Årsredovisning 2014 GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehållsförteckning sid 4 sid 6 sid 8 sid 10 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 sid20 sid 22 sid 24 sid 26 sid 28 sid 29 sid 30 sid 31 sid 32 sid 33 Thomas har ordet Hållbar utveckling på en lokal och internationell arena Våra samarbetspartners Tillsammans är vi många som delar samma intresse. Framtiden. Händelser under året Resumé 2014 Biogas Biogas ger renare stadsmiljö Matsvinn Musik, sport och matsmarta tips Kunskapsexport Rädda världen och tjäna pengar Trädgårdsavfall Över tusen positiva trädgårdshjältar Företag Stolt lokalproducerad avfallshantering HIG COOP En hållbar utbildning för drömjobb Verksamhetsberättelse Vår verksamhet Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar för en värld som räcker längre Vår omvärld Utblick Styrmodell Långsiktiga mål Kundnytta Miljönytta Samhällsnytta Medarbetarskap och ledarskap Effektivitet och ekonomi sid 34 sid 36 sid 39 sid 40 sid 41 sid 42 sid 47 sid 49 Ekonomisk redovisning Finansiell analys Resultaträkningar Balansräkningar Kassaflödesanalyser Noter Styrelsen Revisionsberättelse 2

3 Tillsammans för en värld som räcker längre På Gästrike återvinnare har vi massor av energi. Våra medarbetare har hög kunskap om avfall och hur man får infrastrukturen för avfall att fungera både i stort och i smått. Vi vågar välja nya vägar för att skapa mer värde. Både i vår region och i andra länder. Nya vägar som gör det möjligt för våra kunder att fortsätta vara miljöhjältar. Gästrike återvinnares uppdrag är både stort och spännande vi ska bidra till en värld som räcker längre. Till hjälp har vi invånare och vi delar alla samma intresse. Framtiden! 3

4 THOMAS HAR ORDET Hållbar utveckling på en lokal och internationell arena Vår vision Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar för en värld som räcker längre är inte en tom fras. Det är en stark och bärande tanke i vårt dagliga agerande. Tillsammans avser våra fem medlemskommuner, våra 100 medarbetare och i allra högsta grad alla invånare. Det är genom våra samlade insatser som vi tillsammans gör skillnad. Att ta sig mödan att dagligen sortera sitt avfall är att vara en miljöhjälte i vardagen. Det bidrar till en hållbar utveckling, en sundare resurshushållning som skapar en värld som räcker längre. Förr förknippades kommunal renhållning med sopinsamling och soptippar. Insamlingen är fortfarande ett dagligt viktigt arbete men nu är det en blygsam del som hamnar på soptippen. Idag är avfall en resurs. Materialet återvinns och utgör råvara för nya produkter. Vi utvinner energi i form av el, värme och biogas. Svensk avfallshantering är internationellt uppmärksammad. Konceptet är from Waste to Value. Förr talades det om naturens kretslopp. Nu talar vi om cirkulär ekonomi. Vi har flyttat fokus från sophämtning till sophämning. Det kommunala renhållningsföretaget är nu ett kunskapsföretag för hållbar utveckling på en internationell arena. Under 2014 har våra medarbetare varje dag tagit hand om alla våra kommunmedborgares och en rad företagares avfall. Vi har hämtat med våra fordon, tagit emot på återvinningscentralerna, vi har transporterat och sett till att det kommit till en miljöriktig behandling och återvinning. Vi har kommunicerat om vikten av att göra kloka miljövänliga produktval och inköp, om att sortera. Vi har utvecklat och tillhandahållit nya tjänster som insamling av trädgårdsavfall och farligt avfall. Vi har fått ut fler EL:INskåp i butikerna för att underlätta insamlingen av elavfall. Jag är mycket stolt över allt detta som våra medarbetare gör varje dag tillsammans med våra ansvarstagande medborgare och företagare. För miljön och en hållbar utveckling i vår region. Internationellt har vi varit engagerade som rådgivare i ett projekt i Serbien inför deras EU-inträde. Där har nu fem kommuner etablerat en bas för samverkan, tagit fram en regional avfallsplan. Vi har också utfört ett EU-finansierat utbildningsprogram i Polen riktat mot entreprenadföretag i avfallsbranschen. Vårt arbete har gjort avtryck så till den milda grad att kungen bjöd in mig på årets Sverigemiddag. Året som kommer fortsätter vi att förverkliga visionen. Vi för in nytt IT-stöd för att kunna ge ännu bättre och kostnadseffektivare service, vi ska starta bygget av en ny återvinningscentral i Älvkarleby, vi ska fortsätta samverka med Högskolan och regionens företag för att utveckla kunskaps- och tjänsteexport inom miljöteknikområdet. Och naturligtvis ska vi samla in alla sopor (läs resurser) och öka återvinningen ännu mer. Tack alla miljöhjältar! Thomas Nylund Förbundsdirektör 4

5 THOMAS HAR ORDET Vi har flyttat fokus från sophämtning till sophämning. Det kommunala renhållningsföretaget är nu ett kunskapsföretag för hållbar utveckling på en internationell arena. 5

6 VÅRA SAMARBETSPARTNERS Tillsammans är vi många som delar samma intresse. Framtiden. Gästrike återvinnare samarbetar med många olika företag och verksamheter både regionalt, nationellt och internationellt. Det gör vi för att bidra med största möjliga miljö- och samhällsnytta. Våra samarbetspartners är var och en viktiga pusselbitar för att möjliggöra vårt uppdrag här och nu, och för en värld som räcker längre. 6

7 VÅRA SAMARBETSPARTNERS Matakuten SALAR Landstinget Gävleborg Hofors kommun Green Business region Maskinringen Gästrikland Region Gävleborg Ockelbo kommun Privatpersoner Röda korset Elkretsen Ockelbogårdar Erikshjälpen Gävle kommun Sandvikenhus Biståndsgruppen EUCP Älvkarlebyhus SITA Myrorna Avfall Sverige Sandvikens kommun Ekogas AB Ånyo Högskolan i Gävle Hoforshus Gästrike Vatten Naturvårdsverket Tidnings- och förpackningsinsamlingen Lärare Parp Missionskyrkans secondhand Symbio City Gävle Energi Gästrike Avfallshantering Företag i regionen Lantmäteriet Tillväxtverket Kostchefer i kommuner Lindbergs skrot Älvkarleby kommun Sundsvall Energi Sandvikens Energi Gavlefastigheter EU Gavlegårdarna Region Dalarna Länsstyrelsen Stiftelsen Gästrikeregionens Miljö Stadsbussarna Stiftelsen Teknikdalen 7

8 Händelser under året Resumé 2014 Med en grön själ och nytänkande tar vi oss an uppdraget att bidra till samhällets utveckling för att nå de miljömål som finns. Vårt högsta mål är att minska mängden avfall. På vägen dit strävar vi efter att så mycket som möjligt i första hand ska kunna återanvändas och i andra hand återvinnas. Med små dagliga förbättringar och större nyskapande projekt gör vi det möjligt för vardagens miljöhjältar att bidra i sin vardag. Här kommer ett axplock från Minimera En kampanj med lokala unga kändisar och Babsan uppmanade att minska matsvinnet. Aktiviteter med kostpersonal och elever på högstadieskolor i samband med projektet Europa minskar avfallet. Ett samarbete inleddes med Matakuten som samlar in överbliven mat från butiker och ger till behövande. Som en av de första avfallsaktörerna i Sverige startade vi exporten av kunskap. Green Business kallar vi utbildningen som vi säljer till företagare inom avfallsbranschen i Polen. Magasinet Miljöaktuellt nominerade Gästrike återvinnares förbundsdirektör Thomas Nylund till en av Sveriges miljömäktigaste personer. Återanvända Med fullastade lastbilar hämtade vi begagnade saker och kläder som blivit kvar efter skogsbranden i Sala och lämnade det vidare till behövande. I samarbete med Avfall Sverige utnämnde vi Sveriges första Miljönär på en miljögala i Gävle konserthus. I samarbete med Röda korset har vi sett till att invånare kan lämna begagnade saker och kläder på återvinningscentralen i Forsbacka. Återvinna För att komma närmare en framtida biogasanläggning för matavfall tog vi över driften av kompostanläggningen Mullbacka. Tillsammans med Gävle Energi AB bildade vi Gästrike Ekogas AB. Vi har tagit emot flera internationella studiebesök och fortsätter hjälpa kommuner i Serbien att få igång ett kommunalt system för avfallshantering. 8

9 HÄNDELSER UNDER ÅRET 9

10 BIOGAS Med en stark aktör som Gävle Energi och vår egen entreprenörsanda ska vi tillsammans öka den framtida biogasproduktionen i regionen så att vi med gott samvete kan tanka våra bilar med ett renare drivmedel. 10

11 BIOGAS Biogas ger renare stadsmiljö Varje år slänger våra invånare tiotusen ton matavfall och tack vare en av landets finaste sorteringar har vi sedan 2004 gjort kvalitetssäkrad kompostjord av det. Men samhällsutvecklingen går framåt och idag vore det mer hållbart om invånarna kunde köra sina bilar på den energi som finns i matavfallet. Det vore ett fint bidrag till en grönare stadsmiljö ton fint sorterat matavfall per år är en inspirerande råvara för framtiden. Under 2014 har koncernen Gästrike återvinnare tagit över driften av kompostanläggningen Mullbacka i Forsbacka och det gör att vi har kontroll på både insamling och behandling av regionens värdefulla matavfall. Utöver matavfallet samlar vi in allt mer trädgårdsavfall från hushållen och med smart teknik kan det också förvandlas till biogas. Med kompostanläggningen och en del av fastigheten som insats köpte vi 51 procent av aktierna i SBI Ekogas AB och bildade därmed ett produktionsbolag för biogas. Tillsammans med den andra ägaren, Gävle Energi AB, har vi inlett en tillståndsprocess och börjat på en upphandling av en anläggning som ska kunna producera biogas redan år Gästrike Ekogas AB har erfarenhet av uppgradering av biogas till fordonsgas vid reningsverket Duvbacken i Gävle. De driver också ett tankställe och en gasdepå som finns på Gästrike återvinnares mark på Sörby Urfjäll. Med en stark aktör som Gävle Energi AB och vår egen entreprenörsanda ska vi tillsammans öka den framtida biogasproduktionen i regionen så att vi med gott samvete kan tanka våra bilar med ett renare drivmedel. Biogasen ska produceras i en anläggning för torrötning av matavfall och trädgårdsavfall. Förebilden är en anläggning i Karlshamn som Västblekinge Miljö AB nyligen byggt. Gästrike Ekogas AB driver projekten att få igång en biogasanläggning så att fler invånare och företag kan tanka regionens biogas. Gästrike Ekogas AB sköter också komposteringen vid Mullbacka och produktionen av biogas vid Duvbacken. 11

12 MATSVINN Musik, sport och matsmarta tips Genom en kampanj med kändisar och sponsrade skolfrukostar lyfte vi matens värde under Målet var att minska matsvinnet och lokala förebilder som Babsan, Clara Hagman och My Heart is a Metronome delade med sig tips på vad man kan göra med sina matrester. En kampanjsajt stöttade och på en glittrande Miljögala på konserthuset i Gävle utnämnde vi Matakuten till Sveriges första Miljönär. Kockprogram på tv i all ära men Gästrike återvinnares kampanj om att inte slänga mat påverkar hur vår miljö kommer att se ut i framtiden. Att ta vara på matens värde tjänar dessutom plånboken på. En nytänkande frukost En del av kampanjen var att tillsammans med Matakuten bjuda högstadieelever på en härlig frukost med bröd som annars skulle ha slängts bort. Tanken var att uppmärksamma elever på lyxproblemet med att Produktionen av mat svarar för cirka 25 % av den totala vi slänger fullt ätbar klimatbelastningen. Att inte mat. Samtal om kost slänga mat är ett av EU:s högsta mål för avfallshanteringen. satsande spelare från och träning med elit- Gefle IF och Brynäs IF och en föreläsning av en miljöpedagog gav plats för fler tankar om avfallsminimering och livsstil anställdes Lasse Wennman på Matakuten av Gästrike återvinnare. Matakuten samlar in bröd, grönsaker och mat som annars skulle ha slängts från butiker och delar sedan ut till behövande. Verksamheten är behjärtansvärd och ligger helt i linje med Gästrike återvinnares mål att förebygga avfall. Det finns idéer om hur Matakuten kan utvecklas. Till exempel att samla in en större variation av varor och samarbeta med fler aktörer i samhället som idrottsföreningar och skolor. Gästrike återvinnare gav Matakuten Sveriges första Miljönärmärkning. Det är en märkning som Avfall Sverige arbetat fram och betyder att man på något vis främjar återanvändning, lagning eller utlåning. Kostpersonal inspirerar Att minska matsvinn på skolor och annan kommunal verksamhet bygger på samarbete mellan de som planerar inköp, medarbetare i köken, elever och andra ute i verksamheterna. För att knyta ihop kampanjen med fler berörda satte vi ihop en workshop för kostpersonal inom kommunen för att ge möjlighet att inspirera och ge tips till varandra. Matakuten är fylld av omtanke Den miljöpåverkan som maten är orsak till i produktionen sker helt i onödan om maten slängs. I april Gästrike återvinnare ger Sveriges första miljönärmärkning till Lasse Wennman på Matakuten. 12

13 MATSVINN Kampanjen startade i samband med Avfall Sveriges avfallsminimeringsvecka och lever vidare på sopbilsdekor och på kampanjsajten tankfore.gastrikeatervinnare.se. Där ger lokala kändisar tips på hur man på ett lätt sätt kan hjälpa till att minska matsvinnet. 13

14 KUNSKAPSEXPORT Turn waste into value. Green Business Sustainable Waste Management är en serie utbildningar i Polen för privata entreprenörer i avfalls- och miljöbranschen. 14

15 KUNSKAPSEXPORT Rädda världen och tjäna pengar Sverige har ett av de bästa systemen för avfallshantering i världen och Gästrike återvinnare är en av de bästa i Sverige. Som en av de första kommunerna i Sverige exporterar vi nu kunskap i Sustainable Waste Management inledde vi med en serie utbildningar i Polen för privata entreprenörer i avfalls- och miljöbranschen. Och vinnarna är många! Avfallshantering är en global rörelse. Inte bara från ett hållbart socialt och miljömässigt perspektiv men även ekonomiskt. Gästrike återvinnare kan hela avfallsbranschen utan och innan. Hur man planerar och genomför stora förändringar i infrastrukturen och hur man lyckas när flera kommuner ska samarbeta. Nu har vi beslutat oss för att dela med oss av vår kunskap och sälja utbildningspaket till andra länder. Vid sidan av Polen har även Serbien och Turkiet visat intresse för våra tjänster. Förutom en enorm miljönytta i Polen känns det fint att vi som kommunalförbund också kan bidra till gästrikemarknadens tillväxt. Projektets huvudmål är att ge ett tillskott till regionen både i form av friska pengar och fler intressanta arbetstillfällen. Många medarbetare på Gästrike återvinnare har tagit chansen att utvecklas på en internationell arena. Det är något som också kan locka ungdomar till avfallsbranschen. Det svenska avfallssystemet med återvinning av 99 procent av soporna och kommunen som ansvarig för hushållens avfall lockar många andra länder. Gästrike återvinnare som har ett framgångsrikt arbetssätt har nu format ett exportpaket som kan användas i flera sammanhang. Basen är Gästrike återvinnares dagliga verksamhet där kommunal avfallsplanering, upphandlingar, transport, logistik och hållbar utveckling ingår. Men även kommunikation och organisation, liksom en del för att öka affärsmöjligheterna mellan polska och svenska företag i avfallsbranschen. Exporten till Polen innebär att Gästrike återvinnare utbildar 600 företagare under ett och ett halvt år. Föreläsare är i första hand medarbetare på Gästrike återvinnare i samarbete med högskolan i Gävle och kollegor inom avfallsbranschen. EUCP är vår polska partner som ansvarar för rekrytering av kursdeltagare och för att ordna allt praktiskt på plats inför kurstillfällena. Gästrike återvinnare vet hur man framgångsrikt driver kommunal avfallshantering och intresset internationellt är stort. Här finns en stor tillväxtpotential att spinna vidare på! Miljönyttan med exporten är oerhört stor då Polen är ett av Europas svagaste länder inom avfallshantering med en deponering på mer än 75 procent och en låg allmän miljökunskap. Uppdragen i Polen finansieras av EU, den polska fonden PARP, Tillväxtverket och Länsstyrelsen. 15

16 TRÄDGÅRDSAVFALL Över tusen villaägare nappade på erbjudandet om ett abonnemang på hämtning av trädgårdsavfall. I trädgårdskärlet kan man slänga: Kvistar och ris från beskärning av träd och buskar Vissna blommor och blad från rabatter Gräsklipp och löv Fallfrukt och annat som blivit för gammalt från köksträdgården 16

17 TRÄDGÅRDSAVFALL Över tusen positiva trädgårdshjältar villaägare har tonvis med kvistar, blommor, blad och fallfrukt som de vill få bort från sina trädgårdar varje år. Gästrike återvinnare anade att trädgårdsintresset gäller annat än att köra släpvagn till återvinningscentralen. Från och med i år erbjuds därför alla villaägare hämtning av trädgårdsavfall. Förutom service blir det också en bra lösning istället för att dumpa löv, ogräs och kvistar i skogskanten. Det är trevligt för grannar och bra för naturens mångfald. Trädgårdsarbete upplevs många gånger som avkopplande, men när mängderna fallfrukt och grenar från höstens ansning av buskarna hopar sig kan orken tryta. Kvar blir ostyriga högar som väntar på att forslas bort. För att underlätta gick Gästrike återvinnare ut med ett erbjudande till de som ville ha lite hjälp med trädgårdsarbetet. Eftersom kärlet blir tömt varannan vecka är det lättare att hålla undan rassliga högar från trädgården eller skogskanten. Satsningen underlättar i år för över tusen trädgårdshjältar som valde en grön tunna för trädgårdsavfall med 15 tömningar per säsong. Det nya abonnemanget marknadsfördes under våren med utskick till villaägare, på Bomässan, i flera trädgårdsbutiker och på Kulturums äppeldag på Brynäs. En samhällssmart plan är att trädgårdsavfallet så småningom ska användas som råvara när vi ska göra biogas. Till dess hoppas vi att det positiva gensvaret vi fått från nya trädgårdskunder har spritt sig till fler! Självklart är alla fortfarande varmt välkomna med sitt trädgårdsavfall till återvinningscentralerna. Trädgårdsabonnemanget är en service till Gästrike återvinnares kunder men också en bra lösning för att undvika dumpning av trädgårdsavfall i naturen. Bra för naturens mångfald! 17

18 FÖRETAG Stolt lokalproducerad avfallshantering Företag väljer så klart det mest ekonomiska och smartaste erbjudandet. Vi på Gästrike återvinnare är den största aktören på marknaden, vi kan miljö och är otroligt stolta över att allt fler företag väljer oss! En bonus är att våra kunder handlar lokalproducerad avfallshantering och vinsten håller avfallstaxan nere i vår region. EL:IN är ett genomtänkt skåp som Gästrike återvinnare skapat för att samla in elavfall i butiker. Under 2014 har vi exporterat EL:IN till åtta kommuner i Sverige. De gillar idén med ett smart och ekonomiskt skåp som gör det lätt för både invånare att lämna elavfall och för chauffören som tömmer skåpet. Gästrike återvinnare gillar idén att rädda världen och skapa arbetstillfällen i regionen! Ett av våra erbjudanden till företag är ett årskort på återvinningscentralerna. Tanken är att det ska löna sig att vara miljöhjälte och i år har allt fler småföretag upptäckt nyttan av ett eget återvinningskort. Det är lätt att göra rätt. Gästrike återvinnare erbjuder också all avfallshantering, från dokumentation av farligt avfall till gipsåtervinning och säkerhetsdestruktion av kontorspapper. Ett besök av våra kunniga avfallskoordina- torer kan skapa ordning och reda i avfallshanteringen på företaget och hjälpa till att minska kostnaderna för behandling. En win-win situation med nytta för både företaget och miljön. När sedan miljöpedagogen utbildar medarbetarna i hur och varför det är viktigt att sortera så faller det mesta på plats. Gästrike återvinnare är stolta över att vara det lokala alternativet där 100% av pengarna går tillbaka till avfallshanteringen för de som bor i kommunerna. Vi erbjuder lösningar för alla delar i avfallsflödet vilket ger företag och verksamheter möjlighet att bli helkunder: Rådgivning Sortering Containrar och kärl Farligt avfall Miljöutbildning Återvinningskort Tvätt av kärl och soprum Balpressar och komprimatorer 18

19 FÖRETAG Under 2014 har vi ökat försäljningen av årskort för företag på återvinningscentralen med över en halv miljon kronor. 19

20 HIG COOP 20

21 HIG COOP En hållbar utbildning för drömjobb I vår tar de första studenterna examen från det fyraåriga högskoleprogrammet Miljöteknik på Högskolan i Gävle. Utbildningen är uppbyggd enligt ett framgångsrikt koncept från USA som kallas COOP, Cooperative Education. Det som kännetecknar denna COOP-utbildning är tio veckors praktik varje år där studenterna anställs ute på företag. Hur gör man om man vill ha unga kompetenta medarbetare till sin bransch? Jo, kunskapsföretaget Gästrike återvinnare valde att skapa en spännande högskoleutbildning tillsammans med Gästrike Vatten och Högskolan i Gävle. Camilla Molina Muga är en av Gästrike återvinnares sammanlagt fyra COOP-studenter och hon har nu jobbat sina fyra praktikperioder på Gästrike återvinnare. Hon tar examen i vår och är verkligen nöjd med sitt val av utbildning. och resultatet förväntas att levereras som något nyttigt. Utbildningen är framtagen efter branschens beskrivning av framtida kompetensbehov och arbetsmarknaden ser ljus ut. Det är massor med kommuner, företag och internationella aktörer som söker medarbetare med just den här inriktningen. Genom stiftelsen Gästrikeregionens Miljö har Gästrike återvinnare delat ut stipendium för väl genomfört examensarbete där stor vikt läggs på betydelsen för en hållbar utveckling. Stiftelsen har även tillsatt resurser i ett forskningsprojekt om beräkningsmodeller för klimatuttag vid återvinning. Det utbildningen kännetecknas av är praktikperioderna och den projektbaserade inlärningen där studenterna utmanas i olika roller som till exempel projektledare. Just nu gör Camilla ett examensarbete för att se hur deponigas kan användas som fordonsbränsle. Samarbetet med företag gör att både processen Camilla Molina Muga är verkligen nöjd med sitt val av utbildning. Hennes kompetens ligger väl i tiden och arbetsmarknaden ser ljus ut. 21

22 Verksamhetsberättelse Gästrike återvinnares verksamhetsberättelse beskriver vår organisation, styrmodell och följer upp våra mål.

23 Din omtänksamma livsstil där du gör kloka inköp, vårdar kläder och skor, hyr maskiner, handlar på second hand och inte slänger mat, påverkar hur vår värld kommer att se ut i framtiden. 23

24 VÅR VERKSAMHET Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar för en värld som räcker längre Gästrike återvinnare är ett kommunalförbund bestående av Gävle, Sandviken, Ockelbo, Hofors och Älvkarleby kommuner. Förbundet bildades år UPPDRAG I Gästrike återvinnares förbundsordning finns följande uppdrag beskrivna för förbundet: Medverka till att nationella och andra samhälleliga miljömål uppfylls. Omvärldsbevakning kring samhälle, relevant lagstiftning, miljöfrågor, teknik med mera. Upprätta och fortlöpande revidera en långsiktig och samlad utvecklingsplan inom avfallsområdet för medlemskommunerna. Främja, stödja och utveckla medborgarnas och näringslivets kunskaper och kompetens kring ett ekologiskt uthålligt och kretsloppsanpassat samhälle samt avfallshanteringens roll i miljösystem. Styrning Förbundsfullmäktige är kommunalförbundets beslutande församling och har det yttersta ansvaret för verksamheten. Förbundsfullmäktige består av 20 ledamöter och 20 ersättare (4+4 från varje medlemskommun). Förbundsstyrelsen beslutar i frågor rörande förvaltningen av kommunalförbundets verksamhet och svarar för den myndighetsutövning som ligger inom förbundets verksamhetsområde. Förbundsstyrelsen bereder fullmäktiges ärenden och beslutar i de ärenden som förbundsfullmäktige delegerat. Styrelsen består av 5 ledamöter och 5 ersättare (1+1 från varje medlemskommun). Miljö och kvalitet Vårt miljö- och kvalitetsledningssystem uppfyller kraven i ISO och ISO Ledningssystemet hjälper oss att på ett strukturerat sätt jobba med ständiga förbättringar och minska den miljöpåverkan vår verksamhet ger upphov till. Varje år blir vi granskade av en extern revisor. En kvalitetssäkring för både oss själva och för våra kunder. finansiering Verksamheten finansieras av taxor och avgifter. Förbundet har inget ekonomiskt vinstintresse, mer än att vara kostnadseffektiva. Taxan består av en grundavgift och en hämtningsavgift. Inför varje år revideras renhållningstaxan. Inför 2014 gjorde förbundet en höjning av grundavgiften i taxan. Inför 2015 kommer ingen förändring att göras. Gästrike återvinnare Omsättning 176,6 166,0 165,5 169,3 Antal tillsvidareanställda

25 VÅR VERKSAMHET Förbundet Gästrike återvinnare Internationella relationer Återvinningscentralerna Logistik och behandling Marknad och kundservice Utveckling Förbundsdirektör Förbundsstyrelse Förbundsfullmäktige Koncernen Gästrike återvinnare Gästrike återvinnare Gästrike Ekogas AB (51%) GÅ Tillsammans AB GÅ Utveckling AB Gästrike Avfallshantering AB (9%) GÅFAB Fastighets AB Gästrike Ekogas AB ägs tillsammans med Gävle Energi AB. Gästrike Avfallshantering AB ägs tillsammans med SITA AB. Samtliga bolag ägs till 100% om inte annat anges. 25

26 VÅR OMVÄRLD Utblick Vår omvärld förändras hela tiden. I och med det förändras även kraven på Gästrike återvinnare som organisation. För att fortsätta vara en framgångsrik verksamhet behöver vi vara följsamma i förändringen och anpassa våra erbjudanden, arbetsformer och myndighetsutövning. VÄRLDEN Avfall är en stor utmaning för många länder i världen. I takt med att levnadsstandarden ökar, ökar också konsumtionen och därmed avfallet. Konsumtionen innebär ökad produktion, en produktion som ofta bedrivs med stora uttag av jungfruliga råvaror. Sammantaget överstiger vi de planetära gränserna. När produkterna är uttjänta läggs de på deponi vilket omöjliggör en fortsatt cirkulation av råvarorna i producentleden. I kontrast till detta börjar nya affärsmodeller att ta form, till exempel cirkulär ekonomi eller cradle to cradle. De bygger på att företagen tjänar pengar på att tillverka varor som kan tas tillbaka och bli nya produkter när de är uttjänta. På så vis skapas en hållbar ekonomi som möjliggör företagande och tillväxt inom de planetära gränserna. EU-komissionen hade förslag om cirkulär ekonomi och ändringar i bland annat avfallsdirektivet. Tyvärr drog de tillbaka sina förslag i slutet av förra året och säger sig vilja ersätta dem med nya och mer ambitiösa förslag i slutet av Fram tills att världen har ställt om mot hållbar tillväxt kommer avfallet att fortsätta vara en stor utmaning för många av världens länder. Avfallet behöver minska och återvinningen öka Sverige Avfallet behöver minska och återvinningen öka, ansvaret för insamlingen läggs därför hos kommunerna, sa Stefan Löfvén i sin regeringsförklaring under hösten. Vad det betyder och vad det får för konsekvenser vet vi inte än. Ingen ny information har kommit under senare delen av året. Vi fortsätter att följa frågan med stort intresse. Sedan något år tillbaka har vi ett nationellt avfallsförebyggande program som anger riktningen för arbetet med att minska mängden avfall. Naturvårdsverket har föreslagit ett producentansvar för textilier och mål för textilinsamling och återvinning. Textilier förekommer i stor mängd och har en betydande miljöpåverkan när de produceras. Att hitta hållbara återvinningsmetoder har därför en stor miljöförbättrande potential. AVFALL Sverige Branschorganisationen Avfall Sverige arbetar vidare mot sin vision Det finns inget avfall bland annat genom den långsiktiga satsningen på kampanjen miljönären och utvecklingskommitténs uttalade inriktning mot projekt inom avfallsförebyggande. Gästrike återvinnare är representerade i flera av Avfall Sveriges arbetsgrupper. Vi har dessutom en representant från vår egen styrelse i styrelsen för branschorganisationen. Gästrike återvinnare finns även med i KFS (Kommunala företagens samorganisation) branschråd för återvinning. Att delta i de här nätverken ger god utblick i omvärlden och gör att vi tidigt kan skapa en beredskap för förändringar i vår egen organisation. Regionen På det regionala planet har Gästrike återvinnare engagemang i en rad olika sammanhang tillsammans med andra aktörer i frågor som rör miljö, hållbarhet, regional utveckling och tillväxt. Här kan bland annat nämnas projekt som Klimatneutralt Gävleborg 2050, Gävle Science Park och Miljöstrategiskt Program i Gävle kommun. 26

27 VÅR OMVÄRLD Blir vi konkurrensutsatta i framtiden ska kunderna ändå välja oss. Vi samverkar löpande med andra kommunala aktörer och bolag i regionen i frågor av gemensamt intresse. Här kan nämnas Gävle Energi AB, Sandviken Energi AB, Gästrike Vatten AB, Bollnäs Energi AB och Bollnäs Ovanåkers Renhållnings AB. Bland andra viktiga samverkansparter finns även Högskolan i Gävle som bedriver forskning och utbildning inom miljö- och avfallsområdet. Gästrike återvinnare Gästrike återvinnares offensiva utvecklingsarbete de senaste åren inom en rad olika områden: ny återvinningscentral, mer verksamhet i egen regi, nya tjänster till kunderna, ökat fokus på effektivitet och styrning gör att vi står starka inför de utmaningar som väntar. Omställningen mot att leverera en affärsmässig samhällsnytta kräver förändringar på alla nivåer. Syftet är att säkra en långsiktigt hållbar verksamhet. Blir vi konkurrensutsatta i framtiden ska kunderna ändå välja oss. Nya verksamhetsområden som kunskapsexport och behandling av matavfall ställer krav på såväl genomförande som styrning och uppföljning. Tack vare den omorganisation som genomfördes under året är vi nu riggade för att öka samarbetet internt, utbyta mer kunskap och därmed arbeta mer effektivt. FramtidEN Omvärlden rör sig hela tiden framåt och för att fortsätta vara framgångsrika behöver vi vara följsamma i den rörelsen inom alla delar av verksamheten. Kunderna vill ha sina kontakter med oss mer digitalt vilket gör att vi utvecklar sms-tjänster och webbtjänster. Mer och mer avfall ska hanteras högre upp i avfallshierarkin vilket gör att vi behöver öka antalet frak- tioner på återvinningscentralerna. Företagskunder efterfrågar nya insamlingsmöjligheter som till exempel underjordsbehållare vilket påverkar våra rutiner och fordonsflotta. Miljömålen styr mot mer fossilfritt bränsle vilket styr våra inköp av fordon i riktning mot el och biogas. Genom att röta matavfallet bidrar vi till att fler fordon kan köras på biogas och därmed även till omställningen mot mer hållbara drivmedel. Avfallet vi samlar in kommer stegvis att få ett allt större värde i materialåtervinningsledet. Pris på förbränning har sjunkit de senaste åren eftersom konkurrensen om avfallet till förbränningsanläggningarna ökar. Naturvårdsverket lyfter fram det avfallsförebyggande arbetet vilket ställer krav på att hitta former för att systematisera det arbetet internt och hitta former för att stödja våra medlemskommuner externt. Certifieringen för miljö och kvalitet kommer med nya krav och förutsätter ständiga förbättringar i verksamheten. Under året ser vi fram emot att få klarhet i frågan om kommunernas roll i insamlingen av tidningar och förpackningar. Det vi gör varje dag är högintressant för kollegor i andra länder. Efterfrågan på vår kompetens fortsätter att vara stor från många delar av världen vilket vi spår kommer att ge nya uppdrag för Gästrike återvinnare. Uppdrag som förhoppningsvis leder till en hållbar avfallshantering i de aktuella länderna och arbetstillfällen för företag i regionen och i Sverige. Vi verkar i en bransch som har framtiden för sig. Och vi har visat att vi kan bryta ny mark, lära nytt och därigenom bidra till en värld som räcker längre. 27

28 STYRMODELL Långsiktiga mål Vår verksamhet regleras i nationella och regionala styrdokument, till exempel nationella miljömål. På lokal nivå arbetar vi tillsammans med invånare, verksamheter och företag för att nå våra mål. Vi strävar efter att hantera avfallet enligt EU:s avfallshierarki. Renhållningsordning Renhållningsordningen är styrande för avfallshanteringen i våra fem medlemskommuner. Denna består av föreskrifter och avfallsplan. Den senaste Renhållningsordningen fastställdes av respektive fullmäktige under 2010 och ligger till grund för de verksamhetsplaner som arbetas fram varje år, med prioriterade aktiviteter och mål. Renhållningsordningen finns att läsa i sin helhet på Gästrike återvinnares hemsida. I avfallsplanen finns tre målområden som ska gälla till och med år De är: FEM PERSPEKTIV Gästrike återvinnare arbetar med fem perspektiv i planeringen och uppföljningen. Tillsammans bildar perspektiven en helhet där alla delar är lika betydelsefulla för verksamheten. Delarna är: Kundnytta, Miljönytta, Samhällsnytta, Medarbetarskap och ledarskap, Effektivitet och ekonomi. Förebygga avfall Inriktningsmål: hushåll och verksamheter bidrar till att minska ökningen av avfallsmängderna, genom att konsumera medvetet och hushålla med resurser. Säkra hanteringen av farligt avfall Inriktningsmål: Hushåll och verksamheter hanterar sitt farliga avfall på rätt sätt. Ta tillvara avfall som resurs Inriktningsmål: Hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall på rätt sätt så att det sedan kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling. Gästrike återvinnares övergripande mål är inte mätbara. Ett internt arbete pågår med att bryta ned de övergripande målen till mätbara mål för vår kärnverksamhet. Målanalysen för 2014 är en samlad bedömning om aktiviteterna visar att vi arbetar mot våra mål. Vi har även genomfört några undersökningar som ger oss underlag till analysen. Kundnytta Miljönytta Samhällsnytta Medarbetarskap och ledarskap Effektivitet och ekonomi Genom att ha ett gott medarbetarskap och ledarskap och arbeta effektivt och ekonomiskt skapar vi nytta för våra kunder, miljön och samhället. 28

29 perspektiv Kundnytta Gästrike återvinnares verksamhet kännetecknas av god tillgänglighet, enkelhet, flexibilitet och smidighet i hanteringen. Vi arbetar med fokus på kunderna för att de ska bli av med sitt avfall på ett smidigt, effektivt och miljöriktigt sätt. Övergripande inriktningsmål Vi överträffar kundens förväntningar. AKTIVITETER under 2014 AKTIVITET Bygga ny återvinningscentral i Älvkarleby 100 rådgivare på Gästrike återvinnare Kommentar Projektet går enligt plan. Markköpet är klart och vi har haft samråd med kommunen och närboende. Vi har även lämnat in miljötillståndsansökan, genomfört projektering och håller på att ta fram underlag till upphandling. Aktiviteten tydliggör att det är allas ansvar att representera Gästrike återvinnare vilket ska leda till nöjdare kunder och ökad försäljning. Ju mer vi säljer desto fler företag har miljöriktiga avfallslösningar. Organisationen arbetar efter att: uppmärksamma att vi sett våra kunder genom nick och blick, ta tillfällen i akt att berömma våra kunder när de har gjort något bra, samt i våra kundkontakter berätta om vad Gästrike återvinnare kan hjälpa till med. MÅLAnalys Målet bedöms vara uppfyllt. Förutom de prioriterade aktiviteterna som vi har genomfört under året har vi också arbetat mycket med kundbemötande på våra återvinningscentraler. Dessutom arbetar vi ständigt med att förbättra tjänsteutbudet för att skapa ett större värde för kunden. Vi har också utökat vår kundservice på webben och börjat använda oss av mer digitala tjänster som sms-utskick. Under året har vi genomfört månatliga kundundersökningar där vi frågar 100 kunder vad de tycker om oss. Frågorna har fokuserat på nöjdhet, tillgänglighet, kundens eget beteende, service och bemötande, information och kommunikation samt förtroende och kunskap. Vi har fått ett bra betyg av våra kunder och de är nöjda med vår verksamhet. Vi har ett gott rykte och vi erbjuder de tjänster som kunder efterfrågar. 29

30 perspektiv Miljönytta Största möjliga miljönytta är vår ledstjärna. Vi arbetar utifrån avfallstrappan med prioriteringsordningen att först förebygga avfall, sedan återanvända, återvinna, energiutvinna och i sista hand deponera. Övergripande inriktningsmål Vi skapar förutsättningar för miljösmart resursanvändning. AKTIVITETER under 2014 AKTIVITET Behandling av matavfall Behandling och insamling av slam Utbildningsuppdrag i Polen Matakuten Kommentar Köpet av kompostanläggningen Mullbacka har möjliggjort att arbetet med att bygga en biogasanläggning har tagit ordentlig fart. Det arbetet bedrivs i Gästrike Ekogas AB tillsammans med Gävle Energi AB. Behandlingen av matavfall fortsätter som vanligt tills vi får biogasanläggningen på plats. Under året har vi arbetat med upphandling av behandling av slammet, parallellt som vi arbetat strategiskt med frågor kring insamling, behandling och kundservice. Från årsskiftet 2014/2015 har Gästrike återvinnare tagit över ansvaret för kundservice slam. Något som tidigare låg hos entreprenören. Gästrike återvinnare har påbörjat en stor utbildningssatsning i Polen. Ett uppdrag där ca 600 företagare ska utbildas i miljö- och avfallsfrågor. Uppdraget sträcker sig fram till sommaren Gästrike återvinnare driver en förstudie för att tillsammans med andra aktörer i samhället hitta en långsiktigt hållbar lösning för Matakuten. Matakuten hämtar bröd som annars skulle ha slängts från butiker, för att sedan dela ut till behövande. Matakutens verksamhet bidrar till både minskat matsvinn och att behövande får bröd. Ett arbete som gör nytta för både miljö och människor. MÅLAnalys Målet bedöms vara uppfyllt. Gästrike återvinnare arbetar hela tiden med att skapa förutsättningar för miljösmart resursanvändning i allt vi gör. Förbundet strävar efter att vara ett föredöme i miljöfrågor och erbjuder även utbildningar inom området. Matakuten och utbildningsuppdraget i Polen är bara några av de aktiviteter som förbundet har gjort med största möjliga miljönytta i fokus. Under året har vi även öppnat återbruk på flera av våra återvinningscentraler. Tillsammans med flera biståndsorganisationer skapar vi förutsättningar för invånarna att förebygga avfall. 30

31 perspektiv Samhällsnytta Vi sätter in avfallshanteringen i ett helhetsperspektiv där vi bidrar till att bygga ett hållbart samhälle. Gästrike återvinnare samverkar och deltar aktivt i olika forum där vår kunskap kan bidra till totalt sett bättre lösningar för samhället. Övergripande inriktningsmål Vi samarbetar för hållbar regional tillväxt och utveckling. AKTIVITETER under 2014 AKTIVITET Besöka våra medlemskommuner Tillväxtuppdrag i Polen Kommentar Vi har träffat Älvkarleby, Sandviken och Hofors kommuner. Alla näringslivsavdelningarna i våra fem kommuner har kontaktats för att få information kring vårt utbildningsuppdrag i Polen. Parallellt med det utbildningsuppdrag vi har i Polen genomför vi med stöd av Tillväxtverket ett projekt som syftar till att utveckla regional/svensk miljöteknik. Det innebär att vi håller företagsmöten och nätverksträffar för att förmedla affärsmöjligheter mellan Polen och Sverige. Samarbetet med Gävle Energi AB i Gästrike Ekogas AB är ett bra exempel på där vi samarbetar med andra för att skapa affärsmässig samhällsnytta i regionen. Som en del av den samhällsnyttiga verksamheten ger vi ungdomar en chans att få inblick i arbetslivet med de praktikanter vi regelbundet tar emot. I vårt samarbete med Högskolan anställer vi även minst fyra studenter per år som ett led i deras utbildning. MÅLAnalys Målet bedöms vara uppfyllt. Gästrike återvinnare arbetar hela tiden med att skapa förutsättningar för samhällsnytta i allt det vi gör. Att besöka våra medlemskommuner för att presentera vår verksamhet och utbildningsuppdraget i Polen är bara några av de aktiviteter som förbundet har gjort för att skapa samhällsnytta. Vi har även deltagit i Klimatneutralt Gävleborg 2050, Gävle. Science Park och Gävle Kommuns Miljöstrategiska program som är några av nätverken i vår närhet. I samband med Barnens Dag i Högbo fick barnen prova på att sitta i en av Gästrike återvinnares sopbilar. 31

32 perspektiv Medarbetarskap och ledarskap Ett gott medarbetarskap innebär bland annat att ta ansvar och komma med förslag till förbättringar. Ett gott ledarskap innebär bland annat att ge bra förutsättningar för medarbetarna att utföra sitt arbete, vara lyhörd och fatta beslut. Övergripande inriktningsmål Vi medarbetare på Gästrike återvinnare bidrar aktivt och konstruktivt till att förbättra verksamheten. Vi ledare på Gästrike återvinnare skapar goda förutsättningar för medarbetare att nå uppsatta mål. AKTIVITETER under 2014 AKTIVITET Ny lönemodell kommentar Arbete pågår i nära samarbete mellan ledning, chaufförer och fackliga företrädare med att hitta en hållbar lönemodell som är representativ för det arbete som utförs. Den nya lönemodellen planeras vara på plats under Väsentliga personalförhållanden Gästrike återvinnare har arbetat systematiskt med att förbättra arbetsmiljön under året. Det finns ett ökat behov av förebyggande insatser för chaufförsgruppen och medarbetarna på återvinningscentralerna. Det pågår ett arbete att införa en gemensam lönemodell för alla chaufförer och den kommer att möjliggöra arbetsrotation på ett bättre sätt. Vad gäller den psykosociala arbetsmiljön så har Gästrike återvinnare under året satsat vidare på att utveckla såväl ledarskap som medarbetarskap. Att tydliggöra roller och ansvar, kontinuerligt ge positiv återkoppling och reagera snabbt på oönskade beteenden är viktigt. Under året har medarbetare kunnat utvecklas i sina roller genom att till exempel arbeta för två avdelningar. Flera medarbetare har också provat på att hålla utbildning i Polen som en del av satsningen på kunskapsexport. Andra har gått vidare i nya roller internt. MÅLANALYS Målet bedöms i stort vara uppfyllt. Målet bedöms bland annat utifrån den medarbetarundersökning som genomförts under juni månad. Nöjd Medarbetar Index (NMI) uppgår till 5,3 och är en försämring i jämförelse med tidigare år. 5.5 i index anses mycket bra. Undersökningen visar på relativt bra resultat inom alla områden. Arbetsbelastning, lön och utveckling är områden som har fått lägre omdöme av medarbetarna. Efter diskussion av resultatet på alla avdelningar har en handlingsplan tagits fram och åtgärder vidtagits. Medarbetarna bidrar aktivt i det utvecklingsarbete som pågår inom Gästrike återvinnare. Förändringarna genomförs systematiskt med fokus på att dra nytta av de erfarenheter vi gör. Cheferna fokuserar på att ge goda förutsättningar för medarbetarna att göra sitt bästa i vardagen. 32

33 perspektiv Effektivitet och ekonomi Gästrike återvinnare arbetar tillsammans över avdelningsgränserna och utgår från våra kunders behov. Det gör att alla medarbetare och ledare inom organisationen får en helhetssyn och kan fatta faktabaserade beslut. Övergripande inriktningsmål Vi skapar värde för kunden på ett allt smartare sätt. Gästrike återvinnare har en ekonomi i balans över tid. AKTIVITETER under 2014 AKTIVITET Marknadskommunikation Intrimning av våra system och processer KOMMENTAR Aktiviteten innebär att samarbetet mellan kommunikationsenheten, utvecklingsenheten och marknadsenheten ska öka. Den nya organisationen har bland annat inneburit att säljare och kommunikationsenheten nu arbetar på samma avdelning vilket förenklar samarbete och kunskapsöverföring. Exempel på detta är en utvecklad företagsdel på hemsidan, nya digitala tjänster på hemsidan för våra kunder, ökad försäljning av både sekretesspapper och EL:IN skåp. Projektet Puff har en ny tidplan med driftsättning av det sista systemet i januari Förseningen påverkar våra möjligheter att ta resterande system i bruk av två skäl. Dels har vi inte all funktionalitet på plats och dels har vi inte bemanning för att arbeta i ett stort projekt samtidigt som vi trimmar in alla nya system. MÅLAnalys Vi skapar värde för kunden på ett allt smartare sätt Målet bedöms vara uppfyllt. Förutom de prioriterade aktiviteterna startades Kostnads- och intäktskampen, KIKA, under året för att minska slöseriet, se goda affärer och jobba med ständiga förbättringar. Vi klarade fyra av fem KIKAmål. KIKA bidrog också till viss del till det goda ekonomiska resultatet. Förbundet arbetar hela tiden aktivt med att skapa värde för kunden på ett allt smartare sätt. Vi ifrågasätter invanda rutiner, utvecklar nya sätt att kommunicera med invånarna och erbjuder nya tjänster där vi ser efterfrågan. I början av året genomförde förbundet en omorganisation som innebar nya avdelningar, nya chefer och nya roller. Bland annat inrättades en ny tjänst som vice förbundsdirektör för att skapa bättre förutsättningar när organisationen växer. Ett av syftena med omorganisationen var att arbeta mer processorienterat och riva avdelningsgränser. Gästrike återvinnare har en ekonomi i balans över tid Målet att Gästrike återvinnare har en ekonomi i balans över tid stäms av under den finansiella analysen. Drift för framtiden Aktiviteten innebär att vi fokuserar på att utreda vad ett eventuellt ansvar för insamlingen av tidningar och förpackningar skulle innebära för Gästrike återvinnare. 33

34 Ekonomisk redovisning 34

35 Vår vision Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar för en värld som räcker längre är inte en tom fras. Det är en stark och bärande tanke i vårt dagliga agerande. Tillsammans avser våra fem medlemskommuner, våra 100 medarbetare och i allra högsta grad alla invånare. Det är genom våra samlade insatser som vi tillsammans gör skillnad. Att ta sig mödan att dagligen sortera sitt avfall är att vara en miljöhjälte i vardagen. Det skapar en värld som räcker längre. 35

36 EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys Koncernen Gästrike återvinnares resultat uppgick till 2,8 (-0,7) mnkr, varav förbundet stod för 6,8 (0,1) mnkr. Förbundet är inne i en expansiv fas vilket tydliggörs av att vi har genomfört stora investeringar under året och äger nu Gästrike Ekogas AB tillsammans med Gävle Energi AB. Gästrike återvinnare har en ekonomi i balans med tre finansiella mål. FINANSIELLA MÅL Resultatmarginal på minst 1,0% av omsättningen Soliditet som inte understiger 30%. Skuldsättningsgrad som inte överstiger 2,3 gånger. (Föregående års resultat inom parentes) UTFALL 3,8% (0,0%) 41,5% (40,6%) 1,4 ggr (1,5 ggr) Koncernens resultat Koncernen Gästrike återvinnare utgörs av kommunalförbundet Gästrike återvinnare som i sin tur äger 51% av aktierna i Gästrike Ekogas AB och 100% av aktierna i GÅ Tillsammans AB. GÅ Tillsammans AB heläger i sin tur GÅ Utveckling AB och GÅFAB Fastighets AB. Aktierna i Gästrike Ekogas AB tecknades den 17 juni 2014 och de resterande 49 % av aktierna ägs av Gävle Energi AB. Koncernens resultat uppgick till 2,8 mnkr (-0,7 mnkr). GÅ Tillsammans AB Gå Tillsammans AB är ett holdingbolag som ägs till 100 % av Gästrike återvinnare. Bolaget bildades i november 2013, och bolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i dotterbolag inom avfallshanterings-, återbruks- och återvinningssektorn. Dessa bolag ska genom beslut i Gästrike återvinnares förbundsfullmäktige ingå i dess koncernorganisation. Bolaget äger samtliga aktier i GÅ Utveckling AB och GÅFAB Fastighets AB. Balansomslutningen uppgår till 18,4 mnkr, vilket även speglar värdet på de ägda aktierna. Ingen verksamhet, utöver att äga aktier, har bedrivits i bolaget under 2014 och bolaget visar ett negativt resultat uppgående till -19 tkr. GÅ Utveckling AB GÅ Utveckling ägs till 100 % av GÅ Tillsammans AB. GÅ Utveckling AB äger i sin tur 9,875 % av aktierna i Gästrike Avfallshantering AB (GAAB) som bedriver verksamheten vid avfallsanläggningen Forsbacka Miljöcentrum (huvudägare i GAAB är Sita AB). I samband med försäljningen av GAAB och avfallsanläggningen i Forsbacka för ett antal år sedan, ligger ett ansvar kvar hos GÅ Utveckling för den nedlagda metallhydroxiddeponin i Forsbacka. Under 2013 beslutades att provtagningar och undersökningar skulle utökas i syfte att säkerställa att oönskat läckage från deponin inte ska kunna ske. Dessa provtagningar har fortsatt med samma intensitet under GÅ Utveckling ABs verksamhet är främst att stödja och bedriva utvecklingsprojekt inom insamlingsoch avfallsbehandlingsområdet, vilket även har varit fallet under Bolagets intäkter och kostnader har till större delen varit koncerninterna under året, och bolaget visar ett negativt resultat uppgående till -120 tkr. Eget kapital uppgår till 2,8 mnkr. GÅFAB Fastighets AB GÅFAB Fastighets AB (GÅFAB) är sedan december 2013 ett helägt dotterbolag till GÅ Tillsammans AB. GÅFAB har sedan hösten 2012 ägt och förvaltat fastigheten Gävle Sörby Urfjäll 29:2. Under 2014 har fastigheterna Gävle Sörby Urfjäll 29:2 och Gävle Sörby Urfjäll 37:2 varit föremål för en fastighetsreglering där fastigheterna har sammanförts till en fastighet; Gävle Sörby Urfjäll 29:2. Sörby Urfjäll 37:2, där återvinningscentralen i Gävle till större delen var belägen, ägdes innan fastighetsregleringen av Gästrike återvinnare. Denna fastighet fick genom fastighetsregleringen en ny ägare i GÅ- FAB Fastighets AB, som äger Sörby Urfjäll 29:2. Gästrike återvinnare är GÅFABs enda hyresgäst i fastigheten. GÅFABs balansomslutning ökade kraftigt i samband med övertagande av fastigheten, och uppgår till 82 mnkr. GÅFAB visar ett positivt resultat uppgående till 78 tkr före skatt och bokslutsdispositioner. 36

37 EKONOMISK REDOVISNING Gästrike Ekogas AB I juni 2014 förvärvade Gästrike återvinnare 51 % av aktierna i Gästrike Ekogas AB. Efter förvärvet övergick även kompostanläggningen Mullbacka i Forsbacka i Gästrike Ekogas ABs ägo. Förvärvet genomfördes som ett första steg i en långsiktig plan att Mullbacka ska byggas om till en biogasanläggning. Gästrike Ekogas AB säljer i dagsläget fordonsgas till lokal busstrafik, företags- och publika fordon från tankstation lokaliserad på Sörby Urfjäll. Bolagets intäkter består även av behandlingsavgifter för matavfall vid Mullbacka. Huvuddelen av den fordonsgas som såldes är biogas från bolagets uppgraderingsanläggning vid Duvbackens reningsverk i Gävle. Bokslutet 2014 visar en förlust uppgående till 2,8 mnkr. Gästrike återvinnare Förbundets resultat Kommunalförbundets resultat uppgick till 6,8 mnkr (0,1 mnkr). Resultatet är betydligt högre än budget som uppgick till 1,8 mnkr. Intäkter Förbundets totala intäkter uppgick till 176,6 (166,0) mnkr, vilket var 5,1 mnkr bättre än budgeterat. Intäkterna består till stor del (ca 75 %) av taxeintäkter och avgifter från hushållen och utgjorde 132,1 (126,5) mnkr under året. Taxeintäkterna utgörs av grundavgifter och hämtningsavgifter. Grundavgifterna ska täcka kostnaderna för återvinningscentraler och kontorsledningen. Hämtningsavgifterna för hushållsavfall, slam och fett ska täcka kostnaderna för insamlingen av allt avfall. Från och med den 1 januari 2014 höjdes taxan på grundavgiften med i genomsnitt ca fyra procent på grundavgiften. Taxehöjningen resulterade i en intäktsökning med drygt 5 mnkr för Vår verksamhet finansieras till cirka 25 % av intäkter från företag, verksamheter och material från våra återvinningscentraler som vi väljer att sälja vidare till olika återvinningsföretag. Dessa intäkter hjälper till att finansiera vår kärnverksamhet så att vi kan hålla taxorna nere för våra kunder. Totalt utgjorde dessa typer av intäkter 44,5 mnkr (39,5 mnkr). Produktionskostnader Produktionskostnaderna uppgick till 49,5 (54,3) mnkr och består främst av kostnader för behandling, entreprenad och transporter. De budgeterade produktionskostnaderna uppgick till 50 mnkr, och harmonierar väl med utfallet. I april 2013 tog vi över insamling av hushållssopor i egen regi, motsvarande en tredjedel av vårt upptagningsområde, vilket förklarar en stor del av skillnaden i utfall mellan år 2013 och Även behandlingskostnaderna för framför allt slam och restavfall är något lägre än budgeterat. Utfallet på såväl entreprenadkostnader som behandlingskostnader följer dock de under året prognostiserade kostnaderna väl. Övriga verksamhetskostnader Övriga kostnader uppgick till 41,9 (37,3) mnkr och består främst av kostnader för fordon, IT, lokal och kontorskostnader samt externa tjänster. Övriga kostnader var budgeterade till 36,9 mnkr, vilket utfallet överstiger med 5 mnkr. Skillnaden i utfall jämfört med budget beror framför allt på högre kostnader för konsulter och inhyrd personal, som uppkommit i takt med den utveckling som pågår i verksamheten, däribland utbildningsuppdrag i Polen samt införande av ny ITsystemlösning. Även kostnader för reparationer och underhåll på maskiner och anläggningar har överstigit budget. Detta beror på att man i samband med pågående nivåstandardhöjningar på återvinningscentralerna, har passat på att reparera och rätta till skavanker som har påträffats under arbetets gång. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgick till 63,0 (59,8) mnkr, vilket understiger budget med 0,3 mnkr. Personalkostnaderna är förbundets enskilt största kostnadspost. Ökningen mot föregående år beror delvis på att förbundet under 2014 har haft extra personal anställd för kunna hantera den ökade belastningen i samband med införandet av den nya IT-lösningen. I februari 2014 genomfördes även en omorganisation vilket innebar att en del nya tjänster med utökat ansvarsområde skapades. Även detta har påverkat lönekostnaderna jämfört med Se not 2 angående pensionskostnaderna för förbundet. 37

38 EKONOMISK REDOVISNING Samtliga ekonomiska mål är förbättrade jämfört med föregående år. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella poster består av räntekostnader för långfristiga lån samt ränteintäkter från bank och dröjsmålsräntor. Totalt uppgår finansnetto till -1,4 (-1,1) mnkr och understiger den budgeterade kostnaden med 1,1 mnkr. Under 2014 har vi utökat vår låneportfölj med ytterligare 10 mnkr. Den sammanlagda långfristiga låneskulden uppgår nu till 90 mnkr. Genom en fastighetsreglering av fastigheterna Sörby Urfjäll 29:2 och Sörby Urfjäll 37:2, fördes förbundets fastighet på Sörby Urfjäll över till dotterbolaget GÅFAB Fastighets AB. I samband med detta fick dotterbolaget även en skuld, motsvarande fasighetens värde, till förbundet. Denna skuld har i sin tur genererat en ränteintäkt som bidrar till differensen mellan budget och utfall. Under 2015 kommer de lån som förbundet har för fastigheten att flyttas över till GÅFAB Fastighets AB. Detta kommer att resultera i att förbundets lånebild kommer att se annorlunda ut inför Tillgångar, skulder och eget kapital Förbundets balansomslutning har ökat från 178 till 190 mnkr. En ökning med 7 % (26 %). Förbundet har varit, och är även fortsättningsvis, inne i ett expansivt skede. Jämfört med 2013, då stora investeringar bland annat gjordes i en ny återvinningscentral i Gävle, har dock de ekonomiska investeringarna inte varit lika kraftfulla under De investeringar som har gjorts är sedan länge planlagda investeringar i bland annat nya sopbilar och släp för 13,2 mnkr, samt övriga maskiner och inventarier såsom sopkärl och containrar för 4,8 mnkr. Nyckeltal Gästrike återvinnare har tre finansiella mål. Soliditeten, den långsiktiga betalningsberedskapen har förbättrats något sedan föregående år, är fortfarande god, och uppgick till 41,5 (40,6) %. Skuldsättningsgraden, skuldernas andel av eget kapital uppgick till 1,4 (1,5) gånger, där målet är att inte överstiga 2,3 gånger. Resultatmarginalen uppgick till 3,8 (0,0) %, och där är målet att överstiga 1 %. Samtliga ekonomiska mål är förbättrade jämfört med föregående år. Ett resultat av den höjda taxan, det förbättrade resultatet som följde därav, samt den något dämpade investeringstakten. Som den långsiktiga ekonomiska planen förutspådde, är samtliga ekonomiska mål uppfyllda Förbundet har de senaste tre åren visat ett positivt resultat, och den ekonomiska planen visar att resultatet även kommer att vara positivt de kommande åren. Det kommunala balanskravet anses därmed vara uppfyllt. Framtiden Förbundet är inne i en expansiv fas, och har de senaste åren gjort stora investeringar som är till nytta för våra kunder och vår miljö. Under 2015 fortsätter vi att satsa genom att påbörja byggnationen av en ny återvinningscentral i Älvkarleby kommun. Vi kommer även att arbeta med att trimma in vår nya IT-lösning, där det största enskilda systemet sjösattes i januari Inför 2014 höjdes renhållningsavgiften med i snitt 4 % och gav förbundet en intäktsökning med drygt 5 mnkr. Det medförde att samtliga ekonomiska mål kunde uppnås. Innan höjningen av taxan 2014 hade inte renhållningsavgiften för våra hushåll höjts sedan 2007 och inför 2015 planeras ingen ytterligare höjning. I juni 2014 köpte Gästrike återvinnare 51 % av aktierna i Gästrike Ekogas AB där kompostanläggningen Mullbacka i Forsbacka förvaltas. Tillsammans med delägaren Gävle Energi AB kommer vi att fortsätta påbörjade satsningar för en framtida biogasproduktion i Gästrike Ekogas AB. Utöver detta kommer förbundet även att fortsätta sina påbörjade satsningar med kunskapsexport på den internationella arenan. 38

39 EKONOMISK REDOVISNING Resultatet av koncernens och förbundets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av följande resultaträkning och balansräkning med noter. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor. ResultaträkningAR KONCERNEN FÖRBUNDET Not Verksamhetens intäkter Grund- och hämtningsavgifter Övriga verksamhetsintäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Produktionskostnader Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 3, 4, 5, Summa verksamhetens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella Investeringar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Latent skatt Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT Kostnader Intäkter Personal (37 %) Övriga kostnader (21 %) Hämtningsavgifter (45 %) Övriga intäkter (25 %) Produktion (31 %) Avskrivningar (11 %) Grundavgifter (30 %) 39

40 EKONOMISK REDOVISNING BALANSräkningAR KONCERNEN FÖRBUNDET Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar FInansiella anläggningstillgångar 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier i dotterbolag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets vinst Summa eget kapital Avsättningar Uppskjuten skatt Långfristiga skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskuld Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser 13 Se not Se not Inga Inga 40

41 kassaflödesanalyser KONCERNEN FÖRBUNDET Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Skatt på årets resultat Summa EKONOMISK REDOVISNING Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Förändring pågående nyanläggning Sålda dotterbolag Investeringar i dotterbolag Förändring kortfristiga placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Förvärvade likvida medel LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT

42 EKONOMISK REDOVISNING Noter Gemensamma för moderbolag och koncern NOT 1 redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag där förbundet har minst 20% inflytande. Under 2014 har koncernen utökats med 51% av andelarna i Gästrike Ekogas AB, org nr , med säte i Gävle. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att förbundet eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive förbundet har i allt väsentligt eliminerats. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner har i den sammanställda redovisningen fördelats på latent skatt (22%) och eget kapital (78%). Tilläggsposter vid sammanställd redovisning som inte täcks av den kommunala redovisningslagens räkenskapsscheman är följande: - Skatt på årets resultat redovisas i resultaträkningen under skatt på årets resultat. - Uppskjutna skatter redovisas under latent skatt. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, samt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan förbund och kommunala bolag är förbundets redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer förbundet tillgodo och då intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningstider En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader 25 år Tekniska anläggningar år Datorer 3-5 år Maskiner och fordon 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år För tillgångar med identifierbara komponenter som har olika nyttjandeperiod där varje komponents värde uppgår till minst kr tillämpas komponentavskrivning. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Immateriella anläggningstillgångar Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar, och därmed också för finansiella leasingavtal. Avskrivningstider En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriell anläggningstillgång Lånekostnader I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. 5 år 42

43 EKONOMISK REDOVISNING NOT 2 personal KONCERNEN OCH förbundet Medelantalet anställda* Kvinnor Män Totalt Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda** Summa löner Sociala avgifter enligt lag och avtal Återbetalning pensionsförsäkring FORA Pensionskostnader Totalt * Medelantalet anställda baseras på antal tillsvidareanställda. ** Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader avser kostnader för tillsvidareanställda och visstidsanställda. Förbundet har inga pensionsförpliktelser avseende förbundsdirektören utöver gällande anställningsavtal och PA-KFS 09. Vid uppsägning från förbundets sida har förbundsdirektören 12 månaders uppsägning. Varken förbundet eller koncernen har pensionsavsättningar eller ansvarsförbindelser avseende pensioner. I förbundet, där anställda finns, tillämpas ett premiebaserat pensionssystem som innebär att pensionskostnaderna kostnadsförs direkt Styrelseledamöter och ledande befattningshavare* Män 6 6 Totalt 6 6 * Antal styrelseledamöter och förbundsdirektör (exkl. ersättare) på balansdagen Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro % 4,5 3,0 - långtidssjukfrånvaro % * 19,2 18,1 - sjukfrånvaro för män % 5,0 2,8 - sjukfrånvaro för kvinnor % 3,2 3,5 - anställda år % 3,6 2,9 - anställda 50 år % 6,1 3,0 * Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. NOT 3 Immateriella anläggningstillgångar KONCERNEN och förbundet Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Årets aktiverade utgifter, intern utveckling Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN

44 EKONOMISK REDOVISNING NOT 4 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN FÖRBUNDET Mark Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Årets aktiverade utgifter, inköp Förvärv via nyanskaffat dotterbolag Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Fastigheter för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets aktiverade utgifter, inköp Förvärv via nyanskaffat dotterbolag Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Förvärv via nyanskaffat dotterbolag Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN NOT 5 maskiner och inventarier KONCERNEN FÖRBUNDET Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets aktiverade utgifter, Inköp Förvärv via nyanskaffat dotterbolag Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Förvärv via nyanskaffat dotterbolag Försäljningar och utrangeringar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN

45 EKONOMISK REDOVISNING NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER KONCERNEN FÖRBUNDET Räntor Orealiserad värdeförändring på kortfristiga placeringar SUMMA NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER KONCERNEN FÖRBUNDET Räntekostnader Övriga finansiella kostnader SUMMA NOT 8 pågående nyanläggningar KONCERNEN FÖRBUNDET Ingående balans Årets upparbetade utgifter, nybyggnation ÅVC Gävle Årets upparbetade utgifter övrigt Årets aktiverade utgifter, nybyggnation ÅVC Gävle Årets aktiverade utgifter övrigt SUMMA NOT 9 finansiella anläggningstillgångar KONCERNEN FÖRBUNDET Aktier och andra andelar i dotterbolag * Övriga aktier och andelar ** SUMMA * Gästrike Återvinnare äger 100% av aktierna i dotterbolaget GÅ Tillsammans AB, org nr , med säte i Gävle, samt 51% av aktierna i Gästrike Ekogas AB, org nr med säte i Gävle. GÅ Tillsammans AB äger i sin tur 100% av aktierna i GÅ Utveckling AB, org.nr , och GÅFAB Fastighets AB, org nr , båda med säte i Gävle. Aktierna i Gästrike Ekogas AB har skrivits ned. Av av- och nedskrivnings beloppet i resultaträkningen avser tkr nedskrivningen av aktierna i Gästrike Ekogas AB. ** GÅ Utveckling AB äger 9,875% i Gästrike Avfallshantering AB, org.nr , med säte i Gävle. 45

46 EKONOMISK REDOVISNING NOT 10 checkräkningskredit KONCERNEN FÖRBUNDET Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till NOT 11 eget kapital KONCERNEN FÖRBUNDET Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat UTGÅENDE EGET KAPITAL Medlemskommunernas andel av eget kapital Gävle 61% Sandviken 23% Hofors 6% Ockelbo 4% Älvkarleby 6% SUMMA EGET KAPITAL Medlemskommunernas andel är beräknad utifrån folkmängdstatistik från SCB per december Medlemsandelar Förbundsmedlems andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder skall vid varje tidpunkt bestämmas i proportion till befolkningstalet i respektive medlemskommun vid utgången av det närmast föregående kalenderåret (14 förbundsordningen). NOT 12 långfristiga skulder KONCERNEN FÖRBUNDET Ingående låneskuld Nyupplåningar under året Utgående låneskuld Långfristiga skulder Skulder till Gävle kommun SUMMA Inga lån förfaller senare än 5 år från bokslutsdagen. NOT 13 ansvarsförbindelser KONCERNEN Enligt avtal med SITA Sverige AB har GÅ Utveckling AB ett ansvar för de miljörisker i omgivningen och direkta kostnader förknippade härmed som är hänförliga till nu befintlig deponi i Forsbacka. Bolagets ekonomiska ansvar har trappats ned med fem procentenheter per år, till lägst 70%, 4 år efter tillträdesdagen ( ). 46

47 STYRELSEN Pådrivare och innovatör Ett stort tack till alla medarbetare och kunder för gott samarbete att tillsammans verka för ett framtida hållbart samhälle. Vi har en lång resa framför oss och uppförsbackarna är fortfarande många, men under 2014 fanns också tendenser till ett ljusnande vid horisonten. Andelen förnybar energi ökar i allt snabbare takt. Senare tids kraftiga ras på oljepriset har inte brutit den bilden. Tvärtemot kan den till och med påskynda omställningen då ny kol- och oljebrytning blir ekonomiskt olönsam, samtidigt med teknikutveckling inom förnybar energi och ambitiösa politiska miljömål och överenskommelser. Erfarenheten av åtgärder som genomförts för att minska utsläppen av växthusgaser visar att utsläppen både minskar snabbare än beräknat och till en lägre kostnad. Gästrike återvinnare vill vara och är en pådrivare och innovatör i omställningen till en hållbar värld. Vårt grunduppdrag är att ta hand om avfall från kommunernas hushåll, men vi lägger allt mer resurser på det förebyggande arbetet. Ett viktigt steg i detta är att sprida kunskap om sambanden Gästrike återvinnare vill vara och mellan livsstil, är en pådrivare och innovatör i inköp och våra omställningen till en hållbar värld. vardagliga beteenden och dess påverkan på miljön. Det är lika mycket de små stegen som varje individ utför som de stora globala klimatavtalen som har betydelse i slutänden. Vi har under lång tid sakta förflyttat oss uppför den välkända avfallstrappan där återanvändning och förebyggande av avfall utgör översta trappstegen. Lokalt har vi de senaste åren sett ett fan- tastiskt uppsving av secondhand-butiker liksom hantverkare som skräddare, reparatörer och nya innovationer. Det är inte längre en trend, utan det finns en ökad insikt och vilja att vara med och ta ansvar för vår livsmiljö både lokalt och globalt. Det ska vara lätt att göra rätt, och än bättre är att vi förstår varför det är rätt! Nu fortsätter vi den spännande resan mot nya utmaningar med samma engagemang. Tillsammans gör vi skillnad. Roger Persson styrelseordförande 47

48 STYRELSEN Förbundsstyrelsen för Gästrike återvinnare Styrelsen Roger Persson, (MP), Gävle, ordförande Marie Lind, (S), Sandviken, vice ordförande Kenneth Axling, (S), Hofors Mats Åstrand, (S), Ockelbo Kenneth Holmström, (M), Älvkarleby Gävle Ersättare Nils-Gunnar Kempe, (FP), Sandviken Diana Blomgren, (S), Hofors Birger Larsson, (C), Ockelbo Tommy Jakobsson, (S), Älvkarleby Roger Persson Ordförande Marie Lind Kenneth Axling Kenneth Holmström Mats Åstrand Thomas Nylund Förbundsdirektör Gästrike återvinnare tackar alla förtroendevalda för goda insatser! 48