Köttkonsumtionens klimatpåverkan. Drivkrafter och styrmedel

Transkript

1 Köttkonsumtionens klimatpåverkan rapport 6456 oktober 2011

2 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma :a upplagan, reviderad version. Omslagsfoto: Göran Stenström Megapix

4 Förord Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet Klimatstyrmedel för konsumtionen vid Naturvårdsverket. Projektledare har varit Mats Björsell. Rapportens syfte är att visa drivkrafter för förändrad klimatpåverkan och översiktligt beskriva möjliga styrmedel som kan minska klimatpåverkan från köttkonsumtion. Författare är Ingela Dahlin och Anita Lundström. Värdefulla synpunkter har erhållits från projektgruppen för klimatstyrmedel samt från Marie Larsson och Ingrid Rydberg på Naturvårdsverket. Christel Cederberg på SIK har varit behjälplig kring vissa miljö- och konsumtionsdata för kött, och Karl-Ivar Kumm på SLU har bistått med uppgifter om inlagring av kol i vall och betesmark med träd. Oktober

5 4

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Summary 11 1 Bakgrund och syfte 15 2 Metod Definitioner Avgränsningar 17 3 Varför undersöka styrmedel för minskad köttkonsumtion? Minst 2 ton CO 2 -ekvivalenter per person varje år från mat Ökad köttkonsumtion ökar utsläppen Byta riktning? Synergier och målkonflikter 21 4 Klimat- och miljöpåverkan från kött Negativ klimat- och miljöpåverkan från kött Förändring och effektivisering av inhemsk produktion minskar utsläppen Positiv miljöpåverkan från kött Lägre klimatpåverkan om betes produktion kan kompensera med kolinlagring Klimatpåverkan från import och förändrad markanvändning Miljömässiga för- och nackdelar med olika djurslag 29 5 Minskad köttkonsumtion ger klimatvinster Framtidsbilder 31 6 Drivkrafter och förutsättningar för minskad köttkonsumtion Konsumentens attityder Rationella val och medvetna beteendeförändringar? 34 7 Gröna marknader med färdig lagade klimatsmarta måltider 38 8 Styrmedel för minskad köttkonsumtion saknas i dag Styrmedel inom animalieproduktion 42 9 Möjliga åtgärder och nya styrmedel Arbete inom EU:s jordbrukspolitik 44 5

7 9.2 Möjliga ekonomiska styrmedel och åtgärder kring utbud av klimatsmarta alternativ Differentierad moms Bonus Malus Styrmedel inom dagligvaruhandeln och restaurangsektorn Punktskatt på kött Stöd till miljömärkt köttproduktion Tull på klimatsämre kött Kommunikation, information och utbildning Klimat- och miljömärkning av livsmedel Hur inspirera till klimat- och miljösmarta måltidsval Offentlig upphandling Upphandling med låg andel kött Beslut på lokal nivå Viktiga faktorer vid utformning av styrmedel kring köttkonsumtion Undvik export av klimat- och miljöpåverkan Undvik tryck på hotade fiskarter Ost lika klimatpåverkande som kött Slutsatser och förslag till fortsatt arbete 58 Bilaga 1. Kompletterande bakgrund kring klimat- och miljöpåverkan från kött 61 Bilaga 2. Ost 65 Bilaga 3. Baljväxter kontra kött/ost 66 Bilaga 4. Potential för klimatvinster via minskad köttkonsumtion 68 Källförteckning 70 6

8 Sammanfattning Konsumtion av livsmedel ger upphov till klimatpåverkan. Konsumentens val, beteenden och attityder har därför betydelse för hur stor påverkan blir på miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Rapportens syfte är att ge underlag för en diskussion om möjliga styrmedel som kan minska klimatpåverkan från köttkonsumtion. Resultat från studier om klimatpåverkan, styrmedel, beteendeforskning, attitydundersökningar, konsumtionsdata med mera ligger till grund för rapporten. Även målkonflikter med andra miljökvalitetsmål berörs. Stora utsläpp från konsumtion. Vi i den industrialiserade världen bör till år 2050 komma ner mot 2 ton CO 2 -ekvivalenter per person och år för vår totala konsumtion av varor och tjänster. Ur ett konsumtionsperspektiv uppgår varje svensk utsläpp till 10 ton koldioxidekvivalenter per person, av detta utgör den privata konsumtionen 8 ton. De fem största enskilda aktiviteterna som ger upphov till ungefär hälften av de svenska utsläppen är hur mycket och i vilken bil vi åker, hur vi värmer våra bostäder, vår elanvändning i bostäderna, hur mycket och vilket kött vi äter, hur långt och hur ofta vi flyger. Köttkonsumtionens andel av utsläppen från livsmedel är betydande. Beräkningar visar att enbart maten vi äter i dag orsakar ca 2 ton per person och år. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst utsläppsandel i den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan, med cirka 0,7 ton CO 2 -ekvivalenter per person och år (2005). Om utsläpp på grund av förändrad markanvändning som till exempel avverkning av regnskog för att bereda plats åt bete och foder odling räknas in vid livsmedelsproduktion kan utsläppen vara betydligt större. Utsläppen från Sveriges köttkonsumtion uppgick 2005 till 6,3 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter, vilket motsvarar mer än 3 miljarder mil genomsnittlig bensin bilskörning. Vegetabilier har generellt sett en betydligt mindre klimatpåverkan än kött. Konsumtionsökning har lett till utsläppsökning. Den totala årliga konsumtionen av kött från gris, nöt och kyckling i Sverige ökade med mer än 50 % under perio den Omräknat till per person och år är det en ökning med 24 kg för dessa köttslag. Konsumtionsökningen beräknas ha medfört en utsläpps ökning på 2,3 miljoner ton CO 2- ekvivalenter för den angivna perioden. Konsumtionsökningen utgörs av importerade varor. Utsläppsökningen har därför inte varit synlig i den nationella utsläppsstatistiken eftersom denna inte omfattar utsläpp som uppstår på grund av import. Förändring och effektivisering av inhemsk produktion. Med hjälp av effektivisering och minskat djurantal har utsläppsminskningar på 1,2 miljoner ton CO 2- ekvivalenter genomförts inom svenskt jordbruksproduktion under perioden Denna minskning kompenserar inte utsläppen från den ökande konsumtionen under samma period. 7

9 Fler fördelar med en minskad köttkonsumtion. En viss minskning av svensk köttkonsumtion skulle utöver minskad klimatpåverkan även kunna gynna folkhälsa och ge bättre förutsättningar för den globala livsmedels försörjningen. Ca 70 % av den globala jordbruksarealen används i dag till att producera foder för våra djur. De flesta näringsämnen som vi får från kött kan vi även få från vegetabilier. Potential på konsumtionssidan. Potentialen att minska köttets klimatpåverkan är större via minskad konsumtion än via ändringar i den svenska köttproduktionen. En fördel med nationella styrmedel kring konsumtion är också att de belastar både svenskt och importerat kött, medan styrmedel avseende inhemsk köttproduktion kan bli verkningslösa ur klimatsynpunkt om vi har oförändrat hög eller ökande konsumtion av kött. Svenskt kött är i dag generellt mindre klimatpåverkande än importerat kött, även om betydande variationer finns. Köttkonsumtion bedöms vara den mest priskänsliga livsmedelsgruppen. I dag importeras en avsevärd andel av det kött vi äter, vilket sannolikt ger tillgång till kött till lägre pris. Konflikt med andra miljömål. För att vi ska kunna uppnå svenska miljömål som Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv behöver vi bevara våra hävdade betesmarker. En inhemsk köttproduktion som möjliggör hävdandet av betesmarkerna är förenligt med en betydligt minskad köttkonsumtion, eftersom det svenska köttet endast utgör en del av vår köttkonsumtion och eftersom endast en del av den svenska köttproduktionen bidrar till hävdade betesmarker. Vår konsumtion av kött från gris och kyckling som inte kan användas i miljönyttig betesdrift är nästan dubbelt så stor som vår konsumtion av nöt och lamm. Det kan vara kostnadseffektivt att åtgärda olika miljöproblem samordnat. Då olika djurslag har olika miljömässiga för- och nackdelar bör köttkonsumtionen ur ett brett miljöperspektiv därför minskas generellt snarare än enbart via minskad nötköttskonsumtion. En ny studie visar att vissa produktionsformer med betesdrift skulle kunna öka inlagring av kol i betesvallar, naturbetesmarker och i betesmarksträd, i vissa fall skulle det helt eller delvis kompensera växthusgasutsläppen. Positiva attityder men bristande förutsättningar. Halva svenska befolkningen ser positivt på en minskad köttkonsumtion. Medvetna beteendeförändringar i livsmedelsvalet kan dock ofta vara svåra och tidskrävande att åstadkomma. Detta i synnerhet om man förlitar sig enbart till informativa styrmedel utan att nödvändiga förutsättningar finns i form av tillgänglighet och pris. Några komplikationer är så kallad choice overload och svårigheter för konsumenter att väga in kollektiva nyttigheter, som klimatpåverkan i sina beslut. Rationella val? Ett genomgående resultat inom forskningen är att man i miljöpolitiken inte bör förvänta sig att konsumenters beslutsfattande är rationellt. En samstämmig erfarenhet är också att det är orealistiskt att förvänta sig att folk ska göra det rätta om inte de rätta förutsättningarna finns. 8

10 Rätt utbud och grönt pris underlättar. Det behövs förbättrade incitament och tydliga signaler för att underlätta för konsumenten att välja klimatsmarta måltids alternativ. Många av våra måltider äts utanför hemmet. Att skapa gröna marknader med ett rikt och välexponerat utbud av restaurangmåltider och färdigrätter med större andel vegetabilier som ger en tydlig prissignal kan därför vara viktigt för en klimatanpassning. Demitariska alternativ är ett nytt begrepp som jämsides med vegetariskt kan användas i måltids kommunikationen. Demitariska alternativ är måltider med halverad kött- eller fiskmängd jämfört med dagens proportioner. Via media, butiker med flera aktörer kan de nya recepten och matidéerna spridas till den matlagning som sker i hemmen. Styrmedel för en minskad köttkonsumtion saknas i dag nästan helt, både i Sverige och i andra länder. Däremot finns det stöd inom jordbruksproduktionen som indirekt motverkar klimatmålet även om detta inte är syftet med stöden. Sverige kan inom EU arbeta för att förändra stöd som har som indirekt effekt att de ökar klimatpåverkande utsläpp. Det är viktigt att förändringen av stöden inte leder till exporterade klimatgasutsläpp. Rapporten diskuterar ett antal möjliga styrmedel på konsumtionssidan, till exempel ekonomiska styrmedel som Bonus Malus 1, differentierad moms, punktskatt, tullar på klimatsämre kött liksom klimat-/ miljömärkning och andra informationsverktyg. Att involvera olika aktörer inom upphandling, handel och utbildning kan också vara betydelsefullt för att kunna minska klimatpåverkan från köttkonsumtion. Rapporten ger även exempel på områden där det finns behov av att ta fram mer kunskapsunderlag. En utveckling av styrmedel för minskad klimatpåverkan från köttkonsumtion kan framöver ge erfarenheter som kan användas även inom andra klimatbelastande livsmedelsgrupper. Policypaket. Forskningen visar att för att kunna påverka konsumtionen behövs det flera olika slag av styrmedel som drar åt samma håll. För att minska klimatpåverkan från köttkonsumtion kan det vara värdefullt att undersöka möjliga paket av olika styrmedel som tillsammans stegvis drar mot en konsumtion med högre andel vegetabilier. Acceptans. Naturvårdsverkets undersökningar visar att det finns en acceptans bland svenska konsumenter för förändrade konsumtionsmönster i klimatsmart riktning och för åtgärder mot klimatförändringen. Befarat impopulära åtgärder som att införa rökförbud på restauranger har i efterhand blivit uppskattade. På samma sätt kan styrmedel inom köttområdet komma att ses som något naturligt när de väl har införts. Åtgärder för ett bättre utbud av klimatsmarta måltider har troligen hög acceptans då det ger konsumenterna ett mervärde. Sådana åtgärder skulle kunna utgöra ett steg i att ge konsumenterna bättre förutsättningar att välja klimatsmarta måltider. 1 Bonus Malus: Ekonomiskt styrmedel där de mer miljöanpassade alternativen inom en produktgrupp subventioneras av de mer miljöstörande produktalternativen. 9

11 10

12 Summary Food consumption has an impact on climate. The consumer s choices, behaviour and attitudes are therefore of significance for how great the impact is on the environmental quality objective, Reduced Climate Impact. The aim of the report is to provide the basis for a discussion on potential instruments that can reduce the impact on the climate from meat consumption. Results from studies on climate impact, control measures, behavioural research, attitude surveys, consumption data etc. constitute the basis for the report. Conflicts with other environmental quality objectives are also addressed. Substantial emissions from consumption. In the industrialised world we should come down to 2 tonnes of CO 2 equivalents per person per year for our total consumption of goods and services by From a consumption perspective, Sweden emits 10 tonnes of carbon dioxide equivalents per person, 8 tonnes of which comprise private consumption. The five largest individual activities, which give rise to approximately half of the Swedish emissions, are how much and in which car we drive, how we heat our homes, our use of electricity in our homes, how much and which meat we eat, and how far and how often we fly. A significant proportion of the emissions from food derive from meat consumption. Calculations show that on its own, the food we currently eat is the cause of approx. 2 tonnes per person per year. Meat is the food group that accounts for the greatest proportion of emissions in relation to food-related climate impact, with around 0.7 tonnes CO 2 equivalents per person per year (2005). If emissions on account of changed land use, such as clearing of rain forests to make way for grazing and cultivation of fodder, are included in food production, emissions might be considerably greater. In 2005 emissions from Sweden s meat consumption amounted to 6.3 million tonnes of CO 2 equivalents, which corresponds to driving more than 30 billion kilometres in average petrol-driven cars. Vegetable foods generally have considerably less impact on the climate than meat. Increases in consumption have led to increased emissions. The total annual consumption of meat from pigs, cattle and chickens in Sweden increased by more than 50% during the period Converted to an annual figure per person, this is an increase of 24 kg for these types of meat. The consumption increase is estimated to have entailed an increase in emissions of 2.3 million tonnes of CO 2 equivalents during the period. The increase in consumption comprises imported goods. The increase in emissions has consequently not been visible in the national emissions statistics as it does not include emissions that arise due to imports. Changing domestic production and making it more efficient. Greater efficiency and fewer animals have reduced emissions by 1.2 million tonnes of CO 2 equiv- 11

13 alents within Swedish agricultural production during the period This reduction does not compensate for emissions from the increasing consumption during the same period. Further advantages of reduced meat consumption. Besides reduced climate impact, a certain reduction in Swedish meat consumption would also benefit public health and provide improved conditions for the global food supply. Globally, approx. 70% of agricultural land is currently used to produce fodder for our animals. Most nutrients that we obtain from meat are also available from vegetable foods. Potential on the consumption side. The potential to reduce climate impact from meat is greater through reduced consumption than via changes in Swedish meat production. An advantage of using national control instruments in relation to consumption is also that they are placed on both Swedish and imported meat, while instruments relating to domestic meat production can be ineffective from a climate perspective if our consumption of meat remains unchanged at a high or increasing level. At present Swedish meat generally has less impact on the climate than imported meat, even though there are substantial variations. Meat consumption is considered to be the most price-sensitive food group. A considerable proportion of the meat we eat is currently imported, which probably provides access to meat at a lower price. Conflict with other environmental objectives. To ensure that we are able to meet Swedish environmental objectives such as A Varied Agricultural Landscape and A Rich Diversity of Plant and Animal Life, we need to preserve our maintained pasture land. A domestic meat production that enables the maintenance of grazing land is compatible with a considerably reduced meat consumption, as Swedish meat only comprises a part of our meat consumption and only a part of Swedish meat production contributes to maintained pasture. Our consumption of meat from pigs and chickens that cannot be used in environmentally beneficial grazing is almost twice as big as our consumption of beef and lamb. It can be cost-effective to have a coordinated response to different environmental problems. As different kinds of animals have different environmental advantages and disadvantages, from a broad environmental perspective meat consumption should therefore be reduced in general, rather than solely through reduced consumption of beef. A new study reveals that some forms of production using grazing would enable increased carbon sequestration in pastureland, natural grassland and in trees in pastures, in some cases it would entirely or partially compensate for emissions of greenhouse gases. Positive attitudes but inadequate preconditions. Half the Swedish population regard reduced meat consumption as a positive thing. However, achieving conscious behavioural changes in selecting food can often be difficult 12

14 and time consuming. Especially if there is a reliance solely on informational instruments, without the necessary preconditions being in place in the form of availability and price. Complications include so-called choice overload and difficulties for consumers to weigh collective utilities such as climate impact in their decisions. Rational choices? A pervasive finding within the research is that there should not be an expectation in environmental policy that consumers make rational decisions. A unanimous experience is also that it is unrealistic to expect people to do the right thing unless the right preconditions are in place. Right range of products and green price make it easier. Improved incentives and clear signals are needed to make it easier for consumers to select climate smart meal options. A large number of our meals are eaten outside the home. Establishing green markets with a varied and properly exposed range of restaurant meals and ready-made dishes with a larger proportion of vegetable food which sends a distinct price signal can therefore be important for climate adaptation. Demitarian options is a new term that can be used in meal communication alongside vegetarianism. Demitarian options are meals with half the amount of meat or fish compared with today s proportions. The new recipes and food ideas can influence home cooking through the media, shops etc. Measures to stimulate reduced meat consumption are currently almost entirely absent, both in Sweden and in other countries. However, there is support within agricultural production that indirectly counteracts the climate objective, even though this is not its aim. Sweden can work within the EU to change support that has the indirect effect of increasing emissions that have an impact on climate. It is important that changing the support does not lead to climate gas emissions being exported. The report discusses a number of possible means of control on the consumption side, for example, financial instruments such as Bonus Malus 2, differentiated VAT, selective tax, customs duties on meat that is worse for the climate, as well as climate/eco-labelling and other information tools. Involving various actors within purchasing, trade and education can also be significant in enabling the climate impact from meat consumption to be reduced. The report also gives examples of areas where there is a need to produce a larger knowledge base. Development of control measures to bring about reduced climate impact from meat consumption in the future can produce experiences that can also be used within other food groups that constitute a burden on the climate. 2 Bonus Malus: Financial instrument whereby the more environmentally compatible options within a group of products are subsidised by the more environmentally detrimental product options. 13

15 Package of policies. The research shows that to be able to influence consumption requires several different kinds of measures that pull in the same direction. In order to reduce the climate impact from meat consumption, it might be worthwhile examining a possible package of different control instruments that will together gradually move us towards a consumption with a higher proportion of vegetable food. Acceptance. The Swedish Environmental Protection Agency s studies reveal that acceptance exists among Swedish consumers for changes to patterns of consumption that move in a climate smart direction, and for measures to combat climate change. Measures that it was feared would be unpopular such as introducing a smoking ban in restaurants have subsequently been appreciated. Similarly, measures within the area of meat might come to be viewed as something natural once they have been introduced. It is likely that measures to bring about a better range of climate smart meals would have a high level of acceptance as it provides consumers with added value. Such measures could comprise a step in giving consumers better preconditions to choose climate smart meals. 14

16 1 Bakgrund och syfte Regeringen skriver i miljömålspropositionen (2009/10:155) 3 att miljö politiken ska inriktas bland annat mot att: Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Naturvårdsverket, i samråd med SCB och Konsumentverket, uppmanas att följa arbetet inom EU i syfte att skaffa bättre underlag för att kunna mäta och synliggöra global miljöpåverkan av svensk konsumtion inom ramen för det svenska miljömålssystemet. Naturvårdsverkets arbete Konsumtionens klimatpåverkan (2008) 4 visade att fem enskilda aktiviteter tillsammans stod tillsammans för hälften av vår totala klimatpåverkan: bilåkande, flygresor, bostadsuppvärmning, elanvändning och köttkonsumtion. Vår livsmedelskonsumtion står för drygt en fjärdedel av de klimatpåverkande utsläppen från svensk privat konsumtion, eller mer om hänsyn tas till förändrad markanvändning i samband med livsmedelsproduktion. Inom området att äta utgör kött den enskilda produktgrupp som har störst klimatpåverkan. Samtidigt är kött ett högvärdigt livsmedel och är bland annat en viktig järnkälla. En lägre köttkonsumtion skulle dock minska de klimatpåverkande utsläppen betydligt, vilket är orsaken till att denna rapport fokuserar på just köttkonsumtion. Köttkonsumtion är ett område där i dag styrmedel i stort sett saknas. Rapportens syfte är att visa drivkrafter för förändrad klimatpåverkan och kartlägga och ge underlag för en diskussion kring möjliga styrmedel som skulle kunna bidra till att minska klimatpåverkan från den svenska kött konsumtionen. Syftet har inte varit att föreslå nya styrmedel och konsekvens utreda dessa fullt ut, utan att beskriva möjliga styrmedel som kan vara intressanta i detta sammanhang. Rapporten ska tjäna som ett kunskapsunderlag och en idébank inför vidare utveckling av styrmedel. 3 Miljödepartementet (2010). Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Regeringens proposition 2009/10: Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport ISBN pdf. ISSN Hämtat från: ISBN/5900/ / 15

17 2 Metod Rapporten baseras på resultat från litteraturstudier om klimatpåverkan, styrmedel, beteendeforskning, attitydundersökningar, konsumtionsdata med mera. 2.1 Definitioner Konsumtionsperspektiv. Med konsumtion avses slutlig användning eller förbrukning av varor och tjänster. Utsläpp av växthusgaser i ett konsumtionsperspektiv fördelas på den slutliga användningen oavsett var i världen eller produktionskedjan utsläppen har uppstått. De samlade utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv för personer bosatta i Sverige avser därför: De samlade växthusgasutsläppen nationellt, minus export från Sverige, plus utsläpp från import. Konsumtionen kan sedan fördelas mellan privat och offentlig konsumtion. En mer detaljerad beskrivning ges i Naturvårdsverket rapport, Konsumtionens klimatpåverkan (2008). Olika slag av köttstatistik 5. Vid jämförelse av konsumtionsdata från olika studier gäller det att vara observant på om data är av samma typ. I denna rapport refereras till s.k. totalkonsumtionsdata 6 och slaktkroppsvikt, eller vara med ben, vilket är att jämföra med statistik från totalkonsumtion. Konsumtion avser inte begreppet direktkonsumtion 7 i denna rapport. Växthusgaser. Koldioxid, metan och lustgas är de växthusgaser som är summerade och inkluderade när begreppet CO 2 -ekvivalenter (CO 2 e) används i rapporten. Förändrad markanvändning. Exempel på förändrad markanvändning är till exempel när skog eller regnskog avverkas för att bereda plats åt bete och foderproduktion. Styrmedel. Med styrmedel i denna rapport avser vi såväl ekonomiska, administrativa som informativa styrmedel och eventuella kombinationer av dessa. Rapporten omfattar inte lagstiftningsförslag. 5 Se exempelvis: Jordbruksverket (2010). Statistik från Jordbruksverket. Statistikrapport 2010:3. Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. år Hämtat från: Statistikrapport2010_3r/201003R.pdf 6 Totalkonsumtionen avser åtgången av en livsmedelsråvara. Det betyder summan av dels direktkonsumtionen av livsmedel i råvaruform och dels de livsmedelsråvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin använder till mer förädlade produkter. Tillägg görs för råvaruinnehållet i importerade livsmedel och avdrag görs för exporterade livsmedel. 7 Direktkonsumtion avser de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll. Kvantiteterna är i den form som de når konsumenten (färskt, fryst, råvaror, färdiglagat etc.). Avdrag görs för handels- och lagringssvinn. 16

18 2.2 Avgränsningar Andra åtgärder och styrmedel. Det finns fler åtgärder som behövs för att minska matens klimatpåverkan än en minskad köttkonsumtion, men de behandlas inte i denna rapport. Nästa generations styrmedel. Tidsperspektivet när det gäller de beskrivna, möjliga styrmedel som diskuteras i rapporten är styrmedel som utgår från dagens struktur och som teoretiskt är möjliga att implementera det närmaste decenniet. Etiska aspekter rörande köttkonsumtion som till exempel djurskydd och djurhälsa är aktuella, men denna studie omfattar inte dessa. Flera miljömål. Konsumtionen av kött har förutom miljömålet Begränsad klimatpåverkan även påverkan på andra miljömål, till exempel miljömålen Ingen Övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växtoch djurliv. Denna påverkan sker även i andra länder som vi importerar vår mat från, varav en del utvecklingsländer. I denna studie används ett något bredare perspektiv i stället för att enbart beakta klimatpåverkan diskuteras även påverkan kopplat till Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Privat konsumtion. Rapporten begränsar sig i huvudsak till privat konsumtion, dvs. enskilda personers köttkonsumtion i hemmet eller måltider som intas på restaurang och motsvarande. Rapporten beskriver även några styrmedel för offentlig konsumtion. Svinn. Klimatpåverkan från livsmedelsavfall som kastas men som skulle kunna konsumerat om de hanterats rätt tas inte upp i denna rapport och därmed inte heller styrmedel som kan minska svinnet. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig kartläggning av möjliga styrmedel för minskad klimatpåverkan från köttkonsumtion. 17

19 3 Varför undersöka styrmedel för minskad köttkonsumtion? 3.1 Minst 2 ton CO 2 -ekvivalenter per person varje år från mat Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person bedöms att Sverige till år 2050 behöver komma ner till under 2 ton CO 2 -ekvivalenter per person och år för vår totala produktion och konsumtion av mat, resor, boende med mera. I Naturvårdsverkets studie Konsumtionens klimatpåverkan (2008) 8 beräknades utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv uppgå till totalt cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person i Sverige. Av detta utgör den privata konsumtionen 8 ton. Maten beräknades stå för drygt 2 ton CO 2 -ekvivalenter av vår privata konsumtion per person och år. Se figur 1. Kött är den livsmedels grupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan. Dagens svenska animaliekonsumtion är ur ett sådant perspektiv inte hållbar. Beräkningarna av matkonsumtionens klimatpåverkan inkluderar inte utsläpp från avskogning/förändrad markanvändning 9. Figur 1. Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen uppdelad på aktiviteterna äta, bo, resa och shoppa. Köttet är den enskilt högsta posten i aktiviteten Att äta. Att äta motsvarar 2 av 8 ton per person och år eller drygt 25 % av den privata konsumtionen, som 2003 stod för knappt 80 Mton koldioxidekvivalenter av den totala konsumtionen i Sverige på 95 Mton koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket rapport 5903 (2008). 8 Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport ISBN pdf. ISSN Hämtat från: 9 Produktion av livsmedel innebär ibland att tidigare bevuxen mark plöjs ( förändrad markanvändning ) varvid en del av det i marken bundna kolet kommer upp i atmosfären som klimatgaser. 18

20 I en engelsk studie har man försökt inkludera påverkan från förändrad markanvändning, vilket ökade utsläppen med 66 % 10, motsvarande en ökning från 2,5 till 4,2 ton per person och år från brittisk livsmedelskonsumtion. I rapporten Environmental Pressures from European Consumption and Production 11 (2009) från European Topic Centre on SCP har man beräknat klimatpåverkan från mat och dryck till 2 ton per person och år (exklusive påverkan från förändrad markanvändning). I rapporten betonas också att sektorn Äta är ett av de tre konsumtionsområden som tillsammans med sektorerna Bo och Resa bör prioriteras i arbetet med hållbar konsumtion och produktion (HKP), nationellt och inom EU. 3.2 Ökad köttkonsumtion ökar utsläppen Den totala årliga köttkonsumtionen av gris, nöt och kyckling i Sverige ökade med mer än 50 % under perioden sett nationellt. Denna konsumtionsökning beräknas ha medfört en utsläppsökning på 2,3 miljoner ton CO 2 - ekvivalenter för den angivna perioden 12. Omräknat till köttkonsumtion per person för dessa tre köttslag, är det en ökning med 24 kg till totalt kg per person och år 2005, se figur 2 nedan, eftersom befolkningen ökat under perioden ger det något lägre ökning, 45 %, per person. Figuren inkluderar dock även annat kött och inälvor. För de tre köttslagen har utsläppen av klimatgaser per person ökat med 51 %. Konsumtionsökningen utgörs av importerade varor. Utsläppsökningen har därför inte varit synlig i den nationella utsläppsstatistiken eftersom denna inte omfattar utsläpp som uppstår på grund av import. 10 Audsley, E., Brander, M., Chatterton, J., Murphy-Bokern, D., Webster, C., and Williams, A. (2009). How low can we go? An assessment of greenhouse gas emissions from the UK food system and the scope to reduce them by FCRN-WWF-UK. Hämtat från: Siffran 66 % finns inte med i rapporten, men har bekräftats av författaren Adrian Williams. 11 Moll, Stephan och Watson, David (2009). Environmental Pressures from European Consumption and Production. Copenhagen. European Topic Centre on Sustainable Consumption and Production. ETC/ SCP working paper 1/2009. Hämtat från: paper%20namea2009/wp/working%20paper%20namea Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and eggs 1990 and Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). SIK Report No 794 (2009). ISBN Hämtat från: 13 Om underlagsdata från dansk statistik används för svensk kycklingkonsumtion ökar konsumtionen med 1 kg från 77 till totalt 78 kg år 2005 för de angivna köttslagen, se underlag i SIK Report 793) 19

21 Kg Gris Nöt och kalv Fjäderfä Summa kött Figur 2. Svensk totalkonsumtion av gris, nöt och fjäderfä, samt summa kött inklusive annat kött, kg per person och år SJV (2010)14. En FAO-rapport från visar att Sverige hade en hög procentuell årlig ökning i köttkonsumtion jämfört med andra länder i Europa. Den svenska konsumtionen låg 2005 med europeiska mått mätt på en medelhög nivå (77 kg per person och år), där extremerna utgjordes av Turkiet (21 kg) och Luxemburg (142 kg). Den danska konsumtionen (101 kg) var högst i Norden, se tabell 1. Kina har ökat sin köttkonsumtion starkt och hade 2005 kommit upp i 60 kg, medan Indien låg på blygsamma 5 kg. En av faktorerna som anges till den svenska ökningen i köttkonsumtion är att kött har blivit förhållandevis billigare och att konsumenter är känsliga för prisförändringar på köttvaror 16. Utvecklingen har gått mot större andel importkött från länder med lägre miljö- och djurskyddskrav och billigare kött. 14 Jordbruksverket (2010). Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Statistikrapport 2010:3. Diagram 4. I Summa kött ingår utöver gris, nöt och fjäderfä, även annat kött som vilt, får och ren samt inälvor. Uppgifter t.o.m. år Hämtat från: Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/Statistikrapport2010_3r/201003R.pdf 15 FAO (2009). The state of Food and Agriculture Livestock in the balance. Rom. ISSN Hämtat från: Siffrorna motsvarar troligen närmast det svenska begreppet totalkonsumtionsdata, och inkluderar inte vilt. 16 Lööv, Helena och Widell, Lars M (2009). Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster. Elasticitetsberäkningar för perioden Jönköping. Jordbruksverkets rapport 2009:8. ISSN Hämtat från: 20

22 Tabell 1. Köttkonsumtion i några länder år 2005, baserat på FAO (2009). kg/person och år Indien 5 Turkiet 21 Kina 60 Sverige 77 Danmark 101 Luxemburg 142 På grund av olika beräkningsmetoder är det vanskligt att jämföra olika typer av livsmedelsstatistik, se kapitel 2.1. FAO-rapporten anger för Sverige 77 kg per person för 2005, vilket motsvarar svenska konsumtionsdata för summan av gris, nöt och kyckling. I svenska totalkonsumtionsdata för kött, där även annat kött som vilt, får och ren samt inälvor ingår, uppgick samma år till 82 kg 17. Totalkonsumtionsdata hade till 2007 ökat ytterligare något till 83 kg. 3.3 Byta riktning? De näringsämnen som vi får från kött kan vi också få från växtriket, till exempel mineraler och protein, se bilaga 3. En lägre andel kött och en högre andel vegetabilier kan påtagligt minska den totala klimatpåverkan från svensk konsumtion. En sådan minskad köttkonsumtion kan ske på olika sätt, exempelvis genom att vegetabilier får större plats på tallriken och/eller genom en större andel vegetariska måltider. Många av våra måltider äts utanför hemmet. Om man önskar en sådan förändring behövs därför även incitament för ett utvecklat utbud av klimatsmarta måltider utanför hemmet till attraktiva priser och stödjande märkning/information. Fler beräkningar skulle behöva göras över klimat- och miljöpåverkan från olika koster med olika stor andel kött. Vi vet att potentialen för minskade utsläpp genom minskad köttkonsumtion är stor, men vi vet inte hur stor. 3.4 Synergier och målkonflikter En minskad köttkonsumtion skulle ha positiv påverkan även på vissa andra samhällsmål. Livsmedelsverket förordar en minskad köttkonsumtion med hänvisning till hälsoskäl. Livsmedelsverket beräknar att det inte finns behov av att ur näringssynpunkt äta den mängd kött vi äter i dag. Livsmedelsverkets rapport Svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel publicerades 2003, det vill säga innan klimatfrågan kommit lika mycket i fokus som i dag. Redan då angav Livsmedelsverket att en % lägre köttkonsumtion (100 gram benfri råvara rent kött och 40 gram charkvaror per dag) 18 än dagens konsumtion skulle vara till- 17 Jordbruksverkets databas, Totalkonsumtionen. Hämtat från: ma=tk06&ti=totalkonsumtionen+av+vissa+varor&path=../database/jordbruksverket/konsumtion%20av%20 livsmedel%20 %28ej%20officiell%20statistik%29/&lang=2 18 Livsmedelsverket (2003). Svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel. Livsmedelsverkets rapport nr 1/2003. Hämtat från: 21

23 räckligt ur näringssynpunkt. World Cancer Research Fund (WCRF) har i en omfattande rapport 2007 formulerat råd om hur man kan minska cancerrisken 19. WCRF rekommenderade bland annat att konsumtionen av rött kött (nöt, lamm, get och gris, exklusive fågel) inte bör överstiga 500 g tillagat kött per vecka, vilket motsvarar 750 g rått kött dvs. drygt 100 g per dag. De angav även att charkuterivaror bör begränsas/undvikas. Ur perspektivet global livsmedelsförsörjning ses nuvarande och kommande beräknad köttkonsumtion inte som en hållbar utveckling. Areal och vattentillgångar kommer framöver vara knappa resurser då jorden ska producera tillräckligt med mat för sin ökande befolkning samtidigt som vi kommer ha en ökad efterfrågan på bioenergi. Till detta kan läggas en trolig minskad produktionskapacitet på grund av klimatpåverkan och vattenbrist 20. En stor del (ca 70 procent) av den globala jordbruksarealen, vilket inkluderar både betesmark och åkermark, används i dag till foderproduktion 21. Arealbehov och vattenförbrukning är många gånger större för köttproduktion än för vegetabilieproduktion, och en minskad köttkonsumtion (i högkonsumerande länder) är därför en enkel och effektiv åtgärd för att öka förutsättningarna att globalt producera tillräckligt med näring i framtiden 22. För närvarande pågår dock en motsatt process där köttkonsumtionen stiger i många länder, vilket diskuteras i olika internationella forum, exempelvis FAO. Målkonflikter med andra miljömål skulle kunna uppkomma om den svenska betesproduktionen skulle minskas. En minskad köttkonsumtion bör ske med hänsyn till andra miljömål, se kapitel 4.4. Ansvaret för en hållbar livsmedelskonsumtion kan inte enbart skjutas över till konsumenten, och rekommendationer är troligen inte tillräckligt för att kunna minska klimatpåverkan från köttkonsumtion 23. Om man vill minska köttkonsumtionen och åstadkomma en hållbar livsmedelskonsumtion finns det ett behov av att utveckla effektiva åtgärder och styrmedel World Cancer Research Fund/American Institute of Cancer (2007). Food, Nutrition, Physical Activity and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. WCRF/AICR Expert Report Hämtat från: 20 Berntell, Anders. Stockholm International Water Institute, SIWI (2010). Vatten i Världen och kopplingen till svensk konsumtion. Föredrag vid Miljömålsrådets seminarium Svensk konsumtions påverkan på miljön i andra länder, 15 juni 2010 i Stockholm. Hämtat från: Global/20_aktuellt/kalendarium/ anders-berntell.pdf 21 Steinfeld, Henning et al. (2006). Livestock s long shadow. Rom. FAO. ISBN Hämtat från: 22 Wirsenius, Stefan et al. (2010). How much land is needed for global food production under scenarios of dietary changes and livestock productivity increases in 2030? Agricultural Systems 103: ISBN/ISSN X. Hämtat från: 50SJMH4-1&_user=10&_coverDate=11 %2F30 %2F2010&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_ origin=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchstrid= &_rerunorigin=google&_ acct=c &_version=1&_urlversion=0&_userid=10&md5=9a1b25a9d2f03edff9abc7778df1a07 b&searchtype=a 23 Risku-Norja, Helmi et al. (2009). Dietary choices and greenhouse gas emissions assessment of impact of vegetarian and organic options at national scale. Progress in Industrial Ecology, An International Journal 2009 Vol. 6, No 4 pp Hämtat från: 24 Wirsenius, Stefan et al. (2010). Greenhouse gas taxes on animal food products: Rationale, tax scheme and climate mitigation effects. Climatic Change, DOI /s x. Hämtat från: 22

24 4 Klimat- och miljöpåverkan från kött Köttproduktion kan ge såväl positiva som negativa miljöeffekter. Fördjupande fakta om klimat- och miljöpåverkan finns i bilaga Negativ klimat- och miljöpåverkan från kött Många rapporter diskuterar den klimat- och miljöpåverkan som vår köttkonsumtion medför. År 2006 visade en FAO-rapport att 18 % av de globala växthusgasutsläppen orsakas av djurhållning 25. I en rapport från European Environment Agency konstaterar man att konsumtionen av kött och mejeriprodukter står för en stor del av vår totala miljöpåverkan. I Naturvårdsverkets rapport Import av kött export av miljöpåverkan 27 belyses att de svenska miljömålen kan påverkas både negativt och positivt om matproduktionen flyttar till andra länder. De former av miljöpåverkan som behandlas i denna rapport är negativ påverkan i form av klimatpåverkan samt positiv miljöpåverkan via framför allt naturbete. 0,7 ton CO 2 -ekvivalenter per person och år från vår köttkonsumtion En studie från Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) 2009 visar att vår konsumtion av kött, mejeriprodukter och ägg under år 2005 gav upphov till 1,1 ton koldioxidekvivalenter per person, varav 0,7 ton från kött 28. Utsläppen från Sveriges totala köttkonsumtion uppgick 2005 till 6,3 miljoner ton CO 2 - ekvivalenter, vilket motsvarar mer än 3 miljarder mil genomsnittlig bensinbilskörning 29. Beräkningarna i rapporten utgår från metodik utvecklad för livscykelanalyser. Metodiken tar dock normalt inte hänsyn till koldioxidemissioner orsakade av förändrad markanvändning, till exempel avverkning av regnskog för ny betesmark till köttdjur och ny odlingsmark för fodersoja. En allmänt vedertagen metod för beräkningar av koldioxidemissioner från förändrad markanvändning saknas ännu. Dock har en vetenskaplig artikel publicerats nyligen som beräknar utsläppen av koldioxidemissioner 25 Steinfeld, Henning et al. (2006). Livestock s long shadow. Rom. FAO. ISBN Hämtat från: 26 European Environment Agency (2010). The European Environment. State and Outlook Consumption and the Environment. Köpenhamn. ISBN Hämtat från: 27 Naturvårdsverket (2007) Import av kött export av miljöpåverkan. Rapport 5671.ISBN Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and eggs 1990 and Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). SIK Report No 794 (2009). ISBN Hämtat från: kg CO 2 per mil, Källa: Andersson, Per, Klimatavdelningen, Naturvårdsverket. Mailväxling

25 från avskogning utslaget per kg producerat brasilianskt kött 30, se avsnitt 4.4. Resultatet visar att förändrad markanvändning ger en betydande ökning av växthusgasutsläppen och att klimatpåverkan från detta kött därmed är större än vad man hittills känt till. Efterfrågan på brasilianskt kött och soja från Sverige och andra länder medför inte enbart ökade koldioxidutsläpp utan utgör även ett hot mot regnskogen. Detta uppmärksammades bland annat i en rapport från Swedwatch i mars Olika beräkningar av hur mycket växthusgaser olika köttslag alstrar har gjorts med olika avgränsningar etc, vilket innebär att resultaten från olika studier inte är fullt jämförbara. Men det finns ett tydligt mönster bland dessa beräkningar att nötkött ger omfattande klimatpåverkan (med stor variation mellan olika uppfödningsformer), medan griskött ger mindre utsläpp och kyckling oftast ännu mindre. I SIK:s studie har utsläpp av växthusgaser från vår konsumtion av olika köttslag beräknats, se tabell 2. Klimatpåverkan från olika sorters kött varierar där stort: 2 29 kg CO 2 -ekvivalenter per kg slaktkroppsvikt. Beräkningarna tar inte hänsyn till koldioxidemissioner orsakade av förändrad markanvändning. Tabell 2. Utsläpp av växthusgaser (2005) räknat som kg CO 2 e per kg slaktkroppsvikt* av olika köttslag fram till butik. Tabellen baseras på data i en studie från SIK (2009) 32. Klimatpåverkan Nöt kg CO 2 e /kg 20 20,5 EU** 28,7 Brasilianskt Gris kg CO 2 e /kg 3,5 3,8 Kyckling kg CO 2 e /kg 2,2 2,9 Svenskt Importerat * Vara med ben. ** Utsläpp från nötkött importerat från EU kan vara högre än angivna medelvärde om huvuddelen av köttet kommer från ko-kalvsystem och inte från kött som har sin bas i mjölkko-systemet. Köttets klimatpåverkan kan jämföras med klimatpåverkan från kokta baljväxter (bönor m.m.) som ligger i ett betydligt lägre spann 33 : 0,2 1,4 kg CO 2 - ekvivalenter per FU 34. Klimatpåverkan från kött (slaktkroppsvikt) är alltså i genomsnitt i storleksordningen 10 gånger större än klimatpåverkan från 30 Cederberg Christel et al. (2011). Including Carbon Emissions from Deforestation in the Carbon Footprint of Brazilian Beef. Environmental Science & Technology 45: Bartholdson, Örjan et al. (2010), Mer kött och soja mindre regnskog. Swedwatch rapport #34. Hämtat från: 32 Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and eggs 1990 and Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). SIK Report No 794 (2009). ISBN Hämtat från: 33 Lagerberg Fogelberg, Charlotte (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Uppsala. Livsmedelsverket. SLV rapport 2008/9. Hämtat från: 34 FU=funktionell enhet som var 0,9 1 kg kokta baljväxter 24

26 baljväxter, med ett intervall ca 1,6 144 gånger större. Klimatpåverkan per kg benfritt kött är ännu högre. Om man även tar hänsyn till koldioxidemissioner orsakade av avverkning av regnskog för produktion av kött och soja till kyckling, grisar och nötkreatur, blir utsläppsskillnaderna mellan kött och baljväxter ännu större. Väljer man andra vegetabilier än baljväxter som ersättning för kött kan klimatvinsterna bli mindre än med baljväxter. Andra mått än klimatpåverkan per kg kött kan vara relevanta att studera, exempelvis klimatpåverkan per gram protein eller järn. Ett mått som diskuterats är ett index för Näringstäthet per klimatpåverkan Baljväxter är järnrika, men järnet är inte lika tillgängligt som i kött, och järn är ett näringsämne som delar av befolkningen har ett relativt lågt intag av, se bilaga 3. Ostproduktion alstrar mer växthusgaser än produktion av griskött, se bilaga Förändring och effektivisering av inhemsk produktion minskar utsläppen Under samma tidperiod som svensk köttkonsumtion och utsläppen från dessa ökade, har betydande utsläppsminskningar åstadkommits inom svenskt jordbruksproduktion. Minskningen med 1,2 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter har till två tredjedelar skett genom effektivisering och till en tredjedel genom minskat djurantal. Utsläppsminskningen i produktionen kompenserar inte utsläppen från den ökande konsumtionen mer än till hälften 37. De ökade utsläppen av växthusgaser från den ökade konsumtionen av importerat kött intecknar därmed även den reduktion som Jordbruksverket i sitt handlingsprogram beräknar kunna ske genom ökad biogasproduktion och utbyte av fossila bränslen i jordbruket och vissa andra åtgärder 38 behövs utöver tidigare minskning. Detta visar svårigheterna med att enbart rikta åtgärder och styrmedel mot produktionen. 35 Smedman, A., Lindmark-Månsson, H., Drewnowski, A., Modin-Edman, A-K. (2010) Nutrient density of beverages in relation to climate impact, Food & Nutrition Research 54: 5170.Hämtat från: 36 Nutrient Density to Climate Impact index (NDCI index). Se exempelvis: Scarborough, Peter och Rayner, Mike (2010). Letter to the Editor. Food & Nutrition Research FNR Vol 54: 5681 (2010) incl Supplements. Hämtat från: 37 Cederberg, Christel et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). SIK Report No 793 (2009). ISBN Hämtat från: 38 Jordbruksverket (2010). Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket. Jordbruksverket rapport 2010:10. Hämtat från: jordbruksverket.se/webdav/files/sjv/trycksaker/pdf_rapporter/ra10_10.pdf 25