Presentation av RegSweDyn - och excel-verktygen från BGLC-studien
|
|
- Solveig Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Presentation av RegSweDyn - och excel-verktygen från BGLC-studien Jouko Kinnunen REGLAB Årskonferens, Uppsala
2 Ålands statistik- och utredningsbyrå Ålands officiella statistikmyndighet Grundades 1993 Arbetsstyrkan ca 11 personår Vi jobbar med både statistikproduktion och utredningar/forskning Budgetfinansiering ca 60% av kostnader, resten från olika uppdrag Våra kunder/samarbetspartners: landskapsregering, kommuner, EU-kommissionen, Nordiska ministerrådet, Helsingfors universitet, Nordregio, Overseas Development Institute, (finska) statens ekonomiska forskningsinstitut (VATT), Världsbanken
3 Vem är jag? Född 1965 i Helsingfors Ekon. mag 1991, Ekon. dr från Aalto university Business School Bott i Finland, (Sverige), Bolivia, Österrike och senast Åland sedan julen 1996 Gift med Åsa, två döttrar (Karolina 15 år och Emilia 18 år) Till familjen hör även hund (Shetland sheep dog Nicke) och häst (D-ponny Jim) Bekantade mig med numeriska jämviktsmodeller första gången 1992 (Lars Bergman) Efter en paus i forskarstudier ( ) återvände till skolbänken. Gick på en kurs i CGE-modellering i Norge, huvudlärarna Hans Lofgren och Sherman Robinson Använt/utvecklat/byggt CGE-modeller för: Finland, Åland, Uganda, Moldavien, Pakistan, Bulgarien, Sverige
4 Vad är en numerisk jämviktsmodell? Numeriska jämviktsmodeller är nära släktingar till input-output-modeller: en viktig skillnad är relativa prisernas och substitutionsmöjligheternas centrala roll i CGEmodeller -> anpassningsmekanismen blir annorlunda Annan viktig skillnad: resursbegränsningarnas roll: icke-linjära effekter Datorbaserade jämviktsmodeller har sin ursprung i Norge: Leif Johansens banbrytande studie publicerades år 1960; sedan dess har utvecklingen varit enorm, särskilt från slutet av 1980-talet Producenternas och konsumenternas beteende baserar sig på mikroekonomiska teorier och ekonometriska estimeringar Modellerna behöver som utgångsdata nationalräkenskaps-, sysselsättnings,- befolknings-, konsumtions-, löne- och annan statistik Med hjälp av beteenderegler (kod) och statistik (data) kan man simulera effekter av hypotetiska förändringar (chocker) i ekonomin En relativt färsk, omfattande presentation av CGE-modeller: Handbook of Computable Equilibrium Models (2013)
5 Vad används CGE-modellerna för? Utmärkt verktyg för policyanalys när man vill veta hur en planerad sektorspecifik eller en allmän policyförändring påverkar: Samhällsekonomin Hushåll Enskilda eller samtliga näringsgrenar Offentliga sektorns intäkter och utgifter Fokus kan vara på internationell, nationell eller regional nivå Jämförelse av alternativa policyval m.h.a. olika välfärdsmått Utmärkt verktyg då en större del eller flera sektorer kan tänkas påverkas eller fler förändringar sker samtidigt Generar dock inte prognoser i traditionell mening!
6 Exempel på tidigare studier som ÅSUB och Ruralia genomfört Betydelsen av fördelningen av beskattningsbehörighet mellan staten och Ålands landskapsregering (ÅSUB) Betydelsen av gruvinvesteringar för regionalekonomin (Ruralia och ÅSUB) Betydelsen av livsmedelskluster för regionalekonomin (Ruralia) Betydelsen av sjöfartskluster för Ålands ekonomi (ÅSUB) Betydelsen av jakt- och fisketurism (Ruralia och ÅSUB) Turismens påverkan på regionalekonomin (ÅSUB) Effekter av nedläggning av pappersfabriker (Ruralia) Framtida arbetsmarknaden och utbildningsbehov (ÅSUB) Effekter av järnvägsinvesteringar för regionalekonomin i Sverige och Finland (Ruralia och ÅSUB)
7 Om analys av trafikinvesteringar (BGLC) Kostnad-nytta-analys /Kostnadsnyttoanalys - nödvändig information för en CGE analys - men vidare ekonomiska effekter allt mer efterfrågade (Wider Economic Benefits) Agglomerationseffekter -> regional omfördelning av ekonomisk verksamhet Transportservice är en input till andra ekonomiska aktiviteter -> analys av hela ekonomin inom samma ram Strukturella förändringar i ekonomin Förändringar i sysselsättning och befolkning kan förväntas
8 RegSweDyn en CGE-modell för Sverige En dynamisk regional modell Nuvarande tillämpning NUTS2 regioner, 8 st 20 branscher, samma mängd produkter Basår 2007 En tidigare genomförd tillämpning: Baltic Green Logistics Corridor projekt: simuleringar av järnvägsinvesteringars effekter (investerings- och användningsfas) Den senaste tillämpningen: SWECO-studien av betydelsen av strängare energikrav för nybyggnation, beställare Boverket
9 RegSweDyn har australiensiskt ursprung Australien tillsammans med Norge är de länder där policyorienterade utredningar baserade på CGE-modeller har längsta traditioner och starkaste fotfäste Den centrala modellkodningen i RegSweDyn är gjord av Mark Horridge från Victoria university/centre of Policy Studies (CoPS) Programvaran för användning och utvecklandet av modeller (GEMPACK) är även den utvecklad hos CoPS Ruralia har gjort några egna ändringar i modellkoden (arbetsmarknad, befolkning, flyttningsrörelse, agglomeration) Andra länder med sin version av TERM är: Brasilien, Kina, Sydafrika, Polen, Japan och USA och givetvis Finland I övrigt finns CGE-modeller tillgångliga för nästan varje land i världen
10 Marknader och dimensioner i RegSweDyn Produktmarknader Privat och offentlig konsumtion Produktion av varor och tjänster Privata och offentliga investeringar Utbud Inrikeshandel Jämviktspris Jämvikt Flyttningsrörelse, arbetsmarknad och befolkning Utrikeshandel Efterfrågan Branscher och regioner Faktormarknader Arbete, kapital (och land) Jämviktskvantitet Offentliga sektorns budgetar, beskattning, överföringar och subventioner Komparativ-statisk eller dynamisk analys enligt behov 2010, Tidsdimension
11 Om teorins roll i RegSweDyn Teori Representativ konsument Nyttomaximerings problem Företagen Vinstmaximerings problem Staten och regionala myndigheter Politikmål och -verktyg Beteenderegler Utbud av prod. faktorer, Privat konsumtion, sparande Producent- och konsumentpriser Efterfrågan på prod.faktorer och insatsvaror, produktion, investeringar Direkta och indirekta skatter, subventioner Reella och monetära flöden Prod. faktorer, faktorinkomster, skatter och subventioner, disponibla inkomster, privata konsumtionsutgifter Anv. av faktorer, faktorinkomster, skatter och subventioner, omsättning, insatsvaruanvändning, investeringar Skatteinkomster, offentliga utgifter, tillhandahållande av off. tjänster Resten av landet och världen Inhemsk och utlandshandel Summan av regionernas inhemska export och import i balans per definition, utlandshandel kan visa (export import) överskott eller underskott Inhemsk och utlandshandel, handelsbalans
12 Befolkningsmodulen i RegSweDyn Regionens befolkning per ålder och kön under år t Regionala summan av inhemsk in- och utflyttning är noll per definition Regionala fertilititetskvoter enligt mammans ålder ger antalet födslar Regionala mortalitetskvoter enligt ålder och kön ger antalet dödsfall Regionens befolkning enligt Region s ålder och kön år t+1 In- och utflyttning (inhemsk och utländsk) per ålder och kön. Inhemsk inflyttning är beroende av differensen i regionens och nationella arbetslöshetskvoten. Utflyttning är (nästan) en konstant (historisk) andel av varje kohort-kön kombination
13 Excel-verktygen WebRailSwe och WebRailFin
14 RegSweDyn s basscenario status quo -utveckling av den svenska ekonomin fram till år 2040 Den regionala ekonomin utvecklas under enligt tillgänglig statistik Nationell BNP-tillväxt följer senaste statistik samt Konjunkturinstitutets konjunkturrapporter & långtidsutredning SCBs nationella befolkningsprognosparametrar utgör stommen för modellens befolkningsprognos (modellens nationella utveckling följer nära, men inte exakt SCBs prognos) -> egen regional befolkningsprognos! Branschvis utveckling utnyttjar svenskt material från sk. EU-KLEMS-studie (produktivitet, kapitalstock, avskrivningar) I utbyggnaden av basårets data Bohlin & co s studie om regionala socialräkenskapsmatriser SAMs för transportekonomiska studier en viktig källa
15 BRP-utveckling under basscenariot, kumulativ procentuell tillväxt
16 Sysselsättningen under basscenariot, kumulativ förändring, procent
17 WebRailSwe inmatningsblad
18 Resultatfigurer i WebRailSwe
19 Resultattabell i WebRailSwe
20 Effekter av 10 mrd kronors investering under , resultaten för år 2019 East Småland North South West Middle Upper Stockholm Middle and the Middle Sweden Sweden Norrland Norrland Impacts Sweden islands Sweden Real GDP of the area, million SEK 1,925 1,840 1,794 1,877 1,862 1,772 1,692 1,747 % of Base scenario 0.19 % 0.36 % 0.64 % 0.39 % 0.27 % 0.66 % 1.39 % 0,98 % Household consumption, million SEK 1,148 1,344 1,249 1,288 1,293 1,250 1,225 1,247 % of Base scenario 0.27 % 0.52 % 0.91 % 0.56 % 0.39 % 0.94 % 1.97 % 1.40 % Employment change, persons % of Base scenario 0.04 % 0.08 % 0.15 % 0.09 % 0.06 % 0.15 % 0.35 % 0.24 % Population change, persons % of Base scenario 0.02 % 0.04 % 0.07 % 0.04 % 0.03 % 0.07 % 0.14 % 0.10 %
21 Användningsfasens effekter (200 mkr) Stockholm East Middle Sweden Småland and the islands South Sweden West Sweden North Middle Sweden Middle Norrland Upper Norrland Real GDP of the area, million SEK % of Base scenario % % % % % % % % Household consumption, million SEK % of Base scenario % % % % % % % % Employment change, persons % of Base scenario % % % % % % % % Population change, persons (stock) % of Base scenario % % % % % % % %
22 Några slutsatser om trafikinvesteringar Värdemässigt identiska investeringar har regionspecifika effekter Centrala regioner genererar penningmässigt större effekter I mer perifera regioner är den relativa betydelsen större (mindre ekonomi) trots pengamässigt mindre effekter Ekonomisk effektivitet eller regional utjämning - vilket är det viktigaste policymålet?
23 Behov av vidareutveckling av RegSweDyn Senare basår Större antal branscher Fler regioner: från NUTS2 till NUTS3 (länsnivå)? Top-down disaggregering från län till lägre nivåer (kommuner)? Uppdatering av basscenariot: ny svensk långtidsutredning färdig i sommar? Förbättrade estimat för olika beteendeparametrar: Konsumtion Flyttningsrörelse Produktion Arbetsmarknad Utrikeshandel
24
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland 2018 Huvudresultaten Jouko Kinnunen 12.4.2019 Studiens upplägg 1544 turistintervjuer 3 700 turister Hushållsenkät till
Socialräkenskapsmatris för Åland år 2010
Socialräkenskapsmatris för Åland år 2010 En socialräkenskapsmatris (SAM, Social Accounting Matrix) beskriver flöden av ekonomiska transaktioner i en ekonomi som kan vara en by, en region eller ett land
Socialräkenskapsmatris för Åland år 2015
Socialräkenskapsmatris för Åland år 2015 En socialräkenskapsmatris (SAM, Social Accounting Matrix) beskriver flöden av ekonomiska transaktioner i en ekonomi som kan vara en by, en region eller ett land
3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag
1 (9) Stockholm 2012-08-17 Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag På uppdrag av Trafikverket har WSP tagit fram uppdaterade indata till de nationella svenska person- och
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Ekonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Turism 2015:11 19.11.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik -
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:11 19.11.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Oktober 2015 Flera övernattade på hotell i oktober Totala antalet övernattningar på
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, bitr. statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:8 21.9.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2016 Hotellgästnätterna ökade i augusti Antalet övernattningar på hotellen var i
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2018:11 21.11.2018 Inkvarteringsstatistik för hotell Oktober 2018 Något färre hotellgästnätter i oktober I oktober var totala antalet övernattningar
Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt. Erika Färnstrand Damsgaard. 28 november Forskningschef Konjunkturinstitutet
Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt 28 november 2018 Erika Färnstrand Damsgaard Forskningschef Konjunkturinstitutet Dagens presentation Kort summering av förutsättningarna för projektet Beskrivning
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Konjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Är finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning
Balans mellan sysselsatt dag- och nattbefolkning Analys och reviderad modellspecifikation
Balans mellan sysselsatt dag- och nattbefolkning Analys och reviderad modellspecifikation 5.02 5.04 Version: 3 Tillväxtverket stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft Vi skapar bättre
1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST
1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten
Effekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och
En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Arbetsmarknadsbarometern. Richard Palmer
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Arbetsmarknadsbarometern 2017 Richard Palmer Det internationella läget Den globala tillväxten stärks (från 3,0 procent 2016 till 3,5 procent i år, enl. OECD). Basen
BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet
Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland
Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen
Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020 Den regionala modellen Regionala prognoser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Horisontår 2020 Överfört prognosmodellen från Trender
Nationalräkenskaper 2014
Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med procent år 2014 Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten
Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Monopol. Monopolets vinstmaximering
Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en
Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Inkvarteringsstatistik för hotell
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Turism 2016:6 20.7.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2016 Minskning av hotellgästnätter i juni, preliminära siffror Antalet övernattningar på hotellen var
Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLE- OBEROENDE FORDONS- FLOTTA I SVERIGE
MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLE- OBEROENDE FORDONS- FLOTTA I SVERIGE Transportforum, Linköping, 2018-01-11 Research Institutes of Sweden INTRODUKTION Bakgrund 1/3 av CO 2 -utsläpp kommer från
Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2017:4 22.5.2017 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2017 Ökning av hotellgästnätterna i april I april var totala antalet övernattningar
Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram
Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram Förutsättningarna på nationell nivå är hämtade från Långtidsutredningen 2015 (LU15) Befolkningsframskrivningen
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:8 19.9.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2014 Minskning av hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på
2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Flexibelt startår i Raps - Förutsättningar och vägledning vid modellvalidering och kontrafaktisk analys
Flexibelt startår i Raps - Förutsättningar och vägledning vid modellvalidering och kontrafaktisk analys Tillväxtverket stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft Vi skapar bättre förutsättningar
Nationalräkenskapsdata 2012
Jouko Kinnunen, forskningschef Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2015:1 2.6.2015 Nationalräkenskapsdata 2012 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:9 27.10.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2015 Även i september ökande hotellgästnätterna Totala antalet övernattningar
Övningar i Handelsteori
Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:7 22.8.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell Juli 2014 Hotellgästnätterna minskade även i juli Totala antalet övernattningar på hotellen
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):
Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav
Försättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:7 20.8.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juli 2015 Ökning av hotellgästnätterna även i juli Totala antalet övernattningar på
Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Mats Ekman, Johan Lindén Datum och tid: 2019-05-03, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 213 Maria Rundberg och Jouko Kinnunen Bakgrund, syfte och metod På uppdrag av Ålands landskapsregering och Visit Åland
Frihandel hur kan den gynna oss?
Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Del 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.
Del 2: Makroekonomi Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. 1 Idag Nationalräkenskaper: Vad är BNP? - en översikt. Betalningsbalansen.
LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2017:6 2.8.2017 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2017 Flera hotellgästnätter i juni I juni var totala antalet övernattningar på hotellen
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:4 20.5.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2015 Hotellgästnätterna ökade även i april Totala antalet övernattningar på hotellen
Nationalräkenskapsdata 2016
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2018:2 19.12.2018 Nationalräkenskapsdata 2016 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2016.
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2018:5 26.6.2018 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2018 Hotellgästnätterna ökade i maj I maj var totala antalet övernattningar på hotellen
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Nationalräkenskapsdata 2015
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2017:1 20.12.2017 Nationalräkenskapsdata 2015 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2015.
Kina från ett handels- och affärsperspektiv
Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet
Svensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Ekonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017
Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning
Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD
Metod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, bitr. statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:9 19.10.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2016 Liten ökning av hotellgästnätterna i september Antalet övernattningar på
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-22 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 8 % Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 * 2** 8.3.22/FFC /TL Källa: European Commission Finansministeriet
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-24 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 22.4.24 /TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida
John Armbrecht Samhällsekonomiskt värde Ekonomiska Effekter, Tillväxt Kulturellt/ estetiskt värde KEA briefing (Samhälls-) ekonomisk forskning DCMS Richard Florida Vad menas med kultur? Throsbys (2010)
Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild
Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Makroekonomi med mikrofundament
Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.
TILLÄMPAD EI<ONOMI OCH HANDEL \\J ~ b lo o
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI :rvibd STATISTIK Göteborgs Universitet TILLÄMPAD EI
Sottunga kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga
Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim
Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim Mittstråket inledning 2 Uppdraget har varit att visa på effekter av utbyggd transportinfrastruktur och stärkt funktionell region
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:5 17.6.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2014 Hotellgästnätterna minskade även i maj Totala antalet övernattningar på hotellen
Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak
Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten
Nationalräkenskapsdata 2011
Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2014:1 27.3.2014 Nationalräkenskapsdata 2011 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Nationalräkenskapsdata 2009
Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2017:7 29.8.2017 Inkvarteringsstatistik för hotell Juli 2017 Färre hotellgästnätter i juli I juli var totala antalet övernattningar på
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) Äldre nationalräkenskapspublikationer Nationalräkenskaperna (NR) fördes över från Konjunkturinstitutet till SCB under åren 1963-1964 och den första NR-publikationen från
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2017:5 21.6.2017 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2017 Färre övernattade på hotellen i maj I maj var totala antalet övernattningar
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, bitr. statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:7 25.8.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Juli 2016 Marginell minskning av hotellgästnätter i juli, preliminära siffror Antalet övernattningar
Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt