BUS Uppsala. Riktlinje om samverkan - barn och unga. Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län

Transkript

1 BUS Uppsala Riktlinje om samverkan - barn och unga Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län

2 Innehåll Inledning Gemensam riktlinje för samverkan...3 Dessa omfattas av BUS Uppsala 4 Riktar sig till ledning och medarbetare 4 Utvecklingsområden 5 Giltighet och uppföljning 5 2. Utgångspunkter...6 Helhetssyn och samarbete 6 Information, inflytande och delaktighet 6 Tidiga insatser 6 Kompetens- och verksamhetsutveckling 6 Avvikelsehantering 6 Insatser på olika nivåer 7 Barnets rättigheter 8 3. Strukturer och ansvar för samverkan...8 Samverkan på regional och lokal nivå 8 Individuella planer 9 Brott mot barn 9 Sekretess och anmälningsskyldighet 9 Bilaga: Verksamheter som omfattas av BUS 10 2

3 Inledning De allra flesta barn och unga (i denna riktlinje omnämnda som barn) finns i förskola och skola och deras familjer har eller har haft kontakt med mödra- och barnhälsovården. En del av dem har träffat socialtjänsten, BUP, barnläkare, husläkare och habilitering. Barn kan behöva särskilda stödinsatser från både hälso- och sjukvården, socialtjänsten och från förskolan och skolan för att kunna få möjlighet till god utveckling och för att få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd. Ett övergripande mål för samhället är att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Vårdnadshavarna har det grundläggande ansvaret. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn och unga som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov och det finns ett antal lagbestämmelser för att möjliggöra detta. Barn och unga i behov av särskilt stöd är inte någon enhetlig grupp. Det kan vara barn och unga som har en funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa eller är asylsökande. Det kan också vara barn och unga med sviktande stöd från sina vårdnadshavare. För en del sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras. 1. Gemensam riktlinje för samverkan Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting Uppsala län (TKL) med stöd av skolchefsnätverket har initierat arbetet. En länsgemensam arbetsgrupp har tagit fram denna riktlinje om samverkan runt barn och unga: BUS Uppsala. BUS Uppsala utgår från lagar, författningar och föreskrifter som anger respektive huvudmans ansvar. 1 1 Hälso- och sjukvårdsansvaret för Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län finns beskrivet i Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård. 3

4 Dessa omfattas av BUS Uppsala Målgruppens ålder skiljer sig något mellan verksamheterna i länet. I huvudsak avses barn och unga under 18 år. Med skola avses i detta dokument förskola samt alla skolformer för barn efter förskoleåldern. Fristående förskolor och skolor rekommenderas att följa BUS Uppsala samt de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns och kommer att tas fram inom Uppsala län. BUS Uppsala omfattar inte samhällets övriga resurser, som t.ex. idrottsrörelsen, även om de kan vara nog så viktiga för ett barn. Riktar sig till ledning och medarbetare BUS Uppsala riktar sig till ledning och medarbetare inom Region Uppsalas och kommunernas förvaltningar och verksamheter. Den ska utgöra en grund för att vidareutveckla samverkan tillsammans med representation från barnen och deras vårdnadshavare. 4

5 Utvecklingsområden BUS Uppsala vill särskilt uppmärksamma några grupper av barn med särskilda behov av samverkan. Exempel är barn och unga placerade i samhällsvård utanför det egna hemmet. Samarbete ska finnas kring dessa barn och unga så de har tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård och kan genomföra sin skolgång. Framtagna rutiner ska vara kända och efterlevas. Vid framtagandet av BUS Uppsala har även följande utvecklingsområden identifierats. Barn och unga: med psykisk ohälsa med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som missbrukar som inte går i skolan hemmasittare som är ensamkommande flykting som är anhöriga till en vuxen eller ett syskon som är allvarligt sjuk, missbrukande eller hastigt avlider har stora språkstörningar som ännu inte är fött men där verksamheter hyser oro som växer upp i ekonomisk utsatthet (fattigdom) som har begått självmord och där en händelseanalys ska göras i samverkan som faller mellan stolarna där det är svårt att hitta rätt nivå för insatser. Giltighet och uppföljning BUS Uppsala har antagits av TKL och skolchefsnätverket. BUS Uppsala är giltig från och med 1 oktober Riktlinjen ska följas upp årligen. Uppföljningen avser att vidareutveckla samverkan och ska därför genomföras i dialog med representanter från barnen och deras vårdnadshavare. Aktuell version av BUS Uppsala och tillhörande dokument finns på 5

6 2. Utgångspunkter Alla berörda verksamheter har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma när barn behöver stöd. Parterna i BUS Uppsala är överens om att allt arbete kring barnet ska utgå från följande perspektiv: Helhetssyn och samarbete Barn och unga med behov av insatser från skolan, socialtjänst och hälso- och sjukvård har rätt att få dem utredda och tillgodosedda. Barnets behov: ska ses i ett sammanhang där fysisk och psykisk hälsa, relationer, skolsituation, hemsituation samt fritid ömsesidigt påverkar varandra. Insatserna ska utformas utifrån en helhetsbedömning. ska aldrig åsidosättas på grund av att verksamheter har olika verksamhetsoch kostnadsansvar. Information, inflytande och delaktighet Medarbetarna i de olika verksamheterna ska underlätta barnets och vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet och självbestämmande. De ska informera och vid behov ge vägledning om möjliga alternativ. Förutsättningen för barnets delaktighet och inflytande är att de får relevant och anpassad information. Deras inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och i förhållande till ålder och mognad påverka beslutet. Tidiga insatser Tidiga insatser har avgörande betydelse för ett barns utveckling. Verksamheterna ansvarar för att tidigt uppmärksamma och gemensamt samverka kring ett barns behov av stöd. Ledningen ansvarar för att medarbetarna som kommer i kontakt med barn ska veta var det finns information och rådgivning och till vilka verksamheter de kan hänvisa vidare. Kompetens- och verksamhetsutveckling Verksamheterna ska arbeta för gemensam kompetensutveckling i syfte att förstärka samverkan och utveckla arbetsmetoder som tillgodoser barnets behov. Barnet och vårdnadshavarens kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara i utvecklingsarbetet. Avvikelsehantering För att utveckla samverkan behövs information även om det som inte fungerar som förväntat. När en verksamhet upptäcker att samverkan inte fungerar ska det rapporteras. Rutiner för att hantera avvikelser ska tas fram. 6

7 Insatser på olika nivåer Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn och unga som behöver stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i sin vardagsmiljö. Det är viktigt att varje verksamhet i sin organisation har tillgång till de resurser/kompetenser som krävs för att utreda barns och ungas behov. När den hälsofrämjande nivåns kompetens/resurser inte är tillräckliga och de har behov av konsultation ska andra nivåer kontaktas. Resursbrister på en nivå motiverar inte insatser på en annan nivå. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamhet har resurser för att utföra sitt uppdrag. Specialistverksamheterna ska komplettera de övriga verksamheterna med konsultation och ansvarar för bedömning och utredning som kräver särskilda kunskaper, diagnostik och behandling. 7

8 Barnets rättigheter Barnets rättigheter formuleras mest samlat i en FN-konvention som oftast kallas barnkonventionen. Den kommer senast 2018 att träda i kraft som lag i Sverige. BUS Uppsala förhåller sig till barnets rättigheter både som en standard att leva upp till men också som vägvisare då olika intressen ställs mot varandra. Barnkonventionens krav på samverkan kan formuleras som en kedja: Barnet har rätt att utvecklas till sin fulla potential, utifrån principen om barnets bästa. När enskilda beslut fattas om ett enskilt barn som behöver samhällets stöd ska grundfrågan vara om beslutet gynnar eller inte gynnar barnets utveckling. Samhället ska till det yttersta av sin förmåga främja barnets utveckling. Kraven på likabehandling är långtgående och gäller alltså oavsett barnets eller familjens egenskaper. (Berörda barn och unga ska också involveras på ett anpassat sätt i både förverkligandet av det enskilda barnets rättigheter och uppföljningen av rutiner och BUS Uppsala.) 3. Strukturer och ansvar för samverkan Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som bedrivs enligt LSS ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet. Skollagen (2010:800) kapitel 4 innehåller bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete, inflytande och samråd inom skolan. En fungerande samverkan bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan parterna. Det behövs mötesplatser där socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och andra aktörer tillsammans kan diskutera och besluta om de aktuella målgrupperna och deras behov. Sådana platser behöver finnas på olika nivåer och med olika yrkesgrupper. Det är viktigt att dessa mötesplatser och strukturer för samverkan inkluderar aktörer i såväl offentlig som privat regi. Samverkan på regional och lokal nivå I Uppsala län finns lokal samverkan/närvård i flera kommuner där kommunernas socialtjänst och elevhälsa möter Region Uppsalas berörda verksamheter. Samverkan är formad utifrån de 8

9 lokala förutsättningarna. Det lokala samarbetet är viktigt och skapar förutsättningar för tidigt stöd och effektiva vårdprocesser. I länet finns ännu inte ett samverkansforum på regional nivå där berörda samverkansparter möts för att barn och unga ska få likvärdiga stödinsatser. Strukturen för samverkan på både lokal och regional nivå behöver utvecklas. Individuella planer Varje verksamhet ska utifrån sitt uppdrag upprätta en plan, med barnet och vårdnadshavaren. När behov finns av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas, efter samtycke från den enskilde. Huvudmännen har ett likalydande ansvar för att vid behov erbjuda och upprätta en SIP. Den i Region Uppsala eller kommunen som först uppmärksammar eller får kännedom om att den enskilde har behov av att insatserna behöver samordnas, ska ta initiativ till att upprätta en SIP. Barnet/ungdomen eller dess vårdnadshavare kan efterfråga en SIP. (länk till riktlinjer för SIP) Brott mot barn Vid misstanke om att en minderårig är utsatt för brott ska detta anmälas till socialtjänst i den kommun där barnet bor. När en minderårig misstänks ha blivit utsatt för misshandel i nära relation eller sexuella övergrepp finns Barnahus i Uppsala. Här samlas de parter som behövs för utredning och stöd, till exempel polis, åklagare, socialtjänsten och sjukvård. Smidigare och tryggare för barnet och färre missförstånd mellan berörda vuxna. Sekretess och anmälningsskyldighet För ett fungerande samarbete är det viktigt att frågor om sekretess tydliggörs och verksamheterna ska verka för att offentlighets- och sekretesslagen inte blir ett hinder för samverkan. Sekretessen kan brytas av vårdnadshavaren eller i vissa fall av barnet självt genom lämnat samtycke. Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att ingripa till ett barns skydd. Socialtjänsten och hälsooch sjukvården har en strängare sekretess än förskolan och skolan. Vid anmälan från förskolan, skolan eller hälso- och sjukvården till socialtjänsten bryts sekretessen av anmälningsskyldigheten. Likaså har socialtjänsten rätt att få ta del av information av dem som är anmälningsskyldiga, enligt samma sekretessbrytande regel. All personal inom socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård har anmälningsskyldighet till socialtjänsten om oro finns för barnet. 9

10 Bilaga: Verksamheter som omfattas av BUS BUS Uppsala beskriver samverkan mellan verksamheter i Region Uppsala och kommunerna. Verksamheterna kan sorteras i en generell nivå som alla barn omfattas av, första linjen som är verksamheter dit barnet och/eller dess närstående vänder sig i första hand för vård eller stöd, samt specialiserad nivå dit barnet remitteras när det behövs mer omfattande insatser än vad första linjen kan erbjuda. Bilden på sidan 7 avser att illustrera dessa olika nivåer. Tabellen nedan visar vid vilka åldrar som barnet oftast möter de olika verksamheterna och vilken nivå verksamheterna tillhör. I det här kapitlet beskrivs kort verksamheterna som omfattas av BUS Uppsala. Ofödda Mödrahälsovård Socialtjänst 0-1 år Mödrahälsovård Öppen förskola Familjecentral Socialtjänst Barnhälsovård Barnspecialistmott. Barnsjukhuset Barn och ungdomspsyk Habilitering 1-5 år Öppen förskola Förskola Familjecentral Socialtjänst Barnhälsovård Tandvård Barnspecialistmott. Barnsjukhuset Barn och ungdomspsyk Habilitering 6-18 år Skola Elevhälsa Socialtjänst Primärvård/Vårdcentral Tandvård Ungdomsmottagning* Barnspecialistmott. Barnsjukhuset Barn och ungdomspsyk Habilitering * från 13 år Öppen förskola Erbjuder barn en god pedagogisk gruppverksamhet i nära samarbete med de vuxna besökarna. Samtidigt får de vuxna möjlighet till kontakt och gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta. Familjecentral Är ett sätt att samorganisera verksamheter med sina olika kompetenser som tidigt kan möta familjen med barn i åldern 0-6 år. På en familjecentral finns en öppen förskola, men där kan också kyrkan, BVC, socialtjänstens råd och stöd verka. Förskola Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Kommunerna ansvarar för att det finns förskolor och att barn får erbjudande om plats. Förskolan vänder sig till barn som ännu inte börjat förskoleklass eller den obligatoriska grundskolan. Ett barn kan också erbjudas pedagogisk omsorg hos till exempel dagbarnvårdare. Skola grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola Grundskolan åk 1-9 är obligatorisk och elever har under dessa årskurser skolplikt. Elevers rätt till utbildning gäller under hela skoltiden, även om eleven bor utanför familjen eller behandlas i samhällets vård. Rektor ansvarar för att elever utvecklas och når kunskapsmålen. Elevhälsa För elever i förskoleklass och alla övriga skolformer ska det finnas elevhälsa. Den ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande och stödja utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan har också medicinska insatser som följer elevens hälsoutveckling, mående och tillväxt, genom regelbundna hälsobesök. Vaccinationer erbjuds huvudsakligen enligt nationellt program. Inom elevhälsan ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator och specialpedagogisk kompetens. Socialtjänsten Socialtjänsten ansvarar för stöd och insatser till barn och unga enligt lagarna SoL, LSS samt tvångslagen LVU, Lagen om vård av unga. Socialtjänsten är skyldig att göra en utredning när en enskild ansöker om en insats. Vid en anmälan bedömer socialtjänsten först om en utredning ska inledas. Den grundläggande principen är 10

11 frivillighet. Ofta behövs samordning med skola och hälso- och sjukvården för att uppnå bästa effekt för barnet. Familjer och barn kan läsa mer om vad socialtjänsten gör och hur kontakt tas på hemsidan kollpasoc.se Socialtjänsten råd och stöd Förebyggande socialt arbete är riktat direkt till barn, ungdomar och vårdnadshavare. Kommunerna erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd dit människor på egen hand kan vända sig för rådgivande samtal. Primärvård (här i första hand vårdcentral) Hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Den erbjuds utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper och svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering. Primärvård utförs på Region Uppsalas uppdrag i såväl privat som i regionens egen regi. Mödrahälsovård Erbjuds i samband med graviditet. Målet är att främja medicinsk hälsa hos mor och barn samt psykosocial hälsa för familjen. Barnmorskemottagningen (BMM) arbetar med livsstilsfrågor, förebygger psykosocial ohälsa och främjar god sexuell och reproduktiv hälsa. BMM erbjuder också kontroller av medicinsk och psykosocial hälsa hos mor för att ge bästa förutsättningar för ett friskt barn. Föräldrastöd, vid behov av mödravårdspsykolog, erbjuds inför förlossningen och screening görs för sjukdom, sexuellt överförda infektioner och våldsutsatthet. Råd ges också kring preventivmedel. Personal är inte anmälningsskyldigt till socialtjänsten om oro finns för det ofödda barnet, men möjlighet finns för sekretessbrytande utbyte av information mellan verksamheter. Barnhälsovård (BVC) Främjar barns hälsa och förebygger ohälsa genom att regelbundet övervaka barnets hälsa och utveckling. Vaccinationer erbjuds också samt stöd i föräldraskap. Grunden är de generella insatserna för alla, med förstärkta insatser till sårbara grupper och individuellt utformad hjälp till barn med större risk att drabbas av ohälsa. Alla barn, 0-6 år, erbjuds barnhälsovård utifrån ett nationellt program. Över 95% av barnen kommer i kontakt med barnhälsovården. Tandvård Rätten till en god tandhälsa för alla barn förverkligas genom att varje barn i länet kallas minst vartannat år till tandvården. Individuell bedömning görs av hur ofta barnet bör kallas utöver det. Barnet har avgiftsfri tandvård upp till och med året det fyller 19 år. Ungdomsmottagning Erbjuder unga upp till åtminstone det år den fyller 20 år råd, stöd och behandling gällande psykosocial och/eller sexuell hälsa. Provtagning erbjuds för sexuellt överförbara infektioner, graviditetstest och preventivmedelsrådgivning samt förskrivning. Ungdomarna söker själva till ungdomsmottagningen. Sekretess gäller i förhållande till vårdnadshavare och vårdgivare. Barnspecialistmottagning Är för barn 0-18 år och innebär utredning och behandling av astma, allergi, tillväxtavvikelser, viktproblem långvarig smärta och lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Psykologer finns också för såväl barn som ungdomar. Specialist-BVC Erbjuder föräldrar med barn 0-3 år råd och stöd vid komplicerad hälsoproblematik. Vanliga problem är mat, sömn, skrikighet/kolik i kombination med anknytningsbrister och/eller psykiskt ohälsa hos föräldrar. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Verksamheten finns på flera platser i länet och svarar för barnpsykiatrisk bedömning, utredning och behandling av de barn som visar tecken på psykiatrisk sjukdom. BUP erbjuder också konsultation och handledning av andra inblandade i vården av barnet. Verksamheten riktar sig till barn- och ungdomar i åldern 0-18 år. Verksamheten har en rådgivningstelefon öppen dygnet runt. Vid misstänkt neuropsykiatrisk problematik (ADHD, autismspektrumstörning) ska skolan eller BVC/barnhälsovården kontaktas för en första basutredning. 11

12 Akademiska barnsjukhuset Erbjuder vård inom medicinska specialiteter till barn och ungdomar i huvudsak 0 18 år med kroniska sjukdomar eller funktionshinder. Barnsjukhuset organiserar också samhällsbaserad specialistvård för barn och ungdomar, se Barnspecialistmottagningen och Special BVC. Den vården kräver inte sjukhusets resurser och bedrivs bäst utanför sjukhuset. Här finns också Barnhälsovårdens länsavdelning som utbildar och ger support till barnhälsovården. Barnskyddsteamet Erbjuder samhället och rättsväsendet barnmedicinsk kompetens när misstanke uppstått om att barn och ungdomar far illa. Habiliteringen Är länsövergripande specialistverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Habiliteringen vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen beroende på bestående funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, rörelsehinder, flerfunktionshinder, autismspektrumtillstånd och förvärvade hjärnskador. Insatserna är tvärprofessionella och ges i form av råd, stöd, utbildning, handledning, utredning och behandling. Det barn som ska få hjälp av habiliteringen behöver remiss från annan instans. Hjälpmedel Region Uppsala ansvarar för syn-, hör, tal och kommunikationshjälpmedel för alla åldrar. När det gäller hjälpmedel för förflyttning, vård och kognition har regionen ansvar upp till 21 års ålder. Därefter har kommunen ansvaret. Det finns en länsgemensam rutin 2 för hur överlämning av hjälpmedelsansvaret ska gå till när personen fyller 21 år. Skolan har ansvar att göra anpassningar så att varje elev når målen. Socialtjänsten insatser enligt SoL och LSS Efter en utredning av barnets behov och resurser kan socialtjänsten föreslå olika former av öppenvårdsinsatser som är psykosocialt förändringsarbete eller dygnsvård genom placering i familjehem eller hem för vård och boende. En insats grundar sig på ett beslut enligt SoL. LSS är en rättighetslag som syftar till att den som har en funktionsnedsättning ska kunna leva på samma villkor som alla andra. En insats enligt LSS förutsätter att den enskilde själv ansöker om den. Insatser enligt LVU När barnet inte kan erbjudas nödvändiga insatser med samtycke ska socialtjänsten ansöka hos förvaltningsrätten om ett omhändertagande. Villkoren är då minst ett av följande: familjen kan inte ge det stöd som den unge behöver för att få en bra uppväxt. den unge själv lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet. Insatser enligt LVU innebär att socialnämnden tillfälligt övertar ansvaret för vården av barnet/den unga från vårdnadshavarna och sker i regel utanför hemmet. 2 Arbetsgång gällande överföring av hjälpmedel från Region Uppsala till kommunerna i Uppsala län när brukare fyller 21 år 12