Rapport Vägval ungdom del 1, augusti december 2014

Transkript

1 Rapport Projektledare/Ungdomscoach Azarina Bäckström Dnr: Fax KS/2014:306 Kommunstyrelsen Rapport Vägval ungdom del 1, augusti december 2014 Sammanfattning I augusti 2014 startades projekt Vägval ungdom som är ett samfinansierat projekt med kommunen som projektägare och Arbetsförmedlingen Upplands Väsby som delägare. Målet för projektet är att förena kommunens och Arbetsförmedlingens ansträngningar och genom ett tätt samarbete och samfinansiering utveckla struktur och insatser som är effektiva för ungas etablering i studier och på arbetsmarknaden. Målgruppen är unga kommuninnevånare mellan år som varken arbetar eller studerar. Projektets första del innefattade en förstudie med bland annat omvärldsanalys och framtagande av förslag på verksamhet. Projektperioden för den första delen var 1 augusti 2014 till och med den 31 december 2014 och finansieringen har skett via kommunstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Under 2015 finansieras projektet av Social- och äldrenämnden samt Arbetsförmedlingen. Totalt finns ca 4700 ungdomar mellan år i Upplands Väsby kommun. Statistiken visar att det är mellan ungdomar mellan år som varken arbetar eller studerar. Utifrån rapporter, studiebesök och kontakt med andra myndigheter och enheter inom kommunen framkommer att verksamheter kopplat till målgruppen bör sätta individen i fokus och samverka med andra aktörer kring ungdomarna. Verksamheter som riktar sig till målgruppen bör vara tillgängliga i såväl öppettider som utifrån lokalisering. Ungdomen ska vara delaktig i den planering som görs och även kunna påverka verksamhetens innehåll. Under projektets första del har en lokalplan tagits fram samt en verksamhetsplan för 2015 där mål och arbetssätt i verksamheten beskrivs. Effekter som redan kunnat ses är att det finns ett behov av en funktion som i samverkan med andra enheter inom kommunen kan ansvara för enheternas aktuella ungdomar och deras sysselsättning. Ytterligare effekt är att ungdomar som söker försörjningsstöd får snabba stödinsatser utifrån sysselsättning. Under 2015 kommer utvärdering av projektet att genomföras, men redan nu finns tendenser till att Vägval ungdom ger positiva effekter för såväl individen som utifrån ett ekonomiskt perspektiv. 1

2 Förslaget utifrån förstudien är att skapa en tydlig ingång för ungdomarna där de får individuellt stöd att komma vidare mot studier eller arbetsliv, det så kallade en väg in, flera vägar ut. I nära samverkan med Arbetsförmedling erbjuds olika insatser för att underlätta inträdet till arbetslivet. Vägval ungdom har träffat 31 ungdomar under perioden, de flesta har kommit till verksamheten via andra enheter i kommunen och via Arbetsförmedlingen. Vägval ungdom bör ses som en sluss/plattform för ungdomen att få rätt stöd att komma vidare till rätt insats. Under 2015 ska metodutveckling ske samt även skapa tydliga strukturer för samverkan kring målgruppen. Bakgrund Initiativet till Vägval ungdom 2.0 togs av Arbetsförmedlingen i Upplands Väsby och Vägval vuxen då ungdomsarbetslösheten i Upplands Väsby var ett par procent högre än ungdomsarbetslösheten generellt i Stockholms län. Trots att kommunens arbetsmarknad och demografi är likvärdig med angränsande kommuner så har dessa en lägre ungdomsarbetslöshet. En del av problematiken finns i den stora mängden ungdomar som antingen hoppar av gymnasiet eller inte påbörjar sina gymnasiestudier. I Sverige påbörjar ca unga gymnasiet varje år, 25 % av dessa går ut med ofullständiga betyg eller hoppar av gymnasiet. 1 Hälften av dessa ungdomar riskerar att hamna i utanförskap, det innebär ca ungdomar per år. I Upplands Väsby finns runt 160 ungdomar inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret 2, det vill säga unga som är mellan år och som ej har gymnasieexamen eller har en pågående gymnasieutbildning. Av dessa 160 ungdomar är 89 stycken födda 1995 och en stor del av dessa kan antas ha gått klart gymnasiet men fått studiebevis istället för gymnasieexamen. Flera rapporter påvisar att avsaknad av gymnasieutbildning är en grogrund för utanförskap 3, även risken för långtidsarbetslöshet är större hos unga utan gymnasieutbildning än hos gruppen ungdomar som fullföljt gymnasiet. I budgetpropositioner och regleringsbrev ges Arbetsförmedling och kommun i uppdrag att prioritera ungdomars rättighet till arbete och studier. Kommunerna kommer även från och med 1 januari 2015 få ett tydligare uppdrag att säkerställa att ungdomar i det kommunala uppföljningsansvaret aktiveras på ett sådant sätt att trösklen till arbetsliv och studier minskar. Flera av de enheter som möter ungdomar beskriver att både psykisk ohälsa och sociala problem finns inom gruppen ungdomar som är så kallade hemmasittare och har stor frånvaro från grundskolan eller har hoppat av gymnasiet. Flera av dem går vidare in i arbetslöshet och behöver kvalificerat stöd, i vissa fall under lång tid, för att bryta utanförskapet. Det finns ett flertal aktörer som på olika sätt arbetar med ungdomar i Upplands Väsby och initiativtagarna såg ett stort behov av att samordna och kartlägga dessa insatser i syfte att skapa effektiv samverkan, överbrygga gränser och sätta individen i fokus. 1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Magasin från Temagruppen unga i arbetslivet 2014 DropOuts. Gymnasieskolan & avhoppen 2 Ansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. 3 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Skrift från Temagruppen unga i arbetslivet 2014:4 ABC för unga till arbete 2

3 Utifrån detta sammanhang var ambitionen att Arbetsförmedlingen och Vägval Vuxen/Upplands Väsby kommun under hösten 2014 gemensamt skulle kartlägga behov, insatser och målgrupp för att under 2015 kunna etablera en gemensam verksamhet. Under 2014 fokuserade projektet på ungdomar inom det kommunala uppföljningsansvaret för att 2015 och framåt bredda målgruppen utifrån det som framkommit under denna förstudie. Målsättningen vid projektstart var att när verksamheten når sin fulla bredd ska den innefatta alla unga kommuninnevånare mellan år som varken arbetar eller studerar. Vision Alla unga Väsbybor ska få likvärdiga möjligheter till egenförsörjning och självständighet. Mål Att förena kommunens och Arbetsförmedlingens ansträngningar och genom ett tätt samarbete och samfinansiering utveckla struktur och insatser som är effektiva för ungas etablering i studier och på arbetsmarknaden. Målgrupp Målgruppen är unga kommuninnevånare mellan år som varken arbetar eller studerar. Målgruppsanalys Temagruppen unga i arbetslivet som finns vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram en analysmodell för att räkna fram hur många unga som är utan sysselsättning. Analysmodellen kallas UVAS (ungdomar som varken arbetar eller studerar) och tittar på aktivitet under ett helt kalenderår för hela målgruppen unga 16-25år. För att räknas in i gruppen UVAS ska individen inte haft studiemedel, vara registrerad på en utbildning, studera vid SFI, ej haft inkomster över ett basbelopp eller ha arbetspendlat till Norge eller Danmark var det i målgruppen som varken arbetat eller studerat. Varje år är det mellan 8-10% unga mellan år som varken arbetat eller studerat, siffrorna är oberoende om det är goda eller dåliga ekonomiska tider. 4 Analysmodellen ses som mer tillförlitlig än den arbetskraftsundersökning (AKU) som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför då den ser till aktivitet under ett helt år jämfört med AKU som gör en urvalsundersökning med nedslag under en vecka per kvartal. Nackdelen med modellen är att statistiken släpar med ett års fördröjning beroende på att siffror avseende inkomst hämtas från Skatteverkets deklarationer. Upplands Väsby UVAS år UVAS år Summa UVAS % av unga 16-25år i kommunen 9,2% 8,4% 9,0% Tabell 1: Antal unga år som varken arbetar eller studerar i Upplands Väsby kommun under åren För att få mer aktuella uppskattningar om målgruppen som varken arbetar eller studerar kan AKU användas. I AKU som SCB genomfört för tredje kvartalet 2014 är det 9,3 % i åldersgruppen år som varken arbetar eller studerar. För den 4 Källa: 3

4 lägre åldersgruppen, de som omfattas av kommunernas informationsansvar, är det 6 % som varken arbetar eller studerar. För den äldre delen av målgruppen, år, är motsvarande siffra 11, 9%. Sett utifrån en könsfördelning så är det en högre andel män (9,8%) än kvinnor (8,7%) som varken arbetar eller studerar. Det är även en högre andel utlandsfödda (14,4%) i gruppen som varken arbetar eller studerar jämfört med inrikesfödda (8,5%). 5 Inom ramen för kommunens uppföljningsansvar finns ca 160 stycken 6 ungdomar som varken arbetar eller studerar alternativt där uppgift saknas gällande sysselsättning. Av dessa är 89 stycken ungdomar födda 1995 och de flesta av dessa antas ha gått gymnasiet men fått studiebevis istället för gymnasieexamen. Under läsåret 2013/2014 var det 94 ungdomar som avbröt sin gymnasieutbildning, 74 stycken påbörjade sin gymnasieutbildning under pågående läsår. Det kan antas att de 94 som avbrutit gymnasiestudierna har 74 stycken påbörjat ett nytt program vilket lämnar 20 ungdomar kvar utan pågående gymnasieutbildning. Tabell 2 visar Arbetsförmedlingens statistik över unga (16-24 år) som är inskrivna i oktober månad under åren Statistiken innefattar både öppet arbetslösa samt de som deltar i ett arbetsmarknadsprogram. I statistiken ingår inte unga som arbetar deltid, har tillfälliga anställningar, timanställning eller anställning med stöd från staten. I oktober 2014 var 75 stycken unga inskrivna på Arbetsförmedlingen med ovanstående anställningsformer. Inom parentes visas andel av hela populationen i Upplands Väsby. Viktigt att poängtera är att det är fritt att välja vilken Arbetsförmedling som individen vill vara inskriven på vilket kan påverka statistiken då det kan förekomma unga från andra kommuner som är inskrivna på kontoret i Upplands Väsby samt att unga i Upplands Väsby kan vara inskrivna vid andra kontor. Tabell 2 Oktober 2012 Oktober 2013 Oktober år år Summa 418 (8,8%) (7,7%) (6,9%) 9 Ekonomiskt bistånd i Upplands Väsby kommun har under maj till och med oktober 2014 haft 65 individer inom målgruppen som sökt försörjningsstöd, den yngsta av dessa är född Fem individer inom målgruppen har stått som medsökande, den yngsta är född Totalt finns ca ungdomar mellan år i Upplands Väsby kommun. Statistiken visar att det är mellan ungdomar mellan år som varken arbetar eller studerar. Utifrån Arbetsförmedlingens statistik kan antas att en stor del av dessa unga finns inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Ekonomiskt bistånd 5 Källa: 6 Källa: UEDB, KSL:s Ungdoms- och elevdatabas, januari Statistiken för unga mellan 16-24år hämtas från SCB och avser mätning på helår vilket kan ge en liten missvisning. 8 Statistiken för unga mellan 16-24år hämtas från SCB och avser mätning på helår vilket kan ge en liten missvisning. 9 Statistiken hämtad från KIR vilket innebär preliminära siffror, prognos från Stöd och process visar dock att antalet individer kommer vara färre jämfört med tidigare år unga inom målgruppen utifrån SCB:s statistik från , prognosen visar ett lägre antal för

5 har haft 70 individer som ingår i målgruppen som huvudsökande eller medsökande avseende försörjningsstöd. Vägval ungdoms målgrupp Sammantaget utifrån statistiken borde alla de unga som söker ekonomiskt bistånd samt större delen av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen få information om och erbjudas kontakt med Vägval ungdom. Vikten av tidiga insatser lyfts i såväl rapporter från Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) samt i budgetpropositionen från Regeringen vilket utifrån statistiken skulle innebära att Vägval ungdom kommer att initiera kontakt med mellan ungdomar som finns inom Arbetsförmedlingens och kommunens verksamheter. För att nå målgruppen ska uppsökande arbete ske med hjälp av kommunens aktivitetsansvar och riktad information till målgruppen via post och annonser i lokalpress. Även på kommunens hemsida, projektverksamhetens Facebooksida och Instagramkonto sprids information för att nå ut till målgruppen. Internt i kommunen sprids information om Vägval ungdom till verksamheter som kommer i kontakt med målgruppen för att på så sätt fånga upp ungdomar som kommer i kontakt med kommunen genom andra enheter. Rutiner för uppsökande arbete arbetas fram under Avseende de ungdomar som finns inom aktivitetsansvaret förväntas Vägval ungdom i samverkan med uppföljningsansvariga studie- och yrkesvägledare nå 95 %. Då Vägval ungdom kommer att arbeta uppsökande förväntas ett lågt bortfall av unga inom aktivitetsansvaret men kan ändå förekomma då unga kan vara ute och resa, arbeta svart och så vidare. Gällande övriga ungdomar inom målgruppen är det svårt att uppskatta hur många som Vägval ungdom förväntas nå. Det beror dels på att dessa inte finns registrerade någonstans vilket gör att nåbarheten beror på kommunikation, uppsökande arbete och genom att sprida information via andra deltagare och så vidare. Även i denna del av målgruppen antas en viss andel vara ute och resa, arbeta svart samt på andra sätt vara svåra att nå. Projektorganisation Projektgrupp Projektgruppen har mellan augusti 2014 till och med december 2014 bestått av en projektledare/ungdomscoach på heltid. Det fanns i projektplanen kalkylerat för en halvtids arbetsförmedlare under projektets första del. Då den tilltänkta arbetsförmedlaren fick en annan tjänst behövde nyrekrytering ske. Arbetsförmedlaren tillträdde 1 november 2014 och arbetade halvtid i projektet under november till och med december. Under 2015 utökas projektgruppen genom att arbetsförmedlartjänsten utökas till en heltidstjänst i projektet samt att en SIUS-konsulent 11 kommer att tillhöra projektet på del- eller heltid. Styrgrupp Vägval ungdom har en styrgrupp med representanter från Vägval Vuxen, Arbetsförmedlingen, Utbildningsenheten, Ekonomiskt bistånd och Väsby nya gymnasium. Styrgruppen är beslutsfattande kring frågor som rör verksamheten och har möte en gång per månad. 11 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd är ett stöd till arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga. Den arbetssökande får stödet inför och under en anställning. En SIUS-konsulent med särskild kompetens i introduktionsmetodik hjälper då den arbetssökande på arbetsplatsen. För att den arbetssökande ska få stödet ska han eller hon ha ett behov av att träna på arbetsuppgifter och annat som krävs i arbetet. 5

6 Omvärldanalys Under de senaste åren har flera rapporter släppts som påvisar att det är viktigt med snabba och individanpassade insatser för de unga som riskerar att hamna i utanförskap på grund av att de ej har sysselsättning. Viktiga faktorer för att lyckas i verksamheter för målgruppen är bland annat bemötandet, att möta ungdomen där denne befinner sig. Det vill säga att lyssna till ungdomen utan att döma, ha ett framtidsperspektiv snarare än att blicka bakåt och att behandla individen som en person och inte en siffra i statistiken eller ett ärende. 12 Vidare är det av vikt att verksamheten för målgruppen finns i en lokal som är tillgänglig och som ej är myndighetslik, men likväl har tillgång till de myndigheter som behöver samverka kring de unga. 13 Flera kommuner som har ungdomsprojekt nämner en väg in, många vägar ut som en utgångspunkt i arbetet med de unga. Det är viktigt att samla resurserna och att ha hög tillgänglighet och flexibla, individuella lösningar för att få ungdomarna att hitta sin plats i arbetslivet samt få kännedom om sig själva. I arbetet med ungdomar är det viktigt med snabb handläggning inom ekonomiskt bistånd, gärna med specialiserade ungdomshandläggare, för att de unga inte ska tappa motivation. Det huvudsakliga målet för ungdomsprojekten är att få ut ungdomarna till utbildning eller arbete. Verktygen för att uppnå målet är bland annat coaching och vägledning, praktikplatser, friskvård och i vissa kommuner finns ungdomsanställningar. Många som arbetar med unga som söker försörjningsstöd lyfter fram att en avslutad gymnasieutbildning är den viktigaste faktorn för att förhindra arbetslöshet och bidragsberoende. De som hoppat av gymnasiet riskerar även i högre grad att längre fram drabbas av sociala och ekonomiska problem. 14 Arbetsförmedlingen beskriver i en debattartikel 15 från juni 2014 att den som har ofullständig gymnasieutbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilket även påvisas i rapporten ABC för unga till arbete som Temagruppen unga i arbetslivet gett ut. Där beskrivs nedanstående orsaker som hinder för ungas etablering på arbetsmarknaden 16 : 1. Oavslutad gymnasieutbildning 2. Problem i hemmet 3. Psykisk funktionsnedsättning 4. ADHD eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 5. Oavslutad grundskoleutbildning 6. Läs- och skrivsvårigheter 7. Depression 8. Missbruk av alkohol eller andra droger Ofta är det en kombination av ovanstående hinder som förekommer hos de unga som har svårt att etablera sig. I en uppföljande studie av de unga som varken arbetade eller studerade år 2000 visar det sig att mer än en tredjedel av de unga i denna grupp befinner sig i samma situation tio år senare. 17 Dock kan flera av dessa individer ha arbetat eller studerat 12 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Skrift från temagruppen Unga i arbetslivet 2014:3 Möt mig där jag är. Bemötande som framgångsfaktor i arbetsmarknadsprojekt för unga 13 Sveriges kommuner och landsting: Skrift från SKL 2012 Kommunernas Informationsansvar. En guide om lagstiftning, ekonomi och insatser för unga som varken arbetar eller studerar 14 Sveriges kommuner och Landsting: Skrift 2013 Att bryta mönster. Om sex kommuners framgångsrika arbete med ekonomiskt bistånd Dessa hinder är identifierade av projektpersonal i enkät som gått ut till ESF-projekt 17 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Skrift från temagruppen unga i arbetslivet 2014:2 Bakom siffrorna. Unga som varken arbetade eller studerade

7 något eller några år under tioårsperioden, värt att notera är att mer än var tionde person i gruppen har varken arbetat eller studerat ett enda år under perioden Även skolverket belyser att slutförd gymnasieutbildning är en viktig faktor för etablering på arbetsmarknaden. För ungdomar som enbart gått ett eller två år på gymnasiet är andelen som etablerat sig på arbetsmarknaden hälften så stor jämfört med de som gått tre år. Intressant att notera är att det inte är slutbetyg efter tre år som är avgörande, utan det är att ha gått tre år på gymnasiet som ger effekt oavsett samlat betygsdokument eller slutbetyg. 18 Förutom att utanförskapet kan ge individen ett lidande genom de sociala och ekonomiska konsekvenser som utanförskapet medför, så ger det också ekonomiska förluster för samhället. Ingvar Nilsson menar att, förutom de direkta kostnader som olika insatser ger, så finns höga kostnader för bland annat kostnader för försörjning samt uteblivna skatteintäkter. Ett socialt investeringstänk innebär att se att kostnaden för tidiga insatser ger långsiktiga vinster genom att förebygga och bryta det kostsamma utanförskapet. Utifrån ett socialt investeringstänk ger således kostnaden för att bryta ett utanförskap stora vinster samhället ur ett långsiktigt perspektiv. 19 Utifrån det kommunala informationsansvaret har Sveriges kommuner och landsting tagit fram en skrift för att underlätta hur kommunerna kan arbeta med detta ansvar. Informationsansvaret ses som en viktig del i arbetet för att förhindra att ungdomar som avbryter sina studier fastnar i arbetslöshet och utanförskap. Att snabbt fånga upp och stödja en ungdom till återgång i studier eller att etablera sig på arbetsmarknaden ger vinster för både individen och samhället. Även om det skulle ges kostamma insatser för ungdomar inom informationsansvaret så visar beräkningar på att även om bara en av hundra deltagare lyckats undvika att hamna i utanförskap så lönar sig insatsen. Hur informationsansvaret är organiserat varierar mellan de olika kommunerna, vanligast är att ansvaret finns inom skolan men det förekommer även till stor del att ansvaret finns hos exempelvis arbetsmarknadsförvaltningar eller individ- och familjeomsorgen. Den viktigaste faktorn för att få ett väl fungerande informationsansvar är tydliga och politiskt förankrade mål samt att samverkan mellan kommunernas olika verksamheter fungerar. Ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier kan ha insatser från både kommunen och arbetsförmedlingen. Utifrån det så lyfts det fram att en samsyn och fungerande samverkan mellan kommun och lokal Arbetsförmedling är viktig i arbetet med ungdomar inom informationsansvaret. 20 Som ett första steg i att orientera sig kring hur det arbetas med målgruppen inom kommunen och Arbetsförmedlingen så arrangerades i början av projektperioden en workshop med inbjudna aktörer. Syftet med workshopen var att genom ett brett angreppssätt kartlägga goda exempel och samla den kunskap på området som finns inom och utom kommunen. Tanken var att få deltagarna i workshopen att tänka fritt kring hur Vägval ungdom på bästa sätt kan organisera sig utifrån det som redan görs avseende målgruppen. Det som lyftes fram var vikten av att sätta ungdomen i centrum och samverka prestigelöst kring denne. Även snabba insatser, samverkan, tät kontakt med ungdomarna och tillgång till olika specialistkompetenser inom exempelvis Arbetsförmedlingen och 18 Skolverket: Rapport Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. En registerstudie 19 Nilsson, I. (2011): Helhetssyn och långsiktighet strategier baserade på socioekonomiskt tänkande 20 Sveriges kommuner och landsting: Skrift från SKL 2012 Kommunernas Informationsansvar. En guide om lagstiftning, ekonomi och insatser för unga som varken arbetar eller studerar 7

8 socialtjänsten är något som visat sig vara gynnsamt för målgruppen för att komma vidare mot egen sysselsättning och i självkänsla/självförtroende. De som arbetar kring de unga behöver tänka på att se den unge och möte denne där den är, att vuxenvärlden är flexibel och ger individuellt stöd framhölls som viktigt. Utifrån detta framkom att det var av stor vikt med långsiktig politisk förankring och att det fanns resurstilldelning. Att sätta ungdomen i centrum och samordna de aktiviteter, myndighetskontakter och insatser som behövs är avgörande för att Vägval ungdom ska nå framgång i arbetet med ungdomarna. Ungdomarna måste få vara delaktiga och kunna påverka verksamheten, exempelvis genom fokusgrupper. Näringslivet lyftes fram som en viktig aktör, att företag vågar vara delaktiga och ta emot ungdomar i praktik och arbete samt att ge företagarna kunskap och förståelse för målgruppen. Verksamheten måste vara tillgänglig såväl geografiskt som vad det gäller öppettider. Rätt kommunikation är avgörande för att nå ut till ungdomarna och så att berörda myndigheter känner till att Vägval ungdom finns och vad syftet är med verksamheten. Att samarbeta och samverka med grundskola för tidig identifikation av unga i riskzon är ett viktigt utvecklingsområde för verksamheten. Under hösten 2014 har projektet deltagit vid flera seminarer, konferenser och workshops. Dessa har lett till att kontakter tagits med andra kommuner och verksamheter som arbetar med målgruppen på olika sätt till exempel i Laholm och Trelleborg. Vid Tillväxtverkets erfarenhetsseminarium kring mötesplatser för unga framkom att en neutral arena som inbjuder till kreativitet och delaktighet är en framgångsfaktor för att locka unga att utveckla såväl självkänsla som entreprenörskap. Under projektets första del har samarbete initierats med interna aktörer inom kommunen såsom socialtjänst och skolor. Även externt samarbete med Försäkringskassan och näringslivet har inletts. Projektet har presenterat sin verksamhet för en av de två Rotaryklubbar som finns i kommunen samt även haft möte med Väsby promotion (UVP) för att se hur samarbete kring målgruppen kan ske. Goda exempel Inom ramen för projektets första del har flera studiebesök genomförts i verksamheter som arbetar med målgruppen år. Sammanfattande för alla dessa är att de belyser vikten av samverkan, att skapa ett nät kring de unga samt att ha tilltro till individens egen drivkraft och bygga på det som fungerar. Gällande samverkan så har Botkyrkas paraplyteam myndighetsövergripande samverkansmöten kring de unga som är aktuella för teamet. Dessa möten sker en gång per månad och vid mötet skapas myndighetsövergripande handlingsplaner kring de unga. I samverkansgruppen finns representanter från Boenheten, socialpsykiatrin, ekonomiskt bistånd, utredning 0-20 år, vuxenenheten (missbruk över 20 år), resursenheten/minimaria, Arbetsförmedlingen, Frivården, utbildningsförvaltningen, Vägledningscentrum (kommunala informationsansvaret), Arbets- och kompetenscentrum, öppenpsykiatrin samt Försäkringskassan. Paraplymodellen har samverkan som ledord och utgår från ungdomens förutsättningar och önskan om stöd, alla unga skriver på samtycke kring att myndigheterna kan samverka för att ge bästa individuella stöd. Förutom att erbjuda stöd- och motivationssamtal kombinerat med praktiskt stöd, stöttar teamet även den unge att fullfölja sin planering hos myndigheter. 8

9 Något som ungdomarna lyfter fram som en svårighet är att hitta rätt i systemet. Det ska vara enkelt för den unge att hamna rätt, genom att ha en väg in så förenklas myndighetskontakten för ungdomen. Ett bra exempel på detta är Navigatorcentrum i Trelleborg vars uppdrag är att samordna insatser för unga (16-24 år) med en väg in, flera vägar ut. Målgruppen är unga inom kommunala informationsansvaret, unga år som söker försörjningsstöd samt alla unga Trelleborgare år. Målet med verksamheten är att ungdomen ska komma snabbaste vägen till självförsörjning. Navigatorcentrum har dels individuella insatser för de unga som är långt ifrån arbetsmarknaden, men även ett åttaveckors program med olika temaveckor som sedan mynnar ut i en praktik på tre månader. Vikten av snabba insatser betonades och därför har Navigatorcentrum informationsmöten varje dag för nya deltagare och det går att kliva in i temaveckorna direkt när planering gjorts. För att få ett helhetsgrepp kring målgruppen så har Lotsen i Laholm samlat resurserna på ett ställe. Hos Lotsen finns kommunala informationsansvaret, arbetsmarknadsinsatser för unga samt introduktionsprogram med arbetsplatsförlagd utbildning (praktik). Det poängterades att praktiken inte fick bli förvaring utan det var viktigt att ha tydliga mål och syften som dokumenteras i en plan. Närheten till gymnasiet och vuxenutbildningen, de finns i samma byggnad, sågs som en framgångsfaktor för att underlätta samarbete kring målgruppen och för att kunna fånga upp eventuella avhoppare från gymnasiet snabbt. I Järfälla kommun har arbetet med målgruppen delats upp i två olika delar: Unga på gång och Unga vuxna på gång (UVPG). Unga på gång riktar sig till ungdomar år som omfattas av kommunens informationsansvar, ansvaret har delegerats från kommunstyrelsen till Utbildningsförvaltningen och Järfälla Vägledningscentrum. Unga på gång i Järfälla har ett långtgående ansvar som syftar till att erbjuda ungdomar vägar in till studier, praktik eller arbete vilket stämmer väl med det aktivitetsansvar som träder i kraft 1 januari Järfälla vägledningscentrum är en egen skolenhet och insatserna för de unga finansieras delvis med skolpengen. Inom verksamheten finns studie- och yrkesvägledare, kurator och pedagogkonsult och arbetet bedrivs i samverkan med bland annat socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. I de verksamheter som besökts inom ramen för projektet har ett dilemma kring ekonomi för den som är under 18 år lyfts fram. Unga på gång visar exempel på hur individuella insatser för den unga kan ges inom ramen för gymnasiets introduktionsprogram. Ekonomi Finansieringen av Vägval ungdom har under hösten 2014 skett via Kommunstyrelsen avseende en tjänst som projektledare/ungdomscoach samt via Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen avsatte sammanlagt kronor till en halvtidstjänst Arbetsförmedlare och kostnader inom teknik, resor, utbildning, administration med mera finansieras Vägval ungdom från Social- och äldrenämnden med en tjänst som projektledare/ungdomscoach samt från Arbetsförmedlingen med kronor som innefattar bland annat en heltidstjänst avseende Arbetsförmedlare, en tjänst som SIUS samt andra kostnader rörande lokaler, resor, teknisk utrustning, administration samt andra relaterade kringkostnader. Ungdomar inom Vägval ungdom 9

10 I den projektansökan som framtagits av kommunen och Arbetsförmedlingen framgår att det under projektets första del skulle fokuseras på ungdomar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Utifrån det initierades samarbete med de uppföljningsansvariga studie- och yrkesvägledarna vid gymnasiet. Tanken var att Vägval ungdom skulle få en lista på de ungdomar som var svårast att nå och utifrån det arbeta uppsökande. Det har till viss del skett under augusti-december, men det har funnits svårigheter i att få tillgång till vilka unga som i första hand skulle kontaktas av Vägval ungdom. Ett vykortsutskick med information om Vägval ungdom gick under hösten ut till ett femtontal ungdomar som varit på uppföljningslistan sedan föregående läsår. Arbetet med ungdomar inom uppföljningsansvaret har till största del bestått i att kontakta de ungdomar som förekommit hos både uppföljningen och Arbetsförmedlingen. I november tillträdde projektets arbetsförmedlare och därefter har arbetet med ungdomarna intensifierats och flera ungdomar som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen och som ej haft avslutat gymnasium kontaktats för samtal och framtagande av vidare planering. Sammanlagt har ca 31 ungdomar haft kontakt med Vägval ungdom under projektets första del, antingen via telefon eller inbokat samtal. Tabellen nedan visar fördelningen av ungdomar utifrån hur kontakten med Vägval ungdom skett: Initierad via: Antal Arbetsförmedlingen 13 st Andra enheter i kommunen 10 st Egen kontakt 3 st Annan skola 2 st Vägval ungdoms uppsökande arbete 4 st Summa: 31 ungdomar Tabellen nedan visar utfall efter kontakt med Vägval ungdom: Aktivitet/utfall Antal Sökt/påbörjat/kvar i studier 7 Arbete hel/deltid 3 Samverkan Vägval ungdom tillsammans med annan aktör 3 (Försäkringskassan, behandling osv) Annan myndighet 2 Insats via Arbetsförmedlingen 3 Okänd / avstår vidare kontakt 4 Kvar i Vägval ungdom / Arbetsförmedlingen 9 Summa: 31 ungdomar Värt att belysa utifrån resultaten är att projektgruppen under augusti till och med oktober enbart bestod av en heltidstjänst avseende projektledare/ungdomscoach. Inom ramen för Vägval ungdom har fyra ungdomar identifierats som utan sysselsättning trots att dessa fortfarande varit inskrivna på gymnasieskolor. Effekter En effekt som redan kunnat ses är att ungdomar i hög utsträckning fått kontakt med Vägval ungdom genom andra enheter i kommunen. Flera medarbetare vid andra enheter har uttryckt att det tidigare saknats en funktion som kan samverka kring ungdomarna och ansvara för att samordna sysselsättning för ungdomarna. 10

11 Ytterligare effekt som projektet medfört är att erbjuda snabba insatser för unga som söker försörjningsstöd och blir anvisade till WorkCenters program. I nära samarbete med WorkCenter kontaktas dessa ungdomar och istället för att de ska invänta nästa programstart så kan Vägval ungdom direkt erbjuda snabb kontakt för att få ungdomen att komma igång i sysselsättning så snart som möjligt. Projektet har fångat upp ungdomar som hoppat av gymnasiet men där skolan ej skrivit ut dem. Utifrån att Vägval ungdom upptäckt dessa ungdomar har kommunens Utbildningsenhet fått information och kontaktat dessa skolor för att kunna återkräva skolpeng som felaktigt betalats ut under flera månader. Kommunens uppföljningsansvariga har ej kunnat fånga upp dessa ungdomar eftersom de varit kvarskrivna på gymnasiet och således har de varit utan sysselsättning. Genom att Vägval ungdom identifierat och initierat kontakt med ungdomarna har individuell planering påbörjats. De ekonomiska effekterna av Vägval ungdom går ännu inte att mäta, uppdraget i projektets första del har mestadels beståtti att ta fram förslag på verksamhet efter genomförd omvärlds- och målgruppsanalys. Under 2015 kommer utvärdering av projektet att genomföras och då blir det tydligare att mäta effekter av Vägval ungdoms insatser. Sammantaget så finns redan i detta tidiga skede av projektet tendenser till att Vägval ungdom ger positiva effekter för såväl individen som utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Förslag på utformning av Vägval ungdom Då förstudien visat på att det redan finns många aktörer som arbetar med målgruppen inom såväl kommunens verksamheter som inom andra myndigheter så föreslås Vägval ungdom ha en samordnande funktion. Vidare påtalas fördelar med att ha en väg in för ungdomarna och flera vägar ut. Vägval ungdom bör således ses som en mottagande sluss/plattform för ungdomar som kontaktar eller fångas upp via Vägval ungdom och de aktörer som samverkan sker med. I möten med ungdomar inom ramen för Vägval ungdom har det framkommit att i de fall ungdomar har många olika kontakter med myndigheter så finns ett behov av att samverka kring ungdomen. En del ungdomar har svårt att hålla kontakten med en myndighet och tenderar att falla ur och ej följa planering som gjorts och ungdomarna snurrar runt i systemet, Vägval ungdom bör utformas så att systemet kretsar kring ungdomen och har denne i centrum. Vid kontakt med fler än en myndighet bör en gemensam övergripande plan utformas för ungdomen för att öka möjlighet till att fullfölja planering och där Vägval ungdom har den sammanhållande funktionen. Genom ett multikompetent team kring målgruppen kan individen erbjudas skräddarsydda insatser utifrån dennes behov. Utifrån tidigare rapporter inom området samt från de studiebesök som genomförts inom ramen för projektet påvisas multikompetens i arbetsgruppen som en framgångsfaktor. 21 Vägval ungdom bör i första skedet ses som ett komplement till de befintliga verksamheter som finns gällande målgruppen, det mulitkompetenta teamet föreslås bygga på de aktörer som redan arbetar med målgruppen. I workshopen framkom att många enheter har en stark vilja att bidra med sin kompetens kring de unga. Utifrån att Arbetsförmedlingen är delägare i Vägval ungdom så finns redan från start tillgång till de specialistfunktioner och insatser som finns därigenom. Ekonomiskt bistånd 21 Länsstyrelsen i Stockholms län: Rapport 2011:10 En dörr in flera vägar ut 11

12 har anställt en socialsekreterare som har särskilt ansvar för målgruppen. Vidare kan nämnas att flera verksamheter har visat sin vilja att bidra på olika sätt. Ett exempel är WorkCenter som har ett stort kontaktnät inom näringslivet och kan förmedla kontakter med tänkbara praktikplatser. Även att ge information om arbetsliv, hjälp med ansökningshandlingar samt möjlighet att delta i deras program för grupper har lyfts fram som tänkbara aktiviteter för målgruppen att ta del av. Utifrån de resurser som är avsatta till projektet så har Vägval ungdom i första skedet erbjudit individuella samtal med ungdomscoach och/eller arbetsförmedlare för att göra en kartläggning kring ungdomen och därigenom utforma en planering. För de ungdomar som vill söka sig ut mot arbetsmarknaden erbjuds inskrivning på Arbetsförmedlingen om de ej redan är inskrivna. Genom att delta i olika insatser och arbetsmarknadspolitiska program har ungdomen möjlighet att få ekonomisk ersättning från Försäkringskassan. Vägval ungdom kan även slussa ungdomar rätt när det gäller att söka ekonomiskt bistånd eller aktivitetsersättning 22 från Försäkringskassan. Det kommer även att ske flerpartssamtal med myndigheter och enheter som ungdomarna har kontakt med där en gemensam plan tas fram. När inflödet ökar till verksamheten kommer gruppaktiviteter att erbjudas, fullt utbyggt bör Vägval ungdom kunna erbjuda olika gruppaktiviteter under flera dagar per vecka. Till exempel kring självkännedom, kunskap om arbetsmarknad och utbildningar samt föreläsningar från arbetsgivare och andra aktörer som kan vara bra för målgruppen exempelvis budget och skuldrådgivning, information från fackförbund och så vidare. Förutom individuella samtal och gruppaktiviteter finns tillgång till de olika insatser som Arbetsförmedlingen har. All planering sker gemensamt med ungdomen och utgår från dennes mål. Under våren 2015 är tanken att Vägval ungdom ha öppna tider 2-4 gånger per vecka a 2-4 timmar för att ungdomar ska kunna få kontakt med verksamheten. För att sprida information om Vägval ungdom kommer marknadsföring ske internt via kommunens olika enheter samt externt via lokalpress och kommunens hemsida. Informationsenheten arbetar med att ta fram en kommunikationsplan där det beskrivs vilka aktiviteter som ska genomföras samt tidplan för marknadsföring och kommunikation. Under 2015 kommer metoder för arbete med målgruppen samt samverkan med andra aktörer och myndigheter att ske. Under projektets första del har en verksamhetsplan för 2015 tagits fram, mycket av det som beskrivs i den finns sammanfattat ovan. I verksamhetsplanen finns även mål och nyckeltal framtagna för Vägval ungdom. Samt hur verksamheten ska utvecklas och kvalitetssäkras. Förstudien visar på vikten av att ha en lokal för målgruppen som ej avspeglar myndighet och som är geografiskt centraliserad och tillgänglig. Projektet har tagit fram en lokalplan som överlämnats till Kontoret för samhällsbyggnad och letar även aktivt efter en lokal som kan vara en neutral och inbjudande mötesplats för målgruppen. Fallexempel från projektets första del Kontakt med vägval ungdom initieras från behandlingsteamet angående en ungdom som kommer att avbryta sina gymnasiestudier på grund av felval. Ungdomen är aktuell inom andra myndigheter och Vägval ungdoms uppdrag är att finnas med i planeringen för att dels hjälpa till att planera sysselsättning under 22 Aktivitetsersättning är en ersättning för unga som inte har fyllt 30 år och inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år. Ersättningen kan sökas från och med juli samma år ungdomen fyller 19 år. 12

13 våren men även för att ge vägledning inför omval till gymnasiet så att ungdomen gör ett väl grundat val. Kontakt med Vägval ungdom beräknas pågå under vårterminen 2015 för vägledning, ansökan till gymnasiet samt eventuell utslussning till praktik och sommarjobb. Vägval ungdom kontaktar ungdom som tidigare funnits inom uppföljningen, men nu är över 20 år och har fallit bort från listorna. Ungdomen har sökt ekonomiskt bistånd och är även aktuell inom vården samt Försäkringskassan. Vägval ungdom initierar kontakt med berörda parter inom socialtjänsten samt Försäkringskassan. För denna ungdom blir Vägval ungdom den sammanhållande länken i kontakten med de inblandade myndigheterna och kommer även kunna ge stöd i att komma vidare till sysselsättning när det blir aktuellt. Kontakt kvarstår med Vägval ungdom och trepartssamtal med Försäkringskassan för rehabilitering är inbokat. Vägval ungdom får kännedom om ungdom som ej har sysselsättning. Ungdom kontaktas och bokas in på samtal. Då ungdomen ej dykt upp på uppföljningslistan trots att denne ej är fyllda 20 år, ej har slutförda gymnasiestudier samt enligt egen uppgift hoppat av sitt program framkommer vid samtal med ungdomen samt telefonsamtal med skolan att ungdomen fortfarande är inskriven på skolan. Detta har medfört att kommunen betalat ut skolpeng för en elev som ej går på skolan sedan flera månader tillbaks samt att ungdomen ej kunnat fångas upp av kommunens uppföljningsansvar direkt vid studieavbrott. Vägval ungdom kontaktar utbildningsenheten på kommunen för att uppmärksamma att skolan får skolpeng för en elev som ej går kvar. Ungdomen får motiverande samtal och kommer igång med arbetssökande. Kontakt med Vägval ungdom avslutas då ungdomen fått arbete. Riskanalys Utifrån ett perspektiv att arbeta nära ungdomarna med snabba insatser och tät kontakt kan det finnas behov av att utöka projektorganisationen med fler ungdomscoacher om inflödet till Vägval ungdom blir stort. Tänkbara kompetenser kan vara studie- och yrkesvägledning, kurativt arbete, rekrytering-/personalarbete samt hälso- och friskvård. Genom ett multikompetent team kring målgruppen kan individen erbjudas skräddarsydda insatser utifrån dennes behov. Utifrån tidigare rapporter inom området samt från de studiebesök som genomförts inom ramen för projektet påvisas multikompetens i arbetsgruppen som en framgångsfaktor. 23 En risk finns att de enheter som är positiva till att samverka kring de unga ej ges möjlighet att avsätta personal då det ej ryms inom ordinarie personalbudget. Genom att räkna socioekonomiskt finns flera rapporter som påvisar att tidiga insatser har en investeringskostnad som även på kort sikt kan ge långsiktiga ekonomiska vinster då individen kommer åter till sysselsättning och minskar risk för ett kostsamt utanförskap. 24 Utifrån ett långsiktigt kostnadseffektivt synsätt bör det således finnas i allas intresse att avsätta resurser till arbetet med målgruppen i en ordnad form som Vägval ungdom förväntas utgöra. En risk är att verksamheten blir personbunden och tappar arbetsmetoder samt kunskap om personal försvinner ur verksamheten. Genom att under 2015 arbeta fram konkreta arbetsbeskrivningar och flödesscheman för arbetsprocesserna minskas denna risk. 23 Länsstyrelsen i Stockholms län: Rapport 2011:10 En dörr in flera vägar ut 24 Nilsson & Wadeskog (2008): Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga 13

14 En svårighet som påtalats vid studiebesök och i rapporter är att motivera unga under 18 år att delta i verksamhet ifall det ej finns någon ekonomi för den unge. Det vill säga att det inte finns ekonomiska incitament, exempelvis CSNs studiebidrag. Ungdomar under 18 år får ej ersättning från Försäkringskassan ifall de deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program via Arbetsförmedlingen, undantaget är om ungdomen har en funktionsnedsättning. Vidare kan ej ungdomar som är behöriga till gymnasiet skrivas in på introduktionsprogram om det ej föreligger synnerliga skäl. Det innebär att det finns en risk att ungdomar som är mellan år och som ej kan skrivas in på introduktionsgymnasiet väljer att tacka nej till Vägval ungdoms insatser och på så sätt kan hamna i utanförskap. Framtida utvecklingsområden och utmaningar Aktivitetsansvaret I januari 2015 ändras det kommunala informationsansvaret, även kallat uppföljningsansvar, till ett aktivitetsansvar. Kommunerna kommer att få ett utökat ansvar kring att rapportera vad som görs kring unga år som ej går eller har fullföljt gymnasiet. Dessutom ska individuella insatser erbjudas vilket stämmer väl in i Vägval ungdoms arbetssätt. Då dessa ungdomar tillhör Vägval ungdoms målgrupp kan det finnas stora vinster med att låta aktivitetsansvaret finnas inom Vägval ungdom. Vid studiebesöket i Laholms kommun framkom att sedan Lotsen tagit över ansvaret så har fler ungdomar nåtts samt kommit ut i sysselsättning. Introduktionsprogram Utifrån de beslut som fattas nationellt gällande insatser inom ramen för aktivitetsansvaret kan det bli aktuellt att under 2015 undersöka möjlighet att Vägval ungdom startar ett motivations- och arbetslivsinriktat introduktionsprogram. ESF-projekt Tillsammans med bland annat Järfälla kommun deltar Upplands Väsby i en förstudie för att söka ESF-projektmedel. Om projektmedel beviljas syftar projektet till att arbeta med metodutveckling utifrån specifika grupper inom målgruppen. Arbete med nyanlända och ensamkommande ungdomar Inom Upplands Väsby finns boenden för ensamkommande barn och ungdomar. Dessa ungdomar ingår i Vägval ungdoms målgrupp och arbetssätt och metoder behöver utvecklas kring målgruppen. Ökad kunskap om denna del av målgruppen behövs och samverkan tillsammans med socialtjänst och boenden initieras under Budgetpropositionen I regeringens budgetproposition för 2015 lyfts ungdomsarbetslösheten upp som ett prioriterat område. I propositionen föreslås att unga ska ha en bortre gräns för arbetslöshet, 90 dagar, innan denne erbjuds ett arbete, en insats som leder till arbete eller en utbildning. Vidare planeras för ett utbildningskontrakt som omfattar unga arbetslösa som ej har fullföljt gymnasiet. Då oppositionens budget gäller så bevakas fortsatta direktiv och anpassar verksamheten varefter nya insatser beslutas. Feriejobb 14

15 Samordningen av feriejobben finns hos WorkCenter, Vägval vuxen. När Vägval ungdom startar sin verksamhet så är feriejobben ett område som naturligt kan ingå för att skapa en helhet kring målgruppen. Under 2015 samarbetar Vägval ungdom och WorkCenter kring feriejobben för att se på möjlighet att inför 2016 flytta över ansvaret till Vägval ungdom. Yrkesintroduktion Arbetsförmedlingen har insatsen yrkesintroduktion som en anställningsform för ungdomar. Insatsen syftar till att i nära samverkan med arbetsgivare ge handledning och introduktion till yrket på arbetsplatsen. Insatsen riktar sig till unga som saknar specifik yrkeskunskap alternativt varit inskrivna som arbetssökande under 90 dagar under en fyramånaders period 25. Ett utvecklingsområde inom Vägval ungdom är skapa samarbete med arbetsplatser som kan ta emot ungdomar för yrkesintroduktionsanställningar