BAKGRUND MARKÄGANDE OCH DETALJPLAN

Transkript

1 1 (12) Mellan Solna kommun (org. nr ), genom dess kommunstyrelse, nedan kallad Staden, och Terminal Real Estate Sweden AB (org. nr ), nedan kallat TRES, nedan gemensamt benämnda Parterna, har under de förutsättningar som anges i 4.9 nedan träffats följande Exploateringsavtal avseende fastigheterna Posten 1, Huvudsta 4:13 och Huvudsta 4:14 BAKGRUND Övergripande överenskommelser TRES har tillsammans med AB Storstockholms Lokaltrafik (org. nr ), nedan kallat SL, år 2012 träffat överenskommelser avseende delar av TRES fastigheter Posten 1 och Huvudsta 4:13 för uppförande av en bussdepå vid Tomteboda terminalanläggning. SL har med Staden samma år för möjliggörandet av den nya bussdepån träffat en överenskommelse om fastighetsreglering avseende överlåtelse av del av Stadens fastighet Huvudsta 4:17, nedan kallad Överenskommelsen. MARKÄGANDE OCH DETALJPLAN Detaljplan Parterna förbinder sig ömsesidigt att verka för att detaljplan för ny bussdepå vid Tomteboda antages och vinner laga kraft i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplaneförslag BND 2015:137, nedan kallad Detaljplanen. Detaljplanekarta bifogas, Bilaga 1. Det geografiska område som omfattas av Detaljplanen benämns nedan Planområdet. 1.2 Markägande Planområdet omfattar delar av fastigheterna Posten 1, Huvudsta 4:13, Huvudsta 4:17 och Hagalund 4:1. TRES är lagfaren ägare till fastigheterna Posten 1 och Huvudsta 4:13. Staden är lagfaren ägare till fastigheten Huvudsta 4:17. Trafikverket är lagfaren ägare till fastigheten Hagalund 4:1.

2 2 (12) I enlighet med ovanstående övergripande överenskommelser skall Staden och TRES överlåta inom Planområdet belägna delar av fastigheterna Huvudsta 4:17 respektive Huvudsta 4:13 till SL för uppförande av den nya bussdepån. Inom efter överlåtelserna ovan av TRES ägda återstående delar av Planområdet, nedan gemensamt kallade Terminalområdet, avser TRES utveckla den befintliga terminalanläggningen för kontor, utbildning samt för bussdepåverksamhet. 1.3 Övriga lov och tillstånd TRES ansvarar för att ansöka om och inhämta de övriga lov och tillstånd som krävs för att exploateringen skall kunna genomföras. Parterna förbinder sig ömsesidigt att verka för att nödvändiga lov och tillstånd skall kunna beviljas respektive inhämtas. TRES ansvarar för och bekostar beställning av nybyggnadskarta. 1.4 Framtida utveckling av Ekelund Terminalområdet angränsar till stadsutvecklingsområdet Ekelund, nedan kallat Ekelund. Stadsutvecklingsområdets preliminära utformning i anslutning till Terminalområdet framgår av bilagda karta, Bilaga 2. TRES åtar sig att företa erforderliga åtgärder för att planläggning och exploatering av Ekelund kan ske i enlighet med Stadens ambition att omvandla Ekelund till en tät stadsstruktur med bostäder och andra verksamheter. TRES är införstådd med att Staden avser att detaljplanera marken i anslutning till Terminalområdet för exploatering avseende bostäder inklusive förskolor, sociala lägenheter, LSS-boende etc samt kommersiella lokaler. TRES förbinder sig att inte motsätta sig nämnda detaljplanering/exploatering. Parterna är härvid ense om att följande skall gälla när ifrågavarande detaljplaner avseende Ekelund antagits av kommunfullmäktige. TRES förbinder sig att beträffande sina transporter med farligt gods såsom bränsle, brandfarliga vätskor, gas etc inte använda Terminalvägens anslutning till Bolstomtavägen eller vägnätet inom Ekelund utan endast använda Terminalvägens anslutning till Pampaslänken, Pampaslänken och anslutande vägramper mot E 4 Norra länken och Essingeleden. Staden förbinder sig å sin sida att inom ramen för detaljplaneringen tillskapa en trafiklösning, preliminärt enligt vad som framgår med blå färgmarkering i Bilaga 2, som medger att ifrågavarande transporter kan nå det regionala trafiknätet såväl österut som västerut. Beträffande förutsättningarna för nämnda detaljplanering är parterna överens om att buller från transporter och andra fordonsrörelser inom Terminalområdet avseende restriktioner ska betraktas som trafikbuller.

3 3 (12) FASTIGHETSBILDNING OCH MARKÖVERLÅTELSE MM Fastighetsbildning TRES skall ansöka om erforderlig fastighetsbildning och svara för samtliga kostnader som uppkommer i samband med fastighetsbildningen. Ansökan skall lämnas in till lantmäteriet senast sex månader efter undertecknandet av detta exploateringsavtal. Parterna skall medverka till att fastighetsbildning kan ske så snart som möjligt efter det att Detaljplanen vunnit laga kraft. Från TRES fastighet Huvudsta 4:13 skall genom fastighetsreglering föras över till Stadens fastighet Huvudsta 4:17 de markområden vilka på bilagda preliminära förrättningskarta, Bilaga 3, markerats som Figur 3, Figur 4 samt Figur 7. Områdena utgör allmän plats enligt gällande detaljplan. Ingen ersättning skall utgå för överföringarna. Staden tillträder i denna 2.1 angivna markområden när fastighetsbildningen vinner laga kraft. TRES skall på tillträdesdagen överlämna markområdena i befintligt skick. TRES garanterar att markområdena på tillträdesdagen inte besväras av inteckningar, servitut, nyttjanderätter, inskrivningar eller andra rättigheter som gäller mot varje ägare av egendomen. Skulle vid blivande fastighetsbildningsförrättning gränserna för i denna 2.1 angivna markområden i mindre utsträckning ändras skall överenskommelse om fastighetsreglering enligt denna 2.1 i stället avse de vid förrättningen bestämda områdena. 2.2 Servitut m m Terminalvägen TRES förbinder sig att ge SL rätt att via servitut vederlagsfritt nyttja Terminalvägen. TRES förbinder sig att ansöka om fastighetsreglering avseende bildande av nämnda servitut samt svara för förrättningskostnaderna. Ledningar tillhörande Solna Vatten AB TRES medger Solna Vatten AB (org. nr ), att inom de områden inom Terminalområdet som i Detaljplanen markerats med u, utan ersättning låta nedlägga och för all framtid bibehålla, underhålla och förnya allmänna ledningar för vatten och avlopp. Solna Vatten AB avser att ansöka om ledningsrätt för sina befintliga ledningar inom Planområdet och för de ledningar som skall nyanläggas enligt ovan. TRES förbinder sig att biträda Solna Vatten AB:s ansökan om ledningsrätt hos Lantmäteriet. Förutsättningar m m för de va-ledningar som tillhör den allmänna va-anläggningen regleras i särskilt avtal mellan TRES och Solna Vatten AB.

4 4 (12) Övriga ledningar TRES medger därutöver Staden, eller den som Staden sätter i sitt ställe, att inom Terminalområdet utan ersättning för all framtid anlägga, nyttja, underhålla och ombygga allmänna ledningar med därtill hörande anordningar inom det område, som angivits med u på bilagda detaljplanekarta, Bilaga 1. TRES medger att ovan angivna rättigheter får inskrivas som servitut med bästa rätt i den av TRES ägda fastigheten eller upplåtas med ledningsrätt till berörda ledningsägare. Gång- och cykelstråk Befintligt gång- och cykelstråk från Huvudsta till Stockholm, inom Planområdet upplåtet genom inskrivet avtalsservitut 0184IM-06/ , kommer i samband med genomförandet av exploateringen att omlokaliseras utanför Planområdet. Parterna är mot denna bakgrund överens om att i samband med fastighetsbildningen enligt 2.1 upphäva ovan nämnda servitut inom berörda av TRES ägda delar av Planområdet. Gång- och cykelstråket kommer utanför Planområdet att lokaliseras delvis inom den av TRES ägda fastigheten Huvudsta 4:14. Den inom av TRES ägda fastigheten Huvudsta 4:14 belägna Terminalvägen anpassas så att gång- och cykelstråket kan korsa Terminalvägen och anslutas till den nya gång- och cykelbron över Pampaslänken, vars norra brofäste skall anläggas nordost om korsningen mellan Pampaslänken och Terminalvägen inom Stadens fastighet Huvudsta 4:17. Det nya brofästets läge är redovisat med gul markeringsfärg på bilagd förslagshandling, Bilaga 4. TRES medger att servitut vederlagsfritt upplåts till förmån för Staden inom berörda delar av Huvudsta 4:14 för gång- och cykelstråket med därtill hörande anordningar. Erforderlig ombyggnad av korsningen Terminalvägen/Pampaslänken behandlas vidare under 3.5 nedan. 2.3 Gemensamma anläggningar TRES förbinder sig att ansöka om samt medverka till genomförandet av erforderliga förrättningar enligt anläggningslagen, förutsatt att frågan inte kan lösas på annat sätt. Kostnader i samband med förrättningar enligt ovan skall fördelas mellan berörda parter och Staden skall därvid inte drabbas av några kostnader. I det fall det inom Planområdet bildas två eller flera fastigheter kan det bli aktuellt att bilda gemensamhetsanläggning för angöringsvägar. TRES förbinder sig att tillse att erforderliga överenskommelser avseende anläggningarna träffas mellan de fastigheter som skall anslutas till anläggningarna. I överenskommelserna skall regleras anläggningarnas läge och utformning, utrymmen som skall upplåtas för anläggningarna, ersättningar och grunder för ersättningar som skall betalas med anledning av anläggningarna samt formerna för anläggningarnas förvaltning. 2.4 Gatukostnader, anslutningsavgifter mm TRES är såsom ägare till Terminalområdet befriad från gatukostnadsersättning enligt Detaljplanen. Detta gäller inte kostnader för framtida förbättringar av gator eller andra allmänna platser med därtill hörande anordningar.

5 5 (12) TRES svarar för alla övriga kostnader inom Terminalområdet såsom kostnader för anslutning av vatten och avlopp, el, fjärrvärme mm. 2.5 Markföroreningar TRES ansvarar för arbeten och kostnader för att sanera marken inom Terminalområdet i den omfattning som krävs för att marken skall kunna användas i enlighet med gällande detaljplaners bestämmelser. 3 GENOMFÖRANDE AV EXPLOATERING 3.1 Samordning och tidplan TRES är skyldigt att samordna sina arbeten med Staden, övriga exploatörer inom Planområdet och med berörda ledningsägare. Staden och TRES skall gemensamt upprätta en huvudtidplan för exploateringen. TRES är medvetet om att ett antal större byggnads- och infrastrukturprojekt kommer att genomföras i och omkring Solna de kommande åren, vilket kan påverka framkomligheten på Stadens gatunät. TRES är införstått med att en samordning med andra projekt kan behöva ske och att detta kan påverka tidplan och genomförandeplanering för exploatering av Terminalområdet. Staden är införstådd med att TRES kan komma att låta SL fullgöra åtaganden som TRES gentemot Staden ansvarar för enligt detta exploateringsavtal. TRES svarar dock gentemot Staden för samtliga rättigheter och skyldigheter enligt detta exploateringsavtal och eventuella kommande avtal. 3.2 Bebyggelse inom Terminalområdet TRES avser inom fastigheten Posten 1 i enlighet med Detaljplanen upplåta befintlig terminalbyggnads bottenvåning till SL för bussdepåverksamhet. Resterande del av terminalbyggnaden avses användas för kontor, lätt industri och utbildning (ej förskola eller grundskola). TRES ansvarar för och bekostar projektering samt bygg- och anläggningsarbeten på kvartersmarken inom Terminalområdet. TRES ansvarar för och bekostar därvid även projektering och genomförande av återställande- och anslutningsarbeten, som måste göras i allmän platsmark invid kvartersmarken och som är en följd av TRES bygg- och anläggningsarbeten på kvartersmarken. Projektering och utförande av alla återställande- och anslutningsarbeten skall utföras i samråd med Staden och enligt Stadens standard.

6 6 (12) TRES bär hela ansvaret för och bekostar de åtgärder som erfordras för att bebyggelsen inom Terminalområdet skall erhålla erforderligt skydd mot buller och vibrationer från vid tidpunkten för inflyttningen omgivande verksamheter. 3.3 Gestaltningsprogram För att samordna och skapa gemensamma kvaliteter i nybebyggelsen och för att samordna utformningen av byggnaderna inom Planområdet med utformningen av allmän plats intill Planområdet har Staden, genom dess byggnadsnämnd, i samråd med TRES och SL, upprättat ett gestaltningsprogram, Bilaga 5. Detta gestaltningsprogram skall utgöra ett för TRES och Staden gemensamt underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av bebyggelse inom Terminalområdet och för allmän plats intill Planområdet. TRES åtar sig att vid projektering, upphandling och uppförande av bebyggelse och anläggningar på kvartersmark inom Terminalområdet, liksom vid projektering, upphandling och genomförande av anslutningsarbeten på allmän plats intill Planområdet, följa gestaltningsprogrammet och ha kostnadsansvaret för dess genomförande. Eventuella avsteg från gestaltningsprogrammet skall godkännas av Staden. Utgångspunkten vid avsteg skall vara att kvaliteten avseende såväl arkitektonisk utformning som material skall vara minst på samma nivå som i gestaltningsprogrammet. Eventuell konstnärlig utsmyckning inom Terminalområdet skall anordnas och bekostas av TRES. Förslag till sådan utsmyckning skall tas fram i samråd med Staden i samband med bygglovsansökan för exploateringen inom Terminalområdet. 3.4 Teknisk försörjning Den bebyggelse som TRES uppför inom Terminalområdet skall vara möjlig att ansluta till fjärrvärmenätet respektive fjärrkylanätet, om inte ett mer miljövänligt alternativ kan redovisas. 3.5 Infrastrukturanläggningar Korsningen Terminalvägen/Pampaslänken skall anpassas för att möjliggöra trafikrörelser i samtliga riktningar. Korsningen skall även anpassas så att gång- och cykelvägen längs med Terminalvägen kan anslutas till gång- och cykelvägnätet söderut mot Stockholm. Preliminär utformning av korsningen framgår av Bilaga 6. Staden skall utföra ombyggnaden av korsningen och TRES skall bekosta arbetena genom att erlägga exploateringsbidrag om tremiljoneråttahundratusen ( :-) kr till Staden. Exploateringsbidraget skall erläggas senast två månader efter det att Detaljplanen vunnit laga kraft. Exploateringsbidraget enligt ovan skall vara fast till och med och därefter indexregleras med Entreprenadindex litt 230.

7 7 (12) 3.7 Åtgärder före och under byggtiden Förbesiktning I god tid före byggstart skall TRES på egen bekostnad tillse att förbesiktning av befintlig vegetation, inklusive eventuella befintliga skador på träd m m som omfattas av denna 3.7, genomförs inom och intill Terminalområdet. Förbesiktningen skall utföras av specialist med dokumenterad fackmässig kunskap inom ämnesområdet och redovisas i form av skriftlig rapport med tillhörande fotodokumentation. Staden skall beredas möjlighet att delta vid förbesiktningen samt delges förbesiktningsrapporten. Träd PM I anslutning till detaljplaneringen har för skydd av träd och annan vegetation inom och intill Terminalområdet upprättats en handling benämnd Träd PM, vilken framgår av Bilaga 7. I nämnda handling ingår en åtgärdsplan som beskriver de erforderliga skyddsåtgärder som TRES inom Terminalområdet skall vidta för minimering av påverkan på träd och annan vegetation, inklusive träds hela rotzoner. Planering av skyddsåtgärder och bedömning av rotzonsutbredning skall utföras av specialist med dokumenterad fackmässig kunskap inom ämnesområdet. Allmän platsmark TRES ansvarar för att gatu-, park- och naturmarksträd samt annan vegetation intill Terminalområdet inte skadas av TRES, eller av TRES anlitad entreprenör, under den tid exploateringen genomförs. TRES skall skydda träd och vegetation på ett betryggande sätt genom att avgränsa till Terminalområdet angränsande park- och naturmark med ett stabilt två meter högt stängsel. Stängslet skall sitta maximalt en meter utanför planerad gräns för TRES markarbeten och får ej förankras i befintlig vegetation. Staden skall beredas möjlighet att inspektera stängslets placering innan markarbeten sätts igång. TRES ansvarar för att TRES, eller av TRES anlitad entreprenör, inte på något sätt nyttjar angränsande mark utan skriftligt tillstånd från Staden. Vid skador på träd med stamdiameter > 10 cm mätt 1 m ovan mark skall TRES utge vite enligt nedan per skadat träd. Vid annan skada ansvarar TRES för att reparera skadan, eller för att bekosta Stadens reparation av skadan. Kvartersmark TRES åtar sig att bevara det träd inom Terminalområdet som i Detaljplanen har givits skyddsbestämmelsen n1, markerat på bilagd detaljplanekarta, Bilaga 1. Detta träd skall avgränsas med ett stabilt två meter högt stängsel som ej får förankras i befintlig vegetation. Stängslet skall sitta utanför trädets bedömda rotzon eller minst två meter utanför den skyddade trädkronans dropplinje. I de fall åtgärder inom rotzon inte kan undvikas skall stängslet sitta maximalt en meter utanför planerad gräns för intilliggande markarbeten.

8 8 (12) Om detta träd, på grund av TRES, eller av TRES anlitad entreprenör, allvarligt skadas, avlägsnas eller dör under den tid exploateringen pågår skall TRES vid vite av kr enligt nedan genom åtgärder på plats återskapa de värden som gått förlorade. Åtgärderna skall fastställas i samråd med Staden. De kompensationsåtgärder som skall vidtas skall svara mot de värden som gått förlorade, till en kostnadsmässig omfattning upp till motsvarande ovan angivet vite. Vitesbeloppet ovan är angivet i penningvärde och skall omräknas till penningvärdet vid den tidpunkt då vitet förfaller till betalning genom användning av konsumentprisindex eller det index som kan komma ersätta det. Beräkning av vitesbelopp Storleken på vitet enligt ovan beräknas utifrån trädets värde före skadan och skadans omfattning, i enlighet med vad som framgår av bifogad formel och skaderegleringsmatris, Bilaga 8. Viten och krav på återplantering kommer inte att falla ut eller ställas i de fall TRES genom fotografier och annan erforderlig dokumentation kan påvisa att de i åtgärdsplanen föreskrivna skyddsåtgärderna efterlevts till fullo samt att skador på träd och annan vegetation som omfattas av denna 3.7 och som uppkommit under den tid exploateringen pågått inte har uppkommit på grund av försumlighet från TRES eller av TRES anlitad entreprenör. 3.8 Provisorier under genomförandet TRES skall utföra och bekosta de provisoriska anläggningar inom och i anslutning till Terminalområdet som erfordras för exploateringens genomförande. Befintlig allmän plats (gator samt gång- och cykelvägar mm) i anslutning till Terminalområdet skall under hela utbyggnadstiden vara tillgänglig för allmän trafik. TRES skall svara för att det under hela utbyggnadstiden finns erforderliga trafikanordningar, skyltar, tillfällig belysning mm uppsatta enligt Stadens anvisningar. TRES skall säkerställa tillgänglighet och tekniska anslutningar under hela utbyggnadstiden för rättighetshavare utanför Terminalområdet som behöver nyttja anläggningar som ligger inom Terminalområdet. 3.9 Byggetablering Byggetablering skall i första hand ske inom Terminalområdet. Skulle Staden och TRES bedöma att befintlig allmän plats trots detta behöver tas i anspråk för byggetablering, skall TRES tillse att TRES, eller av TRES anlitad entreprenör, i god tid före byggstart samråder med stadsmiljöavdelningen på Stadens tekniska förvaltning om vilka ytterligare ytor som behövs för byggetablering och under hur lång tid dessa behövs. Byggetablering inom allmän plats är bygglovpliktig. Upplåtelse av allmän plats för byggetablering kräver polistillstånd och debiteras enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. TRES skall ansöka om polistillstånd för den med Stadens tekniska förvaltning överenskomna etableringsytan.

9 9 (12) TRES skall tillse att TRES, eller av TRES anlitad entreprenör, håller sig inom Terminalområdet och godkänd byggetableringsyta upplåten med polistillstånd. TRES är införstått med att tekniska förvaltningen kan komma att kräva skadestånd för olovlig markanvändning om TRES eller dess entreprenör nyttjar mark utanför Terminalområdet och den godkända byggetableringsytan. Terminalområdet och den godkända byggetableringsytan skall avgränsas med ett stabilt två meter högt stängsel. TRES ansvarar för att Terminalområdet och den godkända byggetableringsytan hålls i ett säkert och vårdat skick Miljö- och hållbarhetsplan I anslutning till detaljplaneringen har upprättats en miljö- och hållbarhetsplan, Bilaga 9, med syfte att sammanfatta miljömål samt åtgärder och uppföljning. Planen avser hela Planområdet. Då utvecklingen inom teknikområdet är snabb är parterna medvetna om att mål och åtgärdsförslag kan komma att behöva revideras innan exploateringen är genomförd. Miljöoch hållbarhetsplanen skall, i de delar den är tillämplig inom Terminalområdet, följas intill dess överenskommelse träffats mellan parterna angående revidering. Eventuell revidering bekostas av TRES. TRES skall upprätta ett kontrollprogram för den miljö- och omgivningspåverkan som kan uppkomma under byggtiden. Programmet skall även innehålla åtgärder för att minimera sådan påverkan. Kontrollprogrammet skall tas fram i samråd med miljö- och byggnadsförvaltningen och skall vara fastställt senast två månader före byggstart. TRES skall stå för samtliga kostnader hänförliga till kontrollprogrammet Dagvatten TRES är skyldigt att hantera dagvatten inom Terminalområdet så att föroreningar, avseende samtliga relevanta ämnen (P, N, Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, SS, Olja), till dagvattenrecipienten Ulvsundasjön från Terminalområdet inte ökar. Dagvattenhanteringen skall godkännas av Staden. Detta godkännande är en förutsättning för att TRES skall få avleda sitt dagvatten till den allmänna va-anläggningen. ÖVRIGA VILLKOR Säkerhet Innan Detaljplanen antas av kommunfullmäktige skall TRES tillse att Staden erhåller säkerhet motsvarande kr i form av en ovillkorad icke tidsbegränsad bankgaranti utställd av svensk bank. I samband med att TRES erlägger exploateringsbidrag enligt 3.5 ovan nedsättes beloppet på bankgarantin med en summa motsvarande det exploateringsbidrag som kommit Staden

10 10 (12) till handa. När TRES fullgjort alla sina skyldigheter enligt detta avtal, dock senast fem (5) år efter det att Detaljplanen vunnit laga kraft, skall Staden återlämna samtliga kvarvarande säkerheter till TRES. 4.2 Skyddsbestämmelser i detaljplanen Inom fastigheten Posten 1 finns byggnader som på Detaljplanen, Bilaga 1, givits egenskapsbestämmelserna q 1 ( Byggnaden får ej rivas ), q 2 ( Exteriören och huvudentré med trapphus får ej förvanskas ), samt q 3 ( Konstverk som är en del av interiören, angivna i Planbeskrivning sid 15-18, får ej flyttas eller ändras om det inte finns synnerliga skäl ). TRES godkänner dessa bestämmelser och avsäger sig alla ersättningskrav mot Staden med anledning av detta. 4.3 Överlåtelse av exploateringsavtalet TRES förbinder sig vid vite av kronor i penningvärde att vid överlåtelse av äganderätten till fastigheter inom Terminalområdet tillse att de nya ägarna övertager samtliga förpliktelser enligt detta avtal genom att i respektive avtal angående överlåtelse införa följande bestämmelse: Köparen förbinder sig vid ett vite av kronor i penningvärde , i av Solna stad påfordrade delar efterkomma mellan Solna stad och TRES träffat exploateringsavtal avseende fastigheterna Posten 1, Huvudsta 4:13 och Huvudsta 4:14 daterat. Exploateringsavtalet bifogas i avskrift. Köparen skall vid överlåtelse av äganderätten tillse att varje efterföljande ägare binds vid överenskommelsen, vilket skall fullgöras genom att denna bestämmelse, med i sak oförändrad text intages i överlåtelsehandlingen. Sker ej detta skall köparen utge vite till Solna stad med kronor i penningvärde Motsvarande ansvar skall åvila varje ny köpare. Vitet skall omräknas till penningvärdet vid den tidpunkt då vitet förfaller till betalning genom användning av konsumentprisindex eller det index som kan komma ersätta det. TRES äger inte rätt att överlåta exploateringsavtalet utan Stadens skriftliga medgivande. Överlåtelse till bolag inom samma koncern eller annars till bolag som kontrolleras av samma ägare som TRES, kräver dock inte Stadens skriftliga medgivande. TRES skall snarast efter det att överlåtelse skett, till Staden översända en bestyrkt avskrift av överlåtelsehandlingen. Om TRES skall utge vite enligt denna paragraf skall vitet omräknas till penningvärdet vid den tidpunkt då vitet förfaller till betalning genom användning av konsumentprisindex eller det index som kan komma ersätta det. 4.4 Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal får endast göras genom en skriftlig handling undertecknad av behörig företrädare för Staden och TRES.

11 11 (12) 4.5 Hävning Vid väsentligt brott mot detta avtal äger parterna häva avtalet om inte rättelse sker inom skälig tid efter skriftlig tillsägelse därom. Vid hävning skall ekonomisk reglering utgå för skada som är anledning till hävningen. 4.6 Force majeure Force majeure såsom eldsvåda, miljökatastrof eller annan omständighet som parterna inte råder över och som förhindrar part att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter, befriar part från fullgörelse av berörd förpliktelse. Det åligger part att utan dröjsmål skriftligen underrätta andra parten om uppkomsten av force majeure liksom dess upphörande. När hindret upphört eller undanröjts är part skyldig att utan dröjsmål återuppta sina åtaganden enligt avtalet. 4.7 Ansvar för skada Part ansvarar för skador som åsamkas motpartens egendom som följd av oaktsamhet i samband med utförandet av förpliktelse enligt detta avtal. Part ansvarar också för skadeståndsskyldighet gentemot tredje man som kan uppkomma vid oaktsamt utförande av förpliktelse enligt avtalet. 4.8 Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsfrågor skall avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av svensk rätt. 4.9 Avtalets giltighet Detta exploateringsavtal är till alla delar förfallet utan ersättningsrätt för någondera parten om inte dels Solnas kommunfullmäktige senast godkänner exploateringsavtalet genom beslut som senare vinner laga kraft, dels Solnas kommunfullmäktige senast antar ny detaljplan enligt 1.1 genom beslut som senare vinner laga kraft. TRES är medvetet om att Solnas byggnadsnämnd eller kommunfullmäktige beslutar om att anta detaljplan. Beslut om att anta detaljplan skall föregås av samråd med dem som berörs av planen och andra beredningsåtgärder. TRES är även medvetet om att sakägare har rätt att anföra besvär mot beslut att antaga detaljplan och att beslut om antagande av detaljplan kan prövas av länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen samt bli föremål för rättsprövning,

12 12 (12) att detta avtal inte är bindande för kommunens myndighetsutövande organ, med undantag för kommunstyrelsen, vid prövning av förslag till detaljplan. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Solna den För Solna kommun genom dess kommunstyrelse För Terminal Real Estate Sweden AB ( ) ( ) ( ) ( ) Bevittnas: ( ) ( ) ( ) ( ) BILAGOR: 1. Detaljplanekarta 2. Framtida stadsutveckling Ekelund 3. Preliminär förrättningskarta 4. Brofäste, gång- och cykelstråk 5. Gestaltningsprogram 6. Ombyggnad korsningen Terminalvägen/Pampaslänken 7. Träd PM 8. Vitesberäkningsformel och skaderegleringsmatris avseende träd 9. Miljö- och hållbarhetsplan

13

14

15

16

17 DETALJPLAN FÖR NY BUSSDEPÅ VID TOMTEBODA SAMT TILLÄGG FÖR KV. POSTEN GESTALTNINGSPROGRAM

18 2 INNEHÅLL BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR Tomteboda idag Angränsande planer och projekt Befintlig bebyggelse Landskap Naturmiljö FÖRSLAG Övergripande programpunkter ILLUSTRATIONSPLAN ILLUSTRATIONSPLAN UNDER BROAR OCH BJÄLKLAG ELEVATIONER OCH SEKTIONER GENOM OMRÅDET ENTRÉOMRÅDE Förslag Perspektiv och referensbilder DEPÅOMRÅDE Förslag Perspektiv och referensbilder NYA BYGGNADER Gestaltningsidé BAKGRUND Tomteboda postterminal är en byggnad ursprungligen uppförd för sortering av post i Solna. Byggnaden uppfördes åren 1980 till 1983 för Posten och är en av Sveriges största enskilda byggnader. I samband med Postens strukturomvandling år 2000 lades stora delar av hanteringen ned och verksamhetens lokalbehov förändrades. En ny postterminal är under uppförande i Rosersberg och togs i bruk Fastigheten i Solna förvärvades 2010 av Terminal Real Estate Sweden AB (TRES). En ny detaljplan ska tas fram i syftet att lokalisera en ny modern depå för SL:s innerstadsbussar till Tomteboda, detaljplanen syftar även till en utökad användning i terminalbyggnaden, delvis för att möjliggöra bussdepån. Depån skulle då ersätta den nuvarande Hornsbergsdepån som rivs för bostadsbebyggelse. Förutom SL som tar i anspråk en fjärdedel av byggnaden och kvm markyta, förbereds byggnaden för att rymma ett flertal andra hyresgäster med t ex kontorsverksamhet. Vilka hyresgäster och vilka verksamheterna som kommer att vara aktuella utöver bussdepåverksamheten är ännu under utredning. Utemiljön kring Tomtebodaterminalen består idag av till största delen av logistikytor, parkeringsytor och impedimentytor. Delar av området nyttjas för upplagsytor eller saknar användning. Ett viktigt kommunalt gång- och cykelstråk som är i behov av upprustning korsar området. Detta program fokuserar på gestaltningen av Tomtebodaterminalens utemiljö och tillkommande byggnader. Syftet med programmet är att visa hur området med sina nya verksamheter kommer att upplevas både inom Tomtebodaområdet, från den kommunala gång- och cykelvägen och från omgivande vägar. Programmet är framtaget som underlag inför antagande av detaljplan och som riktlinjer inför den fortsatta projekteringen. T Västra skogen Ingenting Ekelundsvägen Pampaslänken Tomteboda Essingeleden E4, Norra länken Norrbacka Karolinska Tvätthall och administrationsbyggnad Bussuppställning Karlberg GÅNG- OCH CYKELSTRÅK Förslag Referensbilder och elevation N Ulvsundasjön ÖVERSIKT ÖVER OMRÅDET TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

19 3 FÖRUTSÄTTNINGAR TOMTEBODA IDAG Tomtebodaområdet är beläget på fastigheterna Huvudsta 4:13, Huvudsta 4:17 och Posten 1 i Solna kommun. Området avgränsas av E4 Essingeleden och Pampaslänken i söder, Ekelundsvägen i väster och ett stort spårområde i öster. Inom området finns i dag entrézoner för byggnaden, parkeringsytor, naturmark, delar av ett äldre kolonistugeområde, grusytor, inlastningytor, en kommunal gång- och cykelväg samt interna vägar till frilastområdet i norr och spårområdet i öster. Norr om den aktuella fastigheten ligger Trafikverkets frilastområde, med förråds- och arbetslokaler samt öppna ytor för omlastning till spårbundna godsvagnar. Frilastområdet skall fortsatt vara en aktiv verksamhet och området behöver vara tillgängligt för trafik. Befintliga utvändiga verksamheter i övrigt inom Tomtebodaområdet kommer till stor del att ersättas av den planerade depån för innerstadsbussar. ANGRÄNSANDE PLANER OCH PROJEKT I anslutning till Tomteboda finns ett antal planerade väg- och bostadsprojekt som har beaktats vid planeringen av Tomtebodaområdet. Utbyggnad av Huvudstaleden i tunnel för att hantera den ökande trafiken mellan Stockholms innerstad och de nordvästra delarna av regionen, Vägreservat av riksintresse, ÖP Nya bostäder i Ingenting, nordväst om Tomteboda. Planerad utbyggnad är 700 bostäder och kvm kontor. Nya bostäder och kontor planeras inom området Ekelund väster om Tomtebodaområdet. BEFINTLIG BEBYGGELSE Tomtebodas postterminal är är en av Sveriges största enskilda byggnader med en total yta om över kvadratmeter. Byggnadsstyrelsen uppförde anläggningen 1980 till 1983 på uppdrag av posten, som var dåvarande fastighetsägare. Posten genomgick omfattande strukturförändringar år 2000, och anläggningen fick leva vidare men med kraftigt minskad personalstyrka. Terminalbyggnaden sträcker sig längs bangården öster om Pampaslänken, norr om Essingeleden. Placeringen intill bangården var viktig för att kunna erhålla en direkt spårslutning och närheten till Essingeleden var en fördel för anläggningens logistik. I direktiven från byggnadsstyrelsen för projekteringen stod skrivet att målet skulle vara: En produkt som dels är funktionell och dels har estetiska kvaliteter ifråga om såväl yttre som inre miljö. Problemet med att i miljögestaltning hantera den stora skalan måste beaktas. Byggnadskomplexet är uppdelat i fem enheter Flygvy över Tomteboda Befintligt byggnad Huvudentré Befintlig huvudbyggnad TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

20 4 med olika funktioner. Huvudbyggnaden innehåller kontor och sortering, mot norr ansluter lägre byggnader innehållande kontor och parkering och mot syd finns fjärrkaj och en spårhall med spåranslutning till Tomtebodas bangård. Byggnaderna (utom spårhallen) är prefabricerade betongkonstruktioner med fasadelement av slät och mönstrad betong med inslag av aluminiumfärgad bandplåt och gulfärgad träpanel. Även fönsterkarmar och markiser är gulfärgade. År 1984 utdelades Tengbompriset till Gustaf Rosenberg för utformningen av Tomteboda Postterminal. Inom anlutning till Tomtebodaområdet finns också en lagerbyggnad belägen mellan Essingeleden och Pampaslänken. Byggnaden hyrs av Pampas Marina och nyttjas för båtförvaring. Inom området finns spår efter ett äldre kolonistugeområdet som anlades av SJ i början av 1900-talet. Koloniområdet består av ett par röda stugor med tillhörande lusthus belägna på en höjd med stora välvuxna ekar och lövträd. De sista kvarvarande kolonistugorna förstördes i en brand BEFINTLIG GÅNG- OCH CYKELVÄG Gång och cykelvägen som korsar området utgör en viktig länk i det kommunala cykelvägnätet och förbinder Solna med Stockholms innerstad. Cykelvägen är idag otillräckligt belyst och upplevs otrygg. I de södra delarna av utredningsområdet ligger cykelvägen belägen under Essingeledens broar, ett markområde som till stora delar upplevs som ett övergivet markområde som används för diverse upplag och som delvis är igenväxning. Cyklandet ökar kraftigt i Stockholms län och det är enligt Solna kommun viktigt att det finns ett väl utbyggt cykelnät som möjliggör cykelresande också över längre sträckor. Gång- och cykelvägen som korsar området kommer att påverkas av de nya planerna för Tomteboda och cykelvägen behöver få en ny sträckning. Det är viktigt att den nya gång- och cykelvägen utformas så att den upplevs trygg och mer omhändertagen. LANDSKAP Tomtebodaterminalen och den omgivande miljön ger ett storskaligt intryck. Fastigheten är till stora delar kringskuren av vägar och spårområde. Området inom fastigheten har stora öppna ytor för bl a varuinlastningszoner, parkeringar och logistikytor. Delar av området består av ängsgräsytor, ruderatmark och grusytor. Området möter i norr en kraftig höjd med storvuxna ekar och andra lövträd. I området södra del finns också ett höjdparti med tall och blandskog, som avgränsar området mot Essingeleden i söder. De båda bergspartierna utgör viktiga volymer som skärmar av området från omgivande buller och insyn. I anslutning till området huvuentré finns en bergknalle med stora välvuxna ekar och lövträd som också bidrar till att ta ned byggnadens storskaliga intryck. Inom området finns ett stort antal björkar, vilka planterades i samband med byggnadens uppförande.de vita återkommande björkstammarna ger området en egen karaktär. Björkarna är planterade tätt och i stort antal för att svara upp mot områdets skala. Markytorna i områdets södra delar upplevs sakna omsorg och är delvis under igenväxning. NATURMILJÖ I anslutning till Tomtebodas huvudinfart finns en tydlig höjd med äldre ekar och stora välvuxna lövträd. En inventering utfördes av Solna kommun 2012 och ett flertal bevaransvärda ekar pekades ut. Även i den skogsbeklädda höjden i områdets norra del har Solna kommun pekat ut ett antal stora ekar som har bevarandevärde. En inventering av vedlevande insekter utfördes av Calluna AB under våren-sommaren Inom området påträffades sju rödlistade skalbaggsarter varav två arter, bredbandad ekbarkbock och en lindplattbagge, omfattas av nationella åtgärdsprogram. Ytterligare 13 arter har bedömts som intressanta ur ett naturvårdsperspektiv. TRAFIK Området avgränsas i söder av E4 och Essingeleden som har trafikmängder på fordon/dygn. En avfartsramp från Essingeleden till området finns byggd, men används inte. Avfartsrampen avslutas i dag mot befintlig bergskulle utan fortsättning. En nyligen anlagd vägförbindelse, Bolstomtavägen, mot Ingentingområdet avgränsar Tomtebodaområdet i väster. Trafiken till och från Tomteboda går idag huvudsakligen genom Solna. Trafiken som genereras av den kommande bussdepån kommer inte att belasta Solnas centrala vägnät. I samband med ombyggnaden av området planeras avfartsrampen från Essingeleden att färdigställas och nyttjas som infart till bussdepån. Övrig trafik till och från Tomtebodadepån kommer att angöra via Pampaslänken och entreområdet. Flygfoto Befintlig höjd med ekar vid områdets entré. Björkplanteringar och befintlig parkering Befintlig lastzon vid terminalbyggnadens norra del. TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

21 5 FOTON FRÅN PLATSEN TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

22 6 FÖRSLAG Behovet av nya bussdepåer för stadsbussar är stort och etableringen i Tomteboda är viktig både för Stockholms kollektivtrafik och för regionen i stort. Det centrala läget, goda trafikförutsättningar och en omgivning som är präglat av spårområdesrelaterad verksamhet, gör området väl lämpat för bussdepåverksamhet. Förutom bussdepåverksamheten som tar ca 1/4 av byggnaden i anspråk kommer Tomtebodaterminalens övriga våningsplan att inrymma kontorsverksamhet och fungera som en arbetsplats för flera hundra personer. Tomtebodas utemiljö och gestaltning utformas för att bli en attraktiv och välkomnande arbetsplats. Anläggningens utemiljö beskrivs i tre olika delar med olika funktioner och principer för gestaltning: ENTRÉOMRÅDE DEPÅOMRÅDET GÅNG- OCH CYKELSTRÅK ÖVERGRIPANDE PROGRAMPUNKTER anläggningen ska fungera optimalt avseende logistik och verksamhet infart och entrézoner utformas representativt och välkomnande en utformning som samspelar med anläggningens skala tillkommande byggnadsvolymer placeras och utformas med hänsyn till Tomtebodaterminalens kulturhistoriska värde ENTRÉOMRÅDE befintlig vegetation och större träd bevaras i den mån det är möjligt bergschakt ska minimeras i den mån det är möjligt och god markanpassning mot omgivande mark eftersträvas DEPÅOMRÅDE GÅNG & CYKELSTRÅK anläggningens trafikintensiva verksamhet skärmas av från omgivningen med planteringar och stängsel N ANLÄGGNINGENS TRE OLIKA DELAR Illustration BBH arkitekter och ingenjörer/karavan landskapsarkitekter PERSPEKTIV TOMTEBODATERMINALEN FRÅN VÄSTER TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

23 7 ILLUSTRATIONSPLAN RATIONSP R ATIONSP A T ONSPLA O AN A N in as väg till garage cy ke lvä g te cykel-p entréplats om infart bussverkstad utfart bussgarage i marknivå råd e grind norra infarten grind 34 p-platser +6.0 ss bef ekar ind cy gr ke l-p trasiga bussar stödmur ADMINISTRATIONS BYGGNAD ek bussuppställning g lvä ke p cy m h c sedum ra go rts fa Gån in gå ng -o ch cy ke lv äg ra m be B P ng rni kä s erg p am fn asl än at ur ge led bef ekar bom Terminalvägen infart tvätthall r +6.0 Tvätthallseken ur bu dm ss stö bu n bä tio rs ta r/kö e g a ve jörk b sin ast Es fril rm m den väg TOMTEBODA TERMINALEN bo en gele ort äg en godsmottagning nsp lv ina Essin tra dentr é oc h entrézon nord huvu Bolstomtavägen tn ät s Av s ing Gå ng markp ark 146 p-p ering latser ag m ramp garage n ke p bro sedum sedum N M ILLUSTRATIONSPLAN SKALA 1:2500/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

24 8 ILLUSTRATIONSPLAN UNDER BROAR OCH BJÄLKLAG ng Gå g lvä ke cy h oc ka oli s i er os ion r K kt fra in as ag ramp garage ev stö dm ur väg till garage entrézon nord cykel-p om råd stödmur entréplats infart bussverkstad utfart bussgarage i marknivå e grind grind norra infarten 34 p-platser stö +6.0 Terminal ss ind gr c infart trasiga bussar ADMINISTRATIONS BYGGNAD ek stö u dm r Slä nt ä of br ste be gå ng -o ch cy ke lv äg br op el ar äg elv yk c h oc ng Gå BUSSUPPSTÄLLNING p bef ekar p elyk bom stödmur slänt infart tvätthall cyk el- södra infarten vägen Tvätthallseken ur bu ss dm bu n ve bj ge ör ta ka tio r/k n ör sb är ast ge äg elv yk c h ing oc ärn ng sk å g r G be ng rni skä g r be e P p am fn asl at än ur n ke en fril rm lvä geled väg te TOMTEBODA TERMINALEN ina Essin godsmottagning ort leden nsp Essinge tra huvu Bolstomtavägen dentr é ek markp ark 146 p-p ering latser in tn ät s Av m gs bro N M MARKPLAN SKALA 1:2500/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

25 9 ELEVATIONER OCH SEKTIONER GENOM OMRÅDET E D C B A ramp garage dentré cykel-p te entréplats om e infart tvätthall gr ADMINISTRATIONS BYGGNAD Gå ng led bef ekar trasiga bussar stödmur gele bef ekar ind cy ke l-p bom Terminalvägen Tvätthallseken ur bu dm ss stö ss r bu m n bä tio rs ta /kö ge ar ve jörk b grind norra infarten grind 34 p-platser bo n infart bussverkstad utfart bussgarage i marknivå råd ge ek gå ng -o ch cy ke lvä g sedum ra m be g lvä ke p cy ch am tsr ng o ar å f G in fn at ur Es bussuppställning ge ast lvä sin fril ina den väg rm Essin ort TOMTEBODA TERMINALEN en godsmottagning nsp Av oc h entrézon nord huvu tra cy ke lvä g väg till garage markp arke 146 p-pl ring atser g rnin en k kä rgs aslän mp Pa Be p bro sedum sedum ELEVATIONSMARKERINGAR Ƥ Tomteboda terminalen slänt Terminalvägen depåområde stömur buss- gc-väg ramp gc-väg pampaslänken ELEVATION DEPÅOMRÅDE A-A SKALA 1:800/A3 bussramp gc-väg Tomteboda terminalen slänt Terminalvägen stömur depåområde Ƥ pampaslänken ƪ ELEVATION DEPÅOMRÅDE B-B SKALA 1:800/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

26 10 venthuv bussramp gc-väg Tomteboda terminalen stömur Terminalvägen depåområde SEKTION DEPÅOMRÅDE C-C SKALA 1:800/A3 tvätthall ELEVATION DEPÅOMRÅDE D-D SKALA 1:800/A3 ELEVATION ENTRÉOMRÅDE E-E SKALA 1:800/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

27 bokhäck bokhäck bokhäck stödmur 11 ENTRÉOMRÅDE Utemiljön i entréområdet ska: utformas representativt och välkomnande utformas med en tydlig och enkel struktur som underlättar orientering till områdets olika delar ges en tydlig och sammanhängande skyltning markparkering 146 p-platser ha en ordnad angöring för taxi, personbilar, handikappfordon entré vara anpassad för att enkelt nås via kollektivtrafik rymma gott om cykelparkering i direkt anslutning till entréer rymma ordnade parkeringsplatser för besökare och anställda, både i garage och i markplan ges en trygg och trivsam ljussättning som lyfter fram platsen kvällstid Bolstomtavägen transportväg till frilastområde miljöstation/godsmottagning gångväg till parkering hkp huvudentré TOMTEBOD ge ett grönt intryck befintliga trädvolymer och bergkulle vid huvudentré bevaras och utvecklas björkar angöring entréplats plantering utfart bussgarage i marknivå Terminalbyggnaden kommer troligen att vara en arbetsplats för närmare 1000 personer, och ett flertal företag och verksamheter kommer att samsas i byggnaden. Utemiljön utformas representativt och välkomnande med omsorg om material och utformning. Entréområdet får en tydlig karaktär med ljusa björkar som återkommer som karaktärsträd inom hela området. Infartsvägen trädplanteras och förses med tydlig skyltning, enligt ett sammanhängande skyltprogram. Busshållplatsen uppgraderas med nya glasade väderskydd, gott om sittplatser och en attraktiv belysning. Det skall vara bekvämt att resa kollektivt till och från Tomteboda. Parkeringar utformas med en tydlig struktur och får ett ordnat intryck med trädplanteringar, marktäckande planteringar, kantstöd av granit, ny belysning och stadiga parkeringsplankor. Från entréplatsen skyltas de olika parkeringsalternativen tydligt. Entréområdet kan rymma ca 180 utvändiga p-platser och parkeringsytan i områdets norra del kan kompletteras med ett parkeringsräck i en eller flera plan. Ytterligare ett antal hundra parkeringsplatser kommer att tillskapas i Teminalbyggnadens garageplan, utredning kring antalet platser pågår. parkering 34 platser björkar busshållplats infoskylt gång- och cykelväg busshållplats skalskydd gångväg till buss, T-bana cykel-p bef träd och bergskulle sparas grind Tvätthallseken stödmur infart tvätthall TVÄTT- & ADMINISTRATIONS- BYGGNAD N 0 50 M PLAN ENTRÉOMRÅDE SKALA 1:1000/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

28 12 Parkeringsgaraget planeras att nås via en ramp som förläggs mot spårområdet, parallellt med byggnaden. Entrézonen närmast byggnaden utformas på de gåendes villkor med plattbelagda ytor och omsorg om detaljerna. Klippta bokhäckar är ett återkommande rumsavgränsande element som också funnits på platsen sedan den ursprungligen uppfördes. En belyst mur mellan cykelparkeringen och lastytorna döljer delvis inlastning och logistikzonen från de mer publika ytorna. Vita himlayabjörkar placeras i marktäckande perennplanteringar som lyfter fram björkarnas vita stammar och ger ett ordnat intryck. I anslutning till entrézonen finns en grön parkdel med välkomnande perenna planteringar vilka man passerar till och från områdets parkeringsytor. Entrézonen rymmer en plattbelagd angöringszon för taxi, personbilar och handikappfordon samt en cykelparkering i direkt anslutning till huvudentrén. Hela entréområdet får en väl avvägd ljussättning som gör området tryggt och inbjudande kvällstid. gräs HKP björkar i perenner gångväg till parkering björkar miljöstation/godsmottagning bänkar angöring taxi, hkp vattenspel cykel-p bänkar HKP bänkar pollare entréplats entré plantering huvudentré/rulltrappa entré entré in-/ utfart bussgarage i marknivå Den befintliga bergskullen med stora välvuxna ekar och berg i dagen bevaras och skyddas. Höjden kompletteras med ytterligare ekar och vildapel som ger blomning och karaktär. HKP grind bef björkar björkar markparkering 34 p-platser bokhäck busshållplats infoskylt gångväg till busshållplats, T-bana skalskydd mur terminalvägen stödmur/spont Tvätthallseken bus busshållplats grind bef ek cykel-p sedumtak entré TVÄ milj PLAN ENTRÉOMRÅDE SKALA 1:500/A M N TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

29 13 PERSPEKTIV ENTRÉOMRÅDE Illustration KARAVAN landskapsarkitekter TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

30 14 KARAKTÄR MARKMATERIAL VÄXTER BELYSNING UTRUSTNING INSPIRATIONSBILDER ENTRÉOMRÅDE TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

31 stödmur DEPÅOMRÅDE h 15 Utemiljön i depåområdet ska: fungera optimalt avseende logistik och verksamhet anläggningens byggnader och parkeringsbjälklag utformas för att smälta in i sin omgivning entréplats grind utfart bussgarage i marknivå TOMTEBODA TERMINALEN infart anläggningens trafikintensiva delar skärmas av mot Tomtebodas entréplats med skalskydd, klippt häck och mur utformas med en tydlig och sammanhängande skyltning omges av ett ordnat skalskydd som uppfyller SL:s krav på säkerhet förses med funktionell belysning och väl avvägda ljusnivåer som inte upplevs bländande från sin omgivning cykel-p Tvätthallseken stödmur trasiga bussar grind grind slänt eftersträva god markanpassning och minimera synliga bergskärningar och uppfyllnader. Bevara och skydda befintlig vegetation så långt som möjligt bef träd och bergskulle sparas Rymma en grön trivsam uteplats för tvätthallspersonal stödmur Bussdepån utformas för att rymma en depåverksamhet för SL:s innerstadsbussar och omfattar drygt 200 bussuppställningsplatser uppställda på bjälklag och invändigt i den befintliga Terminalbyggnaden. Området nås dels via Tomtebodas entréområde och dels via en direktavfart från Essingeleden i söder. Anläggningen rymmer förutom bjälklagskonstruktion för bussuppställning en tvätthall med personal och administrationsdel. Tomtebodaterminalens två nedersta våningar kommer att anpassas för att rymma verkstad och bussgarage, med utfart mot Tomtebodas entrézon i norr. Depåområdet kommer att till stora delar vara hårdgjort med asfalt. Under projekteringsfasen utreds vilka ytor som kan utformas gröna när körspåren för områdets verksamhet har klarlagts. Befintliga träd i anläggningen ytterkanter sparas och nya träd planteras på ytor som inte behöver användas för körvägar och uppställningsplatser. En slänt samt en stödmur av ljusgrå betong tar upp nivåskillnaderna mellan Terminalvägen och den nya bussdepån. N hcykelväg tråg tråg bro infart bro gabionmur bropelare Uppställning bussar brofäste gång- och cykelväg utfart skalskydd bergskärning bergskärning Pampaslänken 0 50 M MARKPLAN DEPÅOMRÅDE SKALA 1:1000/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

32 16 Parkeringsdäcket förses delvis med sedum som minskar andelen hårdgjorda ytor. Parkeringsdäckets utformning bör noga studeras avseende räckesutformning och fasader, eftersom anläggningen kommer att vara väl synlig från den befintliga Tomtebodateminalen. Depåområdet omgärdas av ett skalskydd i form av ett svetsat lackat panelstängsel som ger ett ordnat intryck. Stängslet behöver vara 2,4 meter högt och ej klättringsbart enligt SL:s krav på skalskydd. Ett panelstängsel utan taggtråd förelås för att ge anläggningen ett omsorgsfullt uttryck utan att upplevas avvisande eller ogästvänligt. g entréplats grind utfart bussgarage i marknivå Tvätthallseken TOMTEBODA TERMINALEN stödmur infart bussgarage/verkstad Depåns utomhusbelysning utformas för att inte upplevas bländande för omgivningen. Depåns verksamhet kommer att pågå under hela dygnet. Belysningsstolpar med riktat ljus som inte bländar omgivningen eftersträvas. Vid infart och parkeringar används belysningsstolpar höjd ca 5-8 m, längs terminalvägen föreslås belysningsstolpar höjd ca 12-15m och vid bussuppställningsplatserna nyttjas master med riktat ljus höjd ca 15 m alternativt linspänd belysning. Markytan mellan Pampaslänken och depåområdet föreslås kompletteras med planteringar av ek och körsbär. Trädvolymerna ersätter delvis de träd som kommer att behöva tas ned i samband med depåns uppförande. usshållplats bef träd och bergskulle sparas cykel-p TVÄTT- & ADMINISTRATIONS- BYGGNAD Uppställning trasiga bussar stödmur grind ramp från Essingeleden parkeringsdäck buss Sedum skalskydd gång- och cykelväg skalskydd bergskärning Pampaslänken gång- och cykelväg bro gabionmur bergskärning ramp Sedum Sedum N 0 50 M PLAN DEPÅOMRÅDE BJÄLKLAGSNIVÅ SKALA 1:1000/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

33 17 PERSPEKTIV DEPÅOMRÅDE FRÅN TOMTEBODATERMINALEN Illustration BBH arkitekter och ingenjörer/karavan landskapsarkitekter MATERIAL OCH UTRUSTNING klätterväxter, t ex vildvin kan användas på anläggningens stödmurar gabionmurar kan användas som avgränsning och stödmurar panelstängsel som skalskydd en tydligt och sammanhållen skyltning en välkomnande orienteringsskylt TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

34 NYA BYGGNADER 18 GESTALTNINGSIDÉ Tomteboda är ett område som karakteriseras av storskalighet, där stora byggnadsvolymer ligger mellan Essingeledens- och järnvägens landskap. Den nya tvätthalls- och administrationsbyggnaden ska agera i sin storskaliga omgivning, samtidigt som byggnaden ska vara omhändertagande för de personer som har den som arbetsplats. Detta har hanterats genom att byggnaden består av tre tydligt avläsbara delar. Tvätthallen utförs som en tung bas i betong, en bas som står stadigt i bussarnas cirkulation. Ovanpå basen placeras administrations-, pausoch ombytesfunktioner. Denna del kläs i ett svep av perforerad plåt. Svepet ger byggnaden en tydligt avläsbar volym på avstånd där den ska ses i relation till sin storskaliga kontext. Närmar man sig byggnaden upplevs svepets transparens där bakomliggande funktioner kan anas. Sett inifrån byggnaden ger den perforerade plåten ett lätt och skirt intryck. Plåten monteras på ett diagonalt bärverk, ett motiv som känns igen från Tomteboda postterminal. Byggnadens tredje del är kommunikationsstråket som vänder sig till de, som till fots, ska röra sig inom området. Stråket kan genom sin kulör tydligt avläsas både från ankomstsidan mot norr, samt från bussdäcket mot söder. Stråket karakteriseras av varma färgtoner, där fasaden kläs med fibercementskivor i terrakottakulör. Skivdelningen skapar tillsammans med fönstersättningen en flätad och småskalig mönsterverkan. Den varma kulören och det flätade uttrycket följer sedan med i utformningen av det interiöra kommunikationsstråket. PERSPEKTIV NY TVÄTTHALLSBYGGNAD Illustration BBH arkitekter och ingenjörer TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

35 LL OCH ADMINISTRATIONSBYGGNAD TVÄTTHALL OCH ADMINISTRATIONSBYGGNAD Sockelvåning i ljus betong (platsgjuten eller ng i ljus betong betongelement) (platsgjuten med eller omhändertagna betongelement) detaljer (1). ndertagna detaljer Betong utförs (1). Betong så att kulör utförs överensstämmer så att kulör med mmer med betongen i den i den f.d. f.d. Postterminalen. Postterminalen. Överbyggnad med fasad av fibercementskivor eller liknande i ljust grå kulör (2). Överbyggnaden kläs i ett just grå kulör svep (2). av Överbyggnaden perforerad stålplåt monterad kläs i ett på svep ett diagonalt ad stålplåt monterad bärverk (3). på Stålplåten ett diagonalt galvaniseras bärverk eller behandlas ten galvaniseras med dylik eller ytskiktsbehandling. behandlas med Perforeringsgrad dylik anpassas för att uppnå genomsikt inifrån andling. Perforeringsgrad anpassas för att uppnå samtidigt som skiktet är tydligt avläsbart exteriört. inifrån samtidigt Fullskaleprov som skiktet krävs för är att tydligt definiera avläsbart detta. Svepet täcker flertalet fönster enligt redovisade fasader (4). Kommunikationsstråk med fasad av fibercementskivor med stående skivformat i terrakottakulör (5). ivformat i terrakottakulör (5) TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

36 20 KONSTRUKTIONSPRINCIPER FÖR SVEPET. 3 DET DIAGONALA BÄRVERKET FÄSTES I ÖVER OCH UNDERKANT I LÄNGSGÅENDE PROFILER. PLÅTKASSETTERNA BOCKAS ÖVER OCH FÄSTES I PROFIL, GÄLLER ÖVER- OCH UNDERKANT. DIAGONALT BÄRVERK ÖVER HÖRN BÄRVERK FÄSTES PÅ DISTANSER CA. 300 MM FRÅN FASAD. ca. 2,2 m ca. 1 m PERFORERAD STÅLPLÅT, GALVANISERAD ELLER DYLIKT. STÅLPLÅTEN BOCKAS TILL KASSETTER SOM ÄR KONTINUERLIGA ÖVER HÖRN. PLÅTKASSETTERNAS KANTER DÖLJS I BÄRPROFILEN. TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

37 21 PERSPEKTIV NY TVÄTTHALLSBYGGNAD - VY FRÅN NORDVÄST Illustration BBH arkitekter och ingenjörer TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

38 22 PERSPEKTIV NY TVÄTTHALLSBYGGNAD Illustration BBH arkitekter och ingenjörer TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

39 BUSSUPPSTÄLLNING BUSSUPPSTÄLLNING Bussuppställningens alla ytterväggar kläs med Bussuppställningens fibercementskivor i stående alla y erväggar löpförband i mörkgrå kläs med kulör. bercementskivor Samma återfinns i stående på pelare löpförband vid portarna i mot mörkgrå Terminalvägen. kulör. Samma skivor åter nns på pelare vid Väggarnas portarna övre mot del Terminalvägen. kläs med sträckmetall i eloxerad aluminium. Mot Terminalvägen med överhäng. Där Väggarnas viks sträckmetallen övre del i över- kläs och med underkant sträckmetall in mot i räcke eloxerad respektive aluminium. vägg. Sträckmetallen Mot Terminalvägen bildar i underkant med överhäng. ett tak ovan Där portarna. viks sträckmetallen Det är viktigt att i sträckmetalen över- och underkant på bussdäckets in mot skärm räcke avviker respek ve från svepet vägg. på Sträckmetallen administrationsbyggnaden bildar i underkant för att tydligt e markera tak ovan portarna. skillnaden i de olika volymerna. Bakomliggande konstruktion konstruk on täcks täcks med med fibercementskivor bercementskivor i mörkgrått. Övriga väggars i mörkgrå. övre del kläs med samma Övriga sträckmetall väggars med övre mindre del utstick. kläs med samma sträckmetall med mindre uts ck. Dörrarnas läge mot Terminalvägen markeras med lådor av Dörrarnas sträckmetall läge i orange mot färg. Terminalvägen markeras med lådor av sträckmetall i orange färg. 23 ÖVRE UPPSTÄLLNING STRÄCKMETALL eloxerad aluminium maskstorlek 200x80 mm viks i över- och underkant STRÄCKMETALL eloxerad aluminium maskstorlek 200x80 mm FIBERCEMENTSKIVA mörkgrå bakom sträckmetall STRÄCKMETALL utgör undertak ovan portar FIBERCEMENTSKIVOR mörkgrå pelarbeklädnad FIBERCEMENTSKIVOR mörkgrå kulör i stående löpförband NEDRE UPPSTÄLLNING INNE PRINCIPSEKTION UTE BETONGSOCKEL mörkgrå HÖRNVY STRÄCKMETALL orangelackerad aluminium maskstorlek 200x80 mm FIBERCEMENTSKIVOR mörkgrå pelarbeklädnad TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

40 24 PERSPEKTIV NY TVÄTTHALLSBYGGNAD - VY FRÅN SYDVÄST Illustration BBH arkitekter och ingenjörer TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

41 25 PERSPEKTIV TOMTEBODATERMINALEN FRÅN VÄSTER - NATTVY Illustration BBH arkitekter och ingenjörer/karavan landskapsarkitekter TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

42 26 och gc-väg så tillåter planteras en zon med låga buskar och klättervildvin som täcker in delar av depåområdets skalskydd men som samtidigt inte sluter området helt från insyn. Den intilliggande rampen för bussar är delvis förlagd på bropelare och delvis på stödmurskonstruktion. Där öppen brokonstruktion förekommer förses synlig sida mot gc-väg med en lättvägg av betong enligt sektion F-F. I zonen mellan depåområde och gcvägens körbanan placeras nya belysningsstolpar, höjd 4,5 m, med armaturen Link från Zero, enligt Solna Stads gestalningsprogram. GC-stråkets södra del ligger till stora delar förlagd under eller i anslutning till Essingeledens broar och ramper. Området städas upp från upplagsverksamhet och utformas för att bli ett trivsamt och tryggt cykelstråk. Gång- och cykelvägen får en ny sträckning som följer depåområdets ytterkant för att sedan vika av och löpa parallellt med Pampaslänken. GÅNG- OCH CYKELSTRÅK Gång och cykelstråket utformas för att: Cykelstråket är på delar av sträckan placerad tätt intill depåområdet och Pampaslänken, vilket ställer höga krav på utformningen för att cykelvägen skall upplevas trevlig och trygg. vara ett prioriterat viktigt stråk som förbinder Solna med Stockholms innerstad upplevas tryggt och överblickbart Gång- och cykelvägen utformas med en bredd på 5,5 meter och kommer att ligga på bro en del av sträckan. Mot omgivande vägar kommer då stödmurar anläggas i liv med bron för att ge ett enhetligt intyck och bygga bort ytor under bron som annars riskerar att uppfattas som skumma. Stödmurar som tar upp nivåskillnaden mellan cykelväg och väg utformas med gabionmurar som mjukt följer cykelvägens stigning, lika den nya mur som följer vägen mot Ingenting i områdets norra del. ge en positiv upplevelse trygg och trivsam belysning kräva minimal skötsel och underhåll förhindra att marken under broarna nyttjas för biluppställning och otillåten parkering omgivande grönytor parkifieras för att tillföra stråket ett upplevelsevärde Om det vid kommande bostadsbebyggelse, intill bussdepån, finns behov av ljusavskärmning från bussdepån ska möjligheten till uppförande av nödvändig anordning ges. Utformningen av gatukorsningen med Pampaslänken och terminalvägen studeras närmare för att säkerställa att göra det möjligt med både vänster och högersväng ut från anläggningen. Ytorna under broar och ramper kan inte utformas gröna utan föreslås beläggas med olika fraktioner av kross och makadam som gestaltas för att ge ett upplevelsevärde. Marken utformas för att vara enkel att sköta, fungera som en tittyta för förbipasserande samt utformas på ett sätt som inte inbjuder till parkering eller upplagsytor. En låg enkel gabionmur förelås avgränsa området mot Terminalvägen och förhindra att platsen nyttjas för otillåten parkering. Ett räcke av stål avgränsar cykelvägen mot vägen i väster. Där bredden mellan depåområde Bropelare och krossytor ljussätts med släpljus som minskar mörka skuggor och gör området ljust och tryggt. Gång- och cykelstråket förses med ny stolpbelysning enligt Solnas stads gestaltningsprogram. Den södra delen av cykelstråket parkifieras, sly och otrygga buskage rensas bort. Marken modelleras mjukt och besås med ängsgräs. I ängsgräsytan planteras grupper av björkar och körsbärsträd som ger stråket blommning och årstidsvariation. Blommande buskage kompletterar trädplanteringarna på valda delar. Cykelvägen asfalteras och förses med en fris som ger ett ordnat och prydligt intryck. I anslutning till depåområdets södra entré anläggs en cykelparkering. äg elv yk c h oc ng Gå ka oli s i ner s o Kr ktio fra in as ag ramp garage ev stö dm ur väg till garage entrézon nord stödmur entréplats om råd infart bussverkstad utfart bussgarage i marknivå e grind grind norra infarten 34 p-platser stö +6.0 Terminal b ind gr infart trasiga bussar ADMINISTRATIONS BYGGNAD ek stö d r mu Slä nt ä of br ste be gå ng -o ch cy ke lv äg br op el ar g lvä ke cy h ing oc rn kä ng gs r Gå be g nin kär rgs be e N ng Gå g lvä ke cy h oc BUSSUPPSTÄLLNING p bef ekar p lke cy bom stödmur slänt infart tvätthall cyk el- södra infarten vägen Tvätthallseken ur bu ss dm s us n ve bj ge ör ta ka tio r/k n ör sb är cykel-p ast ge Pa a mp fn slä at ur en nk en fril rm lvä geled väg te TOMTEBODA TERMINALEN ina Essin ort leden godsmottagning nsp Essinge tra huvu Bolstomtavägen dentr é ek markp ark 146 p-p ering latser in tn ät s Av m gs bro M ÖVERSIKT GÅNG- OCH CYKELSTRÅK SKALA 1:2500/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

43 ek bussramp till depåområde skalskydd belysning avbärarräcke gång- och cykelväg Fläktrum Lättvägg av betong pelare ELEVATION F-F GÅNG- OCH CYKELSTRÅK SKALA 1:200/A gc-väg på bro 5,5 m cykelbana 1.4 gabionmur gräs slänt 1: ny väg mot E4/E20 Sektion G-G ramp bro sedum sedum skalskydd belysning avbärarräcke bussramp till depåområde Fläktrum bef mark gc-väg på bro 5,5 m cykelbana 1.4 räcke gabionmur gräs slänt 1: ny väg mot E4/E20 Sektion C-C DEL AV PLAN GÅNG- OCH CYKELSTRÅK SKALA 1:1000/A3 Sektion F-F SEKTION C-C GÅNG- OCH CYKELSTRÅK SKALA 1:200/A3 avbärarräcke på mur bussramp/ bro belysning avbärarräcke lättvägg skalskydd gc-väg ,5 m ny väg mot E4/E20 bef mark SEKTION G-G GÅNG- OCH CYKELSTRÅK SKALA 1:200/A3 PERSPEKTIV GÅNG- OCH CYKELSTRÅK Illustration KARAVAN landskapsarkitekter TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

44 28 VY FRÅN EKELUNDSVÄGEN TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

45 slänt grind Sektion H-H Terminalvägen Mönster av bergkross i olika fraktioner och färger cykelparkering gräs bergskärning ny gc-väg bef träd 29 alvägen infart Terminalvägen stödmur/spont TRASIGA BUSSAR ny gång- och cykelväg gabionmur slänt bro brofäste bergskärning Nya träd och buskar i grupper Pampaslänken Pampaslänken PLAN GÅNG- OCH CYKELSTRÅK INTILL PAMPASLÄNKEN, DEL 1 SKALA 1:1000/A M N Olika fraktioner av kross och sten ger ett ordnat intryck under broar Parkbelysning längs cykelväg Ljussättning av broar skapar en trygg miljö TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

46 SPÅRHALL Sektion I-i Terminalvägen gräs gräs 30 Mönster av bergkross plantering plantering Mönster av bergkross i olika fraktioner och färger sly och buskage rensas bort Bef plantering bef gc-väg avsättningsmagasin ny gc-väg ansluter till bef gc-väg Nya träd och buskar i grupper Pampaslänken PLAN GÅNG- OCH CYKELSTRÅK INTILL PAMPASLÄNKEN, DEL 2 SKALA 1:1000/A M N Olika framtioner av krossmaterial under broar Krossmaterial växlas med fält av tåliga planteringar gabionmur mot Terminalvägen hindar att ytan används Områdets karaktärträd bjök återkommer i parkstråket Inslag av blommande körsbär ger årstidsvariation parkering och upplagsplatsparkstråk TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

47 31 Ramp bussdepå Essingeleden bropelare ljussätts Terminalvägen gabionmur Pampaslänken SEKTION H-h, GÅNG- OCH CYKELSTRÅK SKALA 1:200/A3 krossmaterial gc-väg 5,5 m gräsytor, spridda träd Ramp bussdepå Essingeleden Terminalvägen gabionmur bropelare ljussätts Pampaslänken krossmaterial gräsytor gc-väg 5,5 m krossmaterial SEKTION I-i, GÅNG- OCH CYKELSTRÅK SKALA 1:200/A3 TOMTEBODATERMINALEN SOLNA GESTALTNINGSPROGRAM Fyristorg Uppsala

48

49 Ärende/Dok. id. Version 2.0 Handläggare Jüri Reinoja Tomteboda Bussdepå Administrationsbyggnad och Mark/Utvändigt Miljö Träd-PM Upprättad av Anna Malmlund Arega Projektledning AB Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

50 2(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Innehåll 1 Syfte och bakgrund Förutsättningar Tillämpning Gällande ritningar Ansvarsfördelning Översikt över området Planerad anläggning Beskrivning av planerade åtgärder Sammanfattning av åtgärder Syn Förberedande arbeten Stängsling av grönområdet Stängsling av björkar Stängsling av träd Inbrädning av träd Beskärning av träd Trädåtgärder Träd som ska bevaras Nedtagning av känsliga/utpekade träd Nedtagning av övriga träd Vad är en veddeponi och hur ska den utformas Åtgärder för mark, rötter och insekter Markvitalisering Berlinerspont Mulmholkar Övriga skyddsåtgärder Kontroller Stängsling av grönområdet... 23

51 3(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Stängsling av träd Etappindelning/Skedesbeskrivning Återplantering Skötselplan Referenser Frågor Bilagor 1) Befintlig situation 2) Situationsplan planerad anläggning 3) Riskbedömning tvätthallseken 4) Solna Stads lind- och veddeponi 5) Berlinerspont skiss 6) Återplanteringsplan

52 4(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Syfte och bakgrund Denna PM syftar till att redovisa samtliga gällande krav med avseende på träd, grönytor och insekter inom DE30, inför och under produktion av Tomteboda bussdepå. Tomteboda bussdepå kommer till stora delar utgöras av hårdgjord yta och träd måste därmed tas ner. Inom det blivande depåområdet finns ädellövträd (bl.a. ek och lind) och vid en insektsinventering har man funnit skyddsvärda vedlevande insekter 1. Inom depåområdet finns även enskilda träd och ett grönområde som ska bevaras. Inom ramen för detaljplanearbetet har Trafikförvaltningen (TF) tillsammans med Solna kommun och Länsstyrelsen i Stockholm genomfört samråd med experter och tagit fram en plan för hur depån bäst kan anpassas så att utpekade värdefulla träd kan bevaras och ges förutsättningar till en ökad chans till fortlevnad för de insektsarter som hittats i området. 2 Denna plan ligger till grund för detta PM. 1.1 Förutsättningar Av detaljplanen framgår planbestämmelser knutna till träd och vegetation. Dessa benämns n 1-n 4 samt a 1 och a 3 på plankarta 3. Dessa är en del av förutsättningarna för åtgärder i föreliggande träd-pm. n 1 Träd får ej skadas eller fällas. Fällning av träd tillåts endast av säkerhetsskäl eller om träd är drabbad av smittsam sjukdom. Av nämnda skäl får träd fällas efter givet marklov. n 2 Marken får byggas under med cisterner, tankar, magasin etc. n 3 Träd med omkrets på över 60 cm på en höjd av en meter ovan mark får ej skadas eller fällas. Fällning av träd tillåts endast av säkerhetsskäl eller om träd är drabbat av smittsam sjukdom. Av nämnda anledningar får träd fällas efter givet marklov. n 4 Markåtgärder kräver marklov. a 1 Marklov krävs för trädfällning. a 3 Marklov krävs för fällning av träd med en omkrets på över 60 cm på en höjd av en meter ovan mark. 1 Inventering av vedlevande insekter i ekmiljöer vid Tomteboda Postterminal, Solna Stad. Calluna Minnesanteckningar från Tomteboda bussdepå, möte avseende träd och insekter Antagandehandling november 2016

53 5(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) 2 Tillämpning Krav i denna PM gäller för entreprenören och de arbeten inom och vid grönytor och träd inom Tomteboda bussdepå som ska ske inom entreprenaden. Inga trädåtgärder får vidtas innan en noggrann genomgång gjorts tillsammans med TF:s miljösamordnare och entreprenören fått ett godkännande att starta trädarbetena. Startbesked för övriga entreprenadarbeten lämnas av TF när skyddsåtgärderna för träden är utförda och godkända av TF. Inom entreprenaden ska följande ske: Sättande av Berlinerspont Stängsling av grönområde och specifika träd. Iordningsställande av två veddeponier. Känsliga/utpekade träd flyttas och läggs upp på veddeponier inom depåområdet och platser tilldelade av Solna Stad. Beskärning av utpekade träd Markvitalisering Kontroll och bevarande av skyddsstängsling Framtagande av skötselplan Återplantering av träd och vegetation Mindre känsliga träd tas om hand av entreprenören Entreprenören ska vidta sådan försiktighet i entreprenadområdet så att inte mark eller rötter på kvarstående träd kompakteras genom belastning av tunga fordon eller upplag/materialförvaring inom skyddszonen (det vill säga trädets kronutbredning plus en meter). Det är inte heller tillåtet att lägga ut körplåtar eller fiberduk med tryckutjämnande lager då trädens rötter kvävs och/eller kompakteras av denna åtgärd. Om behov av markskyddsåtgärder föreligger ska dessa planeras i samråd med TF:s miljösamordnare och vara godkända av denne innan de vidtas. Försiktighetsåtgärder ska även vidtas så att ingen risk föreligger för skada på trädets krona eller stam. Med trädets skyddszon avses trädets kronutbredning plus en meter. Skyddsstängslingen får ej flyttas.

54 6(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) För de fall ingen åtgärd finns beskriven nedan gäller att åtgärder ska ske enligt Stockholm Stads VÄXTBÄDDAR I STOCKHOLM STAD EN HANDBOK Vid skada på rot, stam eller krona utgår vite. 2.1 Gällande ritningar För trädåtgärder gäller följande LA handlingar L L L L L Samt Rambeskrivning för Mark, LA, Geoteknik, Berg, Trafik, VA. Trädens nummer i denna PM överensstämmer med numrering i Gällande ritningar. 3 Ansvarsfördelning TF:s Miljösamordnare ansvarar för att miljö- och hållbarhetskrav tydligt delges till entreprenörer och är behjälplig med eventuell tolkning av kraven,. Miljösamordnaren ansvarar också för uppföljning av kraven, t ex genom miljöronder godkänner att åtgärder får startas ansvarar för dialog med Solna Stad avseende träd är ett stöd till entreprenören avseende samtliga miljö- och hållbarhetsfrågor tar fram dispensansökan för lindallén TF:s produktionsledning svarar för övergripande beslut godkänner att åtgärder får startas Entreprenören ska följa krav i denna PM samt Gällande ritningar med avseende på träd och vegetation utföra de fysiska åtgärderna som anges i ovan nämnda handlingar

55 7(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) 4 Översikt över området Bild 1 nedan redovisar området såsom det ser ut i dag med befintlig placering av träd och parkeringsyta. Bild 1. Befintliga förhållanden, redovisas även i större format som bilaga 1.

56 8(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) 5 Planerad anläggning Bild 2 redovisar en situationsplan över den planerade anläggningen. Bild 2. Situationsplan, redovisas även i större format som bilaga 2. 6 Beskrivning av planerade åtgärder Nedan redovisas hur de planerade åtgärderna ska utföras inom entreprenaden. 6.1 Sammanfattning av åtgärder I tabellen nedan sammanfattas planerade åtgärder för samtliga utpekade träd och ytor.

57 9(28) TRÄD-PM Version 1.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Åtgärd 4 Nr 1 Asken Nr 2 Rampeken Nr 3 Ekar vid blivande veddeponi 2 Nr 4 Björkar längs Terminalv ägen Nr 5 Infartseke n Nr 6 Lindar Nr 7 Ekar inom gamla koloniområdet Syn x x X X x x x x x x x x x x x Träd och grönytor som sparas Nr 8 Skalbagge eken Nr 9 Skalbaggeekens granne Nr 10 Ekar på höjden Nr 11 Tallar på höjden Nr 12 Apel i grönområde Nr 13 Tvätthalls eken x x X X X x Stängslas x x X X x x Brädas in X x Beskäras x Tas ned/ x Träd som ska fällas beskärs innan DE30 påbörjas x x x x x x x x x Träd till veddeponi 1 inom entreprenadområde Träd till veddeponi 2 inom entreprenadområdet Träd till veddeponi på bergshöjden Träd till Solna stads veddeponi Träd som omhändertas av entreprenör Stängsel som ska kontrolleras x (linddeponi) (ev. överbliven ved) x x x x x x x x (ekdeponi) (ev. överbliven ved) (ev. överbliven ved) x (ev. överbliven ved) x (ev. överbliven ved) x x X x x x Berlinerspont x x Markvitalisering x x Ev övriga skyddsåtgärder x x X x x x Övriga ekar (stamdiam eter över 50 cm) på bergshöjden Grönområde Mindre känsliga träd och sly x 4 Nummer i tabellen avser den numrering som återfinns i bild 1 och 2. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

58 10(28) TRÄD-PM Version 1.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) 6.2 Syn Syn ska genomföras av aktuella träd och grönområdet innan arbetet påbörjas i syfte att säkerställa att rätt träd bevaras, flyttas och skyddas. Vid synen ska TF:s produktionsledning och miljösamordnare medverka samt entreprenörens byggledare och miljösamordnare. Solna Stads stadsträdgårdsmästare bjuds in till synen. Synen ska dokumenteras med foton och redovisningen ska minst omfatta en redogörelse av befintliga förhållanden och eventuella befintliga trädskador. Efter utfört arbete ska syn genomföras för att säkerställa att inga skador uppstått på träd eller grönområde som ska bevaras. 6.3 Förberedande arbeten Stängsling av grönområdet Grönområden med naturmark där byggnation ej får ske skall skyddas genom uppsättning av ett staket/stängsel vilken utestänger möjligheterna till transport eller materialupplag inom området. Skyddsstängsling av grönområdet ska ske omgående vid produktionsstart enligt gällande ritningar. Detta inkluderar rampeken (nr 2) och ekarna vid blivande veddeponi 2 (nr 3) som står inom området. Stängsling ska ske i en inre del (S1) som exkluderar veddeponierna sedan kompletteras med en yttre del (S2)som skyddar de färdigställda veddeponierna. Stängslingen (S2) ska kvarstå till dess Tomteboda bussdepå tas i drift. Flyttning av inhägnaden eller vistelse innanför inhägnaden får ej göras utan godkännande av TF:s produktionsledning. Grönområdet ska inhägnas i enlighet med Gällande ritningar Stängsling av björkar Björkar längs Terminalvägen mot befintlig byggnad ska stängslas in (S3). Observera att fyra stycken björkar är placerade utanför stängslingen, vilka ska fällas. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

59 11(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Stängsling av träd Följande träd ska ha separat stängsling enligt Gällande ritningar. Asken (nr 1) Björkar vid Terminalvägen (nr 4) Tvätthallseken (nr 13) Följande träd inkluderas i grönområdets stängsling. Rampeken (nr 2) Ekarna vid blivande veddeponi 2 (nr 3) Inbrädning av träd Träd som ska brädas in är följande: Asken (nr 1) Rampeken (nr 2) Ekar vid blivande veddeponi 2 (nr 3) Tvätthallseken (nr 13) Inbrädning ska ske enligt Gällande ritningar Beskärning av träd Inom ramen för entreprenaden kommer ett fåtal träd att behöva beskäras både i rötter och i krona. All beskäring av träd ska ske i samråd med TF:s miljösamordnare och under överinseende av Örjan Stål, Viös AB eller annan av TF godkänd person. Träd som ska beskäras är: Rampeken (nr 2) Tvätthallseken (nr 13) Ev kan beskäring av asken (nr 1) behöva ske.

60 12(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) 7 Trädåtgärder 7.1 Träd som ska bevaras Asken (nr 1) Asken är placerad i södra delen av området invid in- och utfarten till blivande verkstaden. Trädet bedöms inte påverkas av färdig anläggning, men ska skyddas under produktionsskedet. Asken ska inhägnas med skyddsstängsel under hela produktionstiden. Eventuella arbeten i nära anslutning till asken och de arbetena ska planeras och utformas med utgångspunkt med nedanstående skyddsåtgärder och vara förankrade med TF:s miljösamordnare. Se bild 3. Bild 3 asken, placering. Rampeken (nr 2) Invid den planerade rampen står en ek. Se bild 4. Bedömningen är att schakten kommer att ske ca 2 meter från rampen. Eken i sig står inom grönområdet och ska bevaras och skyddas. För att spara och skydda denna krävs skyddsåtgärder. Framför allt krävs en Berlinerspont, se beskrivning längre fram. Som underlag finns en rotkartering utförd, se bilaga 3. Därutöver ska markvitalisering vidtas inom den på bilden markerade ytan.

61 13(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Bild 4. Rampekens placering Björkarna längs Terminalvägen (nr 4) Björkarna längs terminalbyggnaden ska bevaras och stängslas in enligt Gällande ritningar. Tvätthallseken (nr 13) Trädet står vid hörnet av den blivande tvätthallen och ska bevaras och skyddas under produktionen och i driften. Se bild 5 för vilket träd som avses, samt foto 1 på eken. En riskbedömning av eken har utförts, se bilaga 3. Riskbedömningen är baserad på tidigare utförd rotkartering och det förslag till lösning och utförande som redovisas i riskbedömningen. Av riskbedömningen framgår att även om utförandet sker enligt vad som redovisas i riskbedömningen så finns risk för markförändringar som leder till försämrad vitalitet och kondition för trädet. Troligt är att trädet på lång sikt får en vitalitetsförsämring. Entreprenören ska utföra schakt och åtgärder runt trädet enligt redovisat i riskbedömning och nedan. Alla arbeten runt tvätthallseken och avsteg från nämnda handlingar ska ske i samråd med TFs projektledning och miljösamordnare.

62 14(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Kronan kommer att behöva beskäras för att bussarna ska kunna passera under eken samt ge tillräckliga siktlinjer för chaufförer/rangerare på depån. Bild 5, placering tvätthallseken. Berlinerspont ska utföras och placeras i linje med planbestämmelsen n 1. Sponten ska placeras där det bedöms behövas i norr, söder och öster om eken. Behov om spont behövs avgörs av TFs miljösamordnare i samråd med Örjan Stål, Viös AB och i dialog med Solna Stad. Markvitalisering ska utföras inom n 1. Placering av tankar, ledningar och hårdgjord yta har anpassats för att bevara eken inom området n 1 vid tvätthalls- och administrationsbyggnaden. Detaljprojektering av anläggningen är ej utförd och därmed är det ej helt klarlagt att ett bevarande kommer att lyckas. Detaljprojektering kommer att utföras av upphandlad totalentreprenör med målsättningen att bevara eken. Samtliga, i detta PM, föreslagna åtgärder syftar till att klara detta. I händelse av att eken inte kan bevaras utifrån vitalitetsskäl eller något inträffar med avseende på säkerhet och arbetsmiljö som innebär att den inte kan bevaras ska inte TF hållas skyldiga förutsatt att ovan nämnda åtgärder (beskärning av rot och krona, Berlinerspont och markvitalisering) är vidtagna.

63 15(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Foto 1, tvätthallseken 7.2 Nedtagning av känsliga/utpekade träd Infartseken (nr 5) Eken står i grönområdet mittemot terminalbyggnadens norra hörn vid infarten, se bild 6. Trädet ska vara nedtaget av annan part eller beskäras till en högstubbe innan DE30 påbörjas 5. 5 När detaljplanen vunnit laga kraft får inte trädet tas ned utan lov från Solna Stad.

64 16(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Bild 6. Infartsekens placering Skalbaggseken 6 (nr 8) Denna ek står på den öppna ytan ner mot Pampaslänken, se bild 7a och b samt foto 2. Bild 7a och 7b. Skalbaggsekens placering. 6 Eken där den bredbandade ekbarkbocken hittades vid inventeringen 2014.

65 17(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Foto 2. Skalbaggseken är den bakre av de två ekarna på bilden. Nedtagning av eken är förenat med ett antal krav till skydd för de insekter som sannolikt har lagt ägg i eken. Följande skall beaktas: Eken ska stå så länge som möjligt innan den tas ned. Ingen flytt får ske under sommartid. Lämplig tidpunkt för att ta ned och lägga upp trädet i veddeponin är höst eller vinter. Tidpunkt bestäms i samråd med TFs miljösamordnare. Nedtagning och transport sker så att ekens grova stamdelar står upp (ingen liggande stam). Transporteras stående till veddeponi 2. Trädet är för högt för att kunna läggas intakt i deponin och behöver delas i flera delar (ca 3-4 meterslängder) för att kunna placeras ut på deponiytan. Grova grenar, vilka mycket väl kan innehålla larver, kan kapas längs stammen och placeras i deponin. Inför uppläggning tas kontakt med TF:s miljösamordnare hur man ska orientera ekdelarna i deponin. Delarna ska placeras halvstående/lutade mot sluttningen. Delarna ska vara förankrade så att de inte kan rulla. Skalbaggekens granne (nr 9) Eken som står bredvid skalbaggeken ska även den tas ned (se bild 7a och 7b)och flyttas till veddeponi 2. Samma förutsättningar ska gälla för denna som för skalbaggeken.

66 18(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Ekar inom gamla kolonilottsområdet, som kommer att hårdgöras (nr 7) Resterande ekar (nr 7), inom den del av kolonilottsområdet som tas i anspråk (för ramp och tvätthalls- och administrationsbyggnad), tas ned och läggs upp på veddeponi 1. Uppläggning ska ske enligt kapitel 8. Ekar med stamdiameter 7 över 50 cm flyttas till Solna Stads veddeponi enligt bilaga 4. Veddeponin är lokaliserad så att det krävs en mindre lastbil som kan köra på GC-väg. Därutöver krävs troligen ett annat fordon för transporter i hag/naturmark den sista biten. TF:s miljösamordnare ska kontaktas minst 10 arbetsdagar innan transport till veddeponin för att samordna med Solna Stad att veddeponin kommer att fyllas på. Om veddeponin bedöms full tillfaller överbliven ved entreprenören. TF:s miljösamordnare tillsammans med Solna Stads stadsträdgårdsmästare bedömer om veddeponin är full. Lindarna (nr 6) De fem lindar som står i rad ska tas ned (nr 6). Lindarna omfattas av biotopskydd. Ansökan om dispens från detta ombesörjs av TF:s miljösamordnare och delges entreprenören när beslut erhållits. Följande skall beaktas: Lindarna ska transporteras till annan plats inom Solna Stad enligt bilaga 4. Veddeponin är lokaliserad så att det krävs en mindre lastbil som kan köra på GC-väg. Därutöver krävs troligen ett annat fordon för transporter i hag/naturmark den sista biten. Lindarna ska sågas i minst 3 meter långa stamlängder. Det är viktigt att ha en variation i det material som sparas dvs. stammar, men även grova och smalare grenar är bra att spara. Lindarna får transporteras liggande, men om de kan transporteras stående är det bra. TF:s miljösamordnare ska kontaktas minst 10 arbetsdagar innan transport till veddeponin för att samordna med Solna Stad att veddeponin kommer att fyllas på. Om veddeponin bedöms full tillfaller överbliven ved entreprenören. TF:s miljösamordnare tillsammans med Solna Stads stadsträdgårdsmästare bedömer om veddeponin är full. 7 Stamdiametern mäts på 130 cm höjd på trädet

67 19(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Lindarna får ej tas ned innan dispens från biotopskydd erhållits. Dispens ombesörjs av TF och TF:s miljösamordnare meddelar när dispens finns. Ekar och tallar vid bergshöjden (nr 10 och nr 11) Ekar och tallar på/vid bergshöjden tas ned för att rampen ska få plats, se Gällande ritningar. De tallar och ekar som ska tas ned och eventuellt läggas upp på kommunens veddeponi på annan plats, är numrerade med nr 10 och nr 11. De som är markerad på bergshöjden enligt Gällande ritningar ska tas ned. Eventuell utplacering av markerade träd sker i samråd med Solna Stads stadsträdgårdmästare. Dialog förs av TFs miljösamordnare. Apel inom grönområdet (nr 12) Apeln (nr 12) ska tas ned. Övriga ekar och tallar på bergshöjden Ekar med stamdiameter 8 över 50 cm flyttas till Solna Stads veddeponi enligt bilaga 4. Veddeponin är lokaliserad så att det krävs en mindre lastbil som kan köra på GC-väg. Därutöver krävs troligen ett annat fordon för transporter i hag/naturmark den sista biten. TF:s miljösamordnare ska kontaktas minst 10 arbetsdagar innan transport till veddeponin för att samordna med Solna Stad att veddeponin kommer att fyllas på. Om veddeponin bedöms full tillfaller överbliven ved entreprenören. TF:s miljösamordnare tillsammans med Solna Stads stadsträdgårdsmästare bedömer om veddeponin är full. Vid behov av anpassning av veddeponin eller nedtagning av träd utanför arbetsområdesgränsen ska TFs miljösamordnare kontaktas och dialog föras med Solna Stad. 7.3 Nedtagning av övriga träd Med mindre känsliga träd avses de träd som inte ska tas ned på särskilt sätt eller flyttas till veddeponi. Träden tillfaller entreprenören. Transport och omhändertagande av dessa ombesörjs av entreprenören. 8 Stamdiametern mäts på 130 cm höjd på trädet

68 20(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Övriga, mindre känsliga träd som ska tas ned är markerade på Gällande ritningar. 8 Vad är en veddeponi och hur ska den utformas Syftet med att anlägga veddeponierna är att skapa förutsättningar för den bredbandade ekbarkbocken och övriga insekter att fortplanta sig. Samtliga veddeponier är placerade inom det grönområde som skall vara skyddsstängslat (enligt Gällande ritningar). Arbetet med veddeponierna ska planeras så att området inte skadas under produktion. Träden som placeras i veddeponin får inte placeras för tätt, men ska ändå läggas samlat och med luft mellan stammarna. Träden i veddeponin ska placeras så att de blir solbelysta. Inga vedbitar ska hamna i skugga. Stammarna placeras glest på marken. Sedan kan man t.ex. placera något vedstycke lutande mot någon liggande vedbit, så att undersidan blir tillgänglig på vissa bitar, förutsatt att de ligger stabilt/är förankrade. Se även foto 3. Placering och av ekdelar i veddeponierna ska ske under övervakning av och i samråd med TF:s miljösamordnare. Inom depåområdet anläggs 2 st veddeponier: Foto 3. Exempel på uppläggning av ved i veddeponi. Veddeponi 1 består av ytan på den befintliga gräsytan i områdets norra del. Veddeponi 1 blir tillgänglig i samband med att entreprenaden påbörjas. Se Gällande ritningar för placering. Här läggs ekar med nr 3 upp.

69 21(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Veddeponi 2 är lokaliserad i sydvästra delen av gamla kolonilottsområdet. Skalbaggeeken (nr 8) med stam och grova grenar får plats att läggas upp här tillsammans med eken (nr 9) som står närmast skalbaggeeken. Veddeponin måste iordningställas i följande ordning 1) Utfyllnad enligt Gällande ritningar. 2) Därefter kan ekarna läggas upp 3) Slutligen kan blomstersådd ske enligt handling Gällande ritningar i rätt säsong. 9 Åtgärder för mark, rötter och insekter 9.1 Markvitalisering Som förebyggande åtgärd ska markvitalisering utföras av marken som vetter mot kommande byggnation. Följande arbetsbeskrivning rekommenderas för utförande av markvitalisering inom de skrafferade områdena vid rampeken och infartseken: Befintlig grässvål tas bort till ett djup av max 100 mm. På avbanad luckrad markyta läggs ett nytt jordlager bestående av Hasselfors R Dress eller likvärdigt 100 mm. Efter utläggning av jorden ska ytorna vattnas rikligt så att jorden blir helt genomfuktad. På utlagt nytt jordlager läggs 100mm, grov lövträflis (fraktion mm). För att rotutvecklingen ska ske optimalt bör träflisen finnas kvar på ytan minst 2 3 växtsäsonger efter att jordbytet skett. Med anledning av att största delen av jorden som läggs ut innehåller hög halt organiskt material kommer det ske en större sättning av markytan. Detta gör att gräs ej kan sås direkt eftersom jordmaterial succesivt måste läggas på markytan för att nå slutlig önskad marknivå. Grässådd 9 bedöms därför kunna sås tidigast efter två växtsäsonger. 9.2 Berlinerspont Vid schakter/sprängningar mot närliggande djupa ledningsgravar för VAledningar uppförs ett längsgående s.k. vitaliseringsdike. Vitaliseringsdiket är ett förebyggande skydd som ska utföras innan schakt/sprängning för avsedd konstruktion utförs. 9 Garantiskötsel om två år.

70 22(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Schakt för vitaliseringsdiket bör anpassas i djup efter angränsande schakt, bredden bör vara cm från ytterkant spont eller grundkonstruktion. Diket fylls med humus- och näringsrikjord. Längden löpmeter anpassas efter aktuellt träd och är beroende på omfattningen av grövre rötter. Diket som täcks med en spontvägg typ Berlinerspont, kallas även rotpalissad se bilaga 5, principskiss Berlinerspont. Vitaliseringsdiket ska vara intakt under hela entreprenadtiden och ska så bli även i framtiden. För diskussion om utförande av Berlinerspont och som stöd i utförande ska Örjan Stål från VIÖS AB kontaktas. 9.3 Mulmholkar Mulmholken påminner om de holkar som används till ugglor och andfåglar, och ska invändigt efterlikna naturliga trädhåligheter. De fylls därför med sågspån, löv eller gärna riktig mulm 10. Inom grönområdet ska tre stycken mulmholkar placeras. Mulmholkarna ska tas fram av entreprenören och sätts upp på de platser som anvisas av TFs miljösamordnare i samråd med Solna Stads kommunekolog. För mer information om mulmholkar se även Övriga skyddsåtgärder Vid arbete kring träd inom området ska följande skyddsåtgärder vidtas i alla förekommande fall. Detta innebär att planering för arbetena ska ske i god tid och i samverkan med TF:s miljösamordnare. Försiktigt schakt Vid schaktning 10 meter från stam eller närmare ska schakt utföras så skonsamt för rötterna som möjligt. Vid förekomst av mindre rötter kan konventionell grävteknik typ grävmaskin användas. Där det finns större rötter (diameter >5 10 Mulm är det lösa material som ansamlas inuti ihåliga träd. Den består framför allt av lös, murken ved. Där finns också ofta exkrementer från vedlevande insekter, fåglar och fladdermöss, gamla fågelbon samt rester av döda djur.

71 23(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) cm) eller vid en tät rotmatta måste man använda sig av schaktmetoder som åstadkommer så liten skada som möjligt på rotsystemet som t.ex. vakuumschaktning. Fuktade rötter Rötter som friläggs ska alltid hållas fuktiga och vattnas till återfyllning skett. Frilagda rötter som skadats kapas av med handredskap, handsåg och/eller sekatör. Exponerade rötter vattnas och täcks med fiberduk tills återfyllning skett. Förstärknings- och bärlagermaterial Överbyggnaden (förstärknings- och bärlagermaterial) till vägar som angränsar till träden ska inte innehålla 0-fraktion. Förslag till fraktion till förstärkningslager mm och till bärlager mm. Avjämning sker med 8-16 mm mot AG (asfaltsgrus) eller asfalt Detta för att rötterna ska kunna växa ut i överbygganden och få sina behov tillfredsställda gällande vatten och gasutbyte (syre & koldioxid). 10 Kontroller Stängsling av grönområdet Befintlig skyddsstängsling runt grönområdet ska kontrolleras veckovis. Kontrollen ska dokumenteras med foton och läggas upp på PP. Flyttning av inhägnaden eller vistelse innanför inhägnaden får ej göras utan godkännande av TF:s produktionsledning Stängsling av träd Befintlig skyddsstängsling runt träden ska bibehållas under hela entreprenaden. Asken (nr 1) Rampeken (nr 2) Björkar vid Terminalvägen (nr 4) Tvätthallseken (nr 13) Följande träd inkluderas i grönområdets stängsling. Rampeken (nr 2) Ekarna vid gamla kolonilottsområdet (nr 3 och 7)

72 24(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Flyttning av inhägnaden eller vistelse innanför inhägnaden får ej göras utan godkännande av TF:s produktionsledning. Detta får endast ske i samband med att skyddsåtgärder för träden ska vidtas. 11 Etappindelning/Skedesbeskrivning Arbeten med trädåtgärder ska ske enligt beskrivning i tabell nedan. Eventuella avsteg från arbetsordningen får endast ske efter godkännande av miljösamordnaren. Etapp Moment Tidpunkt/kommentar Inför uppstart Syn 1 Skyddsstängsling av grönområdet ("inre stängsel" markerat med S1) där ingen Direkt vid entreprenadstart aktivitet skall ske. 1 Inbrädning av ekar inom grönområdet (nr 3) Direkt vid entreprenadstart 1 Skyddsstängsling (S3) av utpekade träd (nr 1 och nr 4 och 13) Direkt vid entreprenadstart 2 Beskärning av rampeken (nr 2) och tvätthallseken (nr 13) I samråd med Örjan Stål 2 Utförande av Berlinerspont på rampeken (nr 2) och tvätthallseken (nr 13) I samråd med Örjan Stål 3 I ordningställa veddeponi 2 med avseende på höjder, återfyllnad och blomstersådd 3 I ordningsställa veddeponi 1 4 Nedtagning av skalbaggseken (nr 8) som flyttas stående och placeras i veddeponi 2. Även eken brevid (nr 9) flyttas till veddeponi 2. 4 Nedtagning av markerade ekar (nr 7) inom det gamla kolonistugeområdet, vilka läggs upp i veddeponi nr 1. 5 Skyddsstängsling av grönområdet (yttre stängsel markerat med S2) Höst eller vinter under perioden 30/9-1/3. Efter avstämning med miljösamordnare 6 Nedtagning och transport av lindar (nr 6) till Solna Stads veddeponi Efter avstämning med miljösamordnare Efter avslutade arbeten Syn inför godkännande av skyddsåtgärder 7 Röjning och nedtagning av mindre känsliga träd inom depåområdet, sly samt övriga träd på bergshöjden kan påbörjas när godkännande om korrekt utförda trädåtgärder är lämnat av TFs byggledning. Vid denna tipdunkt får övriga entreprenadarbeten inom DE30 påbörjas. 12 Återplantering Inom depåområdet ska återplantering ske i enlighet med bilaga 6. Detta ska ske efter att samtliga övriga entreprenadarbeten är utförda.

73 25(28) TRÄD-PM Version 2.0 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) 13 Skötselplan En skötselplan ska upprättas för träd och insekter inom grönområdet samt kvarstående träd inom depåområdet. Med avseende på träd är det främst skötsel med avseende på säkerhet (döda grenar, träd, nedfallande grenar mm) som ska bevakas. Med avseende på insekter är det skötsel av veddeponin som avses, dvs behov av utbyte av ved i deponin samt viss slyröjning. Utöver detta ska skötsel av mulmholkar ingå. Skötselplanen ska tas fram av entreprenören i samråd med TF:s miljösamordnare. Skötselplanen ska överlämnas till TF:s förvaltande organisation. 14 Referenser Samtliga PM och rapporter som refereras till i denna Träd-PM finns att ladda ner på projektets server, Projectplace Frågor Vid frågor kontakta miljösamordnare Yvonne Andersson, yvonne.andersson@structor.se,

74 26(28) Bilaga 1

75 27(28) Bilaga 2

76 RISKBEDÖMNING TVÄTTHALLSEKEN. VIÖS AB Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Skrivandes har tagit del av ett förslag gällande planritningar och sektioner för kommande utformning av byggnation nära den så kallade tvätthallseken. Uppgiften är att granska detta förslag och med utgångspunkt från utförd rotkartering och bedöma vilka risker som föreligger för eken vid utförande av föreslagna markingrepp nära trädet. Rekommendationer till vilka skyddsåtgärder som kan användas vid utförande av markarbeten för förslaget kommer också att redovisas. Utformning av byggnation intill befintlig ek Ett förslag till utformning nära tvätthallseken har tagits fram av Solna Stad och Trafikförvaltningen (se bild 1-3). Bränsletankarna placeras norr om eken (se bild 2 & 3) där förekomsten av rötter är mindre än på södra respektive östrasidan om trädet (se bilaga 1 Rotkartering). I förslaget föreslås också att en större yta skapas kring eken som inte kommer att bli hårdgjord. Bedömningen av denna utformning är att en stor mängd grova rötter söder och öster om trädet inte kommer avlägsnas i större omfattning, då djupa schakter undviks på dessa sidor om eken. Schakt kommer dock att krävas inom trädets rotzon på den södra sidan för överbyggnad till körväg med tungtrafik (se bild 3). En sådan överbyggnad kommer troligtvis kräva en tjocklek av minst mm. Med tanke på att rotsystemet ligger väldigt ytligt på denna sida kan detta komma att bli svårt att utföra en överbyggnad ovanpå rötterna utan att dessa skadas. Ett alternativ till schakt för vägöverbyggnad kan vara att se om att det skulle gå att höja färdighöjd för körytan eller att bygga någon form av bro/brygg passage inom det område där det finns rötter. När det gäller placering av bränsletankar norr om eken kommer det att krävas sprängning då det i detta område finns berg. Även om det inte finns rötter inom detta område kan en sprängning påverka vattenflödet kring eken vilket skulle kunna bidra till att trädet får försämrad vattenförsörjning. Med den anledningen bör det ses över om metoder för borttagning av berg som bidrar till mindre sprickbildning i berget kan användas såsom sprängning med sk tät söm eller vajersågning. Liggande förslag bidrar till att djupa schakt undviks i de områden där det finns betydande rötter och större yta att kring eken hålls öppen. Trotts detta så föreligger det risk för att trädet kommer att få försämrad vitalitet och kondition vid denna utformning och utförande, på grund av att byggnationen kommer bidra till markförändringar intill eken. Uppskattning är att trädet kommer få en vitalitetsförsämring med ett långsamt förlopp snarare än att eken akut kommer att dö. Skulle det gå att undvika skada på så många rötter som möjligt söder och öster om trädet samt mindre sprickbildning i berget norr om trädet, kommer chanserna att bli bättre till att kunna bevara eken med mindre risk till framtida vitalitetsförsämring. Örjan Stål VIÖS AB Växjö VIÖS AB Kaunasvägen Växjö Telefon Telefax 0470-XXXXXX Örjan Stål Mobil orjan.stal@viosab.se VIÖS AB Org.nr

77 Bild 1. Planritning förslag till utformning av byggnation intill eken. VIÖS AB Kaunasvägen Växjö Telefon Telefax 0470-XXXXXX Örjan Stål Mobil VIÖS AB Org.nr

78 Bild 2. Sektion N N. VIÖS AB Kaunasvägen Växjö Telefon Telefax 0470-XXXXXX Örjan Stål Mobil orjan.stal@viosab.se VIÖS AB Org.nr

79 Bild 3. Sektion V - V. VIÖS AB Kaunasvägen Växjö Telefon Telefax 0470-XXXXXX Örjan Stål Mobil orjan.stal@viosab.se VIÖS AB Org.nr

80 Förslag till platser för veddepå av lind och ek, Solna stads mark DANDERYD SOLLENTUNA Edsviken SUNDBYBERG % ULRIKSDAL Nor 4 ne ge vä ala ps Up rtälj e väg en E18 JÄRVA en Bergshamraväg Enköpingsväg en E18 BERGSHAMRA Linddepå Lilla Värtan Ek- och linddepå Brunnsviken Råstasjön Lötsjön Rosla SOLNA g svä gen SUNDBYBERG Solna station RÅSUNDA HAGA HAGALUND Solna centrum So SKYTTEHOLM ln av äg n ge vä ala ps Up den dale sun ö r F en Hu vu ds tal ed en E4 Bällstaviken HUVUDSTA E4 Ekdepå E2 0 STOCKHOLM Ess STOCKHOLM ing ele den Ulvsundasjön Kilometer Kartan visar stora lindar och ekar, samt platser föreslagna för veddepåer för lind respektive ek. Träden har en stamomkrets på minst 300 cm, eller har motsvarande kvaliteter trots att de är mindre. Ek Lind Pilen pekar på föreslagen plats för veddepå inom Solna stads mark

81 Äppelhagen Linddepå Tivoli Veddepå för ek och ev lind

82 Äppelhagen Bergshamra Linddepå

83 Tivoli, Bergshamra, veddepåer för ek och eventuellt lind

84 Jungfrudansen Ekdepå Frösundavik Linddepå

85 Jungfrudansen, Huvudsta Ekdepå

86

87

88 28(28) Bilaga 6

89

90

91 Ärende/Dok. id. Handläggare Jüri Reinoja Tomteboda Bussdepå Miljö Försättsblad till Miljö-och hållbarhetsplan och miljö- och hållbarhetschecklistor som biläggs exploateringsavtalet Upprättad av Yvonne Andersson Tina Wiséen Structor Miljöbyrån AB Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan Säte: Stockholm Org.nr:

92 Strategisk utveckling Hållbar utveckling Version 1 Diarienummer Infosäk. klass Handläggare Yvonne Andersson, yvonne.andersson@structor.se Tina Wiséen, tina.wiseen@structor.se Miljöarbetet i Tomteboda-projektet baseras på den projektspecifika miljö- och hållbarhetsplanen, från vilka två miljö- och hållbarhetschecklistor arbetas fram, en för vardera planerad entreprenad under produktionen (utomhus och ny administrations- och tvätthallsbyggnad respektive inomhus i befintlig byggnad). Miljö- och hållbarhetsplanen med tillhörande checklistor samlar de miljökrav på projektet som ställs i detaljplan, i Solna stads generella miljödokument samt av Stockholms läns landsting och Trafikförvaltningen. Miljö- och hållbarhetsplanen med tillhörande checklistor är arbetsmaterial under hela projektets genomförande och kan komma att ändras till följd av ändrade krav från Solna stad, Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting eller ändrade förutsättningar i projektet. I huvudsak kommer dock miljökraven i dessa dokument att följas. När projektet är färdigbyggt kommer en överlämning av dokumentation att göras till den kommande förvaltningsorganisationen. I dokumentationen kommer relevanta miljökrav för depådriften att ingå. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr:

93 1(26) Handläggare Yvonne Andersson MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSPLAN Version 1 Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Miljö- och hållbarhetsplan för Tomteboda bussdepå Upprättad av Yvonne Andersson Tina Wiséen Structor Miljöbyrån AB Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan