Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:16. Kulturarv i utveckling kulturarv för utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:16. Kulturarv i utveckling kulturarv för utveckling"

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:16 Kulturarv i utveckling kulturarv för utveckling

2 Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2013:16 ISSN X Denna rapport går att få i alternativt format.

3 Sida 3 av Dnr Förord Förstudien avslutades 31 maj 2013, men arbetet fortsatta inom ramen för länsstyrelsens, landstingets och länsmuseets ordinarie verksamheter. Under sommaren och hösten förbereddes framförallt överenskommelsearbetet med Riksantikvarieämbetet och en planering för den första inledande tiden gjordes undertecknandet den 6 december, kulturarvsdag om tillgänglighet och inkluderande arbetssätt den 10 december, arbetsmöten om att återuppta arbetet med projektet Stora Ådalen där Hola folkhögskola och länsmuseet blir viktiga aktörer, tillsammans med företrädare för besöksnäringen. Vidare har det planerats för kommande seminarier med Riksantikvarieämbetet och olika FoUplaner har diskuterats. Resultatet har vidare legat till grund för institutionernas verksamhetsplanering inför 2014, och delar av resultatet inarbetades i den översyn av Kulturplan Västernorrland, vilken gjordes under hösten Resultatet kommer fortsatt att beaktas under arbetet med nästa kulturplan - Kulturplan Västernorrland Frågor kring förstudien och arbetet framåt var uppe på agendan då ABM Kulturarv möttes i oktober. Dessutom har kulturarvets potential, och nödvändigheten att arbeta strategiskt med kulturarvet - tydligt lyfts i Liv och hälsa Landstingsplan för Hos länsstyrelsen har man under hösten 2014 avsatt resurser för att i dialog med landstinget tillskapa möjligheter för att med större kraft verka för att nå målen i Kulturarv i utveckling. Nu skriver vi november 2014 och det är dags att avsluta förstudieperioden även om den resurssatta delen avslutades redan i maj. Året avslutas med undertecknandet av överenskommelsen mellan länet och Riksantikvarieämbetet, samt med en kulturarvsdag som blickar framåt. Under det år vi verkat för att ta fram underlag för fortsatt strategiskt arbete har vi i stor utsträckning nått projektets mål att, med utgångspunkt i den regionala kulturarvsstrategin Kulturarv i utveckling , ta fram en fördjupad planering för huvudmännens - länsstyrelsens, landstingets och länsmuseets - arbete inom kulturarvsområdet under perioden

4 Sida 4 av 35 I förlängningen handlar det fortsatt om att få fler att engagera sig i arbetet och att konkreta insatser genomförs. Genom samverkan mellan verksamheter, myndigheter, institutioner och civilsamhälle i länet skapas förutsättningar för samsyn och förståelse, vilket leder till satsningar med bred förankring och större genomslagskraft. Visionen är fortsatt att kulturarvet finns på agendan inom alla politikområden i länet Jonas Walker Länsstyrelsen Västernorrland Märta Molin Landstinget Västernorrland

5 Sida 5 av 35 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektbeskrivning Syfte Mål Genomförande Metod Under arbetets gång Styrgrupp och styrdokument Dialoger och information Överenskommelse med Riksantikvarieämbetet Seminarier Kulturarvsdagen den 29 maj En dag om romskt kulturarv Resultat Kulturarv i utveckling kulturarvsprogrammet i ett regionalt sammanhang Sammanhanget Strategiska nätverk Stödjande bilder Kommunerna och kulturarv - hur förmedlas kulturarv via informationsmaterial och webbplatser? Implementering av programmet Komplexitet i programmet Intresset för kulturarv... 23

6 Sida 6 av Kulturarv i utveckling efterfrågade åtgärder under programperioden Fler ges möjlighet att bidra med berättelser och perspektiv på historien Synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv Öka delaktigheten från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet Satsningar på kultur och kulturarvet i större utsträckning genomförs i samverkan med civilsamhället Den fysiska tillgängligheten till kulturarv och kulturmiljöer förbättras för alla i samhället Mer kulturarv digitaliseras och görs tillgängligt Mer kulturarv blir tillgängligt för lärande och pedagogisk utveckling Fler samarbeten mellan kulturarvssektorn och utbildningsinstitutioner påbörjas Kulturarvet ses som en resurs för Skapande skola Fler kulturmiljöer utvecklas till besöksplatser och befintliga besöksmål utvecklas Kulturarvssektorn blir bättre på att förmedla kunskap och låna ut sina arenor till företagare Fler utbildningar för att öka innovation, entreprenörskap och nyföretagande inom sektorn startas Nyttja kulturarvet i satsningar på kreativa och kulturella näringar Kulturarv och kulturmiljö används i satsningar på regional matkultur Öka utbytet med andra regioner och särskilt stödja kulturarvsprojekt i den riktningen... 34

7 Sida 7 av Bakgrund I Västernorrland utarbetades det första kulturmiljöprogrammet i mitten av 1990-talet. Bakom programmet stod länsstyrelsen och länsmuseet. I början av 2000-talet ersattes strategin av ett mer omfattande kulturarvsprogram, vilket sedan reviderats ett par gånger. Sedan 2012 heter programmet Kulturarv i utveckling , och nytt är att även landstinget står bakom strategin. Programmet tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin RUS. RUS är ett övergripande programdokument för Västernorrlands utveckling i syfte att lotsa initiativ hos lokala, regionala och nationella aktörer inom det regionala utvecklings- och tillväxtfrämjande arbetet fram till år Utvecklingsstrategin har processats fram av många engagerade parter i länet. RUS godkändes efter remissbehandling under hösten 2011 av det strategiska regionala samverkansorganet Länspartnerskapet, och fastställts av länsstyrelsen i egenskap av regionalt utvecklingsansvarigt organ. Kulturarvsprogrammet är ett av fler sektorsprogram inom RUS. I utvecklingsstrategins kapitel 8.1 Människan som drivkraft motiveras satsningar på kulturarv enligt följande: En god livsmiljö förutsätter ett starkt kulturliv. Kulturen berör och inspirerar individen, utvecklar samhället som helhet men främjar också en konkurrenskraftig besöksnäring. Att ge kulturen och kulturarvet utrymme i den strategiska planeringen är därför en självklarhet. Det innefattar att ge förutsättningar för allas deltagande i kulturlivet i vid Synen på kulturarvets roll i samhället har under de senaste decennierna förändrats, om inte fullt ut i praktiken så i retoriska sammanhang. Kulturarv har givits en mer instrumentell roll eller instrumentella egenskaper för lokal utveckling, för turism och för näringsliv i stort, för meningsbygge på individuell nivå, för folkhälsa och för känsla av sammanhang, samt för lokal platsidentitet. Detta innebär att kulturarv hamnat utanför sin sektor och betraktas som en aspekt inom en rad förvaltningsområden. Men många kulturarvsfrågor hanteras dock fortfarande traditionellt och en stor del av dagens kulturarvsarbete genomförs fortfarande inom sektorn. I Västernorrland kan man säga att vi generellt är duktiga på att ta till vara på och arbeta med kulturarvet. En rad aktörer finns på arenan; länsmuseum, länsstyrelse, landsting, länsbibliotek, kommunala museer, arkiv och bibliotek, statliga Riksarkivets enheter landsarkivet, Mediakonverteringscentrum och SVAR, Mittuniversitetets humaniora och arkivvetenskap, det ideella eller civila samhällets många föreningar, stiftet, regionala arkiv med flera. Länet har ett strategiskt kulturarvsprogram som under åren processats fram med många parter och som varit ute på remiss i omgångar och ett relativt omfattande kulturarvsarbete bedrivs i regionen, men många

8 Sida 8 av 35 uppfattar det som den fulla potentialen hos kulturarv inte nyttjas och att det därför behövs ett tydligare sammanhang för programmet att verka i, liksom det behövs en rad konkreta åtgärder att arbeta med under kvarvarande programperiod. Då målen spänner över många områden; utbildning, kulturarvsföretagande, involvera nya grupper, insatser för barn och unga etc., så behöver dessutom flera involveras i arbetet. Under våren 2012 inleddes därför samtal mellan länsstyrelsen, landstinget, länsmuseet och samverkansorganet ABM Resurs om att skapa en förstudie i syfte att sätta programmet i ett sammanhang och ytterligare förankra programmet, samt lista en rad årgärder att genomföra i ett tänkt, kommande projekt. Länsstyrelsen, landstinget och länsmuseet fann finansiering och förstudien inleddes under november De samverkande institutionerna utsåg representanter till en styrgrupp och länsstyrelsen tog ansvar som projektägare. En utredare anställdes, och föreliggande rapport är resultatet av det arbete som gjordes fram till och med maj 2013, med tillägg från de processer som fortsatte efter projektet, till och med november 2013.

9 Sida 9 av Projektbeskrivning 2.1 Syfte Syftet är att länets kulturarv och kulturmiljöer ska användas på ett ansvarsfullt sätt för att skapa god livsmiljö och attraktivitet, samt som resurs för besöksnäring, företagande och entreprenörskap. 2.2 Mål Projektets mål är att, med utgångspunkt i den regionala kulturarvsstrategin Kulturarv i utveckling , ta fram en fördjupad planering för huvudmännens - länsstyrelsens, landstingets och länsmuseets - arbete inom kulturarvsområdet under perioden I förlängningen handlar det om att få fler att engagera sig i arbetet och att konkreta insatser genomförs. Genom samverkan mellan verksamheter, myndigheter, institutioner och civilsamhälle i länet skapas förutsättningar för samsyn och förståelse, vilket leder till satsningar med bred förankring och större genomslagskraft. Visionen är att kulturarvet finns på agendan inom alla politikområden i länet Genomförande Projektet inleddes med en förstudie under cirka 6 månader, där målet var att ta fram en handlingsplan som både skulle leda till att fler engagerade sig och till att fler konkreta insatser genomförs. En projektledare ansvarade för förstudien i samarbete med den styrgrupp som projektägarna utsåg. Grundfrågan var hur projektägarna gemensamt kan uppnå de mål och visioner som formuleras i Kulturarv i utveckling Prioriterade är framförallt de åtgärdsområden och de mål som lyfts fram i programmet. 2.4 Metod För att kunna involvera fler i arbetet och arbeta med en strategi kopplad till kulturarvsprogrammet, utgick förstudien från de satta målen i programmet för att ringa in olika intressenter redan aktiva och andra tänkbara att involvera i arbetet för att fånga deras syn på såväl program som på målsättningar och i övrigt önskemål om ytterligare insatser. Målen i kulturarvsprogrammet uttrycks så här på sidorna 29-31:

10 Sida 10 av 35 Demokratiskt, tillgängligt och attraktivt kulturarv fler ges möjlighet att bidra med berättelser och perspektiv på historien. synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv. öka delaktigheten från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet. satsningar på kultur och kulturarvet i större utsträckning genomförs i samverkan med civilsamhället. den fysiska tillgängligheten till kulturarv och kulturmiljöer förbättras för alla i samhället. mer kulturarv digitaliseras och görs tillgängligt. mer kulturarv blir tillgängligt för lärande och pedagogisk utveckling. fler samarbeten mellan kulturarvssektorn och utbildningsinstitutioner påbörjas. kulturarvet ses som en resurs för Skapande skola. Kulturarvet resurs, råvara och företagande fler kulturmiljöer utvecklas till besöksplatser och befintliga besöksmål utvecklas. kulturarvssektorn blir bättre på att förmedla kunskap och låna ut sina arenor till företagare. fler utbildningar för att öka innovation, entreprenörskap och nyföretagande inom sektorn startas. nyttja kulturarvet i satsningar på kreativa och kulturella näringar. kulturarv och kulturmiljö används i satsningar på regional matkultur. öka utbytet med andra regioner och särskilt stödja kulturarvsprojekt i den riktningen. Förstudien har inte gjorts på något särskilt vetenskapligt eller strukturerat vis, utan gjordes enligt så kallad snöbollsmodell, där personer jag samtalat med har tipsat mig vidare till andra. Jag har även arbetat enligt en variant av närhets-/intressentprincip. Tillsammans med styrgruppen

11 Sida 11 av 35 har vi ringat in tänkbara intressenter för studien, och jag har sedan försökt samtala med flera inom varje område. 2.5 Under arbetets gång Under förstudietiden fylldes agendan för förstudien med planerade aktiviteter som styrgruppsmöten och på förhand listade möten, men ännu mer av oplanerade aktiviteter sådant som kom upp och sådant vi valde att prioritera. En rad spontana kontakter togs, främst via sociala medier, vi medverkade på olika håll i seminarier, konferenser och annat som gav inspel till studien, och vi anordnade en gemensam kulturarvsdag, samt inledde förhandlingar med Riksantikvarieämbetet om en överenskommelse mellan länet och Riksantikvarieämbetet Styrgrupp och styrdokument I styrgruppen för förstudien fanns Roland Tiger, kulturchef vid landstinget, Lillian Rathje, museichef vid länsmuseet och Jonas Walker, chef för kultur- och välfärdsenheten vid länsstyrelsen. Styrgruppen träffades två gånger under förstudien. De resultat som kom fram under förstudien låg till grund för fortsatt verksamhetsplanering vid respektive institution. Under förstudien reviderades Landstingsplanen och kulturarvsfrågan betonas tydligt. I Landstingsplanen Liv och hälsa i Västernorrland , kapitel 6.3 står nu följande om kulturarv: Kulturarvet är tillgängligt och bidrar till att utveckla länet och att vi som bor och verkar i länet känner ansvar, engagemang och respekt för allas kulturarv. Murberget har ett regionalt uppdrag och ska också integrera de nationella målen för kulturpolitiken och de regionala plan- och strategidokument som ligger till grund för länets kultursamverkan. I det regionala programmet Kulturarv i utveckling betonas att länets kulturhistoria ska lyftas fram och att ökad delaktighet ska uppnås från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet. Väl marknadsförda kulturmiljöer, öppna för samverkan med entreprenörer, bidrar till ökad kulturturism och därmed fler arbetstillfällen. Länets kulturarv ska digitaliseras och göras tillgängligt för fler. Här spelar kulturarvsportalen på Internet, Kulturarv Västernorrland, en viktig roll. Statistik över hembygdsföreningarnas digitaliserade lokala kulturarvsmaterial via portalen ska följas upp Portalen är en del av den regionala samverkan inom arkiv, bibliotek och museer Dialoger och information De kontakter som kommit spontant via facebook, e-postutskick och via webbplatser har också varit välkomna att delge sina synpunkter. Under förstudien har därför dialog och samtal - strukturerade och ostrukturerade genomförts med en rad människor; integrationssamordnare, aktiva i föreningsliv och i olika projekt, handläggare på kulturmiljöavdelningen på

12 Sida 12 av 35 länsstyrelsen, tjänstemän på landstingets och länsstyrelsens avdelningar för regional utveckling, och anställda vid länsmuseet och Kommunförbundet Västernorrland. Vidare har samtal och diskussioner hållits med företrädare för stiftet och för Hushållningssällskapet i Västernorrland, samt med flera utbildningsanordnare, politiker och lärare i länet. Näringsperspektivet har diskuterats med involverade i besöksnäringen, och med företrädare för kommunala näringslivsenheter och med enskilda företagare. Förstudien har kommunicerats och diskuterats i nätverk som Kulturforum och ABM Kulturarv. Information och kontaktuppgifter för förstudien har sedan december 2012 funnits på länsstyrelsens, landstingets, länsmuseets och ABM Resurs respektive webbplats, dessutom har förstudien kontinuerligt kommunicerats via Facebookgrupperna Kulturarv Västernorrland och Kulturella och kreativa näringar i Västernorrland, vilket givit en del kontakter Överenskommelse med Riksantikvarieämbetet Ett spår under förstudien var den dialog med Riksantikvarieämbetet som vi förde kring kultur och kulturarv som drivkraft för regional utveckling. När förstudien inleddes hade Riksantikvarieämbetet tecknat överenskommelser med Västra Götaland och Skåne om att samverkan när det gäller frågor om kulturarv och regional utveckling. Under våren 2013 fick vi kännedom om att Riksantikvarieämbetet sökte efter en tredje och sista region att teckna en överenskommelse om samverkan med. En rad kontakter togs, och efter ett par möten formulerades en gemensam målsättning om att formulera en överenskommelse om samverkan där landstinget också är en tydlig part. Under våren togs därför förslag till överenskommelse fram. Detta processades inom länsstyrelsen och inom landstinget, och i september 2013 tog Regionala nämnden, landstinget, beslut om att ingå i denna långsiktiga samverkan. I december planeras undertecknandet av avtalet, ett avtal som gör Västernorrland till Riksantikvarieämbetet tredje och sista samverkanspartner i landet när det gäller kulturarv. En utgångspunkt för samarbetet är att kulturarvet är en resurs med stor potential för samhällsutvecklingen i Västernorrland. Parterna har tillsammans identifierat följande samarbetsområden: Tillväxt och besöksnäring Samspelet med folkbildningen Samverkan med civilsamhället och inom ABM-sektorn Inkluderande arbetssätt med fokus på mångfald

13 Sida 13 av Seminarier Några seminarier har också bidragit med perspektiv till studien: den januari 2013 medverkade jag vid en regional ABM-konferens i Umeå, vilken anordnades av Forskningsbiblioteket vid Umeå universitet. Det mest bestående intrycket därifrån var vikten av att inkludera kultur och kulturarvsfrågor i utarbetandet av regional digital agenda för Västernorrland, samt den vilja som finns till samverkan kring kulturarvsfrågor i Norrland. Den 15 mars var jag i Stockholm för ett seminarium med rubriken Kultur och kulturarv som drivkraft för regional utveckling och tillväxt. Dagen anordnades av Tillväxtverket och Riksantikvarieämbetet. Arrangemanget vände sig till den så kallade regionala kontaktpersonsgruppen (RKG) som är ett nätverk - en arena för samverkan. Mer om den regionala kontaktpersonsgruppen här: Intrycken från dagen är att vi arbetar på ett bra sätt med kulturarv och tillväxtfrågor i länet, men att resurserna gör att vi bör bli bättre på att fokusera och välja processer och inriktningar Kulturarvsdagen 29 maj Den 29 maj genomfördes en kulturarvsdag för länet. Arrangemanget var ett direkt resultat av de dialoger som fördes under förstudietiden. Under dagen presenterades förstudien och återkopplingar till Kulturplan Västernorrland och Kulturarv i utveckling gjordes. Vidare presenterade en rad projekt och verksamheter i länet vilka strävar efter att nå de mål vi gemensamt listat för kulturarvsarbetet - sina pågående satsningar. Dagen lockade många deltagare och en rad tankar och idéer för framtiden lyftes. Referat från arrangemanget finns här: En dag om romskt kulturarv Under kulturarvsdagen väcktes planer på en dag om romskt kulturarv och institutionernas roll. Därför anordnades ett seminarium under hösten ett seminarium som lockade nära 120 åhörare. Romernas situation har varit i fokus för debatter under året, och dagen fyllde ett behov hos många att samlas och diskutera och reflektera över det egna arbetet. Referat från arrangemanget finns här:

14 Sida 14 av Resultat Resultatet av förstudien är mångfacetterat och rör sig på olika nivåer och kring en rad vitt skilda frågeställningar. Jag har strukturerat upp resultatet i två huvudspår. Det ena rör programmets omland och de strukturer som finns kring programmet, det andra spåret rör efterfrågade och föreslagna åtgärder och insatser under resterande programperiod.

15 Sida 15 av Kulturarv i utveckling kulturarvsprogrammet i ett regionalt sammanhang 4.1. Sammanhanget Kulturarvsprogrammets omland är snårigt. Vi börjar med sammanhanget. Programmet är ett sektorsprogram som hänger samman med den regionala utvecklingsstrategin för länet. Den hänger i sin tur samman med målsättningar för utvecklings- och tillväxtarbetet i såväl Europa som i Sverige. Kring utvecklingsfrågorna finns samhället representerat civila samhället, det officiella samhället och näringslivet. Samma aktörer listas som mottagare av kulturarvsprogrammet, vilket innebär att vi har ett program som riktar sig till alla, helt i enlighet med Lagen om kulturminnen mm. 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Under förstudien har jag kunnat konstatera att samordningen inte är tydlig avseende regionalt tillväxtarbete. Kring det tidigare Regionala tillväxtprogrammet fanns såväl en agenda som en budget, och olika aktörer sammanstrålande kontinuerligt i det som kallades Det stora partnerskapet. Under förstudien förekom inga sådana direkta insatser, och många av de personer jag talade med saknade ett forum för diskussion och samordning av tillväxtfrågor och insatser i länet. Ett resultat är därför en önskan om större regional samordning kring frågor som rör kulturarv och tillväxt. Ett annat resultat är en tydligare rollfördelning mellan de aktörer som står bakom och omfattas av programmet. Som jag tolkar det saknar många tydliga bärare av programmet. Vidare verkar programmet i ett tämligen otydligt rumsligt sammanhang. Länet splittras av en rad processer, framförallt den tidigare regionaliseringsprocessen; vilken inneburit att man sökt ny samverkan över länsgränsen, inte minst vad det gäller kultur. Även frågan om det regionala utvecklingsansvaret påverkar i viss mån enligt flera som lämnat synpunkter. En viss konkurrens mellan länets kommuner kan uppfattas bland de inspel förstudien fångat upp, och den underlättar kanske inte för gemensamma strategiska satsningar på kulturarvet. Storleken på programmets omland är inte betydelselös för resultatet. Såväl storleken på det geografiska område där kulturarvet ska leva och utvecklas, som de demografiska förutsättningarna i länet spelar roll.

16 Sida 16 av 35 Idag har retoriken kring kultur och kulturarv förändrats, jämfört när de först kulturmiljöprogrammet togs fram för snart 20 år sedan. Kultur och kulturarv betraktas som viktiga resurser för lokal utveckling, för kulturella och kreativa näringar, för folkhälsa och en rad andra positiva processer. Men förskjutning är i första hand retorisk, inte i första hand praktiskt. Kultur och kulturarv diskuteras idag strategiskt, men långt ifrån alla kulturarvsaktörer äger tillträde till dessa strategiska miljöer; det vittnar många inspel om. Forskningsmässigt är dessutom inte sambanden kultur/kulturarv och tillväxt tydligt belagda. I sammanhanget är det också värt att fundera på förhållandet mellan regionala strategier och nationella program. Inom kulturarvsområdet påverkas man av en rad nationella strategier och program; kring exempelvis turism samt kulturella och kreativa näringar. Den regionala utvecklingsstrategin och dess sektorsprogram förväntas utgå från regionala förutsättningar och lokal analys, ändå har nationella program och strategier stort genomslag, och man kan kanske påstå att de i någon mån likriktat regionalt utvecklingsarbete? Under mina samtal har funderingar kring världsbilden dykt upp, och kring vem eller vilka som sätter agendan för vissa processer? I konkurrensen mellan regioner kan det vara viktigt att reflektera över den verkliga bilden av Västernorrland, och inte tveklöst kopiera sådant som varit lyckosamt för andra orter och regioner. Den tidigare utjämningspolitiken syftade till att göra alla regioner mer lika, medan den nuvarande tillväxtpolitiken vilar på principen om att ta tillvara på och dra nytta av regionala olikheter. Skillnader i lokala och regionala förutsättningar bör därför på ett helt annat sätt än tidigare få genomslag i program och insatser, och vi måste av den anledningen bli bättre på att hitta våra styrkor vad gäller kulturarv och utveckling. Många har under förstudien frågat efter motor för programmet? Var finns drivet? Vilka aktörer utgör kitt? Bakom programmet står tre regionala parter, och de uppfattas som ägare och ansvariga, men ändå saknar många en tydlig ingång och förståelse för varifrån programmet drivs och hur man kan involveras i arbetet. I programmet betonas samverkan med det civila samhället. I länets nyligen framtagna regional kulturplan där avsnittet om kulturarvsarbetet är identiskt med texter i kulturarvsprogrammet - betonas också samverkan med civila parter och ideella aktörer. Det senaste året har en rad samråd hållits för att processa fram kulturplanen, och projekt och förstudier rörande stärkt samverkan med civilsamhället (exempelvis projektet Länsöverenskommelsen i Västernorrland och förstudien om ett så kallat Breddkulturcenter, båda finansierade av landstinget), har startats och genomförts. Det innebär att det i nuläget inte finns någon riktigt samlad agenda för stärkt samverkan med det civila samhället kopplad till länets kulturplan och kulturarvsprogram.

17 Sida 17 av 35 Ytterligare en aspekt på samverkan med civila samhället är att det inte är organiserat på samma vis idag, som för något decennium sedan. Regelrätta föreningar har ofta ersatts av intressegrupper. Man organiserar sig mer kortsiktigt i aktioner och kring sakfrågor, jämfört med tidigare. Idag ser vi fler oformella grupper och att verka via sociala medier blir allt vanligare. Dessa organiseringstendenser är viktiga att beakta i utvecklandet av samverkansmodeller mellan institutioner civila samhället. Till sist en aspekt på programmets position utifrån hur man synliggjort det på respektive programägares webbplats. Hos landstinget saknades när förstudien inleddes - information om programmet, hos länsstyrelsen fanns programmet utan sammanhang och ganska djupt i webbstrukturen, och hos museet beskrevs det som ett kulturmiljöprogram. Detta åtgärdades under fösta delen av förstudien. I nuläget kommuniceras programmet tydligare, även om kontaktpersoner och kopplingar till åtgärder och agenda fortfarande saknas. Programmets synlighet kan vara viktig för hur programmet värderas och uppfattas. Reflektion: Bättre samordning av det samlade tillväxtarbetet i länet efterfrågas. En tydligare ansvars- och rollfördelning mellan aktörerna bakom kulturarvsprogrammet önskas. Kommunikation om programmet via ansvariga organisationers webbplatser blir fortsatt viktigt. Tydliga ingångar kontaktpersoner för programmet önskas. Samordning av satsningar som riktar sig till att förbättra såväl dialog som samverkan med det civila samhället blir viktig Strategiska nätverk Kring kulturarvsprogrammet verkar en rad strategiska nätverk. De listas nedan. Under programperioden blir följande frågor viktiga; Vilka nätverk kan driva på arbetet med intentionerna i kulturarvsprogrammet? Vilka mandat har nätverken och dess nav? Hur finansieras nätverken? Kan nätverken ges en större roll för genomförandet av åtgärder kopplade till kulturarvsprogrammet? Nätverket ABM Kulturarv Västernorrland är ett nätverk som till stor del administreras av ABM Resurs, och där ordförandeskapet roterar mellan länsbibliotek, länsmuseum och landsarkiv. Nätverket har ett 35-tal medlemmar; organisationer, verksamheter, föreningar inom ABM (arkiv, bibliotek och museum)-området i länet, och nätverket har egna webbsidor på ABM Resurs webbplats,

18 Sida 18 av 35 Kulturforum är ett nätverk vilket administreras av Regional utveckling vid Landstinget Västernorrland och Kommunförbundet Västernorrland. I Kulturforum ingår kulturansvariga tjänstemän och politiker från samtliga kommuner, representanter för Regionala nämnden och dess förvaltning Regional utveckling, representanter för Kommunförbundet Västernorrland respektive Länsstyrelsen Västernorrland. Kulturforums betydelse för regional kultursamverkan ska enligt kulturplanen förstärkas. Nätverket kulturkonsulenter koordineras främst via Regional utveckling, Landstinget Västernorrland och det samlar samtliga av länets kulturkonsulenter. Fortlöpande samråd kring länets kulturplan administreras av Regional utveckling, Landstinget Västernorrland. Kultur- och fritidspresidiet är en grupp tjänstemän som arbetar med kulturoch fritidsfrågor i länets kommuner. Nätverket koordineras av Kommunförbundet Västernorrland. Länsbiblioteket är en knutpunkt i ett nätverk för folk- och skolbibliotek i Västernorrland. Huvuduppgifter är att samordna fortbildning, initiera och ge projektstöd, samt driva kampanjer. Reflektion: Viktigt med ett tydligare nav för processer kring kulturarvsprogrammet Stödjande bilder Programmet saknar i princip stödjande bilder i sitt omland. Under förstudien har jag sonderat hur bilden av kulturarv i Västernorrland som

19 Sida 19 av 35 det beskrivs i programmet, hänger samman med andra officiella bilder av länet. I turistiska sammanhang finns få stödjande bilder. De senaste årens satsningar på utveckling av destinationer och turistisk affärsmässighet i länet har givit utslag i diverse marknadsföringsmaterial och kulturarvet är idag inte lika framträdande i bilden av Västernorrland som tidigare. Det saknas dessutom ett samlat material om länet numera, och kring destinationerna har nya bilder vuxit fram. Det kulturarv som lyfts är det traditionella; länsmuseet, bruksmiljöer, Stenstan, Mannaminne och något fiskeläge. Då planer på en ny turismstrategi finns för länet, är det viktigt att denna process även harmoniseras med kulturarvsprogrammet, och att kulturarvsföreträdare involveras i arbetet. Från länsstyrelse- och landstingshåll kommuniceras idag ingen egentlig bild av Västernorrland där kulturarvet är en viktig beståndsdel. Ett tänkbart spår under programperioden är därför att se över det samlade och officiella marknadsföringsmaterialet rörande Västernorrland. Reflektion: Viktigt att engagera fler kulturarvsaktörer i arbetet med turismstrategi för länet. Viktigt arbeta med hur kulturarvet kan bidra till bilden av Västernorrland i olika sammanhang Kommunerna och kulturarv - hur förmedlas kulturarv via informationsmaterial och webbplatser? För att sondera kring hur respektive kommun lyfter kulturarvsfrågorna studerades respektive webbplats - avsnitt om kultur och turism har gåtts igenom - för att skapa en bild av "statusen" för kulturarvet. Detta är inget exakt mått på vikten av kulturarv runt om i länet, men det ger indikationer på synen på kulturarv. Så här såg det ut under förstudietiden: Sollefteå Sollefteå kommun kommunicerar via webben följande mål med kulturarvsarbetet: Verka för kulturell mångfald och bred kulturaktivitet. Stödja och samarbeta med ideella föreningar och studieorganisationer i kommunens olika delar.

20 Sida 20 av 35 Öka barns och ungdomars självkänsla genom eget kulturellt skapande och estetiska upplevelser. Tillvarata och utveckla kommunens kulturhistoriska värden genom kunskapsutveckling och gestaltning av vår historia och vårt kulturarv. När det gäller turism lyfter man i Sollefteå Forskarcentrum i Ramsele, hällristningsmuseet i Näsåker samt festivalen Urkult. Örnsköldsvik På Örnsköldsviks kommuns webbplats lyfter man kulturella mötesplatser som biblioteket och museet. Kommunens kulturstrategi ligger lättillgänglig och där listar man följande mål: att samordna nätverk för konstarterna och kulturarven där de kulturella näringarna och civilsamhället inkluderas att utarbeta och förankra en långsiktig plan för kulturens lokaler och mötesplatser att stötta och utveckla de kulturella näringarna att arbeta för att göra kulturen tillgänglig för alla grupper i samhället att utveckla kulturgarantin så att den omfattar hela den kommunala förvaltningen att fördjupa samverkan inom regionen att upprätta särskilda planer för kulturarv, bildkonst och scenkonst Örnsköldsviks museum och konsthall har tagit fram ett antal kulturguider som listas under rubriken turism på webben; Arnäs, Brynge, Moliden, Myckelgensjö och Risö. Kramfors På Kramfors kommuns webbplats lyfter man konsthallen och biblioteket under rubriken kultur. På turismsidan hittar man kulturarv som hembygdsgårdar, Mannaminne, Styresholms medeltidscentrum, Kulturfabriken med mera. Man kommunicerar inget om hur man strategiskt arbetar med kultur och kulturarvsfrågor i kommunen.

21 Sida 21 av 35 Härnösand Under rubriken kultur, konst och bibliotek hittar man information om landsarkivet, Sambiblioteket, länsmuseet, Hemsö fästning, Technichus och om kyrkor i kommunen. Några sidor vilka presenterar Härnösands historia finns också tillgängliga, men inget om kultur/kulturarv som resurs för utveckling. Timrå Timrå kommun lyfter, under rubriken kultur, på ett tydligt sätt de strategier man arbetar efter och under rubriken kulturarv beskrivs miljöer som Lögdö, Merlo, Rundbacken, Skeppshamn och Vivstavarv. Sundsvall Sundsvalls kommun lyfter inte specifikt kulturarv, utan Kulturmagasinet och museet listas med en rad olika institutioner. Under rubrik "senast uppdaterat innehåll" kan man läsa om Gudmundstjärn och Svartviksområdet. Inga strategier kommuniceras. Under förstudien sökte man en intendent till museet, en tjänst i syfte att utveckla Stenstan och andra delar av kommunens kulturarv. Ånge Ånge lyfter tydligt fram kultur på sin webb, kulturarv finns något underordnat detta. När det gäller kulturarv länkar man till länskultur och lyfter lokalt hembygdsgårdarna, Eldnäset, Vikbron, Haverö strömmar och timmerrännan i Torpshammar. Inga strategier kommuniceras. Reflektion: Av denna summariska genomgång kan man konstatera att endast Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner informerar om strategier för kulturarv, strategier som kan verka både inbjudande och inkluderande Implementering av programmet En annan aspekt att grunna kring är om det krävs omtag vad gäller implementering av programmet? Resultat visar att programmet inte är alldeles välkänt, och att dess spridning i viss mån är begränsad. Man kan tala om nödvändigheten av en ny, yttre implementering via webbplatser, genom olika nätverk, genom seminarier och kommunikation exempelvis via olika sociala medier. Även en inre implementering behövs. Programmet behöver kanske en nystart inom länsstyrelsen och hos länsmuseet, och då enheten Regional

22 Sida 22 av 35 utveckling vid landstinget är ny bärare krävs eventuellt visst förankringsarbete även där. När programmet vänder sig till alla, och när man behöver involvera nya aktörer för att nå målen, krävs ett långtgående marknadsföringsarbete, som sträcker sig längre än ambitionerna med förstudien. Utbildningsväsendet, näringslivet, turismen, aktörer som arbetar med regional mat, kulturella och kreativa näringar, icketraditionella brukargrupper och ickeanvändare behöver involveras för att målen ska vara möjliga att nå. Förhållandet mellan kulturplanen och kulturarvsprogrammet är tydligt vad gäller skrivningar, men för att ge tydligare strukturer för kulturarvsarbetet krävs även en samordning vad gäller olika insatser. Kulturarvsprogrammet verkar i ett sammanhang bestående av en rad överlappande strategier; regionala och kommunala. Under ett kommande projekt och inför kommande revideringsprocesser av program, kan man tänka sig en översyn. En fråga som väckts under förstudien är den om delar av resultaten av utvärderingen av programmet Funky kan inarbetas i kulturplanen och kulturarvsprogrammet, och naturligtvis i andra tillväxtstrategier, för att de kulturella och kreativa näringarna inte ska ses och behandlas som något avvikande. Reflektion: Kulturarvsprogrammet behöver implementeras ytterligare. Befintliga nätverk som Kulturforum och ABM Kulturarv blir viktiga arenor. ABM Resurs kan ges en tydligare roll att koordinera insatser kring programmet. Genom åtgärder som listas under rubriken Kulturarv i utveckling efterfrågade åtgärder under programperioden kan implementering bli ett av flera syften med till exempel de föreslagna kulturarvsdagarna. Delar av resultaten av utvärderingen av Funky inarbetas i såväl nästa version av länets kulturplan som i kommande kulturarvsprogram. Detta för att förenkla i programstrukturen i länet, och underlätta för samordnade satsningar på kultur/kulturarv för tillväxt Komplexitet i programmet Komplexitet i programmet är ytterligare en aspekt som betonats. Programmet har många syften, det ska vara ett handläggarstöd, det ska ge inspiration och bidra till förändringsprocesser, det beskriver kommunernas arbete med kulturarvsfrågor och det vänder sig i princip till alla.

23 Sida 23 av 35 Dessutom betraktas kulturarvet som en aspekt, som något som skär igenom och berör en rad olika sektorer, medan det i huvudsak fortfarande behandlas av det man kan kalla kultur/kulturarvssektorn. Kulturarvssektorn arbetar traditionellt mot en rad bevarandemål, med traditionella aktörer, samtidigt som kultur och kulturarv givits nya instrumentella roller och mål. Reflektion: Uppföljning och utvärderingar av insatser blir viktigt under resterande programperiod för att ge bra underlag inför nästa programperiod Intresset för kulturarv Rådande uppfattning säger att intresset för kulturarvsfrågor är stort. Retoriskt finns ett uttalat intresse för kulturarv, och runt om i länet pågår en mängd aktiviteter; vid hembygdsgårdar, i teaterföreningar, hos privata museer etc. En rad andra initiativ kan nämnas. Under förstudien har ett spår varit att söka uppfatta omfattningen på engagemanget kring kulturarv. Bland annat studerades utbudet av aktiviteter inom folkbildningen och i kursutbudet märks inte något uttalat intresse för kulturarvsfrågor. Få studiecirklar har den inriktningen det är arkiven och släktforskning som står för kulturarvsinriktning hos studieförbundet, starkt förenklat. Tendensen idag är aktiviteter där kulturarv är en beståndsdel i arbetet med platsutveckling, byaföreningar och annat värnar sin bygd på bred front och i många fall är kulturarv en viktig aspekt. Det intresset går även att spåra i enskildas arbete att dokumentera och digitalisera platsers historia. Antalet länkar i portalen Kulturarv Västernorrland är relativt stort. Hos länsstyrelsen är antalet ansökningar snarare färre än fler idag, jämfört med några år sedan. Projekten har följt programmets förändrade strukturer, och idag beviljas fler medel för informationsinsatser jämfört med tidigare. Under speciella kampanjår och gemensamma satsningar har man sett ett utslag i antalet ansökningar. Reflektion Dialog med folkbildningen kring gemensamma satsningar på kulturarvsfrågor. Bilda kampanjer kring några av de mål i kulturarvsprogrammet som är särskilt svåra att nå.

24 Sida 24 av Kulturarv i utveckling efterfrågade åtgärder under programperioden Under arbetets gång har en rad konkreta idéer kring åtgärder lyfts. För att följa strukturen i programmet redovisar jag de olika idéerna under respektive mål. Jag kommer också att nämna något om pågående projekt under de olika målen. Denna redovisning är dock inte på något vis heltäckande, utan visar en översiktlig bild av hur man önskar arbeta, och vilka åtgärder som efterfrågas, kopplade till målen i kulturarvsprogrammet. Om man föreställer sig programmet som ram för projektet och de olika målen som en rad delprojekt, får man en bild av ett tänkt upplägg under resterande programperiod. Demokratiskt, tillgängligt och attraktivt kulturarv fler ges möjlighet att bidra med berättelser och perspektiv på historien. synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv. öka delaktigheten från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet. satsningar på kultur och kulturarvet i större utsträckning genomförs i samverkan med civilsamhället. den fysiska tillgängligheten till kulturarv och kulturmiljöer förbättras för alla i samhället. mer kulturarv digitaliseras och görs tillgängligt. mer kulturarv blir tillgängligt för lärande och pedagogisk utveckling. fler samarbeten mellan kulturarvssektorn och utbildningsinstitutioner påbörjas. kulturarvet ses som en resurs för Skapande skola. Kulturarvet resurs, råvara och företagande fler kulturmiljöer utvecklas till besöksplatser och befintliga besöksmål utvecklas. kulturarvssektorn blir bättre på att förmedla kunskap och låna ut sina arenor till företagare. fler utbildningar för att öka innovation, entreprenörskap och nyföretagande inom sektorn startas.

25 Sida 25 av 35 nyttja kulturarvet i satsningar på kreativa och kulturella näringar. kulturarv och kulturmiljö används i satsningar på regional matkultur. öka utbytet med andra regioner och särskilt stödja kulturarvsprojekt i den riktningen.

26 Sida 26 av Fler ges möjlighet att bidra med berättelser och perspektiv på historien Genom projekt Kulturarv Västernorrland med plats för allas kulturarv skapas förutsättningar för enskilda och föreningar att själva ladda upp och kommunicera vad de anser vara västernorrländskt kulturarv. Portalen förbereds också för flerspråksfunktioner. Projektet avslutas i december 2013, och viktiga bärare av resultaten blir länsmuseet i första hand, men även länsbiblioteket och landsarkivet. Länsstyrelserna har under några år drivit det gemensamma projektet Kalejdoskop. Syftet har varit att göra fler människor delaktiga i arbetet med kulturarv och att lyfta fram fler berättelser kring olika kulturarv. Utgångspunkten är att kulturarv skapas, förändras och används. Det finns ett stort behov av att lyfta fram berättelser som tidigare fått stå utanför den gängse historieskrivningen. Det behövs röster som ger liv till förbisedda, dolda och bortvalda platser. Många människor har under historiens gång inte passat in i historieskrivningen, utan marginaliserats, diskriminerats och tystats ned. Orsaker kan vara etniskt ursprung, ålder och kön, men likaväl till exempel psykiska, fysiska, sexuella och socioekonomiska faktorer. Inom projektet Kalejdoskop lanserades bidragskampanjen Sök bidrag för att ge röst åt tysta kulturarv. Idén var att uppmuntra olika aktörer att arbeta med förbisedda och tidigare bortvalda människor och platser. Projektidéer programperioden: Hitta kopplingar mellan de så kallade mångspråksfoldrarna som producerats av länsstyrelsen och portalen Kulturarv Västernorrland, för att samla in berättelser från många olika grupper. Från föreningslivet har man föreslagit projekt kring bostadsområden för att fånga nyanländas berättelser och annat, i samarbete med alla boende i olika områden. Man vill få igång studiegrupper och bedriva forskning i den egna närmiljön. Fortsatt utvecklingsarbete avseende portalen Kulturarv Västernorrland. Fortsatt marknadsföring av bidragskampanjen Ge röst åt tysta kulturarv

27 Sida 27 av Synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv Rasism, islamofobi, antisemitism, antiziganism och homofobi får livskraft av föreställningar om ett homogent folk. Idéer om ett förflutet där ett idealiserat svenskt folk tänkt, känt och varit lika. För att bidra till att öka toleransen och minska främlingsfientligheten kan kulturarvsinstitutioner med historiska perspektiv arbeta för att störa föreställningar av homogenitet. Kulturarv kan brukas på ett sådant sätt att man medvetet förstärker exkluderande processer angående sexualitet, könsroller, svenskhet och funktionsduglighet. Genom att kommunicera kulturarv på nya sätt kan vi också bidra till att utmana normer. Maktförhållanden mellan majoritet och minoritet behöver belysas. Debatten om hur kulturarv skapas, förändras och används behöver ta större plats i det offentliga kulturarvsarbetet. Projektidéer programperioden: Många röster har höjts för att fortsätta arbetet i denna riktning. Seminarier och kunskapshöjande insatser efterfrågas. Under 2014 planeras en seminarieserie på temat Att störa homogenitet. Tanken är att vid dessa tillfällen tillföra kunskap och skapa utrymme för diskussion kring hur kulturarvsaktörer kan arbeta mer inkluderande genom att utmana normer och belysa maktperspektiv Öka delaktigheten från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet I projekt Vägen till biblioteket har länsbiblioteket arbetat med biblioteken som resurs för integration. Pilotkommuner har Härnösand och Kramfors varit. Projektet har lagt grunden till fortsatt samverkan och nya kontaktvägar har etablerats. Projektidéer programperioden: Uppföljande satsningar Vägen till biblioteket och det läsfrämjande projektet Läsbryggan båda drivs av Länsbiblioteket Västernorrland Internationella festen Murberget. Kan konceptet utvecklas?

28 Sida 28 av Satsningar på kultur och kulturarvet i större utsträckning genomförs i samverkan med civilsamhället Nätverket av kulturkonsulenter arbetar fortlöpande med att stärka samverkan med bland annat civilsamhället. Vid länsmuseet finns en tjänst som hembygdskonsulent, som är en strategisk resurs för hembygdsrörelsen i länet. Projektidéer programperioden: Bredda engagemanget för kulturarv genom gemensamma kulturarvsdagar. Vägledande kan Kulturarv Östergötlands arbete vara: I Östergötland arbetar man också med nyhetsbrev till sektorn, något som också efterfrågas i Västernorrland. Kan hembygdskonsulenten ges ett vidare uppdrag att verka mot en större del av civilsamhället, än just hembygdsrörelsen? 5.5. Den fysiska tillgängligheten till kulturarv och kulturmiljöer förbättras för alla i samhället Projektidéer programperioden: Fortsatt inriktning mot pilgrimsturism, satsningar som bland annat Härnösands stift gör Mer kulturarv digitaliseras och görs tillgängligt I länet pågår för närvarande två projekt med koppling till den europeiska satsningen på portalen Europeana; Europeana Inside (länsmuseet) och LoCloud (ABM Resurs). Det första innebär fortsatta leveranser av kulturarvsdata till Europeana, det senare innebär ett utvecklande av så kallade molntjänster till gagn för mindre verksamheter och för det civila samhället. EuropeanaInside:

29 Sida 29 av 35 Lo Cloud: EuropeanaNetwork: Såväl länsmuseet som ABM Resurs är medlemmar i det nätverk av institutioner och verksamheter som bildats kring satsningen på den europeiska portalen Europeana. Medlemsskapet har möjliggjort ett bra utbyte av erfarenheter och tekniskt kunnande vilket har varit värdefullt för satsningar på digitalisering och tillgängliggörande i länet. Kulturarvsportalen, med webbaserad databaslösning för mindre verksamheter och enskilda, möjliggör fortsatt tillhandahållande, speciellt när den nya webbaserade databaslösningen är i drift. Visitors Center, Sundsvall. Digitaliseringsprojektet vid Kulturbanken, Ånge. Projektidéer programperioden: Under ett par år har Birgittamuseet i Härnösand haft medel från Riksantikvarieämbetet, för att kommunicera länets sjukvårdshistoria och vårdens moderniseringsprocess via portalen Kulturarv Västernorrland. Det arbetet kommer att fortsätta och kan fungera inspirerande för andra att berätta arbetslivshistoria och historia ur ett kvinnligt perspektiv. spx Fortsatt engagemang i EuropeanaNetwork och i Europeanaprojekten ovan. EuropeanaNetwork: Viktigt att kultur/kulturarv kommer med som fokusområde i den digitala agenda som ska utarbetas för länet. I många regioner betonas kulturens del i det digitala samhället, och inom satsningar som Digidel etcetera har många erfarenheter gjorts att ta med in i strategiarbetet. s/underskrift-for-utveckling-av-digitala-agendan.aspx

30 Sida 30 av Mer kulturarv blir tillgängligt för lärande och pedagogisk utveckling Via portalen Kulturarv Västernorrland tillgängliggörs material som kan bli en värdefull resurs för skolan. Den nya webbplatsen Jojjo och nätverket av kulturkonsulenter arbetar fortlöpande för att tillgängliggöra kultur för lärande och pedagogisk utveckling. Projektidéer programperioden: Under 2013 kommer ett informationsmaterial om portalen Kulturarv Västernorrland som pedagogisk resurs att tas fram och distribueras. Ta fortsatt vara på resultat från projekt Läsrätt vilket var baserat på Barnkonventionen och gick ut på att utveckla metoder för att engagera nya grupper av barn och unga vad gällde berättande och läsning. Bland annat via webbplatsen Jojjo och via nätverket av kulturkonsulenter arbetar man fortlöpande för att tillgängliggöra kultur för lärande och pedagogisk utveckling i länet. Hur kan kulturarvet involveras? Idéer om en kulturarvskonsulent har lyfts under förstudien. Ta vara på relevanta resultat av förstudien om kultur för barn och unga i länet, vilken gjordes av landstinget hösten 2012, och var färdig under hösten Fler samarbeten mellan kulturarvssektorn och utbildningsinstitutioner påbörjas Inom länet finns fem folkhögskolor varav tre drivs av landstinget. Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen styr utbudet vid skolorna. Folkhögskolorna ska verka för:

31 Sida 31 av 35 Att vidmakthålla och utveckla en regional och lokal demokrati. En regional utveckling bland annat genom främjande av företagsamhet. Att medverka till ett regionalt konstnärligt och kulturellt utbud inom olika konstarter. Att personer som kommer från studieovana miljöer intresseras för fortsatta studier. Att regionens invånare lever ett aktivt och hälsosamt liv. Att stärka samarbetet med regionala och lokala aktörer. Under 2013 ska en ny gemensam skolplan tas fram för de tre landstingsdrivna folkhögskolorna och där blir det viktigt med en dialog kring kulturarvet. Projektidéer programperioden: Workshop folkbildning kulturarv kursutbud? Samråd landstingets folkhögskolor - länskulturen? Samspelet med folkbildningen inom ramen för överenskommelsen med Riksantikvarieämbetet till exempel finns projektidéer utifrån det tidigare projektet Stora Ådalen Kulturarvet ses som en resurs för Skapande skola Webbplatsen Jojjo erbjuder utbud inom ramen för Skapande skola Projektidéer programperioden: Webbplatsen Jojjo erbjuder utbud inom ramen för Skapande skola

32 Sida 32 av Fler kulturmiljöer utvecklas till besöksplatser och befintliga besöksmål utvecklas Kommunala satsningar i Sundsvall: Norra Berget, Svartvik, Gudmundstjärn, Alnö Skyltprojekt (länsstyrelsen) i länet (Haverö, Tunas prästbol, Allsta Klingsta, Högom, Tullporten, Borgberget, Skarpudden, Arnäsbacken, Anundsjö och Nämforsen. (Texterna är på lättläst svenska samt engelska och tyska, inte punktskrift, eller kopplat mot webben.) Satsningen på Mannaminne Projekt Kvissle Nolby - en informationsplats vid Kvissle-Nolby söder om Sundsvall. Ett arbete som planeras och görs i samarbete mellan länsstyrelsen, trafikverket, länsmuseet, Sundsvalls kommun och Sundsvalls museum. Projektidéer programperioden: Tankar har lyfts på ett projekt kring Stenstan i Sundsvall under programperioden. Ett projekt i syfte att öka stadskärnans attraktion och lyfta det kulturarv som bebyggelsen i kvarteren utgör. Fortsatt inriktning mot pilgrimsturism, satsningar som bland annat Härnösands stift gör. Riksantikvarieämbetet och kulturarvsturism vad kan göras regionalt? Kulturarvssektorn blir bättre på att förmedla kunskap och låna ut sina arenor till företagare Projektidéer programperioden: Många idéer om att institutionerna utvecklas till mötesplatser för olika verksamheter. Att man erbjuder arenor för såväl samverkan och diskussion, som konkreta satsningar.

33 Sida 33 av Fler utbildningar för att öka innovation, entreprenörskap och nyföretagande inom sektorn startas Projektidéer programperioden: Workshop folkbildning kulturarv kursutbud? Samråd landstingets folkhögskolor - länskulturen? Hur kan närheten mellan Ålsta folkhögskola, MKC och klustret arkivlänet samverka i denna riktning? Nyttja kulturarvet i satsningar på kreativa och kulturella näringar Funky hur ta tillvara resultat från utvärderingen samt programperioden? Digitala verktyg - hur ta tillvara resultat från utvärderingen samt projekttiden? Cinergy? hur ta tillvara resultat från utvärderingen samt projekttiden? Projekt Lögdö Bruk hur ta tillvara resultat från utvärderingen samt projekttiden? Facebook-gruppen Kreativa näringar i Västernorrland vilken roll kan den spela? Projekt Drivkraft som ska verka i mellerst Norrland? Projektidéer programperioden: Förslag finns att arbeta in intentionerna i Funky i kulturplanen och kulturarvsprogrammet. Regionalt arbete utifrån dessa processer: Riksantikvarieämbetet och kreativa & kulturella näringar

34 Sida 34 av Kulturarv och kulturmiljö används i satsningar på regional matkultur Projektidéer programperioden: Workshop Hushållningssällskapet, regionala matproducenter och kulturarvssektor - för utveckling kring kulturarv som mervärde för regional matkultur. Riksantikvarieämbetets satsning på Matlandet Sverige - bevaka vad som händer och hitta kopplingar till länet: Öka utbytet med andra regioner och särskilt stödja kulturarvsprojekt i den riktningen Idag finns ett omfattande utbyte av erfarenheter och kunnande inom det så kallade Nationella portalnätverket. ABM Resurs är en aktiv part i arbetet, och ordnade bland annat en nationell ABM-konferens i Härnösand oktober 2012, tillsammans med nätverket. Länets samtliga kommuner är involverade i kultursatsningar kring Umeå 2014 genom projektet Kulturtåget ABM-samverkan är ett så kallat profilområde för länet utifrån den så kallade "fyrlänssamverkan" som finns mellan de fyra nordligaste länsmuseerna. Avtalet löper under 2013 och det ska följas upp under året. Projektidéer programperioden: Fortsatt nätverkande kring kulturarvs- och tillgängliggörandefrågor genom Nationella portalnätverket

35 Sida 35 av 35 Intresse finns hos olika aktörer att involvera kulturarvssektorn i satsningar som rör Kulturtåget och Umeå2014. Kommunförbundet och Kulturforum har samordnande funktion. Oavsett "fyrlänssamverkan" finns ett uttalat intresse för ett omtag vad gäller samverkan inom ABM-området i Norrland; fokus på fortbildning och erfarenhetsutbyte samt tillgängliggörande.

36

37 Postadress: Härnösand Telefon:

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Kulturnämnden BILAGA 1 (3) Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Region Skånes inträde i samverkansmodellen innebar ett större ansvar för övergripande kulturarvsfrågor. Samråd med de regionala

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Strategi. Kulturstrategi

Strategi. Kulturstrategi Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Fokus för arbetet 2017 Arbetsplan 1.0 2017-04-12 Handläggare Susanne Sahlin Regional Utveckling 1. Regionala samverkansrådet uppdrag och uppgifter Regionala

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Ny regional kulturplan

Ny regional kulturplan Ny regional kulturplan 2020-2023 Kulturområdets roller Konstpolitik Region Örebro län ska stärka den kulturella infrastrukturen och det professionella kulturlivet inom och mellan de olika konstarterna

Läs mer

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Remiss avseende regional- och bildningsplan i Dalarna

Remiss avseende regional- och bildningsplan i Dalarna Borlänge kommun 2018-06-10 Samhällsbyggnadsektor Patric Hammar patric.hammar@borlange.se 0243/74605 1 (5) Kulturnämnd Nämnd Datum Remiss avseende regional- och bildningsplan i Dalarna 2019-2022 Förslag

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2012-2014 1 Innehåll Inledning 3 Vad är kulturarv? 7 Vision 9 Gemensamma mål 11 Kulturarvsarbete i rörelse 19 Planer och program på nationell, regional och

Läs mer

En samlad kulturarvspolitik

En samlad kulturarvspolitik En samlad kulturarvspolitik - För kunskap och bildning i ett Sverige som håller ihop Kulturdepartementet 1 En samlad kulturarvspolitik Med propositionen Kulturarvspolitik tas för första gången ett helhetsgrepp

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Riksantikvarieämbetets strategiska plan Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare?

Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare? Utskrift från workshop den 29 september 2017 kring frågan Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare? Första frågan: Vilka samverkansområden som är till

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie om Mötesplats Fagersjö

Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie om Mötesplats Fagersjö Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare: Marie Ehrenbåge 08 508 18 251 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen svar på remiss från Stockholms läns landsting

Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen svar på remiss från Stockholms läns landsting KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november 2017 44 Paragraf KS-2017/2297.109 Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen svar på remiss från Stockholms läns landsting

Läs mer

Kalejdoskop - sätt att se på kulturarv

Kalejdoskop - sätt att se på kulturarv Page 1 of 5 Kalejdoskop - sätt att se på kulturarv Fortsättningsprojekt Startår: 2010 Slutår: 2012 RAÄ:s Dnr: 353-3911-2009 Tema: Moderna kulturarv Belopp som söks hos RAÄ 2011: 930 000 Belopp som avses

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

Foto: P Leonardsson. Kulturarv för framtiden Strategiskt program för kulturarv i Halland

Foto: P Leonardsson. Kulturarv för framtiden Strategiskt program för kulturarv i Halland Foto: P Leonardsson Kulturarv för framtiden Strategiskt program för kulturarv i Halland 2017 2020 Bakgrund Kulturarv för framtiden är resultatet av ett gemensamt arbete av kulturarvsektorn i Halland under

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Kulturpolitiskt program Huddinge kommun

Kulturpolitiskt program Huddinge kommun Kulturpolitiskt program Huddinge kommun 2018 2023 1 1 (6) Innehåll Kulturpolitiskt program Huddinge kommun 2018-2023... 2 1. Inledning... 2 1.2 Vision... 3 1.3 Kärnvärden... 3 1.4 Kulturens roll och riktning...

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande! Jamtli Lustfyllt, levande, lärande! Stiftelsen Jamtli STRATEGIPLAN 2019 2022 1 Stiftelsen Jamtli STRATEGIPLAN 2019 2022 Stiftelsen Jamtlis viktigaste utmaningar 2019 2022 Att utnyttja och förvalta den

Läs mer

Hälsinglands museum och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2017.

Hälsinglands museum och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2017. REGION GÄVLEBORG 1(9) Uppdragsöverenskommelse 2017 Hälsinglands museum Hälsinglands museum och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Kultur- och Biblioteksprogram för Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län. Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

1 (6) Utfärdare, telefon Datum Utgåva Reg nr. Marie Ahlqvist,

1 (6) Utfärdare, telefon Datum Utgåva Reg nr. Marie Ahlqvist, 1 (6) Mottagare LEGS Projektledare: via Madeleine Söderstedt Östsam: Joakim Kärnborg Nutek: Conny Olander Caréne Andersson, Anders Bengtson, Pernilla Fogelklou, Roland Johansson, Marianne Hellman, Margrit

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor?

Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor? 1 (5) Regeringskansliet 103 33 Stockholm LD18/02236 2037 Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor? Dnr: Ku2018/00773/KO Sammanfattning Landstinget Dalarna har valt att yttra sig särskilt om de

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer