Tillsammans för en värld som räcker längre. Gästrike återvinnare Årsredovisning 2016

Transkript

1 Tillsammans för en värld som räcker längre. Gästrike återvinnare Årsredovisning 2016

2 INNEHÅLL Thomas har ordet 06 Ett år i fullföljandets tecken 08 Gästrike återvinnare 2016 i siffror 04 Tillsammans för framtiden 12 Byggstart av biogasanläggning 14 Återvinning i mångfaldsområden 10 Ny återvinningscentral i Skutskär 11 Matakuten - årets miljöhjälte 13 Ny Återvinningscentral i Österfärnebo och fossilfritt bränsle 2 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

3 INNEHÅLL 15 Textilåtervinning på återvinningscentralerna 17 Efterfrågade kunskaper internationellt 18 Händelser under Avfall Sveriges årsmöte 32 Ekonomisk redovisning 19 Verksamhetsberättelse 45 Ordförande har ordet GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

4 INLEDNING Tillsammans delar vi ett gemensamt intresse. Framtiden. 4 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

5 INLEDNING Vi vet att alla inte hinner tänka så mycket på framtiden. Många av oss lever i en vardag där vi har fullt upp med att försöka klara dagens alla uppgifter och oftast räcker dygnets timmar inte riktigt till ens för det. Vi ska inte bara skjutsa, hämta, handla, laga mat, prestera på jobbet, städa och välja pensionssparande vi ska också orka bry oss om vår miljö, planet och våra barns framtid. Vi på Gästrike återvinnare arbetar varje dag för att förenkla och förbättra servicerutiner som gör att du och din familj lättare kan bidra till en bättre miljö och framtid. Det ska vara lätt att göra rätt och tillsammans jobbar vi - för en värld som räcker längre. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

6 THOMAS HAR ORDET Ett år i fullföljandets tecken Året inleddes med följderna av en viss politisk turbulens i Gävle kommun, som gjorde att vi fick nya ordföranden i både förbundsstyrelsen och förbundsfullmäktige. I den dagliga verksamheten har dock allt rullat på i stort sett som vanligt och skiftet skedde utan större dramatik. Det känns betryggande för mig som högste ansvarige tjänsteman att det finns en bred och väl grundad samsyn om hur Gästrike återvinnares verksamhet ska bedrivas. 6 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

7 THOMAS HAR ORDET 2015 Under 2016 landade vi med en hel del av de olika projekt- och utvecklingsaktiviteter som initierades och inleddes under tidigare år. Två nya återvinningscentraler färdigställdes och invigdes: Skutskär och Österfärnebo. Genom det fortsätter vi att göra det lätt att göra rätt för våra kunder. Vi ser att vi nu börjar skörda nyttorna av vårt nya IT- och affärssystem som ger oss möjlighet att hantera vår kundinformation och annan väsentlig verksamhetsdata på ett mycket bättre och effektivare sätt. Vi har kommit vidare i vår strävan mot en allt högre grad av digitalisering i våra informationsflöden. Något som går hand i hand med vårt fokus på att kontinuerligt utveckla våra verksamhetsprocesser och arbetssätt, för att så kostnadseffektivt som möjligt, skapa största möjliga värde och nytta, för våra kunder, miljön och samhället. Vi är i allra högsta grad med i den utveckling som vi ser i omvärlden mot ökad digitalisering. Samverkan i olika former ger oss möjligheter att skapa mer nytta i olika avseenden. Ett exempel är Håll Gävle Rent -projektet, som under 2016 bedrivits i samverkan med Gävle kommun. Ett projekt som syftar till att hitta en långsiktig metodik för att påverka attityder och beteenden i riktning mot mindre nedskräpning. Under kommande år hoppas vi att samarbetet kan utvidgas även till våra övriga medlemskommuner. En samverkan som stärker vår strävan att fokusera på vår kärnverksamhet är den vi under året inlett med det kommunala Gavlefastigheter AB. Detta har resulterat i att vi sålt vårt fastighetsinnehav i Gävle, (som ligger i vårt fastighetsbolag GÅFAB Fastigheter AB), till Gavlefastigheter. Vi får en professionell fastighetsaktör som hyresvärd, vi koncentrerar oss på vår kärnverksamhet och vi frigör också investeringsutrymme för t ex möjliga kommande behov av förbättringar i insamlingssystemet. Ett vinna vinna förhållande som är mycket positivt. Inom koncernen gläds vi också åt att vårt, med Gävle Energi AB samägda, bolag Gästrike Ekogas AB nu är i full fart med byggandet av en biogasanläggning i Forsbacka planeras den att tas i drift. Då kommer vi att få ut både biogas och biogödsel ur matavfallet. Anläggningen kommer också att kunna ta emot matavfall från närliggande kommuner. En samverkansdialog pågår här med kommunerna i södra Hälsingland. Med Sandviken Energi AB har vi samverkat kring behandling av slam från enskilda avlopp. Under 2016 har vi haft en temporär lösning men vi siktar på att under 2017 landa i en permanent lösning vid reningsverket i Järbo har tyvärr varit ett problemtyngt år vad gäller slamhanteringen. Främst i form av omfattande förseningar i insamlingsarbetet hos vår entreprenör men även på grund av för oss oförutsedda högre behandlingskostnader. Till 2017 ska vi dock komma till rätta med detta. År 2016 var också ett jubileumsår för Gästrike återvinnare. Vi firade 15 år efter bildandet Det var i det perspektivet extra roligt och hedrande att vi hade förtroendet att stå som värdar för Avfall Sveriges Årsmöte i månadsskiftet maj-juni. Ett arrangemang som blev väldigt lyckat ja, kanske det mest minnesvärda årsmötet hittills? På årets återvinningsgala fick jag privilegiet att hålla ett föredrag på Excecutive Forum kring frågan Hur har Gästrike återvinnare gjort för att nå ut och lyckas med sin export av svensk miljökunskap?. Detta med anledning att vi fick Swedish Recycling Award i fjol för vårt internationella arbete. Det jag kunde konstatera var att vi gått från ord till handling och vågat satsa. Under 2016 har vi arbetat vidare i flera olika projekt i Serbien, Ukraina, Estland m fl länder, med finansiering från SIDA, Svenska Institutet och EU. Den internationella delen gör oss attraktivare som arbetsgivare, ger oss nyttiga erfarenheter och bidrar till en värld som räcker längre. Den internationella efterfrågan på vårt kunnande grundas dock på att vi är en seriös och trovärdig aktör som också arbetar varje dag på hemmaplan med dessa frågor. Att vi arbetar med att förebygga avfall, befrämja återbruk och försöka optimera återvinning, att vi kommunicerar aktivt kring dessa frågor, att vi ansvarar för insamling och behandling i egen och i upphandlad regi. Vi kan helt enkelt säga Vi gör det varje dag. Så ett stort tack för det gångna årets insatser till er alla som på alla olika sätt varit engagerade i vår verksamhet! Thomas Nylund Förbundsdirektör GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

8 DET HÄR GÖR VI VARJE DAG Gästrike återvinnare 2016 i siffror Om oss människor Om oss Vi ger service till människor. Vi har sammanlagt 13 återvinningscentraler runt om i regionen. Det finns möjlighet att lämna saker och kläder och möbler till återbruk på 9 av våra 13 återvinningscentraler där vi under året sammanlagt har samlat in 228 ton. Vi behöver 33 bilar och 42 chaufförer för att utföra den dagliga tömningen av mat- och restavfall, förpackningar, containrar och farligt avfall. 9 återbruk 13 återvinningscentraler containrar 33 bilar och 42 chaufförer ton farligt avfall ton matavfall 5 medlemskommuner Ockelbo kommun Sandviken kommun Gävle kommun Hofors kommun Älvkarleby kommun kundärenden ton restavfall 5 kommuner Vi är ett kommunalförbund tillsammans med de fem medlemskommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kärl 8 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

9 DET HÄR GÖR VI VARJE DAG invånare Vi har mött och informerat 5700 invånare. Vi har 425 företagskunder med återvinningskort. 425 företagskunder med återvinningskort Det här har vi gjort i år: Vi har tvättat kärl. Vi har tvättat golvet i 700 återvinningsrum. Vi har tömt kärl. Vi har tömt containrar. Vi har hämtat smått elavfall, glödlampor och batterier i regionens 25 EL:IN skåp. Vi har hanterat sammanlagt kundärenden. Vi har samlat in ton restavfall. Vi har samlat in ton matavfall. Vi har samlat in ton farligt avfall. Vi har tagit hand om ton avfall på våra återvinningscentraler. Vi har tagit emot besökare på våra återvinningscentraler. 100% fossilfritt bränsle 700 tvättade golv Vi har 100% fossilfritt bränsle i de sopbilar som hämtar restoch matavfall från och med i år tvättade kärl ton avfall 25 EL:IN skåp 20 länder Vi har haft kontakter och projektsamarbeten med ett 20-tal länder under året. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

10 NY ÅTERVINNINGSCENTRAL I SKUTSKÄR Med en ny återvinningscentral i Skutskär gick det ganska snabbt att se att antalet besökare mer än dubblerats mot den numera stängda återvinningscentralen i Älvkarleby. Närmare bestämt en ökning från 100 till 250 besökare per dag som i genomsnitt lämnar ca 60 kg per besök. Framtidens återvinningscentral finns i Skutskär Den 27 juni välkomnades boende i Skutskär och Älvkarleby till en helt ny återvinningscentral på södra industriområdet i Skutskär. En framtidens återvinningscentral som är mer miljövänlig, flexibel för förändringar och som ska göra det säkrare och enklare för besökaren att göra rätt. Den nya återvinningscentralen i Skutskär har utökat antal öppetdagar, är rymligare till ytan och är mer centralt belägen än den numera stängda återvinningscentralen i Älvkarleby. Där finns också ett nyinrättat återbruk på plats i samarbete med hjälporganisationen Gränslöst. Som alltid i Gästrike återvinnares verksamhet är omtanken om miljön viktig. Förutom att de större ytorna möjliggjort ökad mängd rent material till återvinning så medför den nya lokaliseringen också att de egna transporterna kan minskas. Asfalten är både hårdare och hållbarare än vanlig asfalt. Den är gjord av slagg som annars hade lagts på deponi och släpper ut 30 % mindre koldioxid vid tillverkning. Gästrike återvinnare har drivit återvinningscentraler i många år och är väl förtrogna med både utmaningar och arbete för att förbättra servicen. Återvinningsbranschen utvecklas och det gör att centralerna bör vara flexibla så det går att göra plats för fler containrar när det kommer nya möjligheter till sortering. Hanteringen av farligt avfall ska vara säker och buller ska minimeras. Det är viktigt att besökare känner sig välkomna och enkelt kan se hur de ska köra bilen för att lämna sina grovsopor och farliga avfall. Nytänkande som bottnar tryggt på Gästrike återvinnares erfarenhet har gett möjlighet att bygga en riktigt bra återvinningscentral för våra kommuninvånare. 10 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

11 MATAKUTEN - ÅRETS MILJÖHJÄLTE Sveriges miljöhjälte för minskat matsvinn Matakutens arbete med att minska matsvinnet har gjort Lasse Wennman till årets miljöhjälte på TV4 Svenska Hjältar-gala. Sedan våren 2016 är Matakuten en ideell allmännyttig förening som drivs med hjälp av bidrag från näringsliv och organisationer. Gästrike återvinnare har varit drivande i arbetet att hitta en organisationsform för Matakuten och stöttar genom att stå för anställningen av Lasse till dess föreningens ekonomi är tryggad. Lasse gör en viktig miljöinsats genom att varje år samla in 120 ton överbliven mat som hamnar på matbordet i stället för soptippen. Genom att ta tillvara butikernas matsvinn bidrar Lasse Wennman och Matakuten till att minska slöseriet och trycket på planeten. Totalt slängs cirka 1,3 miljoner ton mat i Sverige varje år. Den långa kedjan från jord till bord står för en fjärdedel av människans totala klimatpåverkan och halva övergödningen. Matsvinnet har stor påverkan på planeten. Lasse Wennman tar tillvara på matavfallet och hjälper människor som inte har det så bra att få gratis mat. Han löser två problem på ett fantastiskt sätt och med stort engagemang, vilket är hjältemodigt, sade Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF i samband med galan. Juryns motivering lyder: Lasse Wennman är Svensk Hjälte 2016 (Årets miljöhjälte) för att han tar tillvara butikernas matsvinn genom sitt initiativ Matakuten. Han både sparar miljön och ser till att behövande får mat. Cirka 10 ton mat delar han ut varje månad, som annars skulle slängas. Under hösten 2015 hämtade och delade Lasse ut cirka åtta ton mat per månad till behövande. Mat som annars hade slängts. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

12 BYGGSTART AV BIOGASANLÄGGNING I den jättelika rötkammaren kommer matavfall förvandlas till bilbränsle när biogasanläggningen sätts i drift Forsbacka biogas kommer producera biogas motsvarande drivmedel för ca personbilar som kör 1500 mil per år och ton biogödsel i flytande och fast form. Det innebär en koldioxidminskning med kg per år. Byggstart för en fossilfri region Sommaren 2016 började byggnationen av den efterlängtade biogasanläggningen i Forsbacka. Gästrike Ekogas har sedan start 2010 haft en långsiktig plan att utveckla en regional biogasproduktion för ett fossilfritt samhälle. Satsningen ligger i linje med Gävle Kommuns miljöstrategiska program för att uppnå målet om fossilfria transporter 2030 och en klimatneutral region På biogasanläggningen i Forsbacka kommer matavfall omvandlas till energi i form av fordonsbränsle och biogödsel. Matavfall som hushållen i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommun sorterar ut. På anläggningen kommer man också ta hand om det fettslam och trädgårdsavfall som samlas in från hushåll och verksamheter i regionen. Genom detta sluts ett kretslopp samtidigt som vi kan ersätta bensin och diesel med en fossilfri biogas och lantbruket får tillgång till ett KRAV-märkt biogödsel. Gasen kommer användas för att driva fler bussar och sopbilar fossilfritt. Regionens alla invånare hjälper på så sätt till att skapa en renare stadsmiljö åt sig själva. I dagsläget finns ett tankställe och ytterligare ett är på gång. Det blir också ett tankställe vid anläggningen i Forsbacka. Biogasanläggningen är världens största i sitt slag och beräknas driftsättas hösten GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

13 NY ÅTERVINNINGSCENTRAL I ÖSTERFÄRNEBO OCH FOSSILFRITT BRÄNSLE HVO diesel är en syntetisk diesel och förkortas HVO, hydrotreated vegetable oil eller BTL, biomass to liquide. Den HVO som köps in till tankstället tillverkas huvudsakligen av slakteriavfall och rapsolja. Den är förnybar och framställs genom hydrering av växter och djurfetter. Återvinningscentralen i Österfärnebo tar emot ca 3500 besökare per år. Varje besökare har i genomsnitt med sig ca 70 kg per besök. Nyinvigning av Österfärnebos återvinningscentral Med fokus på att det ska fortsätta vara lätt för alla att återvinna byggdes och invigdes en ny återvinningscentral i Österfärnebo när hyresavtalet på den gamla platsen löpte ut. Den första september klipptes bandet och Gästrike återvinnares personal bjöd nöjda Österfärnebor på rundvisning och flyttfika. Minskade koldioxidutsläpp med egen HVO-tank Gästrike återvinnare har byggt ett eget tankställe för HVO diesel och minskar koldioxidutsläppen från bilarna med %. För att minska utsläppen har Gästrike återvinnare byggt ett eget tankställe med fossilfritt drivmedel. Det innebär att alla egna tunga fordon numera kan tanka helt fossilfritt. Hos Gästrike återvinnare är biodrivmedel en av flera viktiga fossilfria alternativ som kan hjälpa till att minska miljöpåverkan. Tjänstebilarna drivs sen en tid tillbaka antingen av el eller gas. Nästa steg är att införa fler tunga fordon som drivs med biogas. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

14 ÅTERVINNING I MÅNGFALDSOMRÅDEN Representanter för somaliska centrala föräldraföreningen i Gävle tillsammans med Moussa N Diaye från Rapatac. Att återvinningsrummen behöver vara tydliga, välordnade och ljusa är några av de aspekter som är viktiga att ha i åtanke när man vill förbättra förutsättningarna för bättre sortering i mångfaldsområden. Liksom att se till att det finns information på olika språk och att informationen också behöver vara muntlig. Andra aspekter att tänka på är att förbättra möjligheterna att sortera i köket. Nordostprojektet återvinning i mångfaldsområden Vilka är framgångsfaktorerna som leder till att människor i mångkulturella bostadsområden sorterar sitt avfall bättre? Gästrike återvinnare, Gavlegårdarna och Rapatac letar hinder och testar åtgärder tillsammans med hyresgäster i mångfaldsområdet Nordost i Gävle. Med utgångspunkt från den kunskap som finns om vad som påverkar beteenden har Gästrike återvinnare i samarbete med Gavlegårdarna och Rapatac arbetat med beteendeförändring i mångfaldsområden. Tillsammans med hyresgäster i stadsdelen Nordost i Gävle har man under workshops diskuterat vilka hinder som finns för att sortera sitt avfall och vilka åtgärder som skulle behövas för att förbättra sorteringen. Diskussionerna har varit konstruktiva och många intressanta aspekter har kommit upp. Arbetet kommer fortsätta under 2017 med intervjuer av hyresgäster och konkreta tester av olika åtgärder. Det slutgiltiga resultatet kommer att presenteras i en rapport i slutet av Ett resultat som ska kunna ge bra förutsättningar för att få människor i mångkulturella bostadsområden i hela regionen att sortera sitt avfall bättre. 14 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

15 TEXTILÅTERVINNING PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALERNA Hittills har så mycket som 38 ton textilier samlats in i Human Bridge behållare sedan starten den 1 oktober. Äntligen textilåtervinning I samarbete med Human Bridge går det nu att lämna textilier till återvinning på återvinningscentralen. Sedan flera år tillbaka har det gått att lämna kläder och saker till återbruk på flera av återvinningscentralerna i Gästrike återvinnares region. Men från och med den 1 oktober går det att lämna alla textilier, även fläckiga och trasiga, till återvinning. För besökaren på återvinningscentralen innebär det att man lämnar alla sina textilier i Human Bridges insamlingsbehållare. Vad som kan gå till återbruk och vad som kan återvinnas sorteras senare på Human Bridges anläggning i Avesta. Stora mängder textilier kommer på det här viset att räddas från förbränning och får möjlighet att ta ett steg upp i avfallstrappan. I Sverige konsumerar vi ungefär 13,1 kg textilier per person och år. Av dessa slängs cirka 8 kg i soporna. Textilier som vi nu kan ta hand om och återvinna i vår region! GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

16 AVFALL SVERIGES ÅRSMÖTE Det blev ett uppskattat årsmöte med mycket positiva omdömen från besökarna till värdar som hade som mål att bjuda på "det mest minnesvärda årsmötet genom tiderna. Fotograf Albin Bogren Fotograf Albin Bogren I samband med årsmötet fick Dewatech Gästrike återvinnares jubileumspris för sin satsning på att utveckla sin verksamhet från traditionell slamsugning till att bli en ledande leverantör av hela reningsprocessen. Ett årsmöte att minnas Hela avfallsbranschen samlades i Gävle när Gästrike återvinnare stod som värd för Avfall Sveriges årsmöte. Som värd fick Gästrike återvinnare möjlighet att visa sina medlemskommuner för de 500 besökarna. Det finns utan tvekan mycket att vara stolta över. Det bjöds bland annat på golf i Älvkarleby, teater och rundvisning av den nya återvinningscentralen i Skutskär och studiebesök på Colabitoil i Norrsundet. Politikerträff och mingel hölls på Gamla Grand i Gävle och själva årsmötet med föreläsningar inne på Gävle konserthus. I det fantastiska vädret utanför samlades de sammanlagt 30 utställarna från branschen och visade ny teknik och nya produkter. Middag med högklassig underhållning i 80-talsstil med Hits for you hölls på Göransson Arena i Sandviken. Menyn var säsongsanpassad med utgångspunkt från ekologiskt och lokalt producerade produkter från Gästrike återvinnares medlemskommuner. Eftersom Gästrike återvinnare firade 15 år som kommunalförbund uppmärksammades det lokala företaget Dewatech i samband med årsmötet med Gästrike återvinnares jubileumspris. De har på ett framgångsrikt sätt visat exempel på hur man med sina leverantörer kan utveckla tekniken och på samma gång ta ansvar för miljön. 16 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

17 EFTERFRÅGADE KUNSKAPER Gästrike återvinnare lever allt mer upp till visionen för en värld som räcker längre och har under året haft kontakter och projektsamarbeten med ett 20-tal länder. Gästrike återvinnare i världen Efterfrågan är stor på svenskt avfallskunnande ute i världen Sverige är idag i framkant vad gäller miljö och hållbarhetsarbete och det internationella intresset för vår kunskap och våra erfarenheter är stort. Det vi gör varje dag i våra fem medlemskommuner är viktig kunskap i länder där större delen av avfallet läggs på deponi. Under 2016 har Gästrike återvinnare haft kontakter och projektsamarbeten med ett 20-tal länder. De insatser vi gjort har finansierats via EU-medel och Svenska institutet. Ett av de större projekten under året är ett samarbete med Estland och Ukraina. Där ska Gästrike återvinnare genom ett varaktigt partnerskap och relationer mellan de tre länderna kunna utveckla avfallshanteringen och förbättra miljön inom Östersjöregionen. Tillsammans med flera andra ledande svenska företag bl.a. IKEA, ABB, Oriflame, WWF, SCA m.fl. deltog Gästrike återvinnares förbundsdirektör Thomas Nylund vid rundabord samtal under temat hållbarhet på Moskvas Handelshögskola för att diskutera och visa goda exempel från Sverige. Med studiebesök från flera afrikanska länder är det bara att konstatera att intresset för Gästrike återvinnare och den svenska avfallshanteringen blir allt större. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

18 HÄNDELSER UNDER 2016 Det här gjorde vi också 2016 Vi på Gästrike återvinnare har hög kunskap om avfall och vågar välja nya vägar. Nya vägar som gör det möjligt att nå våra miljömål och för att våra kunder ska kunna fortsätta vara miljöhjältar. Haft sorteringslekar för att sprida mer kunskap om hur man sorterar förpackningar, mat- och restavfall i samband med flera event i regionen som t ex Wij trädgårdars skördefest i Ockelbo, Gävle Teaters Balkongfest, Barnens dag i Högbo, Bytagrejer-dagar och SFI dagen i Hemlingby. Testat och utvärderat en metodik för att förebygga avfall som utarbetats av Avfall Sverige på äldreboendet Bysjöstrand i Ockelbo. Varit stöd till Tierps Kommun och Hälsinglands kommuner inför deras start av matavfallsinsamling. Startat insamling till återbruk på återvinningscentralen i Kungsgården i samarbete med Ria. Startat upp projektet Håll Gävle rent i syfte att implementera verksamma metoder för att förebygga nedskräpning i Gävle kommun. Under 2016 genomfördes bl.a. skräpmätningar i park och cityområden. Samarbetat med Folkteatern som under sommaren hade ett antal teaterföreställningar på temat miljö och sopor. Delat ut Avfall Sveriges Miljönärmärkning till skomakarna i regionen i samband med Gävle Miljögala. Lanserat en ny mer mobilanpassad och kundanvändarvänlig hemsida. Varit samarbetspartner och föreläsare på Boskolan och Alpha CE:s träffar för sammanlagt 320 nyanlända. 18 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

19 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsberättelse Gästrike återvinnares verksamhetsberättelse beskriver vår organisation, styrmodell och följer upp våra mål. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utblick Planetens behov av att gå från ord till handling. I november 2016 konstaterades att det var 20 grader varmare i Arktis än normalt. Det borde vara runt -25 grader men det var 5 grader. En månad senare konstaterar man att issmältningen är enorm och att konsekvenserna av detta är svåra att uppskatta. Klimatforskare talar om möjlig katastrof. Det råder inget tvivel om att det är den globala uppvärmningen som är orsaken bakom detta och det råder heller inget tvivel om att den är orsakad av hur vi människor lever våra liv. Stora delar av jordens befolkning har ett livsmönster som överskrider de planetära gränserna. Beslut som innebär att vi förbrukar mer än vad jordklotet mäktar med fattas dagligen på alla nivåer i samhället. Samtidigt satsas enorma resurser på att åstadkomma en omställning till ett hållbart samhälle på såväl global som lokal nivå. Den 1 januari 2016 trädde FN:s 17 globala utvecklings- och hållbarhetsmål i kraft. Målen sträcker sig till 2030 och ska leda till en långsiktig hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. De gäller till skillnad från tidigare mål både rika och fattiga länder. I Sverige har en särskild delegation fått i uppdrag att stödja implementeringen av de här målen. De fokuserar på att utveckla styrning och uppföljning och konstaterar att kommunerna är särskilt viktiga aktörer: Det är i kommunerna som globala åtaganden, internationell rätt och EU-rätt samt nationell lagstiftning ska omsättas i praktisk handling. Kommunerna är en motor för förändringsarbete om kommunala politiker och tjänstemän väljer att se rollen sådan. I kommunerna finns den viktiga kontakten med medborgarna och uppdraget att långsiktigt borga för en väl fungerande samhällsutveckling. Kan framsynthet, mod och resurser allokeras i hållbara val, kan stora förändringar åstadkommas under relativt kort tid. Och handlingskraft kommer att behövas inom en rad olika områden för att möta upp de behov som klimatförändringarna visar på. Hundratals miljoner satsas från regeringen på att hitta innovationer och utvecklingsmöjligheter som ska öka tempot i omställningen. Om kommunerna ska kunna agera motor i den här omställningen så behöver vi ta del av de resurser som satsas nationellt. Det innebär att vi behöver vara duktiga på att paketera våra utvecklingsinsatser så att vi får möjlighet att tillsätta de resurser som krävs för att frigöra den kompetens och ambition som finns för att bidra till en värld som räcker längre. Avfallshanteringen är en del av en hållbar utveckling där vi i Sverige har ett väl fungerande system för att ta hand om avfallet när det uppstår. De flesta länder i världen är betydligt sämre rustade för detta. Hos oss finns utmaningen främst i det översta steget på avfallshierarkin: förebygga uppkomsten av avfall. Det bästa avfallet är fortfarande det som aldrig uppstår och här har vi en hel del att jobba med. I medel slänger svensken ett halvt ton avfall per år. Avfall uppstår oftast genom konsumtion. Konsumtion verkar oftare uppstå av en önskan snarare än ett reellt behov. En omställning till ett hållbart samhälle sker genom människors beslut. Från de människor som beslutar om regelverk för ett helt land till oss som fattar beslut om vilken mat vi ska handla till middag. Det är mänskligt agerande som antingen tar oss närmare målet om en hållbar samhällsutveckling eller längre ifrån. Våra roller i samhällsstrukturen påverkar vilket genomslag våra beslut får för andra men vi är alla i position att bidra. Att välja att vara en del av en lösning eller en del av ett problem. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Tillsammans för en värld som räcker längre VÅRT UPPDRAG Gästrike återvinnare är ett kommunalförbund bildat 2001 av Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner. Vårt uppdrag är formulerat i förbundsordningen. Vi ska ansvara för den kommunala avfallshanteringen och vi ska bidra till en hållbar regional utveckling. Det ska vi göra genom att: Strategiskt utveckla avfallshanteringen. Arbeta för att samhällets nationella, regionala och lokala miljömål ska uppnås. Främja, stödja och utveckla medborgarnas och näringslivets kunskaper och kompetens kring avfallshanteringens roll i produktion och konsumtion för att skapa ett hållbart samhälle. Bidra till ökad svensk kunskapsoch tjänsteexport inom avfalls och miljöteknikområdet i samarbete med offentliga, kommunala och privata aktörer. Samarbeta med offentliga, kommunala och privata aktörer för att utbyta kunskap och skapa lösningar för att uppnå största möjliga nytta för samhälle, miljö och kunder. Vår avfallsplan ger oss i vilken riktning vi ska utveckla avfallshanteringen genom tre övergripande mål, med fokusområden matsvinn, textil och elavfall: Att förebygga resursslöseri. Att minska användningen av farliga ämnen och säkra hanteringen av farligt avfall. Att ta tillvara avfall som resurs STYRNING Gästrike återvinnare styrs av vår förbundsstyrelse med en representant från respektive kommun. Ytterst styrs vi av förbundsfullmäktige bestående av representanter från våra medlemskommuner (totalt 20 ledamöter). VISION OCH VERKSAMHET Vår vision är Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar, för en värld som räcker längre. Totalt är vi cirka 100 medarbetare som tillsammans strävar i riktning mot vår vision och förverkligar vårt uppdrag genom att vara en organisation som: ser människor och beteenden som nyckel till framgång, brinner för att rädda världen genom att fokusera på avfall och har en affärsmodell som skapar förutsättningar för detta. Vi vill leverera miljönytta, kundnytta och samhällsnytta. För att lyckas behöver vi: ha en god relation med våra kunder och vår omvärld. vara en välmående organisation. ha en god ekonomi. arbeta effektivt. samverka med offentliga, kommunala och privata aktörer. Omsättning Antal tillsvidareanställda MILJÖ OCH KVALITET Vårt miljö- och kvalitetsledningssystem uppfyller kraven i ISO och ISO Ledningssystemet hjälper oss att på ett strukturerat sätt jobba med ständiga förbättringar och minska den miljöpåverkan vår verksamhet ger upphov till. Varje år blir vi granskade av en extern revisor. En kvalitetssäkring för både oss själva och för våra kunder. FINANSIERING Förbundet Gästrike återvinnare finansieras av taxor, avgifter och intäkter från kommersiell verksamhet. Vi har inget ekonomiskt vinstintresse, mer än att vara kostnadseffektiva. Taxan består av en grundavgift och en hämtningsavgift. Inför varje år revideras renhållningstaxan. Inför 2017 höjs avgifterna för hushållsavfall med i genomsnitt 1,9%, vilket motsvarar kr per år och hushåll. Till följd av ökade behandlingskostnader för slam höjer vi även avgifterna för tömning av enskilda avlopp och fettavskiljare med i genomsnitt 16-20%, vilket motsvarar kr per tömning. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ,1 176,6 166, GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

23 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Internationella relationer Förbundet Gästrike återvinnare Utveckling Logistik och behandling Förbundsdirektör Förbundsstyrelse Förbundsfullmäktige Ekonomi Marknad och kundservice Gästrike återvinnare Koncernen Gästrike återvinnare Samtliga bolag ägs till 100% om inte annat anges. GÅFAB Fastighets AB Gästrike Ekogas AB (51%) GÅ Tillsammans AB Gästrike Avfallshantering AB ägs tillsammans med SUEZ Recycling AB. Gästrike Ekogas AB ägs tillsammans med Gävle Energi AB. GÅ Utveckling AB Gästrike Avfallshantering AB (9%) GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Mål och uppföljning MÅL Övergripande mål Resultatmål 2020 Analys Förebygga resursslöseri Mängden hushållsavfall ska minska med 10 % från år 2015 till år Målet är utmanande till stor del på grund av omvärldsfaktorer som påverkar människors köpkraft. Målet kräver långsiktigt arbete för att stödja hållbara beteenden och vi har därför under året arbetat med att höja vår kompetens inom beteendeanalys och nudging. Ta till vara avfall som resurs Senast år 2020 ska minst 80 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Andelen material som återanvänds och återvinns ökar i och med att vi förflyttar avfallet uppåt i trappan. Åtgärder pågår men större satsning krävs för att nå målet. Målet uppfyllt. Vi har under året börjat samla in textil till återvinning och återbruk på samtliga återvinningscentraler, infört återbruk på återvinningscentralerna i Kungsgården och Skutskär samt börjat samla in gips för återvinning i Skutskär. Sammantaget innebär detta att mer avfall flyttas uppåt i avfallstrappan. Minska användandet av farliga ämnen och säkra hanteringen av farligt avfall. Max 20 % tidningar och förpackningar i restavfallet Senast år 2020 är alla transporter i egen regi och på entreprenad fossilfria. År 2020 ska noll % farligt avfall finnas i hushållens påsar. År 2020 ska alla företag ha en säker och väl fungerande hantering av sitt farliga avfall och elavfall. Förbättrade resultat kräver kompetens i beteendeförändring och kommunikation. Vi har därför satsat på samarbeten med konsulter inom området för att testa metoder för att skapa och stödja hållbara beteenden. Det måste vara lätt att göra rätt och det finns flera aspekter som påverkar. En betydande faktor är hur insamlingssystemet är strukturerat och vi ser behov av en framtida förändring och förbättring för att vi ska nå vårt mål. Vi har tagit ett stort kliv mot målet om fossilfria transporter. Under våren övergick vi till att använda fossilfri HVO diesel, och 97,2 % av vårt egna åkeri med tunga fordon kör nu på fossilfri HVO diesel eller biogas års plockanalys visar ett resultat på 0,8% farligt avfall i restavfallet. Resultatet är ej mätt under Ej mätt. 24 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

25 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vi på Gästrike återvinnare arbetar utifrån EU:s avfallstrappa där vårt högsta mål är att minska mängden avfall. På vägen dit strävar vi efter att så mycket som möjligt i första hand ska kunna återanvändas och i andra hand återvinnas. MÅL Övergripande mål Resultatmål 2020 Analys Kunskapsexport för en värld som räcker längre God relation med våra kunder och vår omvärld Fler internationella aktörer utvecklar sin avfallshantering genom vårt kunnande om systematisk avfallshantering och hållbara beteenden. Nöjd kundindex ska utvecklas (NKI) Efterfrågan på vårt kunnande är fortsatt stort internationellt och vi har nu fyra pågående internationella uppdrag. Nöjd kundindex har inte utvecklats ännu. Friska och engagerade medarbetare Nöjd medarbetarindex (NMI) 5,5 Målet mäts i den årliga medarbetarenkäten. Årets resultat visar 5,0, vilket är detsamma som föregående år. God ekonomi Vi har en resultatmarginal på 3 %. Resultatmarginal kommersiell verksamhet 10 %. Vi når inte resultatmarginalen för förbundet som är 0,8%, men vi når målet för den kommersiella verksamheten som är 10%. Effektiva processer 100 % av verksamheten tillämpar ett processorienterat arbetssätt. Ej mätt. VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Tidigare års förändringar har börjat sätta sig i organisationen och det märks i ökad effektivitet, särskilt i kundprocessen. Utmaningar kvarstår i att skapa en större samling kring Gästrike återvinnares uppdrag och mål. Det är viktigt att alla medarbetare har den förmåga och kompetens som krävs då rollerna successivt förändras för att motsvara nya krav. För att förbättra samarbetet har lokalerna delvis förändrats mot öppnare ytor. Gästrike återvinnare har fortsatta utmaningar i den fysiska arbetsmiljön där vi löpande vidtar förbättrande åtgärder. Många års arbete som chaufför sliter på kroppen vilket har resulterat i en mängd rehabiliterande insatser. En mängd åtgärder genomförs även för att förebygga ohälsa. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

26 UTVECKLINGSAKTIVITETER Utvecklingsaktiviteter Återvinningscentralen i Skutskär Övergripande mål Start och slut Ta tillvara som resurs Fortsätter från 2015 juni 2016 I slutet av juni invigde vi den nya återvinningscentralen i Skutskär. Det är en efterlängtad central och besöksantalet ökade under de två första öppetmånaderna med 150 procent jämfört med den gamla centralen på Dragmossen. Byggprojektet har genomförts med fokus på ekonomisk effektivitet. Det har löpt på bra och färdigställdes inom planerad tid med bibehållen budget. På centralen samverkar vi med föreningen Gränslöst för att erbjuda insamling till återbruk, ett viktigt delmål för att flytta avfallet uppåt i avfallstrappan. Återvinningscentralen i Österfärnebo Övergripande mål Start och slut Ta tillvara som resurs Fortsätter från 2015 augusti 2016 Vi har flyttat och byggt upp en ny väl fungerande återvinningscentral i Österfärnebo. De nya centralen är placerad på en tomt bredvid den gamla och är något större, vilket underlättar våra egna transporter. Projektet genomfördes enligt plan och budget och centralen invigdes den 1 september. 26 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

27 UTVECKLINGSAKTIVITETER Biogasprojektet Övergripande mål Start och slut Ta tillvara som resurs Fortsätter från september 2017 Gästrike återvinnare har en aktiv roll i projektet att bygga en ny biogasanläggning i Forsbacka. Projektet drivs av Gästrike Ekogas AB, ett delägt bolag tillsammans med Gävle Energi med Gästrike återvinnare som majorietsägare. Anläggningen planeras vara tekniskt färdig i april 2017 för att tas i drift september Projektet har försenats ca 6 månader på grund av en överklagan kring upphandlingen. Men i maj kunde avtal tecknas för byggnation av en torrötningsanläggning. Den nya anläggningen ställer bland annat krav på hög renhetsgrad i inkommande avfall. Därför har vi arbetat intensivt med utfasning av bioplastpåsar som ersätts med kompostpåsar i papper. Målet är att alla verksamheter ska vara omställda till april Vi har även ansökt och fått godkännande av Jordbruksverket för certifiering av vårt insamlingssystem. Vi har också påbörjat arbetet med att säkra avsättning för biogödsel och att arbeta fram en plan för kunder kopplade till substratmängder. Hållbar slambehandling Övergripande mål Start och slut God ekonomi Fortsätter från 2015 under 2017 Under året har vi fortsatt att drifta och optimera vår tillfälliga avvattningsanläggning för slam från enskilda avlopp på Hedåsen i Sandviken. Anläggningen fungerar bra, men har krävt mer personal och tagit mer tid än beräknat att driftsätta och drifta, vilket medfört ökade kostnader. Med anledning av fördyringen har styrelsen föreslagit en höjning av slam- och fett-taxan inför 2017 som kommunerna har beslutat om. Samtidigt har vi drivit vidare vårt projekt med att upprätta en långsiktig lösning för behandling av slam i Järbo i samverkan med Sandviken energi. Upphandling väntas ske under början av 2017, vilket är något senare än planerat. Framtidens arbetsplats Övergripande mål Start och slut Friska och engagerade medarbetare Augusti 2015 december 2018 Vårt kontor, vår verkstad och våra omklädningsrum är underdimensionerade och håller inte måttet för en bra arbetsmiljö. Vi behöver en fysisk struktur som stödjer bra arbetsflöden, samarbeten och ger en god arbetsmiljö. Därför har vi under året drivit vidare vårt projekt med att bygga om vår fastighet på Utmarksvägen 16 i Gävle. Under året ändrades förutsättningarna för projektet genom en försäljning av Gästrike återvinnare fastighets AB till Gavlefastigheter Gävle kommun AB. Det har i sin tur gett förutsättningar för en samlokalisering med Markbyggarna i fastigheten på Utmarksvägen 14, vilket medför att verkstad och tvätthall nu kommer att byggas där istället, med sikte på färdigställande hösten Ombyggnation av kontor och omklädningsrum på Utmarksvägen 16 beräknas nu vara färdigställt hösten GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

28 UTVECKLINGSAKTIVITETER Miljöutbildning för nysvenskar Övergripande mål Start och slut Effektiva processer Januari 2016 November 2017 Med målet att på ett väl genomtänkt sätt stödja hållbara beteenden hos målgruppen nysvenskar har vi under våren startat upp projektet beteendeförändring i mångfaldsområden, med projektstöd från Avfall Sverige. Tillsammans med konsultföretaget Beteendelabbet, AB Gavlegårdarna och Rapatac har vi bland annat tagit fram mål, nyckelbeteenden, genomfört workshops och drivit en barriäranalys. Arbetet har hittills varit mycket givande och lärorikt. Nästa steg är djupintervjuer och mätningar för att därefter börja testa åtgärder. Projektet ska slutföras i november Vi har även tagit emot en praktikant, nyanländ från Syrien, för att få hjälp i beteende- och kommunikationsarbete med främst arabisktalande. Utöver det arbetar vi i olika sammanhang med nysvenskar som målgrupp exempelvis SFI och Boskolan. Förebygga avfall internt Övergripande mål Start och slut Förebygga resursslöseri Januari 2016 December 2016 Under våren fick vi klartecken att delta i ett projekt i Avfall Sveriges regi som ger oss konsultstöd i att upphandla avfallsförebyggande. Det har vi använt i vårt arbete med framtidens arbetsplats, där vi tillsammans med olika intressenter arbetat för att tydliggöra våra möjligheter och säkra att förebyggande av avfall är en viktig aspekt i projekteringsarbetet. Förebygga avfall externt Övergripande mål Start och slut Förebygga resursslöseri Januari 2016 Mars 2017 Tillsammans med Bysjöstrand äldreboende i Ockelbo har vi startat ett projekt där vi testar en metod för att minska matsvinn. Tillsammans med verksamhetsansvarig på boendet, kostchefen i Ockelbo, personalrepresentanter från boendet matråd samt konsulten Maria Larsson från Miljödialog har vi arbetat fram en handlingsplan som sedan implementerats. Målet är att skapa en lärandeprocess och uppmärksamma problemet med matsvinn på ett systematiskt sätt. 28 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

29 UTVECKLINGSAKTIVITETER Insamlingsansvar tidningar och förpackningar Övergripande mål Start och slut Ta tillvara avfall som resurs Januari 2016 December 2016 Med sikte på att under året få klarhet i om kommunerna skulle få insamlingsansvar för tidningar och förpackningar har vi väntat på regeringens utredning kring ansvarsfrågan. Utredningen kom i mars och det har nu visat sig att ett eventuellt förverkligande av kommunalt insamlingsansvar kräver lagändringar. Det betyder att nuvarande insamlingssystem gäller tillsvidare och att ett kommunalt insamlingsansvar bedöms kunna bli verklighet tidigast Kunskapsexport Övergripande mål Start och slut Kunskapsexport Januari 2016 December 2016 Det finns ett fortsatt stort internationellt intresse för vårt kunnande om hållbara avfallssystem och svenskt kunnande i miljöteknik. Inom ramen för affärsområdet kunskapsexport har vi under året fört fortsatta diskussioner, sökt projektstöd och arbetat fram konkreta uppdrag. I projektet SUE three rivers, three cities, two seas, finansierat av Svenska institutet, samarbetar vi med aktörer från Estland och Ukraina. Vi har fått ett uppdrag i Serbien där SKL international är projektägare med SIDA som finansiär. I projektet CoCreative Youth deltar vi tillsammans med representanter från Korsika, Italien, Belgien och Portugal. Vi har även drivit vidare vårt e-learningprojekt GreenComp it, utvecklat vårt företagsnätverk och tagit emot internationella studiebesök från bland annat Colombia, Namibia och Moçambique för att bland annat dela kunskap kring HR-frågor, beteendeförändring och sorteringssystem, samt besöka och presentera regionala miljöföretag. Samtliga projekt är fullt finansierade från externt håll eftersom Sverige anses ha en viktig framtida potential när det gäller kunskapsexport inom miljöområdet. Avfall Sveriges årsmöte 2016 Övergripande mål Start och slut Effektiva processer Januari 2016 Juni 2016 Foto: Lasse Nivér, Gavlegårdarna Av tradition genomför Avfall Sverige sitt årsmöte i olika kommuner varje år. För årets möte fick Gästrike återvinnare och Gävle äran att stå som värd för arrangemanget. Vi tog sikte på att arrangera det mest minnesvärda årsmötet hittills, med särskilt fokus på avfallsminimering, återvinningsmöjligheter och nudging. Utvärderingarna från mötet visar att deltagarna var mycket nöjda med hela arrangemanget, vilket vi är väldigt glada för. Vi nådde våra mål tillsammans med Avfall Sverige, genom exempelvis en app med hålltider och program för att minska avfallet, genom att arrangera en föreläsning om nudging och att säkerställa en fungerande återvinning med bra flöden. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

30 UTVECKLINGSAKTIVITETER 100% digitala flöden Övergripande mål Start och slut Effektiva processer Januari 2016 December 2016 Under året har vi fortsatt vårt arbete med att digitalisera verksamheten. Målet har varit att säkra systemstöd för containerhantering, farlig avfall, nyckelhantering och ytterligare automatisering av våra flöden mellan kundhanteringssystem och våra fordon. Vi har prioriterat farligt avfall, containerhantering, samt att digitalisera flödet mellan kundservice och servicegruppen. Vi använder nu Lime som systemstöd för vår hantering av farligt avfall. Övriga prioriterade aktiviteter planeras vara implementerade och klara till högsäsong Implementera processledning Övergripande mål Start och slut Effektiva processer April 2016 December 2016 Vi ser att processledning och ett processorienterat arbetssätt är nycklar för ökad effektivitet och smarta flöden. Med tydliga processer kan vi utveckla vår förmåga att mäta och följa upp verksamheten och på så sätt arbeta med ständiga förbättringar och återkoppling. Det är ett långsiktigt förändringsarbete som under året bland annat inneburit två halvdagsutbildningar för att definiera roller och identifiera avgränsningar mellan processer och delprocesser, med fokus på kundserviceprocessen och insamlingsprocessen. Vi ser att det återstår fortsatt arbete med att bland annat göra en genomlysning och definiering av den övergripande processkartan och vårt arbete fortsätter under Hållbar organisationskultur Övergripande mål Start och slut Effektiva processer Fortsätter från 2015 December 2016 Vårt arbete för en hållbar organisationskultur har under året inneburit att vi arbetat vidare med den handlingsplan vi upprättade hösten 2015 med sikte på noll diskriminering i medarbetarenkäten, minskad upplevd stress och en höjning av nöjd medarbetarindex. Vi har bland annat genomfört stressenkäter, ledarskapsutbildningar och grupparbeten för gemensamma spelregler. Den årliga medarbetarundersökningen visar att antalet fall av diskriminering minskat och att NMI ligger kvar på samma resultat som jämfört med föregående år. 30 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

31 UTVECKLINGSAKTIVITETER Samordnade kommunkontakter Övergripande mål Start och slut God relation med våra kunder och vår omvärld Januari 2016 December 2016 En god relation och bra kommunikation med våra medlemskommuner är en förutsättning för fortsatt förtroende för Gästrike återvinnares verksamhet. Det skapar också förutsättningar för att hitta synergier och skapa så mycket gemensam nytta som möjligt. Ett mål för året var att ta fram förslag på principer för samråd och beslut av vissa ärenden. Under hösten genomfördes samråd i alla medlemskommuner om försäljning av Gästrike återvinnare fastighets AB samt höjning av slamtaxan. Vi har även bildat ett kundteam för att samordna vårt budskap i alla kontakter i medlemskommunerna, så att vi tillsammans kan skapa och stödja hållbara beteenden hos våra invånare. Hållbar affärsstrategi Övergripande mål Start och slut God ekonomi Fortsättning från oktober December 2016 Vår kommersiella verksamhet ska bidra till att stödja hållbara beteenden, erbjuda miljösäkrade tjänster och finansiering av investeringar. Den ska skapa nytta för regionen och taxekollektivet. För att säkerställa ett effektivt arbetssätt har vi under året arbetat med att ta fram en hållbar affärsstrategi för att systematiskt och strategiskt bygga långsiktiga starka relationer med våra kunder. Det har bland annat inneburit en genomlysning av verksamheten, att vi säkrat flödet mellan affärssystem och processer, säkerställt data, samt att vi tillsatt kundteam för förbättrat samarbete mellan avfallsrådgivare, avfallspedagoger och säljare. Foto: Lasse Nivér, Gavlegårdarna GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

32 EKONOMISK REDOVISNING Vår vision Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar för en värld som räcker längre är inte en tom fras. Det är en stark och bärande tanke i vårt dagliga agerande. Tillsammans avser våra fem medlemskommuner, våra 100 medarbetare och i allra högsta grad alla invånare. Det är genom våra samlade insatser som vi tillsammans gör skillnad. Att ta sig mödan att dagligen sortera sitt avfall är att vara en miljöhjälte i vardagen. Det skapar en värld som räcker längre. 32 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

33 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomisk redovisning GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

34 EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys Koncernen Gästrike återvinnares resultat uppgick till -0,8 (-0,3) mnkr, varav förbundet stod för 1,6 (2,8) mnkr. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE HAR EN EKONOMI I BALANS MED TRE FINANSIELLA MÅL: Finansiella mål Resultatmarginal på minst 3 % av omsättningen Soliditet som inte understiger 30 % Skuldsättningsgrad som inte överstiger 2,3 gånger (Föregående års resultat inom parentes) KONCERNENS RESULTAT Koncernen Gästrike återvinnare utgörs av kommunalförbundet Gästrike återvinnare som i sin tur äger 51 % av aktierna i Gästrike Ekogas AB (resterande andel ägs av Gävle Energi AB), och 100 % av aktierna i GÅ Tillsammans AB. GÅ Tillsammans AB heläger i sin tur GÅ Utveckling AB. GÅ Tillsammans AB har även ägt samtliga aktier i GÅFAB Fastighets AB, men dessa avyttrades den 1 december 2016 (elva månader av GÅFAB Fastighets ABs räkenskaper påverkar koncernen). Koncernens resultat uppgick till -0,8 mnkr (-0,3 mnkr). GÅ TILLSAMMANS AB Gå Tillsammans AB är ett holdingbolag som ägs till 100 % av Gästrike återvinnare. Bolaget bildades i november 2013, och bolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i dotterbolag inom avfallshantering-, återbruks-, och återvinningssektorn. Dessa bolag ingår genom beslut i Gästrike återvinnares förbundsfullmäktige i dess koncernorganisation. Utfall 0,9 % (1,6 %) 49,4 % (55,3 %) 1,0 ggr (0,8 ggr) Bolaget äger samtliga aktier i GÅ Utveckling AB, och har under året avyttrat andelarna i det helägda dotterbolaget GÅFAB Fastighets AB till bokfört värde. Balansomslutningen uppgår till 18,3 (18,4) mnkr, så även eget kapital. Ingen verksamhet, utöver att äga aktier, har bedrivits i bolaget under 2016, och bolaget visar ett negativt resultat uppgående till -54 (-16) tkr. GÅ UTVECKLING AB GÅ Utveckling AB ägs till 100 % av GÅ Tillsammans AB. GÅ Utveckling AB äger i sin tur 9,875 % av aktierna i Gästrike Avfallshantering AB (GAAB) som bedriver verksamheten vid avfallsanläggningen Forsbacka Miljöcentrum (huvudägare i GAAB är SUEZ Recycling AB). I samband med försäljningen av GAAB och avfallsanläggningen i Forsbacka för ett antal år sedan, ligger hos GÅ Utveckling AB kvar ett ansvar för den nedlagda metallhydroxiddeponin i Forsbacka. För ett par år sedan beslutades att provtagningar och undersökningar skulle utökas i syfte att säkerställa att oönskade läckage från deponin inte ska kunna ske. Dessa provtagningar har fortsatt med samma intensitet sedan dess. GÅ Utveckling ABs verksamhet är främst att stödja och bedriva utvecklingsprojekt inom insamlings- och avfallsbehandlingsområdet, vilket även har varit fallet under Bolaget visar ett negativt resultat uppgående till -140 (-63) tkr. Eget kapital uppgår till 2,6 (2,7) mnkr. GÅFAB FASTIGHETS AB GÅFAB Fastighets AB (GÅFAB) har sedan december 2013 varit ett helägt dotterbolag till GÅ Tillsammans AB, men bolaget avyttrades innan årsskiftet 2016/2017. GÅFAB har sedan hösten 2012 ägt och förvaltat fastigheten Gävle Sörby Urfjäll 29:2. Under 2014 var fastigheterna Gävle Sörby Urfjäll 29:2 och Gävle Sörby Urfjäll 37:2 föremål för en fastighetsreglering där fastigheterna sammanfördes till en fastighet; Gävle Sörby Urfjäll 29:2. I samband med försäljningen av GÅFAB Fastighets AB, upprättades ett överlåtelsebokslut per den 30 november GÅFABs balansomslutning uppgick då till 72,7 mnkr, och resultatet till 5,9 tkr. Överlåtelsebokslutet är medtaget i koncernredovisningen för GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

35 EKONOMISK REDOVISNING GÄSTRIKE EKOGAS AB Gästrike Ekogas AB säljer fordonsgas till lokal busstrafik, företags- och publika fordon från tankstation lokaliserad på Sörby Urfjäll och tar ut behandlingsavgifter för matavfall vid Mullbacka. Huvuddelen av den fordonsgas som såldes är biogas från bolagets uppgraderingsanläggning vid Duvbackens reningsverk i Gävle. Bokslutet 2016 visar en förlust uppgående till -9,3 mnkr. Under året har byggnation av Forsbacka biogasanläggning påbörjats och följer både budget och tidsram. Vidare så finns nu en LBG/LNG-backup vid tankstationen på Sörby Urfjäll som fungerar tillfredsställande. Byggnation av tankställe 2 på Teknikparken drar ut på tiden på grund av att anläggningen först ansågs kunna riskera vattenskyddsområdet. Nu inväntas ny detaljplan där stationen flyttats något. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE Förbundets resultat Kommunalförbundets resultat uppgick till 1,6 (2,8) mnkr, vilket är lägre än både det budgeterade resultatet 5,8 mnkr, och det prognostiserade resultatet 3,2 mnkr. Intäkter Förbundets totala intäkter uppgick till 186,6 ( 180,1) mnkr, vilket var 5,5 mnkr bättre än budgeterat. Ökningen jämfört med budget beror bland annat på att priserna på metall har varit högre än förväntat under 2016, samt att åkeriverksamheten har fortsatt att generera högre intäkter än beräknat. Intäkterna består till stor del (ca 69 %) av taxeintäkter och avgifter från hushållen och utgjorde 128,2 (129,9) mnkr under året. Taxeintäkterna utgörs av grundavgifter och hämtningsavgifter. Grundavgifterna ska täcka kostnaderna för återvinningscentraler och kontorsledningen. Hämtningsavgifterna för hushållsavfall, slam och fett ska täcka kostnaderna för insamlingen av allt avfall. Från och med den 1 januari 2016 höjdes taxan på hushållssidan med i genomsnitt ca 4 % (under 2015 skedde inga taxeökningar). En mindre del av förbundets verksamhet finansieras av intäkter från företag, verksamheter och material från våra återvinningscentraler som vi väljer att sälja vidare till olika återvinningsföretag. Dessa intäkter hjälper till att finansiera vår kärnverksamhet så att vi kan hålla taxorna nere för våra kunder. Totalt utgjorde dessa typer av intäkter 58,4 mnkr (50,3 mnkr). Denna verksamhetsdel har bidragit till en intäktsökning under flera år, och vi hoppas på en fortsatt ökning även kommande år. Produktionskostnader Produktionskostnaderna uppgick till 45,4 (45,5) mnkr och består främst av kostnader för behandling, entreprenad och transporter. De budgeterade produktionskostnaderna uppgick till 43,1 mnkr, men i prognosen gjordes en ny bedömning till 45,9 mnkr, vilket visade sig bli i paritet med utfallet. Avvikelsen mot budget beror även på att den temporära slambehandlingsanläggningen har dragits med högre kostnader än beräknat. Mängden restavfall fortsätter även att öka, vilket ger ökade behandlingskostnader. Sorteringen har försämrats, och en ökad andel tidningar och förpackningar har hamnat i soporna. En annan förändring mot budget är utfasningen av bioplastpåsar som pågår inför den kommande biogasproduktionen. Inför detta har nytt material, däribland nya pappershållare, behövt köpas in. Övriga verksamhetskostnader Övriga kostnader uppgick till 51,2 (45,9) mnkr och består främst av kostnader för fordon, IT, lokal och kontorskostnader samt externa tjänster. Övriga kostnader var budgeterade till 45,2 mnkr, vilket utfallet överstiger med 6 mnkr. (I prognosen gjordes dock en ny bedömning av de övriga kostnaderna, uppgående till 51 mnkr, vilket är i samma nivå som utfallet). Skillnaden i utfall jämfört med budget beror framför allt på högre driftskostnader för fastigheten, med en höjd vattentaxa, ökade kostnader för el och värme, samt ett nytt avtal för fastighetsservice som tecknades under våren Även kostnaderna för reparationer av fordon är en större avvikelse mot budget. Detta beror dels på att antalet reparationer har varit fler och mer omfattande än beräknat, och dels på ett motorhaveri som inte täcks av försäkringen. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgick till 73,4 (71,5) mnkr, vilket överstiger budget med 2,5 mnkr (och prognosen med 1,5 mnkr). Personalkostnaderna är förbundets enskilt största kostnadspost. Ökningen mot budget beror främst på att förbundet har vuxit på ett sätt som inte förutspåddes vid budgetarbetet hösten I första hand har intern personal tagits in för att lösa nya arbetsuppgifter, men det i sin tur har inneburit att ny ÅVC-personal och chaufförer har fått anställas. Inför 2016 tog förbundet över hanteringen av farligt avfall i egen regi, vilket blev ett mer personalintensivt arbete än planerat (bland annat på grund av nytt regelverk som verksamheten måste anpassa sig till). Även den temporära slambehandlingsanläggningen har krävt mer personal än beräknat. Ett par nya tjänster på tjänstemannanivå belastar utfallet och fanns inte med i budget, men dessa två är finansierade från Gävle kommun och Gästrike Ekogas AB. Både kort- och långtidssjukskrivningar fortsätter att ligga på höga GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

36 EKONOMISK REDOVISNING nivåer, vilket har resulterat i ökade sjuklönekostnader samt ökade utgifter för övertid. Ledningen ser allvarligt på detta, och arbetar aktivt med att hitta åtgärder för att komma tillrätta med sjukskrivningstal och övertid. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella poster består av räntekostnader för långfristiga lån samt ränteintäkter från bank och dröjsmålsräntor. Totalt uppgår finansnetto till -0,3 (-0,2) mnkr, och understiger den budgeterade kostnaden med 0,5 mnkr. Den stora skillnaden mellan budget och utfall beror på att förbundet hade budgeterat för att ta upp nya lån under Under våren beslutades det istället att utöka checkkrediten från 30 mnkr till 50 mnkr. Tillgångar, skulder och eget kapital Förbundets balansomslutning har ökat från 148 mnkr till 169 mnkr, en ökning med 14 %. Ökningen beror främst på det lämnade aktieägartillskottet till Gästrike Ekogas AB, samt på de investeringar som har gjorts, däribland den nya återvinningscentralen i Skutskär. Andra större investeringar under året har varit den nya återvinningscentralen i Österfärnebo som stod klar i början av september, slamanlägningen i Hedåsen, samt inköp av nya glasigloos. Under slutet av 2016 har även förarbetet med den nya slamanläggningen i Järbo påbörjats. Nyckeltal Gästrike återvinnare har tre finansiella mål. Soliditeten, den långsiktiga betalningsberedskapen har sjunkit något sedan föregående år, den är dock fortfarande god, och uppgick till 49,4 (55,3) %. Skuldsättningsgraden, skuldernas andel av eget kapital uppgick till 1,0 (0,8) gånger, där målet är att inte överstiga 2,3 gånger. Resultatmarginalen uppgick till 0,9 (1,6) %, och där är målet att överstiga 3 %. Två av tre ekonomiska mål är uppfyllda vid årets slut. Samtliga mål är något lägre än föregående år, men de två som uppfylls, gör det med mycket god marginal. Anledningen till att soliditeten och skuldsättningsgraden är något lägre än föregående år är att balansomslutningen och skulderna är högre för året än 2015, samtidigt som eget kapital inte har vuxit i samma takt. Det i sin tur är en effekt av att investeringar har genomförts, och att resultatet är lägre än beräknat. Inför 2015 ändrades målet för resultatmarginalen från 1 % till 3 %, detta för att förbundet vill kunna stå rustat på ett bättre sätt inför kommande investeringar. Förbundet har dock inte kunnat nå upp till det nya resultatmålet, varken under 2015 eller Förbundet har de senaste tre åren visat ett positivt resultat, och den ekonomiska planen visar att resultatet även kommer att vara positivt de kommande åren. Det kommunala balanskravet anses därmed vara uppfyllt. FRAMTIDEN Vi har höga mål med att öka återvinningen och förbättra sorteringen, men plockanalyser och avfallsstatistik visar tyvärr åt fel håll med ökade avfallsmängder och lägre utsortering av matavfall, tidningar och förpackningar. ÅRETS RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL BALANSKRAVET Årets resultat 1,6 mnkr - Årets resultat efter balans kravsjustering 1,6 mnkr - Årets balanskravsresultat 1,6 mnkr Omvärlden visar även på ökade kostnader inom avfallsbehandling och transporter. Vi har en ekonomisk utmaning att klara av de ökade kostnaderna och samtidigt ha tillräckligt med resurser för att arbeta mer förebyggande med att hjälpa och möta våra kunder och ge dem rätt vägledning i vardagen. Under 2017 kommer vi att bygga om våra lokaler för att främja bättre arbetsmiljö, flöden och nära samarbeten. Vi ska även bygga en ny anläggning för behandling av slam från enskilda avlopp. Vi fortsätter med att utveckla våra interna arbetssätt med mera digitala flöden och effektivare processer i syfte att förbättra vårt dagliga arbete med bättre service till kunderna, bättre styrning och uppföljning av verksamheten. Det leder till att vi även blir mer kostnadseffektiva och inte behöver höja taxan mer än nödvändigt. Inför 2017 har taxan för hushållsavfall höjts med mellan kr/år och taxan för våra kunder med enskilt avlopp och fettavskiljare med i snitt kr/tömning. Taxeökningarna beräknas ge en intäkt till förbundet på ca 4,5 mnkr. Budgeterat resultat för 2017 är satt till 0 kr och inom den ramen ska vi göra allt vi kan för att arbeta mot våra mål. I dotterbolaget Gästrike Ekogas AB fortsätter arbetet med att etablera en regional biogasproduktion i Forsbacka och driftstart planeras under GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

37 EKONOMISK REDOVISNING Resultatet av koncernens och förbundets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av följande resultaträkning och balansräkning med noter. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor. RESULTATRÄKNINGAR KONCERNEN FÖRBUNDET NOT Verksamhetens intäkter 1 Grund- och hämtningsavgifter Övriga verksamhetsintäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 1 Produktionskostnader Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar 3, 4, Summa verksamhetens kostnader RÖRELSERESULTAT Resultat från finansiella investeringar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa resultat från finansiella investeringar RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Latent skatt Skatt på årets resultat ÅRETS VINST GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

38 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN FÖRBUNDET NOT TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 9 Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier i dotterbolag Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Årets vinst Summa eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Checkräkningskredit Skatteskuld Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser 13 Se not Se not Se not Inga 38 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

39 EKONOMISK REDOVISNING KASSAFLÖDESANALYSER KONCERNEN FÖRBUNDET Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm Betald inkomstskatt Summa Ökning/minskning varulager Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Sålda immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Sålda dotterbolag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Sålda likvida medel i dotterbolag Likvida medel vid årets slut FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

40 EKONOMISK REDOVISNING NOTER Gemensamma för moderbolag och koncern NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag där kommunen har minst 20 % inflytande i. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunen eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunen har i allt väsentligt eliminerats. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner har i den sammanställda redovisningen fördelats på latent skatt ( 22 procent) och eget kapital (78 procent). Tilläggsposter vid sammanställd redovisning som inte täcks av den kommunala redovisningslagens räkenskapsscheman är följande: - Skatt på årets resultat redovisas i resultaträkningen under skatt på årets resultat. - Uppskjutna skatter redovisas under latent skatt. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. MATERIELLA ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR Gränsdragning mellan kostnad och investering. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. AVSKRIVNING Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. AVSKRIVNINGSTIDER En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader 25 år Tekniska anläggningar år Datorer 3-5 år Maskiner och fordon 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år För tillgångar med identifierbara komponenter som har olika nyttjandeperiod där varje komponents värde uppgår till minst kr tillämpas komponentavskrivning. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (t. ex leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. AVSKRIVNINGSMETOD I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. REDOVISNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Gränsdragning mellan kostnad och investering. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar, och därmed också för finansiella leasingavtal. AVSKRIVNINGSTIDER En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriell tillgång 5 år LÅNEKOSTNADER I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. 40 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

41 EKONOMISK REDOVISNING NOT 2 Personal KONCERNEN OCH FÖRBUNDET Medelantalet anställda* Kvinnor Män Totalt Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader** Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda Summa löner Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Återbetalning Fora TOTALT * Medelantalet anställda baseras på antal tillsvidareanställda. ** Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader avser kostnader för tillsvidareanställda och visstidsanställda. Förbundet har inga pensionsförpliktelser avseende förbundsdirektören utöver gällande anställningsavtal och PA-KFS 09. Vid uppsägning från förbundets sida har förbundsdirektören 12 månanders uppsägning. Varken förbundet eller koncernen har pensionsavsättningar eller ansvarsförbindelser avseende pensioner. I förbundet, där anställda finns, tillämpas ett premiebaserat pensionssystem som innebär att pensionskostnaderna kostnadsförs direkt. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare* Kvinnor 1 1 Män 5 5 Totalt 6 6 * Antal styrelseledamöter och Förbundsdirektör (exkl. ersättare) på balansdagen Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro % 7,9 7,4 - långtidssjukfrånvaro *% 25,4 19,6 - sjukfrånvaro för män% 9,0 7,2 - sjukfrånvaro för kvinnor% 5,7 7,7 - anställda år% 7,5 5,7 - anställda 50 år -% 9,5 10,7 * Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. NOT 3 Immateriella anläggningstillgångar KONCERNEN OCH FÖRBUNDET Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Årets aktiverade utgifter, inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar -Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

42 EKONOMISK REDOVISNING Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar KONCERNEN FÖRBUNDET Mark Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Årets aktiverade utgifter, inköp Försäljning av dotterbolag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Fastigheter för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets aktiverade utgifter, inköp Försäljningar av dotterbolag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljning av dotterbolag Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 5 Maskiner och inventarier KONCERNEN FÖRBUNDET Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Årets aktiverade utgifter, Inköp Erhållna bidrag Försäljningar och utrangeringar Försäljning av dotterbolag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Försäljningar och utrangeringar Försäljning av dotterbolag Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

43 EKONOMISK REDOVISNING NOT 6 Finansiella intäkter KONCERNEN FÖRBUNDET Räntor Resultat från andelar i koncernföretag Summa NOT 7 Finansiella kostnader KONCERNEN FÖRBUNDET Räntekostnader Summa NOT 8 Pågående nyanläggningar KONCERNEN FÖRBUNDET Ingående balans Årets upparbetade utgifter övrigt Under året erhållna bidrag Årets aktiverade utgifter övrigt Summa NOT 9 Finansiella anläggningstillgångar KONCERNEN FÖRBUNDET Aktier och andra andelar i dotterbolag * Övriga aktier och andelar ** Uppskjuten skattefordran Summa * Gästrike återvinnare äger 100 % av aktierna i dotterbolaget GÅ Tillsammans AB, org nr , med säte i Gävle. GÅ Tillsammans AB äger i sin tur äger 100% av aktierna i GÅ Utveckling AB, org.nr , med säte i Gävle. Även GÅFAB Fastighets AB, org nr , har ägts av GÅ Tillsammans AB under del av året, dessa andelar avyttrades dock per ** GÅ Utveckling AB äger 9,875 % i Gästrike Avfallshantering AB, org.nr , med säte i Gävle. NOT 10 Checkräkningskredit KONCERNEN FÖRBUNDET Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

44 EKONOMISK REDOVISNING NOT 11 Eget kapital KONCERNEN FÖRBUNDET Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat UTGÅENDE EGET KAPITAL Medlemskommunernas andel av eget kapital Gävle 61% Sandviken 23% Hofors 6% Ockelbo 4% Älvkarleby 6% SUMMA EGET KAPITAL Medlemskommunernas andel är beräknad utifrån folkmängdstatistik från SCB per 30 september MEDLEMSANDELAR Förbundsmedlems andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder skall vid varje tidpunkt bestämmas i proportion till befolkningstalet i respektive medlemskommun vid utgången av det närmast föregående kalenderåret (14 förbundsordningen). NOT 12 Långfristiga skulder KONCERNEN FÖRBUNDET Ingående låneskuld Nyupplåningar under året Årets amortering Försäljning av dotterbolag Utgående låneskuld Långfristiga skulder Skulder till Gävle kommun SUMMA förfaller till betalning senare än fem år från bokslutsdagen. Resterande belopp förfaller inom fem år från bokslutsdagen. NOT 13 Ansvarsförbindelser KONCERNEN FÖRBUNDET Borgensåtagande Gästrike Ekogas AB Enligt avtal med SUEZ Recycling AB har GÅ Utveckling AB ett ansvar för de "miljörisker i omgivningen och direkta kostnader förknippade härmed som är hänförliga till nu befintlig deponi i Forsbacka". Bolagets ekonomiska ansvar har trappats ned med 5%-enheter per år, till lägst 70 % 4 år efter tillträdesdagen ( ). 44 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016

45 ORDFÖRANDE HAR ORDET En stabil organisation som ligger i framkant Som ny ordförande i Gästrike återvinnares kommunalförbund är det otroligt glädjande att se ett bolag inom kommunen som fungerar riktigt bra. Jag ser en stabil organisation som har siktet framåt och ligger i framkant i jämförelse med många andra kommuner. Bildandet av Ekogas och biogasanläggningen som ska förvandla regionens matavfall till biogas är ett bra exempel på det. Det var riktigt roligt att få vara med vid den efterlängtade byggstarten. Det har varit ett intressant första år. Jag åkte med en av sopbilarna en dag och har även gjort studiebesök på återvinningscentralerna i Hofors, Österfärnebo, Sandviken och Gävle. Även om jag är medveten om att allt inte är problemfritt så var det delaktigheten som finns hos personalen och viljan att utvecklas som gjorde starkast intryck på mig. Förutom den uppgift man har vill man också utvecklas och lära sig mer och gärna göra allting ett strå bättre Kundservice har genomgått en positiv förändring och fått bra flyt. Det är ett tydligt tecken på att de organisationsförändringar man gör ger resultat. Den digitaliseringsprocess som påbörjats har jag goda förhoppningar om ska medföra bättre uppföljning och kvalitet på det arbete man gör både på kontoret, bland chaufförer och medarbetare på återvinningscentraler. Ett arbete som i slutändan ska göra det så enkelt som möjligt för våra kunder att sortera rätt och få valuta för sina pengar. Vi kan inte rädda världen på en dag, men vi kan arbeta för vår miljö och vårt samhälle. Det kommande året ser jag fram emot en ny fullt fungerande verkstad där vi kan underhålla våra fordon själva och nya fräscha kontor. Det hoppas jag ska skapa förutsättningar för förbättrad sammanhållning. Jag ser också att vi kommer arbeta mer med information för att hämma avfallet och göra det tydligare i återvinningsrummen för att förbättra utsorteringen. I nedskräpningsprojektet pratar vi direkt med kunderna för att se vad som inte stämmer. Ett mycket omfattande arbete där jag är säker på att resultatet kommer bli till nytta för fler även utanför vår region. Jag hoppas vi får till ett samarbete med Hälsingekommunerna för att ta hand om deras matavfall men också att vi kan hitta andra samarbetsområden. De har ju samma avfall som vi har. Organisationen har utvecklats mycket under lång tid, men vi måste fortsätta utvecklas. Omvärldsläget är osäkert vilket direkt påverkar skrotpriserna m.m. och våra intäkter. Vi ser att förbränningspriser och våra kostnader ökar framöver. Det är därför otroligt viktigt att vi fortsätter se över våra arbetssätt, vara öppna för nya lösningar och fortsätter att utvecklas. Tomas Engelmark styrelseordförande GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

46 FÖRBUNDSSTYRELSEN Förbundsstyrelsen för Gästrike återvinnare Styrelsen Tomas Engelmark, (L), Gävle, ordförande Marie Lind, (S), Sandviken, vice ordförande Kenneth Axling, (S), Hofors Mats Åstrand, (S), Ockelbo Kenneth Holmström, (M), Älvkarleby Ersättare Henrik Sundberg, (MP), Gävle Nils-Gunnar Kempe, (L), Sandviken Birger Larsson, (C), Ockelbo Diana Blomgren, (S), Hofors Tommy Jakobsson, (S), Älvkarleby Gävle Tomas Engelmark Ordförande Marie Lind Kenneth Axling Kenneth Holmström Mats Åstrand Thomas Nylund Förbundsdirektör Gästrike återvinnare tackar alla förtroendevalda för goda insatser! 46 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING 2016