Granskning av rapport från Dansk Dekommissionering

Transkript

1 PDF rendering: , Version 1.0, Status Godkänt, klass , (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare Fredrik Vahlund Kvalitetssäkring Fredrik Vahlund (Godkänd) 1(5) Granskning av rapport från Dansk Dekommissionering Granskning av Dansk Dekommissionering- Sikkerhed, ökonomi och drift for en Dansk mellemlagerlösning for radioaktivt affald Rapporten är logiskt uppbyggd och i stort välskriven. Kommentarerna nedan och sidhänvisningarna utgår från den.pdf fil jag fått skickad till mig. Slutsatser av övergripande karaktär, som påverkar flera kapitel, är: I texten finns en otydlighet rörande behovet och omfattningen av institutionell kontroll. En framtida ansvars- och rollfördelning (operator/regulator) rörande drift och tillsyn av förvar och mellanlager bör göras tydlig. Jag kan förstå att det kan vara svårt i detta skede, men delar av dokumentet skulle gynnas om detta gjordes tydligt. Hur den dos som ska jämföras med det föreslagna acceptanskriteriet ska beräknas är otydlig. I rapporten refereras till underlagsrapporten från 2011 men jag kan inte se att man där gör en djupare beskrivning av förutsättningarna. Är inte förutsättningarna klara (exempelvis i vilken omfattning man kan förvänta sig restriktioner i markanvändande eller om skadade barriärer skall beaktas) finns risken att det blir svårt att visa att acceptanskriteriet kan uppnås. Då utformning och drift i stort baseras på COVRA:s motsvarande anläggning/anläggningar förutsätter granskningen att antaganden rörande ekonomi, bemanning och utrymmesbehov är rimliga. Kapitel 1 Kapitel 1 presenterar bakgrund och förutsättningar (inklusive en historiebeskrivning) för rapporten tillsammans med en beskrivning av rapportens struktur. Kapitlet är välskrivet och fyller sitt syfte Kapitel 2 Kapitel 2 presenterar principer för Skydd av människa och miljö. Texten är i stort baserad på IAEA Fundamental Safety Principles, FS-1. Det är, i mitt tycke, mycket lämpligt att utgå från denna typ av övergripande principer. Jag anser att principerna, och det sett de sammanfattas i rapporten, lägger en god grund för rapporten och fortsatt arbete. Blekholmstorget 30, Box 1091, Stockholm. Telefon: Org.nr: Säte i Stockholm. skb.se

2 PDF rendering: , Version 1.0, Status Godkänt, klass 2(5) I avsnitt 2.3 diskuteras acceptanskriterier. Som jag uppfattar det, föreslår Dansk Dekomissionering att förvaret, efter förslutning, skall uppfylla ett doskriterium om 0.01 msv (något som utvecklas ytterligare i en underlagsrapport). Jag har tittat igenom underlagsrapporten men jag saknar en djupare diskussion om varför ett doskriterium är att föredra framför ett riskkriterium och särskilt hur den dos (som skall jämföras med kriteriet) skall beräknas. Exempelvis behövs en beskrivning av de scenarier som skall analyseras och hur osäkerheter i indata skall hanteras. Skall dos beräknas för andra fall än ett fungerande förvar och kan förutsättningarna inkludera scenarier som brunnsborrning, skadade barriärer etc. Denna diskussion bör vara heltäckande så att inte Dansk Dekomissionering riskerar att föreslå kriterier som är svåra (eller omöjliga) att uppnå. Kapitel 3 Kapitel 3 presenterar avfallet som ska deponeras/mellanlagras. Texten beskriver avfallet väl men grafer som visar aktivitet som funktion av tid hade varit positivt. Jag antar dock att författarna beaktat detta vid framtagande av rapporten och valt att inte inkludera grafer i rapporten. Jag ser inte att använda strålkällor ingår i inventariet, skall de hanteras separat? I första stycket s.14 diskuteras kortlivat och långlivat avfall. I texten sägs att kortlivat avfall innehåller övervägande radioaktiva isotoper. Denna beskrivning är inte riktig, då definitionen (se IAEA safety glossary long lived waste. Radioactive waste that contains significant levels of radionuclides with a half-life greater than 30 years. ) av kortlivat/långlivat inte handlar om ett aktivitetsförhållande utan om mängden avfall med en halveringstid >30 år är så stor att den behöver beaktas (skulle det varit ett aktivitetsförhållande skulle exempelvis använt bränsle som tas ur en reaktor betraktas som kortlivat). Notera, angående diskussionen om uranmalm och tailings att riskbidraget från uran inte är obetydligt i SKBs senaste säkerhetsanalys för SFR. Kapitel 4 Kapitel 4 baseras till stor del på COVRA:s mellanlager och på Studsviks erfarenheter. Då det tänkta mellanlagret i stort kommer att motsvara COVRA:s mellanlager finner jag ingen anledning att ifrågasätta antaganden rörande bemanning, erforderliga ytor eller antagna kostnader. Det nämns att mellanlagret skall utformas så att det tål jordskalv med en åtkomsttid av 100 år. I nämns att våldsamma jordskalv ej beaktas (delvis) på grund av dess låga sannolikhet vilket är rimligt för ett mellanlager. Skador av jordskalv större än de med en återkomsttid av 100 år men som är lägre än de våldsamma jordskalv (exempelvis jordskalv med en återkomsttid av 1000 år) diskuteras däremot ej trots att dessa bör dock ha en icke försumbar sannolikhet. Givet att mellanlagret är övervakat bör skador av jordskalv med en längre återkomsttid än 100 år vara hanterbara.

3 PDF rendering: , Version 1.0, Status Godkänt, klass 3(5) Den fortsatta diskussionen om kunskapsbevarande känns mogen liksom diskussionen om behovet att personalen hålls uppdaterad genom att exempelvis delta i internationella arbeten. Diskussionen om mellanlagrets organisatoriska tillhörighet (placering under ministeriet etc.) är nödvändig liksom att en framtida rollfördelning (operator/regulator) görs tydlig. Trots att rapporten inte diskuterar detta ytterligare förutsätter jag att det finns en plan för hur denna rollfördelning skall vara. Jag skulle dock gärna se att denna diskussion utökades då den utgör förutsättningar för den diskussion om exempelvis institutionell kontroll som följer senare i rapporten. Kapitel 5 Även Kapitel 5 ger intrycket av att vara baserat på COVRA:s erfarenheter. Ansatser och slutsatser bedöms vara rimliga. Kapitel 6 I kapitel 6 diskuteras en inledande säkerhetsutvärdering. Bland annat diskuteras resultat från arbetet som bedrevs I texten nämns kurvor över den förventlige utvecklingen ( förventlige översätter jag till förväntade på svenska). På SKB brukar vi undvika att tala om en förväntad utveckling och istället diskutera framtida utveckling i lite mjukare termer som representativa, möjliga eller rimligt exempel på en framtida utveckling. Detta tillåter pessimistiska/konservativa antaganden i en högre grad då dessa inte är förväntade. Jag vänder mig mot formuleringen i det sista.afhaenger sikkerheden i et mellemlager i höj grad av institutionell kontroll och skulle gärna se en formulering där man beskriver mellanlagrets utformning och drift som betydelsefull för säkerheten. Institutionell kontroll innebär normalt att myndigheten utövar tillsyn under driftperioden eller någon typ av övervakning, restriktioner för markanvändande etc. efter förslutning (se exempelvis IAEA safety glossary, institutional control. Control of a radioactive waste site by an authority or institution designated under the laws of a State.). Att säkerheten bygger på en hög grad av tillsyn kan inte vara rimligt. Jag får dock intrycket att man, i stora delar av detta dokument (men inte i hela dokumentet), har en vidare syn på institutionell kontroll än den i IAEA safety glossary och i högre grad även inkluderar övervakning under drift. I andra delar, exempelvis i sista avsnittet i diskuteras dock overvågning af beholdernes tillstånd utan att institutionell kontroll nämns. I diskuteras tab av institutionell kontroll där institutionell kontroll diskuteras på et sätt som motsvarar det i IAEA safety glossary. Det vore bra om synen på institutionell kontroll klargörs samt en tänkt roll- och ansvarsfördelning mellan regulator och operator klargörs. Första stycket diskuterar Naturkatastrofer. Då nuvarande dokument avser mellanlagring föreslår jag att man tar bort i lighed med slutdepotstudierne och låter bli att nämna istider og vulkanisk aktivitet. Dessa delar förvirrar mer än de tillför.

4 PDF rendering: , Version 1.0, Status Godkänt, klass 4(5) Andra stycket på sidan 41 diskuterar kemikaliers giftighet. Jag förutsätter att avfallets kemiska giftighet har utretts och att det visats att avfallets kemiska farlighet faktiskt är lägre än den radiologiska (se 6.1.3) detta framgår ej från texten. I näst sista stycket i på sidan 42 diskuteras långtidspåverkan från Aube, det nämns att påverkan på en representativ person är µsv, jag har inte tillgång till Andras rapport men jag förutsätter att det är efter förslutning ( lukning ). Om jag kommer ihåg rätt tillgodoräknar man sig i Frankrike en period av institutionell kontroll (som innebär restriktioner avseende markanvändande etc.) på, i storleksordningen, 500 år vilket gör att vissa scenarier, exempelvis brunnar in i förvaret, kan uteslutas för denna inledande tidsperiod. I tabell 7.1 nämns att ingen motsvarande institutionell kontroll skall krävas för det danska förvaret. För en motsvarande utformning bör därför en dos från ett danskt förvar bli betydligt mycket högre än för Aube (om dos skall beräknas för detta fall, se diskussion om regelverket och dos/risk i kapitel 2). Avsnitt diskuterar korttidspåverkan utifrån COVRA:s erfarenheter, denna diskussion bedöms rimlig. Diskussionen i diskuterar tab af institutionel kontrol (se tidigare kommenter om institutionel kontrol). Vad är skälet till att institutionell kontroll förloras? En total kollaps av samhället? Om detta skulle ske, är det då bristen på tillsyn som är problemet? Jag kan dock se behovet av att behovet av tillsyn kommuniceras, detta skulle kunna göras i en separat diskussion där en framtida rollfördelning (operator/regulator) görs tydlig (se tidigare diskussion). Kapitel 7 Den inledande diskussionen (inklusive avsnitt 7.1) bedöms vara rimlig. Diskussionen om reduktion av β/γ aktivitet är nödvändig och slutsatserna bedöms vara rimliga. Den sammanfattande tabell 7.1 är inte riktigt avstämd med texten i dokumentet, exempelvis sägs att sikkerheden er i höj grad baserat på at mennesker.. I tidigare text användes institutionell kontroll. Jag anser att skrivningen i tabell 7.1 är lämpligare. Texten rörande slutdepot nämner overvagning, det är oklart vad denna övervakning innebär (kontroll av barriärernas tillstånd, begränsningar i framtida markanvändande etc.). Det nämns att förvaret ej kräver institutionell kontroll men det är just denna typ av övervakning man avser med institutionell kontroll (se tidigare referens till IAEA safety glossary). Tabell 7-1 diskuterar Estimeret tillägsdosis, den dos som beräknats är inget estimat utan en överskattning baserat på pessimistiska/konservativa antaganden (vilket framgår från texten). Ordlista Ordlistan beskriver de aktuella begreppen i överstämmelse med internationell praxis. Ett undantag är lavaktivt och mellemaktivt avfall där internationell praxis saknas.

5 PDF rendering: , Version 1.0, Status Godkänt, klass 5(5) Definitionen som används är fullgod och motsvarar den vi använder i Sverige men då internationell praxis saknas skulle jag gärna se att man i detta fall refererade till det dokument (Dansk Dekommissionering) där begreppet först definierats.