrukningsstatistik, information om utbytesmeddelanden, receptkodning. Tidigare kunde man länka direkt till dessa intranätsidor. Numera måste man manuellt ta sig vidare om man behöver sådan intern information. Anvisningar finns på hemsidan under Läkemedel ÖLL. Bild 1 På kommitténs hemsida hittar du skrifter och annan information, t ex Rekommenderade läkemedel, Rapport om läkemedel, publikationer om egenvård för vårdpersonal, antibiotikariktlinjer mm. Dessutom kan du läsa om våra övriga informationsaktiviteter som Läkemedelsinformation på våra villkor och referat från sådana möten. Vi försöker även att lägga ut föredragshållarnas bilder. Bild 2 visar hur du kan hitta. Här hittar du alla trycksaker kommittén ger ut m m. Kommitténs sammansättning, expertgrupper, protokoll m m. Utbildningar på gång. Presentationer från tidigare utbildningar. Liten grundkurs i EBM m m. Hemsidan har en stor länksamling med anknytning till läkemedel. På läkemedelskommitténs förstasida har vi lagt några länkar som stöd vid receptskrivning: FASS, Läkemedelsboken, Receptskrivningsregler, Diabeteshjälpmedel och Stomihjälpmedel. Denna information finns också tillgänglig under Apoteket och Läkemedelshantering. Bild 2 37 NOVEMBER 2007 Fort. sid 38 >>
4 >> från sid 37 Under rubriken Läkemedelshantering ligger en elektronisk version av Apotekspärmen som tidigare fanns ute i avdelningarnas läkemedelsförråd. Fliken Publikationer och instruktioner har uppdaterats med riktlinjer för Akut och buffertförråd samt generella direktiv för sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Under Apoteket har fliken ApoDos uppdaterats med information om e-dos med länkar till handböcker för e-dos i öppen- och slutenvård. Numera finns också de lokala riktlinjerna för ApoDos samt de direktiv som gäller för att få bryta ApoDospåsar tillgängliga. Det lokala dosapoteket ger löpande ut ett nyhetsbrev som också är tillgängligt på sidan. Flera av dokumenten går också att nå från Läkemedelshantering/Publikationer och instruktioner. Via länken Diabeteshjälpmedel kan man hitta information om förbrukningsartiklar som går att förskriva till patienter med diabetes. Här finns t ex varunummer, priser samt fördjupad information och bilder på t ex teststickor och blodglukosmätare. Detta kan vara till god hjälp om patienten på eget initiativ införskaffat teststickor som förskrivaren inte är bekant med, se bild 3 och 4. Bild 3 Bild 4 38 NOVEMBER 2007
5 Text: Leif Kronberg, Läkemedelskommittén ÖLL Glukosamin - sockerpiller? Glukosamin är godkänt som symtomlindrande behandling vid lätt till medelsvår artros. Effekten är omdiskuterad, eftersom en rad studier inte kunnat visa effekt skild från placebo. Däremot har flera studier sponsrade av läkemedelsföretaget Rottapharm, som tillverkar glukosaminsulfat, sett statistiskt signifikanta skillnader från placebo på vissa måttparametrar. Det senaste inlägget i denna debatt kom från Norge och publicerades i den norska läkartidningen (Tidsskr Nor Laegeforen 2007;127: ). Författarna beskriver där glukosamin som den store sukkerpillerblöffen. Foto: Carsten Leth Bakgrund Fram till hösten 2002 var glukosamin en av hälsokostbranschens bästsäljare. Läkemedelsverket klassificerade då glukosamin som läkemedel med motiveringen att användningen är medicinsk samt att glukosamin är en renframställd substans och därmed alltför bearbetad för att kunna klassificeras som naturläkemedel. Beslutet fick till följd att glukosamin måste godkännas som ett läkemedel och försäljas via apotek. Samtliga glukosaminpreparat kan idag förskrivas på recept med subvention. De mindre förpackningarna är receptfria och kan således köpas av patienten själv. Artrox blev i september 2002 det första godkända läkemedlet innehållande glukosamin. Idag finns det i Sverige flera godkända läkemedel med glukosamin (bl a Comfora, Donacom, Glucomed, Glucosine). Statistik Försäljningssiffrorna på riksnivå uppgick under det senaste året (t o m sept 2007) till ca 135 MKr, varav egenvården stod för 23 MKr (17 %). Det helt dominerande preparatet är fortfarande Artrox trots det högsta priset. Det beror på att Artrox för närvarande inte är utbytbart mot de övriga och billigare glukosaminmedlen. I Örebro län köps glukosamin för totalt 4,6 MKr per år. Egenvården står för 0,7 MKr (15 %). Landstinget betalar via subventionen 2,6 MKr/år. Även i Örebro län är Artrox det helt dominerande glukosaminpreparatet på recept. I förhållande till de billigare preparaten (t ex Comfora, Donacom, Glucomed, Glucosine) innebär det med nuvarande förskrivning en merkostnad på 1 MKr för landstinget. Öppenvårdsförskrivningen av glukosamin ligger i Örebro län över riksgenomsnittet (se tabell). % Egen- Egen- vård av Recept vård totalt Totalt Västernorrland Västmanland Dalarna Jämtland Värmland Västerbotten Uppsala Halland Örebro Norrbotten Gävleborg Stockholm Västra Götaland Södermanland Kronoberg Gotland Skåne Blekinge Kalmar Jönköping Östergötland Riket De olika länens öppenvårdsförskrivning och egenvårdsförsäljning av glukosamin i kronor per 1000 invånare och dag under 3:e kvartalet Vad är glukosamin? Glukosamin ingår naturligt i det s k proteoglykanskelettet i ledbrosk. Tanken med peroral behandling är att glukosamin kan inkorporeras i kondroitin i brosk och därmed hindra degeneration och smärtor. Verkningsmekanismen för peroralt glukosamin vid artros är dock okänd. Glukosamin i läkemedel utvinns ur kitin, vilken näst efter cellulosa är den naturligt mest förekommande polysackariden. Det kitin, som används vid framställningen av glukosamin utvinns ur skaldjur. Samtliga glukosaminpreparat är därför kontraindicerade till patienter med allergi mot skaldjur. 39 NOVEMBER 2007 I den kliniska dokumentationen ingår olika salter (hydroklorid och sulfat), men den övervägande delen av studierna är utförda med glukosaminsulfat. I Sverige innehåller endast Artrox och Glucomed glukosaminhydroklorid. Läkemedelsverket bedömer de olika salterna som kliniskt likvärdiga men även här föreligger det olika meningar i litteraturen. Glukosamin ger mycket låga plasmakoncentrationer. Dokumentation och värdering Det har under de senaste åren publicerats en rad kliniska studier och meta-analyser över glukosaminets eventuella effekt vid främst knäledsartros. Effektutvärderingar har främst gjorts med hjälp av olika index (Lequesne och WOMAC), där patienten får värdera smärta, stelhet och funktionsbegränsning. Få studier har utvärderats genom att röntgenologiskt mäta bredden på ledspringan, eftersom det inte bedöms som ett kliniskt relevant mått. Läkemedelsverket gjorde under 2002 en värdering av Artrox. Till grund för denna identifierades 17 kliniska studier av varierande kvalitet och längd. Totalt ingick i dessa studier ca patienter. Slutsatsen blev att glukosamin har en, jämfört med paracetamol och NSAID, långsamt insättande symtomlindrande effekt vid lätt till måttlig artros. Effekten ter sig måttlig. Därefter har en rad olika studier genomförts. Framför allt blev den s k GAIT-studien (New Engl J Med 2006;354: ) föremål för stor uppmärksamhet, där glukosaminets (hydrokloriden) smärtlindrande effekt vid knäledsartros inte kunde påvisas. Studien, som sponsrades av NIH (National Institutes of Health i USA) omfattade patienter och varade i 24 veckor. En rad begränsningar Foto: Carsten Leth, Järnboås diskuterades, bl a den höga placeboeffekten. Hela Fort. sid 40 >>
6 >> från sid % av patienterna, som hade en måttlig smärta, svarade på placebo. Läkemedelsverkets kommentar var att verket avvaktade resultatet av den utredning, som då pågick inför ett godkännande av Glucomed. Rapporten från denna genomgång förändrade inte Läkemedelsverkets tidigare bedömning av glukosamin. Två Cochrane-översikter har publicerats. Den första indikerade att glukosamin hade effekt medan en senare uppdatering (Cochrane Database Syst Rev 2005: CD002946) var mer tveksam i bedömningen. Översikten delar också upp studierna i non- Rotta och Rotta beroende på hur producentbundna prövningarna har varit. Anmärkningsvärt är att de senare studierna sponsrade av Rottapharm kan påvisa en effekt bättre än placebo men inte de förra. I februari 2007 kom den s k GUIDE-studien (Arthritis Rheum 2007;56: ), som pågick under 6 månader och där även paracetamol användes som jämförelsesubstans. Liksom en rad andra glukosaminstudier gjorda med glukosaminsulfat sponsrades den av läkemedelsföretaget Rottapharm. Marginella signifikanser kunde ses till glukosaminets fördel på några måttparametrar men inte på smärta (Lequesne och WOMAC). För paracetamol var antalet responders högre än för placebo, dock inte signifikant. Sammanfattning Dokumentationen för glukosamin är mycket motsägelsefull, där flera studier inte kan visa effekt skild från placebo. Anmärkningsvärt är diskrepansen i effekt i kliniska prövningar utförda med glukosaminsulfat från Rottapharm. Bedömningen är dock att även s k Rotta -studier har en svag signifikans jämfört med placebo. Kodade hjälpmedelskort Liten grundkurs i EBM för läkemedelsförskrivare Att kritiskt värdera information om nya och gamla läkemedel är en uppgift alla som förskriver läkemedel ställs inför så gott som dagligen. Även för den som är van att granska information är detta inte alldeles lätt. De flesta vittnar om att det på den begränsade tid man har till förfogande är svårt att veta vilka frågor man ska ställa sig och vilka fallgropar som kan finnas. I en artikelserie i Rapport om läkemedel har Kerstin Nilsson presenterat viktiga aspekter för värdering av läkemedelsstudier och med särskild tonvikt på kritisk litteraturgranskning. I artiklarna beskrivs de grundläggande principerna för evidensbaserad medicin (EBM). Från den 1 juli 2007 kräver lagen att hjälpmedelskort för förskrivning av förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånen (t ex stomi- och diabeteshjälpmedel) är märkta med korrekt arbetsplatskod för att patienten ska kunna få subvention. Serien har nu tryckts upp som ett särtryck och kan kostnadsfritt beställas från Agneta Nilsson, Läkemedelskommittén, Örebro läns landsting, e-post: agneta.c.nilsson@orebroll.se, tel NOVEMBER 2007
Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merKvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merRationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet
Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator
Läs merKlokt Antibiotikaval. Kvartalsrapport Kvartal SÄS. Södra Älvsborgs Sjukhus
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 29 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Det kommer nu en massa bilder men vi börjar med en sammanfattning Följsamheten till rekommendationerna är god men vi har ändå
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2011
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2011 Bilder 2-9 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012 Bilder 3-9 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merKvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Bilder 2-8 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011 Bilder 2-8 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merKvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2009
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 29 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J1 exkl. metenamin), per månad, DDD/1 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka. Antibiotika
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2011 Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012 Bilder 2-13 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,
Läs merKvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 212 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 21-212, per län. Källa: Apotek ens Service AB 21 211 212 Västra Götaland
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Bilder 3-9 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merAtt minska kinolonanvändningen i Värmland. Olle Wik Ordförande Strama Vämland
Att minska kinolonanvändningen i Värmland Olle Wik Ordförande Strama Vämland Målsättning för Strama Värmland - Minska resistensutvecklingen Minska totalanvändningen av antibiotika Minska användningen,
Läs merDagordning Stramamöte 140205
Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat
Läs merSILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merHur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008
STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,
Läs merLite nytt om antibiotika
Lite nytt om antibiotika Mårten Prag 25 Antibiotika (J01 exkl metenamin) i Norden 1987-2007 total förbrukning, DDD/1000 invånare och dag 20 DDD/1000 invånare/dag 15 10 5 Island Finland Sverige Norge Danmark
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merHalland stora förändringar strategier och förklaringar
Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merzccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare
Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till
Läs merAntibiotikaförbrukning för helåret 2012 inklusive kvartalsrapport Publicerat på SMI:s hemsida den 23/1-2013
Antibiotikaförbrukning för helåret 2012 inklusive kvartalsrapport 4 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 23/1-2013 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept DDD/1000 invånare
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013
Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning
Läs merDagordnings Stramamöte
Dagordnings Stramamöte 171205 Val av sekreterare för mötet Genomgång av protokoll från föregående möte Programråd Strama. Planerade aktiviteter 2018 Vårdcentraler på nätet, blir det nåt i Västerbotten?
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 213 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 211-213, per län. 211 212 213 Gotland Riket Halland Uppsala Blekinge
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merBli en antibiotikasmart vårdcentral!
Bli en antibiotikasmart vårdcentral! LSA-dag 2017-09-14 Heidi Lindbäck Informationsläkare Strama Region Uppsala www.regionuppsala.se/stramauppsala Förväntningar på dagen? Mentimeter.com https://www.mentimeter.com/s/af5ead1bb5f161fe09a88b3e6875
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2015 2015-06-12 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2015-06-12 18 Antibiotika (J01 exkl. metenamin) försålt på recept 2006- mars
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2015 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Gå in på menti.com och använd koden 752814 Agenda Stramaarbete i slutenvården Kaffepaus Minska vårdrelaterade infektioner minska
Läs merAntibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama
Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama Varför är det så viktigt? Bästa behandling till patienten
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2017 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige Källa: Apoteket AB och ehälsomyndigheten
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06
Läs merAntibiotikastatistik Kvartalsrapport
1 Antibiotikastatistik Kvartalsrapport 2 2019 2019-07-12 2 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. 2019-07-12 Antibiotika (J01
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
Antibiotikastatistikkvartalsrapport 3 218 1 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar
Läs merPatientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merAntibiotikastatistik- kvartalsrapport
Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 1 2013 Inkluderar även en fördjupning med data framtaget av apotekare från lokala Stramagrupper för helåret 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 18/4-2013 Bilder 3-10
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2016
Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 216 Gunilla Stridh Ekman Apotekare, teamledare Strama Uppsala län gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se 4 35 3 25 2 15 1 5 Recept/1 invånare Stockholm
Läs merAntibiotika till skåningar Emma Brogård leg. apotekare Område Läkemedel
Antibiotika till skåningar 18-07-23 Emma Brogård leg. apotekare emma.m.brogard@skane.se Område Läkemedel Antibiotika på recept och dosrecept Jämförelser mellan länen juli 2017 till juni 2018 jämfört med
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2014 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08
Läs merAntibiotikastatistik Kvartalsrapport
1 Antibiotikastatistik Kvartalsrapport 1 219 219-4-17 2 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. 219-4-17 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merAntibiotikastatistik- kvartalsrapport
1 Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 1 2014 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Antibiotika (J01 exkl. metenamin) försålt på recept 2006- mars 2014, alla åldrar, per
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merResistensrapport Västernorrland 2016
Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2018 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 218 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 1987-218 Källa: Apoteket AB och
Läs merSmittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 2 2015 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 217 1 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. jan-6 apr-6 jul-6 okt-6 jan-7 apr-7 jul-7
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merBehandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama
Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama Rekommenderad läsning! Folkhälsomyndigheten: Svedres-Svarm 2017 Antibiotikaval vid behandling av nedre UVI hos kvinnor
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
Antibiotikastatistikkvartalsrapport 2 218 1 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 3 2016 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. Antibiotika försålt på slutenvårdsrekvisition
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merAfebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 218 1 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. 18 Antibiotika (J1 exkl. metenamin) försålt
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merTillsammans tar vi nästa steg
Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2016 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier Antibiotika försålt på slutenvårdsrekvisition
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2015 2 Bilder 4-12 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier Antibiotika (J01 exkl. metenamin) försålt
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merHygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2017
Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 217 Gunilla Stridh Ekman Apotekare, teamledare Strama Region Uppsala gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se 45 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin)
Läs merNya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland
Nya riktlinjer för behandling av UVI Stramadag för sluten vård 13 November 2018 Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Andel R (%) Andel R (%) CI (R)= 17,5 % Sjukhus: SU + Kungälvs sjukhus; sluten och öppen
Läs merStrama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE
Strama - antibiotikafrågor och resistens Stramas huvudbudskap Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 215 Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J1 exkl metenamin) Recept/1 inv/12 månader (juli - juni), Insikt,
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2015 2 Bilder 4-12 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2018 1 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08
Läs merÅrets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2010 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Ny epidemi av sorkfeber i vinter?... 2 Europeiska antibiotikadagen
Läs merStramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama
Stramas presentation inför Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2016 1 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07
Läs merAntibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal
Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 3-21 Antal uthämatde antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 29-1 till 21-9 jämfört med föregående period 5 45 4 Linjen indikerar målvärdet på 5 års sikt enligt
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merRapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen
Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har
Läs mer