Till: Dalskog den 30 juli 2009

Transkript

1 Till: Dalskog den 30 juli 2009 Dalslandskommunernas kommunalförbund Dalsland center Håverud Synpunkter på Vindbruk Dalsland rörande markområdet Kroppefjäll. Vi markägare som kommer med dessa synpunkter på Vindbruk Dalsland äger totalt cirka 4000 hektar mark på Kroppefjäll i Vänersborgs, Melleruds och Färgelanda kommuner. Vindbruk Dalsland pekar ut ett antal rekommendationsområden med mycket goda eller goda förutsättningar för vindkraftsparker. Därutöver läggs förslag på stora områden som ska vara restriktionsområden där vi uppfattar det som att vindkraftsetablering i realiteten inte kommer att vara möjlig om den föreslagna planen antas. Våra marker ligger just inom ett föreslaget restriktionsområde på Kroppefjäll. Detta vänder vi oss emot och ger våra synpunkter på i det följande. Kroppefjäll ska inte dömas ut i sin helhet som olämpligt område för vindkraft. Varje detaljområde bör bedömas separat då det finns stora skillnader i topografin. Vissa områden är väl lämpade för vindkraft, andra för friluftsliv. Inledningsvis argumenterar vi för varför vindkraft skulle vara lämpligt på Kroppefjäll. Därefter bemöter vi de argument som framförs i Vindbruk Dalsland för att Kroppefjäll ska vara ett restriktionsområde. Argument för vindkraft på Kroppefjäll Vi anser att stora delar av Kroppefjäll har mycket som talar för vindkraft. Detta kan sammanfattas i fyra punkter som vi utvecklar ytterligare nedan. Det blåser bra. Det är glest befolkat. Den alternativa användningen av marken har lågt ekonomiskt värde. Markarronderingen är relativt bra. Vindkarteringen Den vindkartering som Dalslandskommunernas vindbruksplan redovisar är väldigt grov. Om istället en finare upplösning används syns att vindförutsättningarna på Kroppefjäll förmodligen är de bästa i hela Dalsland. Se bilagan vindkarta från energimyndigheten. Etablering av vindkraft är mycket kapitalkrävande och därför har vindförhållandena på marginalen stor betydelse. En skillnad på några tiondels meters medelvind kan vara skillnaden mellan en kommersiellt gångbar etablering eller inte. Därför anser vi att större vikt i vindbruksplanen bör läggas vid detaljerna i vindförhållanden.

2 Befolkningstätheten Det bor lite människor på Kroppefjäll. De områden där vindkraft kan vara aktuellt är förstås uppe på höjdplatåerna och där bor det inga fastboende och få fritidsboende. Detta torde rimligen vara något som är positivt för vindkraftsetablering. Alternativ markanvändning Markerna där vindkraft skulle vara aktuellt på Kroppefjäll är skogsmark med låg produktionsförmåga. Det utgör en markant skillnad mot den bördiga jordbruksmark som hittills främst har använts för vindkraftsetablering. Markarronderingen En icke försumbar faktor för att i praktiken kunna bygga ut vindkraft är att inte alltför många markägare med motstridiga intressen är berörda. Inom de vindkraftsattraktiva delarna på Kroppefjäll är fastigheterna relativt stora och risken för konflikter därmed mindre.

3 Varför ska Kroppefjäll vara ett restriktionsområde? Från Vindbruk Dalsland

4 Vindbruk Dalslands argument för att Kroppefjäll ska vara ett restriktionsområde är de nedan kursiverade punkterna. Vi ger våra synpunkter efter varje punkt. Riksintresse för naturvård. Våra synpunkter: Anledningarna till riksintresset för naturvård är av skilda orsaker. Vad vi kunnat läsa oss till är det 1) flodpärlmusslan i Teåkersälven och Stommebäcken, 2) myrmarkerna öster om Högsäter och 3) Dalformationens tektonik (ungefär uppbyggnad) vid Stora Halängen, som utgör de verkliga kärnvärdena och anledningen till att Riksintresset för Naturvård Kroppefjäll med Teåkersälven, och Stora Halängen bildades. Vår synpunkt är att områdets utbredning har blivit långt mycket större än vad som är nödvändigt för att skydda dessa kärnvärden. Vissa Natura 2000-områden och naturreservat Våra synpunkter: Syftet med de reservat och Natura 2000-områden som finns påverkas inte av en vindkraftsetablering på Kroppefjäll Vackert naturområde som lämpar sig mycket väl för diverse naturaktiviteter. Det finns ett system av stigar och vandringsleder i området. Området är därför intressant att utveckla som en del i Dalslands turistnäring. Våra synpunkter: Att det är vackert på Kroppefjäll tar vi som en komplimang och ett erkännande för våra och tidigare ägares vedermödor att sköta om markerna. Vår ambition är att det fortsatt ska vara vackert även i framtiden. När det gäller potentialen för turism känner vi oss som markägare allt annat än delaktiga i tankegångarna. Dessa tankegångar, anser vi, har sin bakgrund i diverse utredningar om Kroppefjäll på 1970-talet där långtgående planer presenterades. Gemensamt för planerna från 70-talet är att det inte blivit särskilt mycket av dem och att ingen av oss markägare har varit inblandade eller ens tillfrågade. En stor skillnad mot talet är också att då var staten via Domänverket en betydande markägare på Kroppefjäll. Så är inte längre fallet. Vi har svårt att se att turismen skulle ha särskilt stor framtidspotential på Kroppefjäll, åtminstone ekonomiskt. I dagsläget vågar vi påstå att turistverksamheten inom Kroppefjäll inte skapar ett enda årsarbetstillfälle. Vi anser det orealistiskt att försörja sig på att turister ska komma hit för att vandra, paddla och tälta. Det känns också främmande att Vindbruk Dalsland pekar ut de centrala delarna av Kroppefjäll att ha stor potential för Dalslands turistnäring när andra, mer självklara områden helt bortsetts ifrån i planen. Framförallt tänker vi på kulturhistoriskt intressanta miljöer som Gamla bruket i Bäckefors och området kring sanatoriet Kroppefjällshemmet i Dals Rostock.

5 Kroppefjälls siluett sett från Dalboslätten har ett stort visuellt värde. Området upplevs överlag opåverkat med liten mänsklig närvaro vilket innebär att det har låg visuell tålighet mot nya inslag. Våra synpunkter: Dalboslätten håller på att bli hårt exploaterat av vindkraft och den visuella påverkan där är betydande. Ur det perspektivet torde vindkraftverk uppe på Kroppefjäll på många kilometers avstånd vara av marginell betydelse om de byggs. Att Kroppefjäll upplevs opåverkat beror naturligtvis på att där är glest med bebyggelse. För den invigde syns dock spår av mänsklig påverkan över nästan all mark. Skogsbruket har historiskt haft stor betydelse och så är det alltjämt. Endast en bråkdel av marken brukas inte enligt det moderna skogsbrukets principer.

6 Avslutningsvis Vindbruk Dalsland har pekat ut området Järbo inom Färgelanda kommun som ett område med goda förutsättningar för en vindkraftspark. Våra marker ligger i nära anslutning till detta utpekade område. De röda ellipserna markerar grovt inom vilka områden vi äger mark och har intresse av att etablera vindkraft. Åtminstone vill vi ha seriösa möjligheter att utreda förutsättningarna för att bygga vindkraft på kommersiella grunder. Därför vill vi först och främst att begränsningen restriktionsområde lyfts bort från våra marker på Kroppefjäll. Därutöver vill vi att det utpekade området Järbo utvidgas till att omfatta även markerade områden.

7 Inom de rödmarkerade ellipserna äger vi mark som kan vara aktuell för vindkraftsetablering.

8 Vi ser fram emot fortsatt kontakt med Er för att föra en dialog i ärendet. För nedanstående markägare Tomas Karlsson Kontaktperson: Tomas Karlsson Babordsgatan 13; 5 tr Karlstad tel: Stefan Jonasson Vi äger följande fastigheter: Tomas Karlsson Vänersborg Granen 1:6 Mellerud Gullesbyn 1:15 Sten och Anna-Stina Kjellin Mellerud Gullesbyn 1:16 Färgelanda Hult 1:33 Jutta Waller Mellerud Famshed 1:8 Mellerud Famshed 1:3 Mellerud Famshed 1:5 Mellerud Famshed 1:7 Mellerud Famshed 1:10 Mellerud Öjerud 1:4 Mellerud Högsbyn 3:37 Mellerud Kläppesnäs 1:2 Mellerud Kläppesnäs 1:6 Mellerud Teåker 1:29

9

10 Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Edsbygdens Naturskyddsförening Färgelanda Naturskyddsförening Nordals Naturskyddsförening Skogsdals Naturskyddsförening Vänersborgs Naturskyddsförening Åmålsbygdens Naturskyddsförening Dalslands Ornitologiska Förening 1

11 Kontaktpersoner: Dals-Ed: Hans-Göran Sandqvist Bengtsfors: Ingvar Arvidsson Färgelanda: Barbara Sandell Mellerud: Christer Johansson Vänersborg: Tomas Ögren Åmål: Roger Gran Ornitologerna: Björn Höök

12 Naturorganisationerna i Dalsland är positiva till en vindkraftutbyggnad i landskapet. Utbyggnaden måste dock ske efter omsorgsfull planering och med full politisk enighet om att endast de områden som redovisas i en slutlig, fastställd vindbruksplanen är aktuella för vindkraftparker. Dessa områden ska ha bra vindförhållanden och exploatering ska kunna ske utan att stora naturvärden skadas. Riktlinjer vad gäller buller och skuggning för boende ska följas. I denna vindkraftplan, framtagen gemensamt av Naturskyddsföreningens kretsar i Dalsland, föreslår vi att vindkraftparker tillåts i fyra områden. Exploatering av dessa områden för vindkraft skulle innebära att Dalsland, i förhållande till landskapets yta, med bred marginal tar sitt ansvar för att de nationella målen för vindkraftutbyggnad kan nås. Vår plan visar alltså, att det finns mycket goda möjligheter att bygga den vindkraft som behövs utan att offra stora naturvärden. Att lokalisera vindkraft till känsliga naturområden är alltså inte nödvändigt. Det skapar onödiga konfliker, som fördröjer omställningen av vårt energisystem och komprometterar vindkraften som miljövänlig energikälla. Dalsland i juni 2010 Edsbygdens Naturskyddsförening Färgelanda Naturskyddsförening Skogsdals Naturskyddsförening, Bengtsfors Nordals Naturskyddsförening, Mellerud Vänersborgs Natutskyddsförening Åmålsbygdens Naturskyddsförening Dalslands Ornitologiska Förening 3

13 4

14 Mål för vindkraftutbyggnaden Omställningen av Sveriges energisystem till förnybara energikällor är angelägen. Rätt utnyttjad är vindkraften en energikälla med jämförelsevis liten miljöpåverkan. Den bör därför få en betydande roll i vår framtida energiförsörjning. Riksdagen har satt upp som planeringsmål att det år 2030 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion om 30 TWh i Sverige. Energimyndigheten har satt upp samma mål redan för 2020, och säger dessutom att 20 TWh ska vara landbaserad vindkraft och 10 TWh havsbaserad. 1 Dessa mål är rimliga utgångspunkter för den planering av vindkraftlokalisering som nu pågår i dalslandskommunerna. Förutsättningar för vindkraft i Dalsland Det finns inga naturgivna förutsättningar som kan motivera en koncentration av vindkraftutbyggnad till Dalsland. Förutsättningarna är inte bättre än på andra håll i landet. Områden av riksintresse för vindkraft (röda) 2008, enligt Energimyndigheten. 1) Energimyndighetens hemsida: Framjande-av-vindkraft/Mal-och-forutattningar. 5

15 Det finns bara fyra små områden av riksintresse för vindkraft i Dalsland (se karta föregående sida). Det är ändå rimligt att Dalslandskommunerna ska ta sin del av ansvaret för landets energiförsörjning och tillåta vindkraftutbyggnad i minst samma utsträckning som andra delar av landet måste göra för att 30 TWh-målet ska kunna nås. Lokalisering av vindkraft i Dalsland Vindkraftverk påverkar miljön på flera sätt. Vägar och kraftledningar till verken innebär fysiska ingrepp i miljön som kan skada naturvärden och som alltid innebär fragmentering. Det är väl belagt att fåglar dödas av rotorbladen, vilket särskilt måste beaktas i områden med flyttfågelsträck. Verk av den storlek som byggs i dag är runt 200 meter höga, vilket innebär att landskapsbilden påverkas över mycket stora områden. Detta är särskilt känsligt i en region där turismen är av stor och växande betydelse, och där basen för turistnäringen är bilden av vildmark och vacker, orörd natur. Vindkraftparker och enskilda vindkraftverk ska lokaliseras så att negativa miljöeffekter och konflikter med andra intressen begränsas så långt möjligt. Obrutna naturområden och områden med höga naturvärden ska inte exploateras. Störningar på landskapsbilden som kan skada möjligheterna att utveckla Dalslands turistnäring måste undvikas. Vindkraftparker ska i första hand lokaliseras till områden som redan är präglade ellert störda av exploatering, till exempel i närheten av större vägar. Med utgångspunkt från dessa principer har vi identifierat fyra områden som lämpliga för etablering av vindkraft i Dalsland (se tabell). Område D3, F3 och F6 i Dals-Ed och Färgelanda kommuner finns med i det förslag till vindbruksplan för Dalsland som ställdes ut 26 april Uppgifterna om hur många vindkraftverk som ryms i dessa områden är hämtade från planen. Område Å3 och Å4 i Åmåls kommun fanns med i samrådsversionen av dalslandskommunernas vindbruksplan, men har tagits bort i utställningsversionen. Skälet var att de varför sig var mindre än två kvadratkilometer och därför inte lämpliga för vindkraftparker. Enligt vår mening ligger de båda områdena så nära varann att de sammantaget kan betraktas som ett område, som därmed får tillräcklig storlek. Området möter i övrigt de kriterier som vi satt upp. Med den avgränsing området har i samrådsupplagan av planen skulle det rymma minst 18 vindkraftverk. Beräkningen bygger på en schablon från Energimyndigheten, enligt vilken det ryms 3-4 stora vindkraftverk per km 2. 2 Ytterligare ett område i Vänersborgs kommun, Skomakaremossen, som delvis ligger i Dalsland, är enligt vår mening godtagbart utifrån de kriterier vi redovisat här. Det har dock inte tagits med i de följande beräkningarna. Utanför dessa anvisade områden bör ingen etablering av vindkraftparker eller enskilda större vindkraftverk tillåtas, med undantag för mindre gårdsverk med tornhöjd på upp till 30 meter i anslutning till bebyggelse. Vindkraft på Dalboslätten Melleruds kommun är redan i dag en av de kommuner i landet som har mest vindkraft, vilket beror på en i praktiken oreglerad utbyggnad på Dalboslätten. Mellerudsdelen av Dalboslätten rymmer för närvarande 23 verk, och tillstånd har getts för ytterligare 11. Det är inte rimligt att denna förtätning fortsätter utan en samlad bedömning av konsekvenserna för befolkning, landskap och naturmiljö. En särskild vindbruksplan för Dal- 2) Länsstyrelsens hemsida: 6

16 Område Kommun Beteckning Antal verk Åmåls miljöstation Åmål Å3+Å4 18 Töftedal Dals-Ed D2 29 Runserud/Vattneböle Färgelanda F3 7 Ellenö Färgelanda F6 9 boslätten bör tas fram, där redan byggda och beviljade vindkraftverk redovisas samlat. Riktlinjer för avstånd till bostäder, vägar och järnvägar måste fastställas. Störningar i form av buller och skuggning måste bedömas med utgångspunkt från den samlade effekten av alla vindkraftverk inom ett område. Den nuvarande prövningen av varje enskilt verk för sig innebär att de ackumulerade effekterna inte beaktas. I avvaktan på en samlad planering för Dalboslätten bör ingen ytterligare utbyggnad av vindkraft tillåtas. Dalboslätten bör framgent betraktas som en vindkraftpark och tillstånd enligt miljöbalken bör krävas för ytterligare etableringar. Tabell. Områden med goda förutsättningar för vindkraft i Dalsland. Beteckningarna på områdena och uppgifter om antal vindkraftverk är hämtade ur kommunernas vindbruksplaner. Hur mycket vindkraft rymmer Dalsland? Enligt Energimyndigheten behövs vindkraftverk (beroende på effekt) för att nå 30 TWh-målet, 3 vilket alltså innebär att man räknar med verk som producerar MWh per år. I de vindkraftparker som planeras och byggs i dag är verk med en effekt på omkring 2 MW standard. Sådana verk beräknas producera MWh per år. 4 Det behövs vindkraftverk av den storleken i Sverige för att nå målet 30 TWh. Om man utgår från Energimyndighetens fördelning mellan land- och havsbaserad vindkraft skulle omkring av dem ligga på land. Enligt en schablon från Energimyndigheten ryms 3-4 stora vindkraftverk per kvadratkilometer. 5 Det innebär att det totala markbehovet för vindkraftverk är km 2. Dalsland omfattar knappt en procent av Sveriges totala landyta. 6 Det betyder att Dalsland proportionellt skulle ge utrymme för 28 stora vindraftverk. Det kan dock finnas skäl att hävda att en större del av vindkraften än vad som är proportionellt i förhållande till ytan bör lokaliseras till södra Sverige. Dels sker större delen av elförbrukningen här, dels är stora områden i Norrlands inland otillgängliga och ligger långt från det befintliga kraftnätet. De fyra områden som anvisas i denna plan rymmer enligt kommunernas vindbruksplaner sammanlagt 63 vindkraftverk. Till detta bör läggas den redan befintliga vindkraften. De 23 verk som finns på Dalboslätten är i många fall mindre än de som byggs i dag. De har en sammanlagd effekt om 24,6 MW 7, vilket motsvarar omkring 12 verk i 2 MW-klassen. Tillstånd har getts för ytterligare 11 vindkraftverk på Dalboslätten. 3) Energimyndighetens hemsida. 4) Stena Renewable: Samrådsunderlag för vindkraft vid Granan, Vänersborgs och Melleruds kommuner, Västra Götalands län ) Länsstyrelsens hemsida: samhallsplanering 6) Arealuppgifter från Bra Böckers lexikon. 7) Statistik från Energimyndigheten. Avser

17 Vid exploatering av de områden som anvisas i denna plan skulle alltså Dalsland rymma runt 85 (63+23) vindkraftverk i storleksordningen 2 MW. Elproduktionen skulle bli 0,5 TWh per år, vilket motsvarar 2,5 procent av det totala nationella planeringsmålet för landbaserad vindkraft år Om andra delar av landet upplät proportionell sett lika stor del av sin landyta för vindkraftparker skulle den totala elproduktionen från landbaserad vindkraft bli omkring 50 TWh per år, alltså mer än dubbla planeringsmålet och motsvarande närmare en tredjedel av Sveriges totala elproduktion. 8 8) Energiläget i siffror Energimyndigheten. 8

18 Å3-Å4 D2 F3 F6 H Områden med goda förutsättningar för etablering av vindkraft 9

19 10

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52 Till Vindbruk Dalsland Från Karin Nilsson Sten Mellerud Är en kommuninvånare, boende i Bolstad socken på Dalboslätten, som har synpunkter på etableringen av vindkraftverk inom mitt område och i landskapsbilden. Jag anser att vindkraft är ett bra sätt att utvinna energi ur miljösynpunkt. Men miljö är så mycket mera än utvinna energi. Ska vi ta ett miljö ansvar så ska Vindbruk Dalsland tänka i vidare perspektiv. Miljö är platsen jag bor och vistas i. Miljö är landskapet som finns runt mig. Miljö är relationer mellan människor och grannar. Miljö är att ha en natur där djuren också får en naturlig plats. Jag anser att Melleruds kommuns beslut om att bygga sjöbodar i Sunnanå är helt korrekt. Detta tillgodoser alla önskemål om att alla ska få tillgång ett kustnära fritidsliv. Den som vill ha en stuga kan få detta men den som vill röra sig i naturen har mycket orörd strand inom kommunen att vistas i. Detta tänkesätt ska Vindkraft Dalsland ha i etablering av vindkraftverk. Placera vindkraften i områden där människor och andra levande varelser inte störs. Regeringens krav på utbyggnad av vindkraft ska ske med ansvar i Melleruds kommun och på Dalboslätten. De personer som har ekonomiska förutsättningar och vill satsa på vindkraftverk kan köpa in sig i andelar i vindkraftsparker som etableras under ansvarsfulla former och därmed ta ett miljöansvar och få del av vinsten. Jag är bosatt på Dalboslätten för att ha tillgång till naturen, tystnaden och lugnet som råder. Mitt arbete inom vård och omsorg innehåller dagligen fysiskt och psykiskt pressade arbetsuppgifter i en stressad miljö. Det är en av flera orsak till varför mitt hem och naturen är viktig som rekreation för mig. Under de senaste 10 åren har etableringen av vindkraftverk kulminerat kraftig. De första verken var relativt små och placerades med viss respekt för omgivningen. Nu ökar storleken och antalet vindkraftverk starkt vilket innebär stor påverkan av min inne-utemiljö. Har tagit del av kommunens karta där vindkraftverken är utsatta med prickar. Denna karta ger en bild av en ganska gles etablering av vidkraftverk. Men vistas man ute i den verkliga miljön tar varje verk en enorm plats, inte på marken men i luftrummet och omgivningen. En vindkraftetablering påverkar p.g.a. sin storlek, rörelse, ljud och ljus ett mycket stort område jämfört med den faktiska utbredningen på marken. Jag anser att varje prick på kartan ska omges med ett skuggområde i en diameter på 2000 m. Detta område visar mer den reella plats som ett verk tar i luftrummet och i landskapsbilden. På grund av att landskapet på Dalboslätten, är öppet och platt påverkas landskapsbilden på mycket långa avstånd. Dessa cirklar skulle även visa hur en placering av ett vindkraftverk stoppar/begränsar nybyggnation, på egen men även på andras mark. Sida 1 av 3

53 Till Vindbruk Dalsland Från Karin Nilsson Sten Mellerud Ser man vidare på hur verken placeras kan man urskilja att den som hyr ut eller etablerar verk på sin mark inte har vindkraftverket i sin egen närhet eller i syd- sydväst och västligt läge. Detta anser jag att Vindbruk Dalsland ska uppmärksamma. Markägaren får betalt för platsen där verket står och ska ta ett större ansvar för placeringen och därmed eliminera omkringboendes obehag. Idag exploateras vindkraftverken utifrån enskilda individers ekonomiska intressen som medför obehag för nära bosatt kommuninvånare i form av buller, skuggningar, intrång i landskapet och även för möjligheten till nya bosättningar. När vindkraftsbolaget gör skuggoch buller mätningar utgår de från en yta på 5x5 m. Detta är schablon värden, en trädgård på landsbygden är betydligt större, flera 1000-kvm och utöver det även en gårdsplan. Dalboslätten är ett mycket platt och öppet landskap med kraftiga vindar vilket medför att ljudet transporteras längre än schablonvärdena. Detta innebär att uträknade ljud- och skuggvärden inte är relevanta i detta område. Enl Vindkraft Dalsland är rekommendationen att vindkraftverken bör inte konkurrera eller dominera i landskapets karaktärselement. Idag har jag från min trädgård 4 stycken verk i nordöst, 1 i sydöst som roterar med sina vingspetsar över skogen, i västlig riktning ligger 4 verk. Alla verk ligger på ett avstånd som inte stör med buller eller skuggor. Men de utgör ett stort intrång i min miljö och landskapsbild. Till detta kan nämnas att ytterligare fem verk sökt bygglov, 2 på Åmåt och 3 på Kuserud, Ytterligare 2 verk planeras på Tängelsbol dessa på ett avstånd på ca 700 m från min fastighet. Ges bygglov till ansökta och planerade verk innebär det att jag får 10 vindkraftverk i sydväst till västligt läge och 4 i nordöstligt läge. Jag anser att vindkraftverken kraftigt dominerar i min landskapsbild. Enl miljbalken ska försiktighet vidtas så snart det finns skäl till olägenhet för människor och miljö. Efter att de två senaste verken på Tengelsbol byggdes har det ekologiska systemet rubbats. Bevis på detta är att antalet svanar och tranor har minskat radikalt. Nu planeras, som ovan nämnts, ytterligare1-2 verk, på Tängelsbol, i syd-västlig riktning. Ett av de tänkta verken kommer att ligga ca 250 m från ett lågt och fuktigt markområde som är anhalt för mat och vila för fåglar på deras flytt. Sammanlagt blir det 4 verk på Tängelsbol i en rak linje med 500 meter mellan varje verk. Vindkraftverken kommer att skära rakt igenom flyttfåglarnas luftkorridor. I min trädgård som är ca 45 x 45 m och gård kan jag inte stå vänd åt något håll utan att se och bli berörd av vindkraftverk, detta påverkar mig negativt. De nu två närmast planerade verken, Tängelsbol, ger en kränkande känsla och skapar oro hos mig. Sida 2 av 3

54 Till Vindbruk Dalsland Från Karin Nilsson Sten Mellerud Har varit på informationsmöte ang etableringen av de 2 planerade verken på Tängelsbol. Det är slående hur återhållsam vidkraftsbolaget är med information. De kan inte ange exakt var verken ska stå trots att de kan ange hur lite jag ska påverkas av buller och skuggor. De är partiska, tar parti och informerar i markägare och eget syfte. Det ställdes frågor och framfördes åsikter i form av placering, antal och värden på buller och skuggor. Svaren var relaterade till riktvärdena och inte till verkligheten Jag uppfattade att ingen dokumentation gjordes eller att någon tog ansvar för ett uppföljningsmöte. Har även tagit del av andra kommuninvånares erfarenheter av hur det har skapat motsättningar mellan människor. Fast boende invånare i kommunen som har fått vindkraftverk etablerade i sitt närområde har efter byggandet konstaterat att verket placerats avsevärt närmare bostaden än vad som sagts. Kommuninvånare som fått verk placerade nära sin bostad och där skuggorna skapar problem och obehag får ingen hjälp eller ekonomisk ersättning. Det ska vara tekniskt möjligt och har lovats att styra verken så de står stilla under den störande perioden men det har inte gjorts, trots flera påpekande om önskad åtgärd. Personer som uttryckt sin åsikt angående placering av nya verk har blivit utfrysta och/eller blivit illa behandlade. Detta kan inte vara en kommuns åsikt. Det är väll meningen att alla kommuninvånare ska ha samma värde och rättigheter. Ska Vindkraft Dalsland stå för bra miljöpolitik ska dessa konsekvenser också räknas in. När jag tänker igenom hur respektlöst människor blivit behandlade av vindkraftsbolag, kommun och markägare som hyr ut plats. Blir jag djupt rörd och oroad för min egen framtid och möjlighet att även i fortsättningen trivas i mitt hem och ute med min landskapsbild. Jag vill med denna information uttrycka en stark vädjan om eftertänksamhet inom Vindkraft Dalsland. Vid varje bygglov ta hänsyn till alla kommuninvånares skyldigheter och rättighet. Titta på kartor besök platsen, titta på hela landskapsbilden, gör egna beräkningar av skuggoch bullerkurvor, hur fastighetsägare berörs. Hur relevanta är de uträknade värdena utifrån landskapsbilden? Tänk på hela miljö perspektivet, landskapet och gransämjan! Även önskan från invånarna samt ev. nyinflyttade att bo och leva i Melleruds kommun. Jag vill att Vindkraft Dalsland ser över den faktiska landskapsbilden. Jag anser att Dalboslätten och dess invånare har med upprättade och beviljade vindkraftverk tagit sitt fulla ansvar när det gäller etablering av förnyelse bar energi. Med Vänliga Hälsningar Karin Nilsson Sida 3 av 3

55

56

57

58 Bilaga: Vindkarta från energimyndigeten Utklipp från vindkarta på Energimyndighetens hemsida. Kartan visar att Kroppefjäll i området kring kommungränsen Färgelanda-Mellerud förmodligen har de bästa vindförutsättningarna i hela Dalsland.