Regionfullmäktige KRISHANTERINGSPLAN FÖR REGION SKÅNE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionfullmäktige KRISHANTERINGSPLAN FÖR REGION SKÅNE"

Transkript

1 Regionfullmäktige KRISHANTERINGSPLAN FÖR REGION SKÅNE

2 Inledning Region Skåne ansvarar för viktiga samhällsfunktioner som måste fungera under alla omständigheter och oavsett vilka extraordinära händelser som kan inträffa i samhället. För att kunna upprätthålla sin funktionalitet måste regionen därför ha en väl utvecklad krisberedskapsförmåga. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 2 kap. 1, ska kommuner och landsting för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Krishanteringsplan för Region Skåne grundar sig på Region Skånes Risk- och sårbarhetsanalys 2015 och klargör roller, ansvar och uppgifter inför, under och efter en allvarlig eller extraordinär händelse. I planen används begreppet Kris som ett samlande begrepp för olika typer av påfrestande händelser, från allvarlig till extraordinär händelse. Krishanteringsplan för Region Skåne ersätter tidigare plan och omfattar all verksamhet inom koncernen samt verksamhet som helt eller delvis finansieras av Region Skåne. Denna plan gäller tills planen för nästkommande mandatperiod fastställts av regionfullmäktige och är styrande för de lokala planer som varje förvaltning ska utforma. Till krishanteringsplanen är bifogad Kriskommunikationsplan för Region Skåne (Bilaga 2). 2

3 Innehåll Inledning... 2 Innehåll... 3 Krisberedskap i Region Skåne... 5 Ansvar, roller och uppgifter i krisberedskapsarbetet... 6 Politisk nivå... 6 Regionfullmäktige, regionstyrelse och krisledningsnämnd... 6 Revisionen... 7 Tjänstemannanivå... 7 Regiondirektör... 7 Området för ambulans krisberedskap och säkerhet, AKS Kommunikationsdirektören Region Skånes krisledningsorgan Region Skånes krisledningsstab, RSKS Region Skånes tjänsteman i beredskap, RSTiB Regional medicinsk katastrofledning, RMKL Skånetrafikens krisledning Verksamhetsansvariga Upphandlande enheter och leverantörers medverkan Planering för civilt försvar och höjd beredskap Bilaga 1. Definitioner och referenser Bilaga 2. Kriskommunikationsplan för Region Skåne Inledning Ansvar för kriskommunikation Ansvarsfördelning

4 Användning av kriskommunikationsplanen Före krisen Under krisen Efter krisen Samordnade budskap Talespersoner Kanaler för kriskommunikation Bilaga 3. Region Skånes krishanteringsorganisation Bilaga 4. Reglemente krisledningsnämnd

5 Krisberedskap i Region Skåne Region Skåne har det samlade ansvaret för samhällsfunktioner som alltid måste kunna upprätthållas, såsom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling och Skånes långsiktigt hållbara utveckling och tillväxt. De verksamheter som upprätthåller dessa funktioner är samhällsviktiga, inte bara för Skåne utan även nationellt och ska därför omfattas av ett krisberedskapsarbete. Region Skånes krisberedskapsarbete grundas på samhällets generella principer för krisberedskap: Ansvarsprincipen betonar att den som ansvarar för en verksamhet under normala fredstida förhållanden också har ansvaret för den när en kris inträffar. Närhetsprincipen säger att krisen ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen fastslår att organisation och arbetssätt under krisen bör fungera så likt normala förhållanden som det är möjligt. Det principerna och verksamhetsansvaret pekar på är att Region Skåne självt måste kunna hantera de kriser som hotar eller drabbar verksamheten men också kunna samverka med andra aktörer i länet, nationellt och utomlands. Syftet med krisberedskapsarbetet och planen för krishantering är därför att tydliggöra roller, ansvar och uppgifter så att det både finns tydliga informationsvägar och en trygghet i att agera. I krisberedskapsarbetet ingår att hantera kriser före, under och efter att de har inträffat. I förefasen handlar det om förebyggande och förberedande arbete som att genom analyser identifiera risker, sårbarheter samt brister i förmågan så att förbättrande åtgärder kan vidtas i ett förebyggande syfte. Då en kris inträffar måste det också finnas en förmåga att agera under den. Det handlar här bland annat om att kunna informera och larma, upprätta lägesbild, leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information internt och externt samt vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska därför finnas en god förmåga till krishantering lokalt och regionalt. Kriser kan vara av olika art, uppstå på olika sätt och leda till olika slags konsekvenser för individer, verksamhet, egendom och miljö. Det är därför inte alltid så lätt att inse att en kris har inträffat eller är på väg att inträffa. Det kan också vara svårt att avgöra hur verksamheten kommer att drabbas om krisen är av en annan art än verksamheten tidigare varit med om. Ibland är det hanteringen av och kommunikationen kring en händelse som föranleder krisen. Dessa utmaningar kan leda till osäkerhet såväl gällande information om och initiering av krisorganisationen som om vilka åtgärder som bör vidtas och i vilken omfattning. Övning och utbildning stärker förmågan till krishantering och ska därför genomföras regelbundet. 5

6 Efter en kris ska det finnas en förmåga att återuppbygga det som skadats och en förmåga att ta tillvara erfarenheter för att ständigt vidareutveckla och stärka verksamheten så att den blir mer resilient. Utvärderingar, analyser och handlingsplaner för åtgärder är viktiga redskap för detta. För att uppnå en god krisberedskap och krishanteringsförmåga krävs därmed ett fortlöpande och samordnat arbete såväl före som under och efter en kris har inträffat. Det är i lag fastställt att landsting ska ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Krishanteringsplan för Region Skåne grundar sig på mandatperiodens regionala risk- och sårbarhetsanalys och är regionens samlande plan. Planen fastslår ansvar, roller och uppgifter för krisberedskapsarbetet före, under och efter en kris och är styrande för de lokala planer som varje förvaltning ska utforma. Planerna ska spridas i verksamheten, förvaras på intranätet och vara tillgängliga i pappersform. Ansvar, roller och uppgifter i krisberedskapsarbetet Politisk nivå REGIONFULLMÄKTIGE, REGIONSTYRELSE OCH KRISLEDNINGSNÄMND Före krisen Regionfullmäktige skall enligt Kommunallagen tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter i vardag och kris. Regionfullmäktige ansvarar även enligt lag 1 för att i varje ny mandatperiod fastställa Krishanteringsplan för Region Skåne, baserad på aktuell risk- och sårbarhetsanalys. Enligt lagen ska det finnas en nämnd i landstinget för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser 2 i fredstid (krisledningsnämnd). I aktuellt reglemente för krisledningsnämnd fastställs att Region Skånes krisledningsnämnd utgörs av regionstyrelsens arbetsutskott 3. 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 Lag (2006:544) 4 : Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 3 Se bilaga 4, "Reglemente för krisledningsnämnd" (2003, Rev 2007). 6

7 Under krisen Under en kris är det regionstyrelsens ordförande eller dennes ersättares ansvar att bedöma om det finns ett behov av att krisledningsnämnden skall träda i funktion för att under viss tid överta beslutsrätten från andra nämnder 4 och i så fall besluta om detta. Då krisledningsnämnden trätt i kraft, ansvarar krisledningsnämndens ordförande för att besluta att de uppgifter som krisledningsnämnden tillfälligt har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. Detta ska, i enlighet med ansvarsprincipen, ske så snart det anses möjligt och lämpligt. Efter krisen Efter en kris är det regionfullmäktiges ansvar att: I de fall krisledningsnämnden trätt i funktion men inte längre behövs, och då krisledningsnämndens ordförande inte själv tagit beslutet att nämnden ska avvecklas, besluta att de uppgifter som krisledningsnämnden tillfälligt har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. Inhämta information om krisledningsnämndens fattade beslut och redovisa detta vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna 5. REVISIONEN Revisorerna granskar all verksamhet i Region Skåne. Detta innebär att nämnder, förvaltningar, funktioner och verksamheter inklusive bolag granskas med avseende på ledning, planering, styrning, uppföljning, kontroll samt redovisning. I uppdraget ingår även att granska Region Skånes förmåga att hantera kriser. Granskning kan ske före, under och efter en kris. Tjänstemannanivå REGIONDIREKTÖR Regiondirektören leder och samordnar det övergripande arbetet med Region Skånes krisberedskap och ansvarar för att hålla regionstyrelsen informerad om arbetet. 4 I enlighet med lagen om extraordinära händelser, 2 kap, 3 och Region Skånes Reglemente för Krisledningsnämnd (2003, Rev 2007). 5 Enligt 5 i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 7

8 Före krisen Före en kris är det regiondirektörens ansvar att: Utse regionalt funktionsansvar för att samordna, leda, utveckla och genomföra ett regionövergripande systematiskt risk- och sårbarhetsarbete, SRSA, innefattande riskhantering, kontinuitetshantering samt planering inför händelser och erfarenhetsåterföring efter inträffade händelser. Ge direktörer och förvaltningschefer i uppdrag att lokalt genomföra ett systematiskt risk- och sårbarhetsarbete, SRSA, innefattande riskhantering, kontinuitetshantering samt planering inför händelser och erfarenhetsåterföring efter inträffade händelser. Det lokalt genomförda arbetet ska redovisas till regionala funktionen för risk- och sårbarhetsarbete och ingå i Region Skånes årsredovisning 6 samt vara föremål för internrevision. Redovisa den regionövergripande risk- och sårbarhetsanalysen för regionstyrelsens arbetsutskott för beslut inför avrapportering till staten enligt fastställd beslutsordning 7. Organisera Region Skånes krisledningsstab, RSKS, enligt organisationsskiss (bilaga 3) samt utse samordnare för staben. Informera förvaltningschefer, direktörer, samverkande myndigheter, organisationer, och avtalsparter om aktuell krishanteringsplan för Region Skåne. Planera för att ge och ta emot bistånd 8 från andra aktörer, exempelvis andra landsting och kommuner, när de egna resurserna inte räcker till i en kris. Hänsyn ska även tas till resurser i det geografiska närområdet och till gällande avsiktsförklaring mellan Region Skåne och Region Hovedstaden, Danmark. Tillse att rapporteringsrutiner finns och fungerar så att Region Skåne, vid en kris, fortlöpande kan rapportera läge och händelseutveckling till Länsstyrelsen i Skåne samt de myndigheter regeringen utser. Länsstyrelsen har genom sitt geografiska områdesansvar en samordnande roll för länet men kan inte ta över Region Skånes ansvar. Utarbeta en systematisk plan för utbildning och övning i krishantering och kriskommunikationsträning av förtroendevalda (Krisledningsnämnden), förvaltningschefer och direktörer, sjukvårdens och kollektivtrafikens krisledningsstaber (RMKL samt Skånetrafikens krisledning), RSTiB samt 6 Regionstyrelsens protokoll Direktiv för Region Skånes risk- och sårbarhetsarbete inför extraordinära händelser. 7 Enligt beslutsordning för SRSA, regionstyrelsens arbetsutskott, Landsting och kommuner kan enligt lagen (2006:544) om extraordinära händelser på begäran ge andra kommuner och landsting bistånd. Bestämmelserna möjliggör samarbete över kommun- och landstingsgränser vid extraordinära händelser och ger den som bistår rätt till skälig ersättning för sina kostnader. 8

9 verksamhetsansvariga 9 för samhällsviktig verksamhet. Genomförda utbildningar och övningar ska dokumenteras och utvärderas enligt särskild mall som tillhandahålls av Området för ambulans, krisberedskap och säkerhet, AKS. Tabell 1. Plan för utbildning och övning i krishantering och kriskommunikationsträning. Aktör Krishanteringsutbildning och övning Kriskommunikationsträning Ansvar Krisledningsnämnden Årligen Ja Koncernstab kansli/aks Förvaltningschefer/direktörer Årligen Ja Koncernstab kansli/aks RMKL samt Skånetrafikens krisledning Kvartalsvis Ja Chef RMKL Trafikdirektör Skånetrafiken RSTiB Kvartalsvis Ja Chef RMKL Verksamhetsansvarig samhällsviktig verksamhet Ansvarsprincipen dock minst årligen Ja Förvaltningschef Under krisen Under en kris är det regiondirektörens ansvar att: Leda, samordna och besluta inom Region Skånes verksamhetsområde. Vid behov aktivera Region Skånes krisledningsstab, RSKS, och bemanna den med för uppgiften lämpliga resurser. Utsedd samordnare av staben är områdeschef AKS. Säkerställa att Region Skånes verksamheter samverkar, att kritiska funktioner kan upprätthållas och att adekvata resurser för detta tilldelas. Säkerställa att en samlad lägesbild sammanställs/upprättas och kommuniceras internt och externt. Informera regionstyrelsens ordförande, alternativt krisledningsnämnden om denna är i kraft, om händelseutveckling. Informera tjänstemannaorganisationen då ledningsansvaret förändras. 9 Med verksamhetsansvariga menas i denna plan förvaltningschefer och direktörer med funktionsansvar för samhällsviktig verksamhet. Övriga verksamhetsansvariga ska medverka i krisberedskapsarbetet enligt denna plan och utifrån de instruktioner som ges av AKS. Ansvaret konkretiseras under rubriken Verksamhetsansvariga. 9

10 Om händelsen är eller kan utvecklas till en extraordinär händelse 10 ska regiondirektören dessutom: Informera regionstyrelsens ordförande/krisledningsnämnden om de behov av normativa/strategiska förändringar eller delegeringar som krävs. Överväga om bistånd ska ges eller tas 11. Verkställa beslut som fattats i krisledningsnämnden. Efter krisen Efter en kris är det regiondirektörens ansvar att: Tillse att händelsen följs upp, analyseras, utvärderas och dokumenteras. Tillvarata erfarenheter och planera för återuppbyggnad. Säkerställa att adekvata resurser avsätts för att säkerställa funktionalitet i teknik och organisation. OMRÅDET FÖR AMBULANS KRISBEREDSKAP OCH SÄKERHET, AKS AKS ansvarar för samordning av risk-, krisberedskaps- och säkerhetsfrågor i Region Skåne samt för att Region Skåne upprätthåller en ständig katastrofmedicinsk beredskap genom Regional Medicinsk Katastrofledning (RMKL). Före krisen Före en kris är det AKS/funktionen för regionalt risk- och sårbarhetsarbete ansvar att: Klargöra målsättningar i regionala och nationella riktlinjer och överenskommelser. Utveckla, leda och samordna en regionövergripande och systematisk arbetsprocess för risk- och sårbarhetsarbete. 10 Lag (2006:544) 4 : Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 11 Landsting och kommuner kan enligt lagen (2006:544) om extraordinära händelser på begäran ge andra kommuner och landsting bistånd. Bestämmelserna möjliggör samarbete över kommun- och landstingsgränser vid extraordinära händelser och ger den som bistår rätt till skälig ersättning för sina kostnader. 10

11 Tillhandahålla verktyg, mallar och checklistor för förvaltningarnas systematiska säkerhetsarbete, SRSA innefattande planarbete, riskhantering, kontinuitetshantering och erfarenhetsåterföring. Utarbeta en regionövergripande plan för hantering av kriser och extraordinära händelser baserad på regional risk- och sårbarhetsanalys. Verka för att det regionala risk- och sårbarhetsarbetet samordnas med annat relaterat risk-, kris- och säkerhetsarbete. AKS ansvar innefattar även planering för katastrofmedicinsk beredskap avseende hälso- och sjukvårdsverksamheterna. Under krisen Områdeschef AKS ansvarar för att: Bemanna funktionen RSTiB. Bemanna RMKL med regional läkare i beredskap, RLB, och RSTIB samt utse ersättare för ledningsfunktionen i RMKL. Leda RMKL. På regiondirektörens uppdrag samordna RSKS. Efter krisen Efter krisen ansvarar AKS för att ta tillvara erfarenheter och de analyser som gjorts med utgångspunkt i krisen, bland annat för att utveckla den regionala krishanteringsplanen. AKS kan även initiera händelseanalys. KOMMUNIKATIONSDIREKTÖREN Kommunikationsdirektören ansvarar för att Pressjouren bemannas med kommunikatör i beredskap att ingå i RMKL Se Bilaga 2. Kriskommunikationsplan för Region Skåne

12 Region Skånes krisledningsorgan Regional medicinsk katastrofledning, RMKL, Skånetrafikens krisledning och regiondirektörens krisledningsstab, RSKS, är krisledningsorgan på regional nivå. Se bilaga 3. RSKS är en tillfällig stab som stödjer regiondirektören vid förväntade och/eller mer långsiktiga händelser som kan påverka koncernens verksamhet. RSTiB, Region Skånes tjänsteman i beredskap, är en larmfunktion för all verksamhet i Region Skåne och en ingång till RMKL. RMKL är en ledningsfunktion med uppgift att samordna Region Skånes sjukvårdsresurser i händelse av akuta kriser eller påfrestningar på sjukvården i regionen. Skånetrafikens krisledning leder Skånetrafikens verksamhet vid svåra störningar. REGION SKÅNES KRISLEDNINGSSTAB, RSKS RSKS bemanning är händelsestyrd utifrån den aktuella situationen och aktiveras främst vid förväntade mer långsiktiga kriser till stöd för regiondirektören. Till RSKS kallas endast de kompetenser som behövs för den aktuella situationen. Före krisen Före en kris har ansvariga för följande regionala funktioner ett ansvar att utse funktionsansvariga som vid behov kan ingå i RSKS: Analys Ekonomi Fastighetsdrift och service HR/avtalsfrågor Hälso- och sjukvårdsstyrning Hälso- och sjukvårdsutförande 13 Inköp IT/MT/Telefoni/Lab Juridik Kollektivtrafik Kommunikation Miljö Patientsäkerhet Regional utveckling Kanslifunktioner Smittskydd 13 Representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. 12

13 De som har ett ansvar för ovanstående funktioner ska därför säkerställa att områdeschef AKS har aktuella kontaktuppgifter till de som utsetts kunna ingå i RSKS. Vid behov kan ytterligare kompetenser adjungeras genom medlemmarna i koncernledningen. Under krisen Regiondirektören kan aktivera RSKS inför en befarad händelse eller kris. Områdeschef AKS har till uppgift att på regiondirektörens uppdrag samordna RSKS. Stabens uppgift är att bistå regiondirektören med underlag för koncernens krishantering. Områdeschef AKS eller dennes ersättare ansvarar för att informera och rapportera arbetet i RSKS till regiondirektören. Efter krisen Områdeschef AKS ansvarar för att utvärdera och dokumentera arbetet i RSKS då Region Skånes krisledningsstab varit aktiverad. REGION SKÅNES TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP, RSTIB Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för sjukvården om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2013:22), ska det i varje landsting finnas personal i beredskap för att kunna ta emot larm vid allvarlig händelse, benämnd tjänsteman i beredskap. RSTiB, Region Skånes tjänsteman i beredskap, är en larmfunktion för all verksamhet i Region Skåne. RSTiB 14, som också är en ingång till RMKL, larmas genom internt telefonnummer eller sökare, alternativt via växeln. Reservrutin för att nå RSTiB är 112 och SOS Alarms larmlistor. Områdeschef AKS ansvarar för att bemanna funktionen RSTiB. RSTiB har till uppgift att: Ta emot intern och extern information och larm inför befarade och vid inträffade allvarliga händelser som berör koncernen Region Skånes verksamhet. Säkerställa att rätt ansvarig funktion inom Region Skåne kontaktas för vidare hantering av frågan och vid behov larma interna beredskapsfunktioner. Om RSTiB bedömer att händelsen kan vara av för koncernen allvarlig karaktär ska regiondirektören informeras omgående. 14 Kravet på Tjänsteman i beredskap TiB i Regional medicinsk katastrofledning, RMKL. 13

14 Sända SMS-meddelande med information om stabslägen och högre beredskapsgrader i en eller flera förvaltningar och/eller RMKL till koncernledningen samt kontakta Pressjouren för informationsspridning i andra media. Vara beredd att stödja områdeschef AKS, eller dennes ersättare, framförallt i den inledande fasen av en allvarlig händelse. REGIONAL MEDICINSK KATASTROFLEDNING, RMKL Region Skåne ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap 15 upprätthålls. För hälso- och sjukvårdsverksamheter gäller därför även den regionala katastrofmedicinska planen vilken ger en sammanfattning av hur Region Skånes sjukvårdsberedskap är uppbyggd och anger de krav som ställs på en katastrofmedicinsk beredskap i hälso- och sjukvårdsverksamheten. Den regionala katastrofmedicinska planen hänvisar även vidare till olika delplaner som utförligare beskriver den katastrofmedicinska beredskapens organisation, resurser med mera. Områdeschef AKS är även chef RMKL och ansvarar för att bemanna funktionen. Grundbemanningen i RMKL är en tjänsteman i beredskap TiB, en regional läkare i beredskap, RLB, och en kommunikatör i beredskap 16. RMKL kan vid allvarliga händelser och större påfrestningar på sjukvården i Region Skåne byggas ut (med bland annat samverkanspersonal och expertkompetens) till en större, för händelsen anpassad stab för att stödja, leda och samordna hälso- och sjukvården i Region Skåne 17. Då behov av stab föreligger har RLB inledningsvis mandat att besluta om samordning av samtliga hälso- och sjukvårdsresurser. Då chef RMKL träder i tjänst, övergår detta mandat till chef RMKL. Om en allvarlig händelse som kräver katastrofmedicinsk ledning inträffar larmas/kontaktas RMKL via RSTiB. SOS Alarm har också i sina larmplaner automatiska larmkriterier för när RSTiB ska informeras. RMKL:s uppgifter vid allvarlig händelse som berör sjukvården är i sammanfattning att: Omgående informera områdeschef AKS, eller dennes ersättare, när RMKL sammankallar stab eller då RMKL får kännedom om att allvarlig händelse som berör eller hotar Region Skånes verksamhet kan förväntas inträffa eller har inträffat. Verkställa de beslut som fattas av regiondirektören. 15 Katastrofmedicinsk beredskap kan beskrivas som att bedriva hälso- och sjukvårdsberedskap i syfte att minimera följderna vid allvarlig händelse, dvs. en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. 16 Utses av kommunikationsdirektören och bemannas av Pressjouren. 17 Katastrofmedicinsk plan för Region Skåne: iltig.pdf 14

15 Stödja lokala ledningsnivåer i skadeområdet och i sjukvårdsproduktionen. Inhämta och vidarebefordra information om händelsen internt, samt i tillämpliga fall tillse att allmänheten samt organisationer och myndigheter utanför Region Skåne informeras. Vid behov omdisponera tillgängliga sjukvårdsresurser. Mobilisera sjukvårdsresurser som är behövliga men inte är omedelbart tillgängliga. Övergripande styra förflyttning av patienter. Vid allvarliga händelser har RLB mandat att fatta beslut om samordning av Region Skånes samtliga hälso- och sjukvårdsresurser. Analysera långtidseffekter och uthållighet för sjukvården. Samarbeta med övriga verksamheter i Region Skåne. Samverka med andra organisationer och myndigheter, ex. polis och kommunal räddningstjänst. SKÅNETRAFIKENS KRISLEDNING Skånetrafikens krisledning leder Skånetrafikens verksamhet vid allvarliga händelser. Krisledningen larmas genom att Verksamhetsjouren (VJ) informeras via ett verksamhetsjournummer som besvaras dygnet runt årets alla dagar. Under kontorstid besvaras detta av Presschefen. Under övrig tid (jourtid) besvaras telefonen av VJ som bemannas av funktioner i Skånetrafikens ledning. Skånetrafikens krisledning sammankallas enligt Skånetrafikens krishanteringsplan. Krisledningen bildas av en eller flera av följande funktioner: Trafikdirektören Presschefen Verksamhetsjouren Risk- och säkerhetsansvarig Affärsområdeschefer Krisledningen tar stöd av representanter från avdelningar eller arbetsområden som primärt är påverkade av krisen. Stödfunktioners deltagande beslutas av krisledningen utifrån krisens omfattning och händelseutveckling. Trafikinformationscentralen (TIC) har en central roll att bevaka trafiken och den händelseutveckling som berör trafiken. Vid planerade eller akuta störningar eller händelser har 15

16 TIC i uppgift att söka upp och skicka löpande information till verksamheten och trafikföretagen samt informera allmänheten via bl.a. Reseplaneraren och Skånetrafikens hemsida. TIC har ett nära samarbete med Trafikverket för att i ett tidigt skede nå ut med viktig information om planerade eller akuta störningar eller händelser, samt gemensamt aktivera s.k. störningsplaner. TIC är bemannad dygnet runt årets alla dagar. TIC håller Skånetrafikens VJ uppdaterad med information vid allvarliga störningar eller händelser. VJ ansvarar för att bedöma läget och fatta beslut om ytterligare åtgärder. Under jourtid ansvarar VJ för att sammankalla krisledningen och aktivera krishanteringsplanen. VJ ansvarar under jourtid för de operativa insatserna och för att Krisledningens beslut verkställs. Krisledningens uppgifter vid allvarlig händelse som påverkar Skånetrafikens verksamhet kan sammanfattas enligt följande: Omgående informera RSTiB per telefon eller via Kris-SMS när Skånetrafikens krisledning sammankallas eller då Skånetrafiken får kännedom om att en allvarlig händelse som berör eller hotar Region Skånes verksamhet kan förväntas inträffa eller har inträffat. Inhämta, sammanställa och förmedla underlag till en samlad lägesbild så att välgrundade beslut kan fattas. Vara talesperson för verksamheten. Utöva strategisk ledning. Bevaka den förstärkning av den operativa organisationen som kan behövas med hänsyn till uppgiften. Verkställa de beslut som fattas av regiondirektören. Samarbeta med övriga verksamheter inom Region Skåne. Samarbeta med trafikföretagen och andra samarbetspartners. Verksamhetsansvariga Förvaltningschefer och direktörer ansvarar för att samtliga verksamheter i Region Skåne bedriver ett krisberedskapsarbete i tillämplig grad. Region Skåne upprätthåller flera viktiga samhällsfunktioner som måste fungera vid en kris eller för att en kris inte plötsligt ska uppstå. Exempel på sådana är hälso- och sjukvård, katastrofmedicinsk förmåga, kollektivtrafik, interna transporter, information och kommunikation, sjukresor, regionala kanslifunktioner samt drift, stöd och service. 16

17 De generellt samhällsviktiga verksamheter som upprätthåller dessa samhällsviktiga funktioner är: Hälsostaden Ängelholm: Ängelholms sjukhus Hälsostaden Ängelholm: Primärvård Koncernkontoret: Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning/aks/rspe: Ambulansverksamhet Koncernkontoret: Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning: Privat avtalad eller Upphandlad vårdverksamhet enligt LOU och LOV Koncernkontoret: Koncernstab Ekonomi: Området för strategisk fastighetsutveckling Koncernkontoret: Koncernstab HR Koncernkontoret: Koncernstab kansli inklusive AKS: Krisberedskap, krisledning och övergripande uppföljning av ambulansverksamhet Koncernkontoret: Koncernstab Kommunikation Koncernkontoret: Regionala ledningsfunktioner Koncernkontoret: Smittskydd och vårdhygien Medicinsk service: IT/MT inklusive Telefoni Medicinsk service: Labmedicin Regionservice: Fastighet och lokalförsörjning Regionservice: Måltider Regionservice: Lokalvård Regionservice: Skåneteknik Regionservice: Skånetransport Regionservice: Skånetvätt Simrishamns sjukhus Skånes universitetssjukvård: Lund Skånes universitetssjukvård: Malmö Skånes universitetssjukvård: Primärvård Skånetrafiken: Kollektivtrafik Skånetrafiken: Sjukresor Skånevård Kryh: Centralsjukhuset Kristianstad Skånevård Kryh: Habilitering och hjälpmedel Skånevård Kryh: Hässleholms sjukhus Skånevård Kryh: Lasarettet i Ystad Skånevård Kryh: Primärvård Skånevård Sund: Helsingborgs Lasarett Skånevård Sund: Lasarettet i Landskrona Skånevård Sund: Lasarettet Trelleborg Skånevård Sund: Primärvård Skånevård Sund: Psykiatrisk akutverksamhet Skånevård Sund: Sluten rättspsykiatrisk vård Skånevård Sund: Sluten barnpsykiatri Skånevård Sund: Sluten vuxenpsykiatri Skånevård Sund: Ängelholms sjukhus 17

18 Verksamheterna ovan har på grund av sin egen samhällsvikt eller sin betydelse för andra verksamheter som är samhällsviktiga, ett särskilt och långtgående ansvar i krisberedskapsarbetet. Utöver de verksamheter som anges ovan har övriga verksamheter och bolag har också ett ansvar för krisberedskapen och är en resurs under en kris. Samtliga verksamheter och bolag ska därför medverka i krisberedskapsarbetet enligt denna plan. Följande uppgifter ska genomföras på alla nivåer men i olika omfattning utifrån de instruktioner och mallar som AKS anger. Före krisen Före en kris åligger det verksamhetsansvariga 18 att: Utse ersättare för den egna funktionen. Genomföra ett systematiskt risk- och sårbarhetsarbete, SRSA, utifrån den verksamhet som bedrivs som innefattar: o riskhantering, o kontinuitetshantering, o planarbete och o erfarenhetsåterföring. På uppmaning och instruktion från AKS årligen redovisa material och underlag till AKS/funktionen för regionalt risk- och sårbarhetsarbete för regional sammanställning, t.ex. avseende: o Uppgifter om samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden samt hot och risker mot dessa. o Analyser innefattande handlingsplan för åtgärder. o Förvaltningsvisa krishanteringsplaner inklusive kriskommunikationsplaner som överensstämmer med Krishanteringsplan för Region Skåne Detta ansvar gäller förvaltningarna Skånes universitetssjukvård, Skånevård Sund, Skånevård Kryh, Hälsostaden, Medicinsk service, Regionservice, Skånetrafiken samt direktörer för staber och avdelningar i Koncernkontoret. I samråd med AKS förse relevanta myndigheter och andra samhällsaktörer med information för att stärka samhällets krishanteringsförmåga, exempelvis med 18 Med verksamhetsansvariga menas i denna plan förvaltningschefer och direktörer med funktionsansvar för samhällsviktig verksamhet. Övriga verksamhetsansvariga ska medverka i krisberedskapsarbetet enligt denna plan och utifrån de instruktioner som ges av AKS. 18

19 information till Styrel 19. Samverka med andra förvaltningar i krisberedskapsfrågor. Regionservice och Medicinsk service har ett särskilt ansvar att initiera samverkan med producerande förvaltningar i frågor om hur kontinuiteten i verksamheterna kan stärkas. Planera för samt systematiskt genomföra, dokumentera och utvärdera utbildningar och krishanteringsövningar. Vid upphandling följa Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap samt de instruktioner och den vägledning Upphandlande enheter ger. Planera för samordnad hantering av krisen i de fall där flera verksamheter är geografiskt samlokaliserade och berörs av krisen. Störst aktör 20 på platsen är samordningsansvarig. Ansvaret innefattar att säkerställa att viktig information når alla på platsen, dvs. även aktörer som inte tillhör Region Skåne. Säkerställa att verksamhetens krisledningsstaber har tillgång till nödvändiga och aktuella uppgifter och telefonnummer till relevanta funktioner/personer dygnet runt. Informera RSTiB när allvarlig händelse som berör eller hotar Region Skånes verksamhet kan förväntas inträffa eller har inträffat. Utse funktionsansvariga samt ersättare till Region Skånes krisledningsstab, RSKS. Under krisen Under en kris åligger det verksamhetsansvariga att: Hantera krisen enligt ansvarsprincipen samt vid behov kunna bilda krisledningsstab. Kunna ingå i Region Skånes krisledningsstab, RSKS. Informera närmsta chef samt säkerställa att RSTiB larmas och Pressjouren informeras. Efter krisen Efter en kris åligger det verksamhetsansvariga att: Ansvara för att ett utvärderingsarbete sker samordnat med övriga berörda verksamheter. I utvärderingen ingår att kontrollera och säkerställa funktionalitet i 19 Den planeringsprocess under vilken statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag samarbetar för att ta fram underlag för att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Syftet med Styrelplaneringen är att lindra samhällskonsekvenserna som uppstår om MFK behöver tillgripas vid en eleffektbrist. 20 Med störst aktör avses den största verksamhetsidkaren (flest antal anställda). 19

20 verksamhetssystem och processer. Ta tillvara erfarenheter och eventuella analyser baserade på den händelse som utlöste krisen. Rapportera utvärderingen enligt linjeorganisationen samt redovisa resultatet i Region Skånes krisberedskaps- och säkerhetsråd 21. Upphandlande enheter och leverantörers medverkan Upphandlande enheter ska utifrån beställarens krav på robusthet framställa kontinuitetskrav på leverantören för att åstadkomma leveranssäkerhet. Vid upphandling av verksamhet i enlighet med LOU och LOV och till samhällsviktig verksamhet ska detta ske i enlighet med Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap 22 och de instruktioner och vägledningar för leveranssäkerhet som Koncerninköp ger. Koncerninköps ansvar omfattar dock inte upphandling av fastighetsrelaterade entreprenader, vilka Regionservice ansvarar för och kollektivtrafik, vilket Skånetrafiken ansvarar för samt därmed direkt kopplade behov av varor och tjänster. Planering för civilt försvar och höjd beredskap Varje förvaltning, bolag och privat vårdgivare med avtal med Region Skåne ska delta i arbete med planering av den verksamhet inom det civila försvaret som regionen ska bedriva under höjd beredskap. Bland annat i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, beskrivs vilka förberedelser regionen behöver vidta för att verksamheterna ska fungera under höjd beredskap. Under höjd beredskap ansvarar regionstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt övrig verksamhet för det civila försvaret som regionen ska bedriva. 21 Beslutsdokument Krisberedskaps- och säkerhetsråd, %20och%20s%c3%a4kerhetsr%c3%a5d_forum.pdf 22 Riktlinje för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap Regionstyrelsen

21 Bilaga 1. Definitioner och referenser Allvarlig händelse Samlingsterm för händelser som är så omfattande eller allvarliga att resurserna måste organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt (Socialstyrelsens termbank 2015). Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av samhället (Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). Kontinuitetshantering Kontinuitetshantering har vuxit fram som en metod för att säkra olika verksamheters leveransförmåga av produkter, varor och tjänster. Arbetet utgör en delmängd i utvecklingen av samhällets krisberedskap och ska stödja arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet och det systematiska säkerhetsarbetet. Detta genom att i samhällsviktiga verksamheter skapa en förmåga att kunna upprätthålla verksamheten oavsett vilken typ av störning som organisationen utsätts för (MSB Diarienr Vägledning för kontinuitetshantering). Kris En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer (Prop. 2007/08:92 Stärkt beredskap för säkerhets skull). Kriser behöver dock inte vara helt oväntade utan kan även komma krypande, exempelvis i form av en pandemi. I Krishanteringsplan för Region Skåne används begreppet Kris som ett samlande begrepp för olika typer av påfrestande händelser, från allvarlig till extraordinär händelse. Krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer (MSBFS 2015:4). Beredskap för att kunna förebygga, motstå och hantera krissituationer (Socialstyrelsens termbank 2015). 21

22 Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar (Föreskrift MSBFS 2015:4). Resiliens Begreppet resiliens har olika betydelser beroende på det sammanhang där det används och förekommer inom olika kontexter så som individ-, system-, samhälls- och organisationsnivå. Genomgående och oavsett kategori eller nivå så är dock resiliens en beskrivning av, på ett eller annat sätt, förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas (MSB ). Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till (MSBFS 2015:4). Risk- och sårbarhetsanalys En riskanalys är ett systematiskt sätt att identifiera riskkällor och bedöma sannolikheter för oönskade händelser samt konsekvenserna av dessa (jmf ISO 31000:2009). En sårbarhetsanalys är ett systematiskt sätt att identifiera och klarlägga de egenskaper eller förhållanden som gör en verksamhet, system eller samhälle mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse (jmf MSBFS 2015:4). MSB betraktar genomgående risk- och sårbarhetsanalys som ett begrepp (MSB). Robusthet Robusthet i ett system är den förmåga som systemet har att tillgodose ett behov trots störning av visst slag. Robusthet är en viktig del i operativ förmåga och krisledningsförmåga (KBM 2008, Det robusta sjukhuset). Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt (MSBFS 2015:4). 22

23 Systematiskt säkerhetsarbete Processbeskrivning för risk- och kontinuitetshantering samt planering inför och erfarenhetsåterföring efter inträffade händelser (Sveriges Kommuner och Landsting 2014). Sårbarhet De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse (MSBFS 2015:4). Referenser ISO 31000:2009, IDT. Riskhantering - Principer och riktlinjer. Justitiedepartementet. Prop. 2007/08:92. Stärkt beredskap för säkerhets skull. KBM Det robusta sjukhuset. MSB Diarienr Vägledning för kontinuitetshantering. MSB Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld, Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. MSBFS 2015:4. Föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Regionfullmäktige Dnr. RS/ Reglemente för krisledningsnämnd. Regionstyrelsen Direktiv för Region Skånes risk- och sårbarhetsarbete inför extraordinära händelser. SFS 2006:544. Lag om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap SFS 2006:637. Förordning om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. SOSFS 2013:22 (M). Föreskrift Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsen. Termbank (internetsökning). 23

24 Bilaga 2. Kriskommunikationsplan för Region Skåne 24

25 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR REGION SKÅNE

26 Inledning Under en kris eller allvarlig händelse är kriskommunikation en viktig del i krishanteringsarbetet. Att tydligt och strukturerat kunna ge en korrekt lägesbild kan vara direkt avgörande för hur händelsen utvecklas. En kommunikation som bygger på öppenhet stärker även trovärdigheten för Region Skåne. Syftet med Region Skånes kriskommunikationsplan är att klargöra roller, ansvar och behovet av samordning för att kriskommunikationen ska fungera både internt och externt. Planen syftar även till att skapa trygghet i att agera vid kris. Målet är att kunna förmedla en tydlig och trovärdig koncern- och regiongemensam lägesbild till medborgare, medarbetare, bolag, samarbetspartners, massmedia, kommuner och myndigheter. I planen används begreppet kris som ett samlande begrepp för olika typer av påfrestande händelser, från allvarlig till extraordinär händelse. Kriskommunikationsplan för Region Skåne är ett styrande dokument som anger övergripande inriktning för regionens kriskommunikationsarbete före, under och efter en kris. Planen ingår som en del av Krishanteringsplan för Region Skåne som är fastställd av regionfullmäktige. Kommunikationen i Region Skåne har bedömts som en samhällsviktig verksamhet och funktion (Region Skånes Risk- och sårbarhetsanalys 2015) och ska därför alltid kunna upprätthållas. Varje förvaltning ansvarar för att ta fram lokala kriskommunikationsplaner som är korrelerade med Kriskommunikationsplan för Region Skåne. 26

27 INNEHÅLL Bilaga 2. Kriskommunikationsplan för Region Skåne 24 Inledning 26 Ansvar för kriskommunikation 28 Ansvarsfördelning 29 Användning av kriskommunikationsplanen 33 Före krisen 33 Under krisen 34 Efter krisen 35 Samordnade budskap 35 Talespersoner 36 Kanaler för kriskommunikation 36 27

28 Ansvar för kriskommunikation De senaste årens samhällsutveckling med snabbare kommunikation och fler informationskanaler ställer nya krav på kriskommunikationsarbetet. För att kunna ge snabb, tydlig och trovärdig information är det därför ytterst viktigt att ansvar och rollfördelning är klarlagt både före, under och efter en kris. Region Skånes krisberedskapsarbete grundas på samhällets generella principer för krisberedskap: Ansvarsprincipen betonar att den som ansvarar för en verksamhet under normala fredstida förhållanden också har ansvaret för den när en kris inträffar. Närhetsprincipen säger att krisen ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen fastslår att organisation och arbetssätt under krisen bör fungera så likt normala förhållanden som det är möjligt. Ansvaret för det operativa kriskommunikationsarbetet kan delas in i två olika nivåer; regional och lokal nivå. Krisens karaktär och omfattning avgör på vilken nivå samordningsansvaret ligger. Därutöver finns en politisk nivå som kan aktiveras vid extraordinära händelser genom att regionstyrelsens arbetsutskott utgör krisledningsnämnd. Se Figur 1. Figur 1. Ansvarsnivå för kriskommunikation. 28

29 Pressjouren arbetar på regionövergripande nivå och håller samman den koncerngemensamma kriskommunikationen. Pressjouren ansvarar även för det gränsöverskridande samarbetet med kriskommunikatörer hos andra myndigheter, kommuner, bolag och samarbetspartners. Regiondirektören är ytterst ansvarig för kriskommunikationen till medborgare, medarbetare och entreprenörer. Vid en händelse på lokal nivå inom en förvaltning ansvarar i första hand berörd förvaltning för det lokala kriskommunikationsarbetet. Ansvaret gäller både vid små, vardagsnära händelser och vid förtroendekriser och större kriser. När en händelse av kriskaraktär berör flera förvaltningar eller på andra sätt är mycket omfattande ska dock kommunikationsarbetet alltid samordnas. Detta görs initialt av Pressjouren, men samordningsansvaret kan sedan utifrån händelsens karaktär och omfattning föras över till den förvaltning som har störst verksamhet på platsen. Vid kris aktiverar Pressjouren den regionala kriskommunikationsplanen och förvaltningarna aktiverar de lokala kriskommunikationsplanerna. Ansvarsfördelning Tabell 1. Ansvarsfördelning för kriskommunikation. Aktör Regionfullmäktige Regionstyrelsens arbetsutskott/ krisledningsnämnden Ansvar Regionfullmäktige fastställer i varje mandatperiod Region Skånes plan för krishantering och kriskommunikation. Regionstyrelsens arbetsutskott kan vid behov aktiveras som krisledningsnämnd. Nämnden träder i funktion först vid extraordinära händelser och efter beslut av regionstyrelsens ordförande eller vice ordförande. Regiondirektören Kommunikationsdirektör Regiondirektören är ytterst ansvarig för kriskommunikationen till medborgare, medarbetare och entreprenörer. Vid allvarliga kriser utses talespersoner av regiondirektören. Kommunikationsdirektören ansvarar för att Pressjouren bemannas med kommunikatörer i 29

30 Aktör Ansvar beredskap så att funktionen kan vara i drift dygnet runt, året runt såväl i normalläge som vid kris. Smittskydd Vid händelser som kan påverka Region Skånes verksamhet ska ansvarig smittskyddsläkare eller motsvarande omedelbart informera RSTiB, samt säkerställa att Pressjouren får information om händelsen. Kriskommunikation om sådana händelser ska samordnas med Pressjour och berörd förvaltning. RSKS, Region Skånes krisledningsstab RSTiB, Region Skånes tjänsteman i beredskap Pressjouren RSKS kan aktiveras vid mer långsiktiga händelseförlopp för att bistå regiondirektören med samordning av koncernens krishantering och kriskommunikationsarbete. I RSKS ansvarar Pressjouren för det operativa kriskommunikationsarbetet och samordnar kommunikationsinsatser och kommunikationsbudskap med berörda verksamheter. RSTiB är en larmfunktion för all verksamhet i Region Skåne. RSTiB står i ständig kontakt med Pressjouren för kommunikationsstrategisk rådgivning eller hjälp med samordning av omedelbara kriskommunikationsinsatser. Pressjouren ansvarar för den koncernövergripande kriskommunikationen i Region Skåne. Det innebär både operativt arbete på regional nivå och initial samordning av kriskommunikationsinsatser och kommunikationsbudskap då flera förvaltningar är berörda av en kris. Utifrån händelsens karaktär och omfattning kan dock Pressjouren föra över samordningsansvaret till den förvaltning som är störst på plats (flest antal anställda) som då kan få uppdraget att samordna det fortsatta kriskommunikationsarbetet i enlighet med närhetsprincipen. Pressjouren aktiverar det regionala kriskommunikationsarbetet. 30

31 Aktör Förvaltningschef/direktör Ansvar Kommunikatörer i beredskap bemannar Pressjouren dygnet runt, året runt. Beredskapstjänstgöringen möjliggör att Pressjouren alltid kan vara ingången för larm från förvaltningarnas kommunikatörer i händelse av olika kriser. Pressjouren har även möjlighet att ha ett särskilt telefonnummer öppet för media dygnet runt. Pressjouren ansvarar för kriskommunikationsarbetet i RSKS. Pressjouren är också en av de tre fasta funktionerna i Regional Medicinsk Katastrof Ledning, RMKL, som vid allvarliga händelser och katastrofer leder och samordnar Region Skånes samlade sjukvårdsresurser. Pressjouren har mandat att vid kris eller andra allvarliga händelser utöver ordinarie informationsvägar även aktivera regionövergripande krisinformation på intranätet, skane.se, 1177, webbplatsen Vårdgivare Skåne och i Region Skåne övergripande kanaler i sociala media. Pressjouren ansvarar för all krisinformation som skickas till Sveriges Radios trafik- och serviceredaktion. Likaså för den krisinformation som Region Skåne skickar vidare till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nationella webbsida Pressjouren ansvarar även för det gränsöverskridande kriskommunikationssamarbetet med andra myndigheter, kommuner, bolag och samarbetspartners. Förvaltningschefer och direktörer ansvarar för att det finns en lokal kriskommunikationsplan och att denna aktiveras vid kris eller allvarlig händelse. Aktiveringen av det lokala kriskommunikationsarbetet görs i samråd med kommunikationschef/motsvarande. Vid händelser som kan påverka Region Skånes verksamhet ska förvaltningschef eller direktör omedelbart informera RSTiB samt säkerställa att Pressjouren får information om händelsen. Likaså 31

32 Aktör Kommunikationschef Ansvar att talesperson utses i samråd mellan berörd förvaltningschef, kommunikationschef och Pressjour eller kommunikatör på lokal nivå. När talespersoner är utsedda och kommunikationsinsatser är framtagna ska detta alltid kommuniceras vidare till Pressjouren. Vid en händelse på lokal nivå ansvarar berörd förvaltning för det lokala kriskommunikationsarbetet utifrån ansvars- och närhetsprinciperna och den lokala kriskommunikationsplanen. Förvaltningschefen ansvarar även för informationen till medarbetarna. Om en kris berör flera förvaltningar eller på andra sätt är mycket omfattande ska kriskommunikationsarbetet alltid samordnas. Det görs initialt av Pressjouren, men samordningsansvaret kan sedan utifrån händelsens karaktär och omfattning föras över från Pressjouren till den förvaltning som är störst på platsen i enlighet med närhetsprincipen. Detta kan innebära att i de fall där flera verksamheter är geografiskt samlokaliserade är det störst aktör på platsen (flest anställda) som är samordningsansvarig för kriskommunikationen. Ansvaret innefattar att säkerställa att viktig information når alla på platsen, även aktörer som inte tillhör Region Skåne. Efter en kris ansvarar förvaltningschef/direktör för att en utvärdering av kriskommunikationsinsatserna görs i syfte att ta till vara viktiga erfarenheter och synpunkter så att rutiner och planer kan uppdateras och förbättras. Kommunikationschefen ansvarar för kommunikationsstrategiska råd och kommunikationsstöd till förvaltningschefen vid kriser på lokal nivå. Det omfattar även ansvar för lokalt anpassad krisinformation på intranätet. Denna information ska vara avstämd med den förvaltning som har samordningsansvaret för kriskommunikationen i händelsen. 32

33 Aktör Ansvar Vid en kris ansvarar kommunikationschefen för att utse kommunikatörer som kan delta i ett regionalt samordningsarbete om kriskommunikationsinsatser. Aktivering av det lokala kriskommunikationsarbetet görs i samråd med förvaltningschef/direktör. Vid lokala händelser som kan påverka Region Skånes verksamhet ska kommunikationschef/motsvarande omedelbart säkerställa att Pressjouren informeras om händelsen. Användning av kriskommunikationsplanen Förmågan att hantera kriskommunikation byggs framför allt i det vardagliga kommunikationsarbetet. Därför är det viktigt att kriskommunikationsplanen inte bara används under en kris utan även före och efter. Före krisen Alla förvaltningschefer och direktörer ansvarar för att ta fram lokala kriskommunikationsplaner som är samstämmiga med Kriskommunikationsplan för Region Skåne. För att kunna hantera en krissituation är det viktigt att planerna är väl förankrade och kända av alla i verksamheten. Likaså att kontinuerliga övnings- och utbildningsaktiviteter hålls i enlighet med Krishanteringsplan för Region Skåne , för medarbetare som arbetar med kriskommunikation. Varje lokal kriskommunikationsplan ska finnas tillgänglig både på intranätet och som pappersdokument hos respektive verksamhet. Planerna ska innehålla tydlig information om: o roller o ansvarsfördelning o beredskap o larmkedjor o samverkan o målgrupper o kanaler o kriskommunikationsutbildning och övning 33

34 Under krisen För att under en kris uppnå Region Skånes mål om en tydlig och trovärdig koncerngemensam kriskommunikation ska alltid Kriskommunikationsplan för Region Skåne och de lokalt anpassade kriskommunikationsplanerna användas. Samordning av kommunikationsinsatser, budskap och talespersoner är nödvändiga liksom en kontinuerlig omvärldsbevakning. Den initiala larmkedjan och hanteringen kan vara direkt avgörande för hur krisen utvecklas. Därför är det allas ansvar att vid befarad eller pågående kris: o Larma RSTiB och säkerställa att Pressjouren informeras. Verksamhetsansvariga Förvaltningschef/direktör ansvarar, med stöd av kommunikationschef/motsvarande, för att: o Ta fram en lägesbild som kan delas med berörda samt RSTiB och Pressjour. o Använda förvaltningens kriskommunikationsplan. o Utse kommunikatörer som kan arbeta med krisen på lokal nivå samt vid behov delta i ett regionalt samordningsarbete om kriskommunikationsinsatser. o Utse lokal talesperson och kommunicera detta vidare till Pressjouren. o Ta fram lokal krisinformation för medarbetare och lokalt intranät. o Dokumentera det lokala kriskommunikationsarbetet. Pressjouren Pressjouren ansvarar för att: o Använda den regionala kriskommunikationsplanen. o I samråd med RSTiB informera regiondirektör, kommunikationsdirektör och koncernledning. o Uppdatera regiondirektören om kriskommunikationsinsatserna för vidare information till politiken. o Ge kommunikationsstrategiska råd till RSKS, RMKL och eventuellt andra berörda. o Leda det koncernövergripande kriskommunikationsarbetet vilket även innebär kriskommunikationsarbete i RSKS och RMKL. o Initialt samordna kriskommunikationsinsatserna om flera verksamheter berörs av krisen. Utifrån händelsens karaktär och omfattning kan samordningsansvaret föras över till den förvaltning som har störst verksamhet på plats. i enlighet med 34

35 närhetsprincipen. o Ta fram regionövergripande krisinformation till intranät, skane.se, 1177, webbplatsen Vårdgivare Skåne samt till Region Skånes regionövergripande kanaler i social media. o Skicka krisinformation till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nationella webbsida o Skicka krisinformation till Sveriges Radios trafik- och serviceredaktion. o Samarbeta med kriskommunikatörer hos andra myndigheter, kommuner, bolag och samarbetspartners. o Dokumentera det regionala kriskommunikationsarbetet. Efter krisen När det akuta kriskommunikationsarbetet är avslutat är det viktigt att en utvärdering av kommunikationsinsatserna görs. Detta för att ta till vara viktiga erfarenheter och synpunkter så att rutiner och planer kan uppdateras och förbättras. Efter krisen är det även viktigt att en medieanalys görs för att få en bild av hur kriskommunikationen mottogs i media. Samordnade budskap En av de viktigaste delarna vid kriskommunikationsarbete är att samordna budskap och kommunikationsinsatser. Otydlig avsändare och olika uppgifter kan skapa osäkerhet och i förlängningen även skada förtroendet för Region Skåne. I allt kriskommunikationsarbete är det därför viktigt att det alltid finns en funktion i respektive berörd förvaltning som ansvarar för koordinationen av krisinformation, t.ex. kommunikationschef eller annan utsedd. Detsamma gäller på regional nivå. Målet med Region Skånes kriskommunikationsarbete är att: o ge en målgruppsanpassad koncerngemensam lägesbild o ha en kriskommunikation som är tillgänglig, tydlig och trovärdig o skapa förtroende för Region Skåne Akut krisinformation ska alltid innehålla: o information om vad som har hänt o händelsens omfattning och påverkan 35

36 o vidtagna och planerade åtgärder o prognos för när felet är åtgärdat o kontaktpersoner i organisationen o uppgifter om var och när ny information ges o tydlig avsändare o vid behov tydlig rekommendation till mottagaren Talespersoner Talespersoner ska alltid utses tidigt i en kris. De ska ha full insyn i krisarbetet och kontinuerligt förses med uppdaterad lägesbild och relevanta kommunikationsbudskap. Talespersonerna ska ha hög tillgänglighet för media och kan därför ibland behöva frikopplas från andra uppgifter eller operativt ansvar under krisarbetet. Vid en omfattande händelse kan det bli aktuellt att ha flera talespersoner med olika ansvarsområden. I sådana fall är det viktigt att de kommunicerar med media utifrån samma lägesbild och kommunikationsbudskap. Vid omfattande kriser utses talespersonerna av regiondirektören, i andra fall görs det i samråd mellan berörd förvaltningschef, kommunikationschef och Pressjour eller kommunikatör på lokal nivå. När talespersoner är utsedda och kommunikationsinsatser är framtagna ska detta alltid kommuniceras vidare till Pressjouren. Kanaler för kriskommunikation Kanal för informationsspridning väljs utifrån vilken målgrupp kriskommunikationen vänder sig till. Eftersom media har en central roll som informationsförmedlare till både medborgare och medarbetare är det viktigt att i möjligaste mån tillgodose medias behov under en kris. Region Skånes medieanvisningar och fotoriktlinjer ska dock beaktas även vid krissituationer. I möjligaste mån ska en intern respektive en extern webbsida verka som samlingsplats för uppdatering av krisinformation. Intern spridning av kriskommunikation kan utifrån situationen ske via: o intranätet o e-postlistor, fax-listor och SMS-kedjor o möten samt telefon- och videokonferenser o telefonväxel Extern spridning av kriskommunikation kan utifrån situationen ske via: o pressmeddelanden, presskonferenser och andra mediekontakter 36

37 o skane.se, skane.com och skanetrafiken.se o vardgivare.skane.se o 1177 Vårdguiden, webbtjänsten och telefonitjänsten o sociala medier o viktigt meddelande till allmänheten (VMA) (Pressjouren) o informationsmeddelande till allmänheten via Sveriges Radio (Pressjouren) o möten o telefonväxel o o

38 Bilaga 3. Region Skånes krishanteringsorganisation Krisledningsnämnd Extraordinär händelse Regiondirektör Koncernledning Regionfullmäktige Regionstyrelsens ordförande Pressjour Övergripande krisledning Smittskyddsläkare Region Skånes krisledningsstab RSKS Regionala krisledningsorgan, Förvaltning/Avdelning/Funktioner Region Skånes TiB Skånetrafikens krisledning Trafikinformationscentralen Presschef Verksamhetsjour Skånetrafiken Trafikentreprenörer med avtal Delägda bolag Regional medicinsk katastrofledning RMKL Regional läkare i beredskap, RLB, Region Skånes TiB, Pressjour Förvaltningar Hälso- och sjukvård Vårdverksamheter med avtal/ ackreditering Koncernkontoret Analys, Ekonomi, HR/avtalsfrågor, Kanslifunktioner, Krisberedskap, HoS-upphandling, Ekonomi, Inköp, Juridik, Miljö, Kommunikation, Informationssäkerhet, Patientsäkerhet Entreprenörer Leverantörer Medicinsk service IT/MT inkl. telefoni Labmedicin Entreprenörer Leverantörer Regionservice Försörjning, Tvätt, Transport, Teknik, Lokalvård, Måltider, Fastighet, Lokalförsörjning, Gemensamma servicefunktioner Entreprenörer Leverantörer Regional utveckling Projekt Kultur Skåne Hel- och delägda bolag = Stöd och samarbete = Information/redovisning = Regionala krisledningsfunktioner = Eget myndighetsansvar, vissa händelser = Regionala krisledningsorgan = Förvaltning, Avdelning 38

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR REGION SKÅNE

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR REGION SKÅNE KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR REGION SKÅNE Fastställd av regionstyrelsen 2012-06-11 INNEHÅLL Ansvar för kriskommunikation... 3 Ansvarsfördelning... 4 Kommunikation vid kris... 7 Mål för kriskommunikation...

Läs mer

Mall för avrapportering av förvaltningens årliga uppföljning av SRSA

Mall för avrapportering av förvaltningens årliga uppföljning av SRSA 1 Region Skåne Datum: 161219 ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT RISK- OCH SÅRBARHETSARBETE I REGION SKÅNE (SRSA). Bilaga SRSA Årlig redovisning Förvaltning/verksamhet: SUS Skånes Universitetssjukvård Datum:

Läs mer

Krishanteringsplan för Region Halland

Krishanteringsplan för Region Halland 1 Krishanteringsplan för Region Halland 1. BAKGRUND 1.1 Region Halland Region Halland ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvårdsamt regional utveckling. Planen är övergripande tidigare utarbetade krishanteringsplaner,

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE Utarbetad av: Lina Miller, presschef Region Skåne Fastställd av: Rolf Ohrlander, chef RMKL Datum: 2009-12-18 Kriskommunikationsplan för RMKL

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan

Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att

Läs mer

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. 2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)

Läs mer

Datum Dnr Revidering av "Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap"

Datum Dnr Revidering av Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap Regionstyrelsen Eva Leth Strateg 0766-48 65 27 eva.leth@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-08 Dnr 1400190 1 (8) Regionstyrelsen Revidering av "Riktlinjer för leverantörers medverkan i s krisberedskap"

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners

Läs mer

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN 2015 03 26 Dnr: 2014 000094 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvarsprincipen... 2 Bemanning och inkallning av informationsorganisationen... 2 Lokaler... 3 Kommunikationsarbete

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322

Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-14 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Reglemente för Krisledningsnämnd. Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år]

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Reglemente för Krisledningsnämnd. Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Reglemente för Krisledningsnämnd Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Innehållsförteckning Reglemente för krisledningsnämnden...2 1 Krisledningsnämndens

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap

Läs mer

BESLUT. Datum Dnr Förändring av krisberedskaps- och säkerhetsråd samt krisberedskaps- och säkerhetsforum

BESLUT. Datum Dnr Förändring av krisberedskaps- och säkerhetsråd samt krisberedskaps- och säkerhetsforum Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2015-03-31 Dnr 1500098 1 (5) Förändring av krisberedskaps- och säkerhetsråd samt krisberedskaps- och säkerhetsforum

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR REGION SKÅNE

KRISHANTERINGSPLAN FÖR REGION SKÅNE KRISHANTERINGSPLAN FÖR REGION SKÅNE Baserad på risk- och sårbarhetsanalys 2011 Fastställd av regionfullmäktige 2012-06-18 Krishanteringsplan för Region Skåne Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Krishanteringsplan för krisledningsnämnden

Krishanteringsplan för krisledningsnämnden 2 Diarienummer: LS2018-0065 Krishanteringsplan för krisledningsnämnden 2018 2022 enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd

Läs mer

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Strategi för hantering av samhällsstörningar Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för

Läs mer

KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN

KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER 2016-01-28 1 Innehållsförteckning 1. Vad är en kris?... 3 2. Sigtuna kommuns krisledning

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

K ri sb ered ska p. Riktlinje

K ri sb ered ska p. Riktlinje Beslutad av: regionstyrelsen, 2018-12 - 11 349 Diarienummer: RS 2018-00129 Giltighet: från 2019-01 - 01 till 2023-12 - 31 Riktlinje K ri sb ered ska p Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar:

Läs mer

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Katastrofmedicinskt centrum KMC Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Dnr UFV 2015/1058 Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställd av: Rektor 2015-09-29 Reviderad av: Rektor 2017-06-26 Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Dnr UFV 2015/1058 Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställd av: Rektor 2015-09-29 Rev. 2015-10-27 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Krishantering

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Gällande från den 26 februari 2018 Fastställt av kommunfullmäktige den 26 februari 2018, 38 REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om krisledningsnämnden

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av

Läs mer

S Krisledningsnämnden Reglemente

S Krisledningsnämnden Reglemente www.hassleholm.se S Krisledningsnämnden Reglemente Diarienummer: 2015/377 170 Fastställt den: 2015-09-28 122 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För uppföljning

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Regional plan för krisstöd till drabbade

Regional plan för krisstöd till drabbade Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-

Läs mer

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Krisledningsplan för Sundsvalls kommun 2015-2018 inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26 310 Ansvarig utgivare:

Läs mer

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH

Läs mer

Krisberedskap - förstudie

Krisberedskap - förstudie Revisionskontoret AM Rev/17022 Krisberedskap - förstudie Rapport 9-17 2 Krisberedskap förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter.

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktiges beslut 2011-02-01 Dnr RSK 136-2010 1 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation.

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Krishanteringsplan 2015-2018 Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige beslut 2015-10-20 Dnr RS 1970-2014 2 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation.

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten,

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser KS 2016/0015. Beslutad av kommunfullmäktige

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser KS 2016/0015. Beslutad av kommunfullmäktige Lagstadgad plan 2016-01-04 Plan för hantering av extraordinära händelser KS 2016/0015 Beslutad av kommunfullmäktige 2016-02-02 Ersätter Plan för hantering av extraordinära händelser beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Reglemente. Reglemente för krisledningsnämnden KS Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Riktlinjer. Strategi.

Reglemente. Reglemente för krisledningsnämnden KS Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Riktlinjer. Strategi. KS14-282 003 Reglemente för krisledningsnämnden 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Reglemente för krisledningsnämnden I kommuner och landsting ska det finnas

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97 Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018

Läs mer

Krisledningsplan för Timrå kommun

Krisledningsplan för Timrå kommun Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Kommunal krisledningsplan

Kommunal krisledningsplan Kommunal krisledningsplan vid extraordinära händelser i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-30, 119 Kommunal krisledning Denna plan äger tillämpning för kommunens ledning vid extraordinära

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)

Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar) 2014-08-14 Dnr 2010.031 163 Omsorgsförvaltningen Ann Lindqvist Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden 2010-09-22, 141. Reviderad 2014-08-04 (endast befattningsbenämningar)

Läs mer

Plan för kriskommunikation

Plan för kriskommunikation Plan för kriskommunikation Maj 2017 Plan för kriskommunikation Syfte Linnéuniversitets plan för kriskommunikation är kopplad till de planer som styr arbetet vid en kris respektive kommunikationsarbetet

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Reglemente för Krisledningsnämnden ÖFS 2015:9 Antagen av Kommunfullmäktige:2015-06-15, KF 4:17 Dnr: KS 2015/0173-003 Ersätter författningssamling ÖFS 2014:14 Reglemente för

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-17 Innehåll INLEDNING... 3 KRISHANTERINGENS GRUNDPRINCIPER... 3 REVIDERING...

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07 Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation tillika kriskommunikationsplan

Riktlinje för kriskommunikation tillika kriskommunikationsplan KS 2018/467 2018-11-15 Riktlinje för kriskommunikation tillika kriskommunikationsplan Bakgrund Kommunikation är centralt för att hantera och minimera skadeverkan av en större samhällsstörning/ kris. En

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Informationsplan vid krisinformation

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Informationsplan vid krisinformation >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Informationsplan vid krisinformation Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-04-20, 55 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer