DNR Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DNR Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt"

Transkript

1 DNR Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt Hösten 2015

2 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt 1 Enkätresultat hösten 2015 Riksbankens riskenkät Sedan våren 2008 skickar Riksbanken ut en riskenkät två gånger per år till aktörer på de svenska ränte- och valutamarknaderna. Syftet med enkäten är att få en samlad bild av aktörernas syn på riskerna och funktionssättet på de svenska finansiella marknaderna. Enkäten gäller uteslutande det svenska finansiella systemet. I denna rapport redovisas resultaten från Riksbankens riskenkät som besvarades mellan den 5 och den 14 oktober Den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet anses vara genomsnittlig Merparten av aktörerna upplever att den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet ligger på en genomsnittlig eller hög nivå. Var tredje aktör anser dessutom att risknivån har ökat något under de senaste sex månaderna och många hänvisar till att fortsatt låga räntor leder till en jakt på avkastning bland investerarna. Detta avspeglas i höga värderingar inom olika tillgångsslag. Försämrat funktionssätt till följd av lägre marknadslikviditet Det råder delade meningar bland aktörerna i synen på marknadernas funktionssätt. Var tredje aktör anser att marknaderna fungerar bra, en tredjedel anser att de fungerar dåligt, och resterande anser att marknaderna varken fungerar bra eller dåligt. Dock upplever varannan aktör att marknaderna fungerar sämre idag än för sex månader sedan och många anser att det beror på att marknadslikviditeten är lägre än tidigare. Aktörerna är främst oroade över risker kopplade till det låga ränteläget Merparten av aktörerna anser att de risker som är kopplade till det låga ränteläget är påtagliga och nämner bland annat oro över att prisbubblor kan byggas upp inom olika tillgångsslag. Aktörerna anser att den negativa reporäntan och Riksbankens köp av statsobligationer skapar risker i det svenska finansiella systemet. Även hushållens skuldsättning lyfts fram som ett orosmoln av aktörerna. Aktörerna menar att om hushållens skuldsättning fortsätter att växa i nuvarande takt kan det leda till problem när räntorna väl börjar normaliseras. 1 Resultaten baseras på aktörernas svar och reflekterar inte nödvändigtvis Riksbankens syn på risker i det svenska finansiella systemet. Utrednings- och undersökningsföretaget Markör Marknad och Kommunikation AB genomförde enkätutskicket på Riksbankens uppdrag. Riskenkäten kompletterar de årliga samtal som Riksbanken för med sina penning- och valutapolitiska motparter kring utvecklingen på de finansiella marknaderna samt de löpande kontakter som Riksbanken har med marknadens aktörer. Höstens enkät skickades ut till 74 aktörer på den svenska ränte- och valutamarknaden. 28 procent av de tillfrågade är Riksbankens penning- och valutapolitiska motparter (marknadsgaranter), medan resterande 72 procent är andra aktörer på dessa marknader, såväl placerare som låntagare. Svarsfrekvensen uppgick till 89 procent. 2 Riksbanken hade vid denna tidpunkt sänkt reporäntan till -0,35 procent och annonserat köp av statsobligationer för 135 miljarder kronor. Riksbankens beslut den 28 oktober att köpa statsobligationer för ytterligare 65 miljarder kronor var inte känt för aktörerna när de svarade på enkäten. 2 [16]

3 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 ALLT SÄMRE FUNGERANDE FINANSIELLA MARKNADER Bland de aktörer som har svarat på Riksbanken riskenkät för hösten 2015 råder det delade meningar om hur de finansiella marknaderna fungerar. Drygt var tredje aktör som svarade på höstens riskenkät anser att de svenska finansiella marknaderna varken fungerar bra eller dåligt, en tredjedel anser att de fungerar bra och en tredjedel anser att de fungerar dåligt. Andelen aktörer som anser att de finansiella marknaderna fungerar dåligt är fler än vid föregående enkät (se diagram 1). Dessutom anser även varannan aktör att de finansiella marknaderna fungerar något sämre än för ett halvår sedan (se diagram 2). I linje med resultaten från vårens riskenkät så är det framför allt aktörer som är aktiva på räntemarknaden som upplever en försämring. Den viktigaste anledningen till att marknaderna fungerar sämre är, enligt dem, att marknadslikviditeten 3 är lägre än tidigare. Enligt aktörerna har försämringen i marknadslikviditet flera förklaringar. Dels har marknadsgaranterna blivit färre och mindre villiga att ta risk än tidigare. Dels har olika finansiella regleringar gjort handel med värdepapper dyrare för både marknadsgaranter och andra aktörer. Detta är åsikter som återfinns även i tidigare enkäter. Många aktörer nämner även Riksbankens köp av statsobligationer som en anledning till att marknadslikviditeten på den svenska räntemarknaden har försämrats. Diagram 1. Hur bedömer du att de svenska finansiella marknaderna fungerar idag? Diagram 2. Hur bedömer du att de svenska finansiella marknaderna fungerar jämfört med för sex månader sedan? Dåligt Bra Nettotal Mycket dåligt Mycket bra - Något sämre Något bättre Nettotal Betydligt sämre Betydligt bättre Anm. Kategorin Varken bra eller dåligt visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Anm. Kategorin Varken bättre eller sämre visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Aktörerna är även skeptiska till marknadernas sätt att fungera framöver då varannan aktör tror att funktionen kommer att vara sämre om ett halvår (se diagram 3). Trenden med en tro på fortsatt sämre funktion på de svenska finansiella marknaderna håller därmed i sig. Det är främst aktörer som är aktiva på den svenska räntemarknaden som är skeptiska och två av tre av dessa aktörer tror att funktionen kommer att försämras på kort sikt. På valutamarknaden är det däremot endast en av tio som tror att funktionen kommer att försämras framöver. Nio av tio aktörer på valutamarknaden tror i stället inte på någon förändring under de kommande sex månaderna. 3 Med marknadslikviditet avses möjligheten att kunna omsätta ett finansiellt instrument omedelbart eller utan att marknadspriset rör sig väsentligt. 3 [16]

4 Diagram 3. Vad tror du om de svenska finansiella marknadernas sätt att fungera på kort sikt (6 månader)? Något sämre Betydligt sämre Något bättre Betydligt bättre Nettotal Anm. Kategorin Varken bättre eller sämre visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. RISKER SOM KAN PÅVERKA DET SVENSKA FINANSIELLA SYSTEMET Aktörerna har värderat ett antal, på förhand definierade, risker som skulle kunna få negativa konsekvenser för det svenska finansiella systemet om de realiserades under de kommande sex till tolv månaderna (se figur 4). I linje med föregående riskenkät är aktörerna fortsatt oroade över de risker som är kopplade till den svenska expansiva penningpolitiken. Exempelvis menar många aktörer att det låga ränteläget ökar risken för att tillgångsbubblor ska byggas upp inom olika marknader och flera aktörer uttrycker en oro för vad som kan hända när penningpolitiken normaliseras. Se sida 9 för en mer utförlig diskussion kring aktörernas syn på risker kopplade till expansiv penningpolitik. Aktörerna är även bekrymrade över risker kopplade till den ökande skuldsättningen bland svenska hushåll. Dessa risker bedöms dessutom, med relativt hög sannolikhet, kunna realiseras med negativa konsekvenser för det svenska finansiella systemet som följd. Sedan förra enkäten har aktörernas bedömningar av både sannolikheten för och konsekvensen av risker kopplade till hushållens höga skuldsättning dessutom ökat. Aktörerna är även oroade över risker kopplade till geopolitisk oro, utvecklingen i tillväxtländer och penningpolitik i både euroområdet och i USA. Vad gäller USA så nämner aktörerna främst en oro för att bli överraskade när den amerikanska centralbanken framöver kommer att höja styrräntan. 4 [16]

5 Figur 4. Aktörernas bedömning av risker relaterade till utvalda riskfaktorer som kan påverka det svenska finansiella systemet Anm. Aktörerna har bedömt risker kopplade till ett urval av på förhand definierade riskfaktorer. De har värderat sannolikheten för att respektive riskfaktor ska inträffa inom de kommande 6-12 månaderna och konsekvenserna för det svenska finansiella systemet om respektive riskfaktor skulle inträffa. Skalan är 1-8, där 1 är extremt låg/små och 8 är extremt hög/stora. Siffrorna i figuren finns även i tabell B1 i bilaga 1. Fördelning för de sex högst rankade svarsalternativen återfinns i bilaga 2. GENOMSNITTLIG RISKNIVÅ OCH ALLT LÄGRE MOTSTÅNDSKRAFT I DET SVENSKA FINANSIELLA SYSTEMET Utöver att bedöma enskilda risker har aktörerna även gett sin syn på den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet samt på dess motståndskraft, det vill säga förmåga att hantera oförväntad, betydande stress. Två av fem aktörer anser att den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet för närvarande är hög (se diagram 5). Majoriteten anser dock risknivån som genomsnittlig. Denna andel har ökat sedan vårens riskenkät då det är färre aktörer som anser risknivån som låg. Två av fyra aktörer upplever även att den sammantagna risknivån har ökat något under de senaste sex månaderna (se diagram 6), vilket är något färre aktörer än vid den föregående enkäten. Till skillnad från i vårens riskenkät, där framför allt placerare upplevde risknivån i det svenska finansiella systemet som hög, är det nu främst låntagare som upplever risknivån som hög. Det är ingen nämnvärd skillnad i den upplevda risknivån bland de aktörer som är aktiva på valuta- eller räntemarknaden. Hälften av de som är aktiva på räntemarknaden upplever att den sammantagna risknivån har ökat, medan endast var tionde på valutamarknaden upplever en ökning. Detta beror, enligt aktörerna, på att marknadslikviditet på räntemarknaden har försämrats på grund av att det nu är färre marknadsgaranter samtidigt som marknadsgaranterna har en minskad vilja att ta på sig risk, men även på grund av finansiella regleringar. Flera aktörer nämner också Riksbankens köp av statsobligationer som en anledning. 5 [16]

6 Diagram 5. Hur upplever du att den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet är idag? Diagram 6. Hur upplever du att den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet har utvecklats under de senaste sex månaderna? Mycket hög Hög Genomsnittlig Låg Mycket låg - Ökat något Ökat starkt Minskat något Minskat starkt Nettotal Anm. Kategorin Varken ökat eller minskat visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Aktörernas uppfattning om det svenska finansiella systemets nuvarande förmåga att hantera betydande stress är splittrad då ungefär lika många aktörer anser att förmågan är dålig, god respektive varken god eller dålig (se diagram 7). Inte heller är aktörerna enade i synen om hur det finansiella systemets förmåga att hantera betydande stress har utvecklats under det senaste halvåret. Cirka var tredje aktör anser att förmågan har ökat något, minskat något eller är oförändrad (se diagram 8). De aktörer som anser att det finansiella systemets motståndskraft är låg förklarar detta med att marknadens allt sämre förmåga att tillhandahålla marknadslikviditet kan innebära hög volatilitet i en stressad situation. Exempelvis tror flera aktörer att det kommer att bli svårare att omsätta värdepapper utan att marknadspriserna rör sig kraftigt. En av förklaringarna till denna försämrade förmåga är, enligt aktörer aktiva på räntemarknaden, att marknadsgaranterna är mindre villiga att ta risk än tidigare på grund av nya regelverk. 6 [16]

7 Diagram 7. Hur upplever du att det svenska finansiella systemets förmåga att hantera betydande stress är idag? Diagram 8. Hur upplever du att det svenska finansiella systemets förmåga att hantera betydande stress har utvecklats under de senaste sex månaderna? Dålig God Nettotal Mycket dålig Mycket god - Ökat något Ökat starkt Minskat något Minskat starkt Nettotal Anm. Kategorin Varken god eller dålig visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Anm. Kategorin Varken ökat eller minskat visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. AKTÖRERNAS VILJA ATT TA RISK HAR MINSKAT NÅGOT Varannan aktör anser att deras vilja att ta risk är oförändrad jämfört med för ett halvår sedan. Flera aktörer än tidigare anser dock att deras egna vilja att ta risk har minskat under det senaste halvåret (se diagram 9). De aktörer som har minskat sin vilja att ta risk förklarar det med att osäkerheten har ökat kring diverse centralbankers penningpolitik, att volatiliteten har stigit på de finansiella marknaderna samt att marknadslikviditeten har försämrats. Det är främst placerare aktiva på räntemarknaden som uppger att de har minskat sin vilja att ta risk. Två av tre aktörer tror att deras vilja att ta risk kommer att vara oförändrad under de kommande sex månaderna (se diagram 10). Nettotalet, som mäter skillnaden mellan de som tror att de kommer öka sitt risktagande och de som tror att de kommer minska det, är relativt oförändrat jämfört med de senaste enkäterna. Var femte aktör tror att deras vilja att ta risk kommer att minska framöver, detta eftersom de tror att volatiliteten på de finansiella marknaderna kommer att öka. Var tionde aktör tror att den egna riskviljan kommer att öka. Flera förklarar detta med en tro på att räntorna kommer att vara fortsatt låga framöver och att deras efterfrågan på högre avkastning, och därmed mer riskfyllda tillgångar, kommer att fortsätta öka. Även här finns det skillnader mellan aktörer aktiva på valutaoch räntemarknaderna. En av fem aktörer som är aktiva på valutamarknaden tror att deras riskvilja kommer öka under de kommande sex månaderna, vilket kan jämföras med en procent av aktörerna på räntemarknaderna. 7 [16]

8 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Diagram 9. Hur har din vilja att ta risk förändrats under de senaste sex månaderna? Diagram 10. Hur tror du att din vilja att ta risk kommer att vara under de kommande sex månaderna? Minskat något Ökat något Nettotal Minskat starkt Ökat starkt Kommer att öka mycket Kommer att öka något Kommer att minska mycket Kommer att minska något Nettotal Anm. Kategorin Varken ökat eller minskat visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Anm. Kategorin Kommer varken att öka eller minska visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. MARKNADSLIKVIDITET PÅ DE SVENSKA RÄNTE- OCH VALUTAMARKNADERNA Som tidigare nämnts upplever allt fler aktörer att de svenska finansiella marknaderna fungerar sämre än tidigare (se diagram 2) och många uppger att det beror på lägre marknadslikviditet. För att ge en uppfattning om hur olika delmarknader fungerat under det senaste halvåret innehåller riskenkäten därför ett antal frågor om marknadslikviditeten för specifika instrument. 4 Liksom vid föregående riskenkät anses marknadslikviditeten i de olika instrumenten på den svenska valutamarknaden generellt sett vara godkänd enligt aktörerna (se diagram B1-B14). Aktörernas syn på marknadslikviditeten på räntemarknaden är dock något mer negativ och de upplever dessutom att den har försämrats något för merparten av instrumenten. Exempelvis anser var tredje aktör att marknadslikviditeten för statsobligationer är under en godkänd nivå och dessutom anser varannan att marknadslikviditeten för lån med statspapper som säkerhet (så kallad repotransaktion) är dålig (se diagram 11 och 14). Varannan aktör anser även att marknadslikviditeten för säkerställda obligationer nu ligger under en godkänd nivå (se diagram 12). Aktörerna bedömer marknadslikviditeten för företagsobligationer som fortsatt låg och lägre än vid föregående riskenkät (se diagram 13). 5 4 Aktörerna har ombetts att bedöma hur marknadslikviditeten varit för det specifika instrumentet utifrån hur lätt det har varit att omsätta större volymer och hur stor skillnaden mellan köp- och säljpriser varit. Rangordningen sker på en skala mellan 1 och 5, där 1 motsvarar dålig och 5 utmärkt. 5 I bilaga 1 redovisas aktörernas bedömning av marknadslikviditeten i fler instrument på de svenska finansiella marknaderna. 8 [16]

9 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Diagram 11. Vilken är din syn på likviditeten gällande statsobligationer det senaste halvåret? Diagram 12. Vilken är din syn på likviditeten gällande säkerställda obligationer det senaste halvåret? Diagram 13. Vilken är din syn på likviditeten gällande företagsobligationer det senaste halvåret? Diagram 14. Vilken är din syn på likviditeten gällande repor med statspapper det senaste halvåret? ÖPPNA FRÅGOR RELATERADE TILL DE SVENSKA RÄNTE-OCH VALUTAMARKNADERNAS FUNKTIONSSÄTT Riksbanken har även ställt ett antal öppna frågor till aktörerna. 6 Frågorna rör ämnen som varit aktuella under den tidsperiod som riskenkäten gäller och som kan ha särskild betydelse för de svenska finansiella marknadernas sätt att fungera. Aktörer ser risker kopplade till en utdragen period av låga räntor Ungefär varannan aktör nämner oro över risker kopplade till Riksbankens expansiva penningpolitik med negativa räntor och köp av svenska statsobligationer. Aktörerna nämner att allt lägre, och i många fall negativa, marknadsräntor leder till att investerarna söker sig till mer riskfyllda placeringar. Jakten på avkastning riskerar, enligt aktörerna, att leda till fel prissättning av risk och till att prisbubblor byggs upp inom olika tillgångsslag. I riskenkäten tillfrågades aktörerna om de anser att några finansiella tillgångar är övervärderade. Flera aktörer nämner 6 I bilaga 3 finns de öppna frågor som Riksbanken ställt samlade. 9 [16]

10 företagsobligationer som exempel på tillgångar de anser vara övervärderade. Många aktörer nämner också bostäder och fastigheter som exempel, och uttrycker oro över uppbyggnaden av en allt högre skuldsättning bland svenska hushållen. Aktörerna nämner att den viktigaste anledningen till att priserna på diverse tillgångar har stigit är att det låga ränteläget har varat så pass länge och uttrycker oro över vad som kan ske när räntorna normaliseras igen. Aktörer anser att nya finansiella regelverk lett till minskad marknadslikviditet Många aktörer upplever att marknadsgaranternas vilja att ta risk har minskat. Aktörerna upplever att marknadsgaranterna på räntemarknaden inte vill hålla lika stora lager av tillgångar som tidigare, vilket de anser beror på både införda och kommande striktare kapitalkrav för banker. Ett antal aktörer nämner även att det kommande regelverket för försäkringsbolag inom EU, Solvens 2, redan har eller kommer påverka dem negativt. I linje med föregående riskenkät är flera aktörer fortsatt oroade över marknadsgaranternas förmåga att upprätthålla marknadslikviditet på vissa marknader vid ett stressat scenario. I en situation där exempelvis antalet säljare är fler än antalet köpare tror aktörerna att marknadsgaranternas förmåga skulle variera för olika obligationstyper. Att upprätthålla marknadslikviditet på marknaden för statsobligationer anses inte vara ett problem men däremot skulle det vara svårare på marknaden för säkerställda obligationer. Vad gäller marknaden för företagsobligationer så uppfattar merparten av aktörerna att marknadsgaranternas förmåga att upprätthålla marknadslikviditet är liten, exempelvis vid ett ökat säljtryck. Jämfört med föregående riskenkät upplever aktörerna att marknadslikviditeten för statsobligationer, säkerställda obligationer och företagsobligationer har försämrats (se diagram 11-13). Enbart indirekt påverkan från utvecklingen i Kina I enkäten ställdes en öppen fråga om aktörernas syn på huruvida utvecklingen i Kina kan sprida sig till det svenska finansiella systemet. Aktörerna är i denna fråga eniga och menar att utvecklingen i Kina inte utgör något nämnvärt, direkt hot mot det svenska finansiella systemet. I stället upplever aktörerna en oro för de indirekta effekter som försämrad tillväxt i Kina skulle kunna få. Exempelvis nämner aktörerna att en inbromsning av Kinas tillväxt kan leda till en nedgång i den globala tillväxten, vilket indirekt skulle kunna påverka Sverige. Aktörerna menar därför att påverkan från Kina på det svenska finansiella systemet skulle vara konjunkturell, snarare än finansiell. 10 [16]

11 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Bilaga 1 Svarsfördelning övriga frågor Aktörernas bedömning av likviditeten i instrument på den svenska räntemarknaden 7,8 Diagram B1. Vilken är din syn på likviditeten gällande statsskuldväxlar det senaste halvåret? Diagram B2. Vilken är din syn på likviditeten gällande statsobligationer det senaste halvåret? Diagram B3. Vilken är din syn på likviditeten gällande säkerställda obligationer det senaste halvåret? Diagram B4. Vilken är din syn på likviditeten gällande företagsobligationer det senaste halvåret? Vid tolkningen av aktörernas svar i diagrammen B1 till B14 är det viktigt att tänka på att marknaderna och instrumenten inte nödvändigtvis är jämförbara. Det beror på att de ofta har strukturella skillnader. Det är därför mer lämpligt att analysera förändringar över tiden för enskilda instrument än att jämföra olika instrument. 8 Denna del av enkäten har endast besvarats av de aktörer som är aktiva endast på räntemarknaden och av de aktörer som är aktiva på både ränte- och valutamarknaden. I diagrammen ingår endast de som varit aktiva i det specifika segmentet. 11 [16]

12 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Diagram B5. Vilken är din syn på likviditeten gällande ränteswappar (SEK/SEK) det senaste halvåret? 9 Diagram B6. Vilken är din syn på likviditeten gällande repor med statspapper det senaste halvåret? Diagram B7. Vilken är din syn på likviditeten gällande repor med säkerställda obligationer det senaste halvåret? Diagram B8. Vilken är din syn på likviditeten gällande RIBA-futures under det senaste halvåret? Diagram B9. Vilken är din syn på likviditeten gällande STINA-swappar under det senaste halvåret? Diagram B10. Vilken är din syn på likviditeten gällande FRA under det senaste halvåret? En ränteswap är ett avtal mellan två parter om att byta en viss ränta mot en annan ränta under en i förväg bestämd tidsperiod och i enlighet med vissa villkor. 10 RIBA-futures är ett standardiserat terminskontrakt som baseras på utfallet av Riksbankens reporänta. Kontraktsbasen är ett fiktivt lån, vilket innebär att det underliggande lånebeloppet inte levereras. Löptiden motsvarar perioden mellan två IMM-datum och kontraktet slutavräknas mot den genomsnittliga reporäntan under perioden. 11 STINA står för Stibor T/N Average. Ett STINA-kontrakt innebär en överenskommelse om att, under en löptid om högst ett år, betala eller erhålla skillnaden mellan en fast avtalad ränta och en rörlig dagslåneränta (Stibor T/N). 12 FRA är en förkortning av det engelska begreppet Forward Rate Agreement. Ett FRA-kontrakt är en överenskommelse om att vid ett visst datum i framtiden betala eller erhålla skillnaden mellan en på förhand bestämd ränta och den ränta som faktiskt gäller vid det framtida datumet. 12 [16]

13 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Aktörernas bedömning av likviditeten i instrument på den svenska valutamarknaden 13 Diagram B11. Hur bedömer du att marknaden för svenska kronor har fungerat under det senaste halvåret? Diagram B12. Jämfört med valutor såsom CAD, AUD och NOK, hur bedömer du att marknaden för svenska kronor har fungerat under det senaste halvåret? Diagram B13. Vilken är din syn på likviditeten gällande spot under det senaste halvåret? Diagram B14. Vilken är din syn på likviditeten gällande terminer under det senaste halvåret? Denna del av enkäten har besvarats av de aktörer som är aktiva endast på valutamarknaden och av de aktörer som är aktiva på både ränte- och valutamarknaden. I diagrammen ingår endast de som varit aktiva i det specifika segmentet. 13 [16]

14 Tabell B1. Aktörernas bedömning av utvalda risker som kan påverka det svenska finansiella systemet, hösten 2015, skala 1-8 där 1 är extremt låg/små och 8 är extremt hög/stora Riskfaktor Sannolikhet Konsekvens Risker relaterade till statsfinansiell oro i euroområdet 4,4 5,1 Risker relaterade till realekonomisk utveckling i euroområdet 4,8 4,9 Risker relaterade till finanspolitik i Sverige 4,2 5,1 Risker relaterade till finanspolitik i euroområdet 4,4 4,8 Risker relaterade till finanspolitik i USA 4,1 4,4 Risker relaterade till penningpolitik i Sverige 5,7 6,1 Risker relaterade till penningpolitik i euroområdet 5,1 5,5 Risker relaterade till penningpolitik i USA 5,4 5,3 Risker relaterade till geopolitisk oro 5,8 5,7 Risker relaterade till skuldsättning bland svenska hushåll 5,4 6,4 Risker relaterade till utveckling i tillväxtländer (inkl. Kina) 6,1 5,5 Tabell B2. Aktörernas bedömning av utvalda risker som kan påverka det svenska finansiella systemet, våren 2015, skala 1-8 där 1 är extremt låg/små och 8 är extremt hög/stora Riskfaktor Sannolikhet Konsekvens Förvärrad statsfinansiell och/eller realekonomisk utveckling i euroområdet 4,9 5,1 Risker relaterade till finanspolitik i Sverige 3,8 4,7 Risker relaterade till finanspolitik i euroområdet 4,6 4,7 Risker relaterade till finanspolitik i USA 3,4 4,0 Risker relaterade till penningpolitik i Sverige 5,8 5,9 Risker relaterade till penningpolitik i euroområdet 5,4 5,5 Risker relaterade till penningpolitik i USA 4,6 4,7 Risker relaterade till geopolitisk oro 5,4 5,5 Risker relaterade till skuldsättning bland svenska hushåll 4,6 5,6 Risker relaterade till cyberhot 3,8 4,9 14 [16]

15 Bilaga 2 Fördelning över bedömningar av riskfaktorer Aktörerna har bedömt risker relaterade till ett urval av på förhand definierade riskfaktorer. De har värderat sannolikheten för att respektive riskfaktor ska inträffa inom de kommande 6-12 månaderna och konsekvenserna för det svenska finansiella systemet om respektive riskfaktor skulle inträffa. Skalan är 1-8, där 1 är extremt låg/små och 8 är extremt hög/stora. Diagram B15. Utveckling i tillväxtländer (Inkl. Kina) Antal aktörer Diagram B16. Penningpolitik i Sverige Antal aktörer Ingen Sannolikhet Konsekvens åsikt Ingen åsikt Sannolikhet Konsekvens Diagram B17. Skuldsättning bland svenska hushåll Antal aktörer Diagram B18. Geopolitisk oro Antal aktörer Ingen Sannolikhet Konsekvens åsikt Ingen Sannolikhet Konsekvens åsikt Diagram B19. Penningpolitik i euroområdet Antal aktörer Diagram B20. Penningpolitik i USA Antal aktörer Ingen åsikt Sannolikhet Konsekvens Ingen Sannolikhet Konsekvens åsikt 15 [16]

16 Bilaga 3 Öppna frågor relaterade till de svenska ränte- och valutamarknadernas funktionssätt Nedan följer ett antal öppna frågor som Riksbanken har ställt till aktörerna. Frågorna rör ämnen som varit aktuella under tidsperioden efter den föregående riskenkäten och som kan ha särskild betydelse för de svenska finansiella marknadernas sätt att fungera. Hur bedömer du marknadsgaranternas möjligheter att upprätthålla en likvid marknad vid ett stressat scenario, exempelvis ett stort säljtryck? För statsobligationer? För säkerställda obligationer? För företagsobligationer? För att stimulera ekonomin och få upp inflationen har Riksbanken under våren infört negativ reporänta och köpt statsobligationer. Reporäntan är nu -0,35 procent och Riksbanken har beslutat att köpa statsobligationer till ett totalt nominellt belopp om 135 miljarder kronor. Dessa köp pågår fortfarande. Har dessa åtgärder lett till några problem på de svenska finansiella markanderna? Anser du att åtgärderna hotar finansiell stabilitet, och i sådant fall hur? Förklara gärna. Ser du några spridningseffekter till det svenska finansiella systemet från den senaste tidens utveckling i Kina? Det finns exempelvis en oro för att Kinas ekonomiska tillväxt ska avta men även för att problem skulle kunna uppstå i det kinesiska finansiella systemet. Förklara gärna. I stort sett sedan finanskrisen har räntorna på de finansiella marknaderna varit historiskt sett mycket låga. Det finns en oro för att räntorna även framöver kommer att vara mycket låga. Vilka konsekvenser anser du att en långvarigt låg ränta kan få för de olika finansiella marknaderna och finansiella instutionerna? Förklara gärna. Det finns de som anser att olika finansiella tillgångar är övervärderade. Är det några specifika svenska finansiella tillgångar som du anser är övervärderade? Om ja, anser du att dessa övervärderingar kan få negativa konsekvenser för det svenska finansiella systemet? Förklara gärna. 16 [16]

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt DNR 2015-332 Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt VÅREN 2015 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

Läs mer

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt DNR 2013-275-AFS Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt VÅREN 2013 Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport April 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport April 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport April 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för april 2015 Krona senaste månaden 0,04% Jämförelseindex senaste månaden -0,02% Krona senaste

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

Månadskommentar november 2015

Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Januari

Läs mer

Penningpolitikens effekter på räntor

Penningpolitikens effekter på räntor Penningpolitikens effekter på räntor Lina Fransson och Oskar Tysklind* Författarna är verksamma på avdelningen för penningpolitik I den här artikeln analyserar vi transmissionsmekanismen för penningpolitiken

Läs mer

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI)

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI) DNR 2011-568-AFS Källa: Sveriges riksbank, Bank for International settlements (BIS), Europeiska Kommissionen och NASDAQ OMX. SELMArapporteringen

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Mars 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Mars 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Mars 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för mars 2015 Krona senaste månaden 0,05% Jämförelseindex senaste månaden 0,01% Krona senaste

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Maj 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Maj 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Maj 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för maj 2015 Krona senaste månaden 0,00% Jämförelseindex senaste månaden -0,02% Krona senaste

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Januari 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Januari 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Januari 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för januari 2015 Krona senaste månaden 0,08% Jämförelseindex senaste månaden 0,01% Krona

Läs mer

Del 15 Avkastningsberäkning

Del 15 Avkastningsberäkning Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. April 2010 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. April 2010 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona April 2010

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Juli 2015. Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Juli 2015. Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Juli 2015 Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för juli 2015 Krona senaste månaden 0,01% Jämförelseindex senaste månaden -0,04% Krona senaste

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen FI Dnr 15-15659 Dnr 2015/1077 2015-11-20 Riksbanken 103 37 Stockholm (joel.montin@riksbank.se) Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport September 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport September 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport September 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för september 2015 Krona senaste månaden 0,00% Jämförelseindex senaste månaden -0,04%

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Oktober 2015. Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Oktober 2015. Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Oktober 2015 Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för oktober 2015 Krona senaste månaden -0,02 % Jämförelseindex senaste månaden -0,06 % Krona

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. Juni 2010 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. Juni 2010 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Juni 2010

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2015 Krona senaste månaden 0,02% Jämförelseindex senaste månaden -0,04% Krona

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Riktlinjer till finanspolicy

Riktlinjer till finanspolicy r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2014 Krona senaste månaden 0,06% Jämförelseindex senaste månaden 0,01% Krona

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för juni 2014 Krona senaste månaden 0,13% Jämförelseindex senaste månaden 0,05% Krona senaste

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. September 2009 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. September 2009 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona September

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer