Att kränga krediter till utsatta en studie om snabblån av Sveriges Konsumenter

Transkript

1 Att kränga krediter till utsatta en studie om snabblån av Sveriges Konsumenter

2 Innehåll 1. Inledning sid 5 2. Sammanfattning sid 7 3. Bakgrund sid Den ökade skuldsättningen i samhället sid Avregleringen sid Förändrad inställning till krediter sid Allt fler skuldsatta sid Allt fler i Kronofogdens register sid Nya typer av krediter sid Sms-lån ökar skuldbördan ytterligare sid Tillgängligheten sid Lagstiftningen sid Förebygga överskuldsättning sid Sms-lån omfattas inte av lagen sid Krav på skärpt lagstiftning sid Konsumentkreditdirektivet sid Löser implementeringen problemen? Sid Lagom reglering bäst sid Oskälig kreditgivning och avrådningsskyldighet sid Konsumentskyddet förhållandevis gott sid Avslås nästan alltid i ARN sid Avrådningsskyldighet sid Bra eller dålig fordran sid Företagen och marknadsföringen sid Inledning sid Företagens webbplaster sid Andra typer av snabba krediter sid Intervjuer med företagen sid Sms-låneföretagen sid Sammanfattning sid Ett företag, flera webbsidor sid Snabbt och lätt sid Välgörenhet eller din vän sid Leva över sina tillgångar sid 27 2

3 4.2.7 Varnar för sms-lånen sid Kostnader och jämförelse sid Mer om avgifterna sid Hur används lånen? sid Villkoren för att få kredit sid Kreditprövning sid Bildspråket på webbplatserna sid Andra kreditgivare sid Sammanfattning sid Begränsningar sid Snabba besked och drömmar sid Hjälp till den som behöver sid Den effektiva räntan sid Förändrade förutsättningar sid Marknadsföringen av snabba krediter sid De intervjuade företagen sid Resurser sid Den insamlade marknadsföringen sid Reklam på nätet sid 39 5 Låntagarna sid Sms-låntagare i kronofogdens register sid Sammanfattning sid Aldrig bara en skuld sid Små lån med stor skuldsättning sid Intervjuer med sms-lånetagare sid Sammanfattning Metod och redovisning av de intervjuade sid Varför lånar man? sid Marknadsföringen sid Snabbt och inga frågor sid Villkoren och kostnader sid Rekommendationer och råd sid Lånens konsekvenser sid Debatten om sms-lånen sid Inledning sid Några exempel på artiklar sid Debatten i tidningar och på nätet sid Debatt i riksdagen sid 51 3

4 6.5 Uppsatser sid Några som inte hörs i debatten sid De intervjuade företagen om debatten sid Fullt ös i debatten inget händer i praktiken sid 53 7 Möjliga lösningar sid Överskuldsättning sid Alla kan bli skuldsatta sid Stoppar huvudet i sanden sid Hjälpande hand sid Värmdö kommun sid Sociala lån sid Stort behov av information sid Andra åtgärder sid Tillsyn sid Förslag för att förbättra konsumentskyddet sid 58 Bilagor 1. Information om företagen (Tabeller) sid Sms-låneföretagen 2. Andra kreditgivare 2. Exempel på marknadsföring sid 70 4

5 1. Inledning Sveriges Konsumenter har med hjälp av medel från Konsumentverket granskat hur snabba krediter marknadsförs i Sverige, vilka som tar lånen, hur lånen används och konsekvenserna av skuldsättningen. Detta mot bakgrund av problemen med överskuldsättning, särskilt bland unga konsumenter. Sveriges Konsumenter har även studerat vilka aktörer som finns på marknaden och vilka metoder som de använder. Att låna pengar var tidigare något stort och omfattande. Låneprocessen var lång och omständlig innan någon accepterades som kredittagare. I dag ser det helt annorlunda ut. I butiker erbjuds kreditköp och på nätet är ett lån inte många klick bort, det är bara att skicka ett sms så har låntagaren pengarna på kontot. Konsumenterna översköljs av reklam om snabba krediter som ska lösa våra problem eller uppfylla våra drömmar. Och det går snabbt Vi har gått från en nästan totalt reglerad lånemarknad till en i stora delar avreglerad. Marknaden har öppnats för nya aktörer. Samhällsförändringen har inneburit mycket positivt för den enskilde konsumenten, möjligheterna att få lån har för många människor ökat. Men det finns också stora risker med det nya lånesamhället. Med anledning av den här problematiken ville Sveriges Konsumenter undersöka konsumentens förhållande till lånesamhället och den ökade marknadsföringen av lån. Hur ser själva marknadsföringen ut? Hur upplevs den av människor som tagit de snabba lånen? Hur ser de på sin situation? Hur beskriver de relationen mellan sin inkomst och livssituation och benägenheten att ta snabba lån? Det övergripande målet med projektet var att undersöka, få mer kunskap om och sprida information om lånesamhället och dess konsekvenser för konsumenterna. Syftena med projektet har varit att: Få mer kunskap om marknaden och marknadsföring av dessa lån. Få mer fakta om människors upplevelser och konsekvenser av lånen. Presentera fakta och ge underlag till diskussion. Skapa uppmärksamhet kring snabba lån. Få personer att reflektera över snabba lån. Vi ville också få svar på följande frågor: I vilka situationer tar människor snabba krediter? Varför väljer man snabba lån framför lån med bättre villkor? Hur tillgängliga är de snabba lånen? I vilka medier och på vilka platser finns marknadsföringen? Hur ser marknadsföringen ut? Är marknadsföringen av snabba krediter aggressiv? Är marknadsföringen tydlig gällande villkor för snabba krediter? Vem riktar sig marknadsföringen till? Har inkomst betydelse för benägenheten att ta snabba lån? Sveriges Konsumenter har valt att framför allt fokusera på de så kallade sms-lånen. Det vill säga snabba krediter med små belopp, utan säkerhet, snabb handläggningstid och kort utlåningstid, där vissa av Konsumentkreditlagens regler inte gäller. Men vi har också tittat på andra typer av lån som marknadsförs under benämningen snabba krediter. 5

6 Den första delen av studien utgörs av bakgrund med existerande fakta, siffror och statistik hämtade från intervjuer och andra rapporter. Den andra delen är en kartläggning av företagen och marknadsföringen av snabba krediter. Den tredje delen av studien baseras på uppgifter från Kronofogdens register och intervjuer med personer som tagit snabba krediter. På så sätt har Sveriges Konsumenter försökt att belysa problematiken kring snabba krediter utifrån olika perspektiv. Sveriges Konsumenter har också undersökt olika typer av åtgärder och hur samhället skulle kunna förebygga skuldsättning. Studien innehåller också utdrag från debatten kring sms-lån. Sist kommer ett antal punkter med förslag på åtgärder. Sveriges Konsumenter vill tacka den referensgrupp som har varit ett stort stöd för arbetet. I referensgruppen har ingått Jan Åkerlund från Kronofogden, Therese Wieselqvist från Finansinspektionen, Göran Tersmeden från Råd & Rön, Jan-Erik Nyberg från Sveriges Konsumenter, Elisabeth Gustafsson från Konsumenternas bankbyrå, Daniel Carlstedt från Unga örnar och Jan Bertoft från Sveriges Konsumenter. Sveriges Konsumenter vill också tacka de företag och de privatpersoner som tog sig tid att svara på frågorna och andra personer och organisationer som varit behjälpliga i det här arbetet. Sveriges Konsumenter hoppas att studien ska bidra till att lyfta fram problematiken och sätta frågorna i fokus så att politiker och andra beslutsfattare tar de beslut som behövs. Allt för många människor får lida för att de rätta verktygen saknas. Stockholm i november 2009 Heléne Götberg Projektledare 6

7 2. Sammanfattning Kreditbeteendet i samhället har förändrats. Tidigare kunde det vara svårt att få en kredit. I dag är det annorlunda och krediterbjudanden finns i princip överallt. Den stora förändringen kom i samband med avregleringen av kreditmarknaden 1985, vilket ledde till att utlåningsverksamheten stimulerades. Det finns i dag inga tecken på att dagens sätt använda krediter skulle vara på väg bort. Nya kreditformer introduceras hela tiden och antalet aktörer på kreditmarknaden blir fler. Statistiska Centralbyråns siffror visar att de svenska hushållen blir allt mer skuldsatta. Ökningen handlar framförallt om att hushållen belånar sina bostäder, men även lån utan säkerhet växer. Samtidigt får fler svenskar svårt att betala sina skulder. Varje år tar Kronofogden emot fler ärenden. Våren 2006 lanseras det första sms-lånet i Sverige. Kronofogden varnade tidigt för att sms-lånen kunde orsaka överskuldsättning. Hösten 2006, vid myndighetens första mätning, hade 390 ansökningar kommit in. Framförallt var det ungdomar som skuldsattes och nästan 60 procent av dem som inte kunde betala hade redan registrerade skulder. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande fortsatte att öka, helåret 2006: 1407, 2007: och 2008: I augusti i år presenterades nya siffror, under det första halvåret hade det kommit in ansökningar, vilket är en ökning med 35 procent jämförelse med samma period Undantagen i lagen innebär att företag som erbjuder sms-lån inte behöver göra en kreditprövning. Vid lagens tillkomst ansågs det inte finnas en risk att små krediter skulle kunna orsaka överskuldsättning. Undantaget gäller även för krav att ange den effektiva räntan och skriftlighetskrav. Kreditgivarna för sms-lån har heller inte samma informationskrav. Många sms-lån ligger under 200 euro och omfattas inte av konsumentkreditdirektivet. Men det finns inget hinder i direktivet för att inkludera även små krediter i konsumenträttsskyddet. Även om kreditprövningen skärps för sms-lån kommer vissa bekymmer att kvarstå. Avsaknaden av en avskräckande sanktionsregel innebär att vissa företag inte gör en tillräcklig kreditprövning. Att få krediten jämkad enligt 36 Avtalslagen på grund av oskälig kreditgivning är i princip omöjligt efter prejudikat. Skyldighet att avråda konsumenten från att ta en kredit om den inte är till nytta utifrån priset på krediten eller konsumentens ekonomiska situation är en möjlig väg. I vår studie hittade vi 30 webbplatser som erbjöd sms-lån. Att det är enkelt att låna och att låntagaren har pengarna snabbt på kontot är framträdande information på företagens sidor. Så här enkelt ansöker du Smslån när du behöver pengar snabbt. Smslån Snabblån När du behöver pengar snabbt! Företagens namn förstärker att det går snabbt. Expresskredit, Expresslån, Easykredit. Ett snabbt lån löser en tillfällig penningbrist och inga obehagliga frågor ställs: Du bestämmer själv vad du ska använda pengarna till. Företagen framställer sig som ett bättre alternativ än de vanliga bankerna 7

8 och antyder i princip att de sysslar de med någon sorts välgörenhet eller är kredittagarens vän: Vi hjälper dig när du har ett tillfälligt behov av extra förstärkning. Informationen om återbetalningstiden och kostnaderna är tydlig. Krediterbjudanden från 500 till kronor hittades. De vanligaste summorna låg mellan 1000 och 4000 kronor. Att låna 1000 kronor kostar allt från 200 kronor till 550 kronor och nästan alltid tillkom en extra avgift för sms eller för ansökningen. Lånen är dyra, den raka räntan har beräknats från 243 procent till 541 procent (tidningen Affärsvärlden 2008). Den effektiva räntan beräknades ligga från 792 procent till procent. Vissa företag anger den effektiva räntan, men den är troligen inte korrekt eftersom formeln de använder inte är den gängse som annars används i Sverige. Enligt egna uppgifter gör företagen någon form av kreditprövning, Frågan är vilken typ av kreditprövning som är praktiskt att göra på den korta tid som förflyter mellan ansökan och beviljad kredit. Val av formuleringar antyder att företagen vet att deras kunder kan få problem med att betala tillbaka. Sveriges Konsumenter hittade också erbjudanden på internet på krediter upp till kronor utan säkerhet. Även de här kreditföretagen poängterar snabbhet men nu handlar det att få snabba besked. Lånelöfte direkt. Dessa krediter lockar framför allt med drömmar men även brist på pengar används i marknadsföringen. Det inte alltid lätt att förstå vad lånet kommer att kosta eftersom låntagaren inte vet vilken ränta denne kommer att få. De flesta företag har en individuell ränta och den har en ganska stor spännvidd. I marknadsföringen är det oftast den lägsta procentsatsen som anges. Sms-lånen marknadsförs utifrån att det finns en brist medan de högre krediterna marknadsförs utifrån drömmar. Easykredits Tillfällig penningbrist medan Haléns Drömmar kan bli verkliga. Men även bland de större lånen handlar det om att pengarna inte räcker till Ikano Banklån när sommaren har mer att erbjuda än plånboken. Marknadsföringen uppfyller antagligen kraven på måttfullhet och återhållsamhet. Reglerna har antagligen en preventiv effekt. Vi kan inte dra slutsatsen att reklamen är aggressiv utifrån det som samlats in. På ett mer indirekt sätt kan det dock sägas att reklamen i stort är aggressiv eftersom konsumenter i många sammanhang utsätts för marknadsföringen. Vi har också undersökt marknadsföring på internet, bland annat olika tipssidor. Dessa innehåller ofta något slags redaktionellt material. Tonen liknar den som finns på sms-lånens webbplatser. Vem som står bakom tipssidorna är inte alltid lätt att avgöra, det kan misstänkas att det är kreditgivarna själva som är dess ägare. Det skulle i så fall vara ett sätt att öka trafiken. Frågan är om informationen på sidorna är måttfull och återhållsam. Sveriges Konsumenter har undersökt över hundra personer i Kronofogdens register. De som har sms-låneskulder hos Kronofogden har nästan aldrig enbart en skuld. De har nästan aldrig bara tagit ett sms-lån, de har tagit många. I vissa fall har de nästan gått igenom hela listan av de sms-lån som vi kunde hitta när företagen studerades. Dessutom har personerna skulder på grund av utebliven betalning för hyra, postorderbeställningar, el, parkeringsböter, telefoni, köp på kontokort, andra krediter med mera. För att se hur stora skulder som vissa av personerna dragit på sig plockade vi 8

9 ut 24 personer och såg hur mycket de var skyldiga till olika sms-låneföretag. Det visade sig att skulderna varierade stort, från cirka kronor till cirka kronor. Sveriges Konsumenter också gjort intervjuer med ett antal låntagare. 17 personer har ställt upp och svarat på frågorna. De flesta av de intervjuade har tagit sms-lån, oftast i kombination med andra typer av lån. Två har inga sms-lån utan andra snabba krediter. Nästan alla har tagit lånen för att lösa någon form av krissituation och nästan alla har använt pengarna till vardagliga utgifter. De flesta har sökt aktivt på nätet för att komma i kontakt med låneföretagen. Trots att flera av dem var rejält skuldsatta fick flera av dem fortfarande e-post och sms från sms-låneföretagen med nya erbjudanden om lån. De intervjuade upplever att de fått pengarna snabbt, i princip direkt. Vissa upplever att det gått för fort och att det är en nackdel, de har inte hunnit tänker i efter. Alla som har tagit sms-lån har varit fullt på det klara med vad lånen skulle kosta dem. De vet att de är dyra, men har inte sett någon annan utväg. I princip ville ingen rekommendera någon annan att ta den här typen av lån. När det gällde råd till sig själva var de tillfrågade överlag mycket strängare mot sig själva än mot andra. Flera tyckte att de fick skylla sig själva, de hade själva valt att ta den här typen av lån. Vad har då lånen haft för konsekvenser för låntagarna? Nästan alla har hamnat hos Kronofogden. För några har lånen inte inneburit några större konsekvenser, för andra var det en dyrköpt läxa. För några har det löst sig, men det var nära att det utvecklades till en riktig katastrof. För flera har det slutat i tragedi. Så här säger en av de intervjuade: De här lånen har förstört mitt liv. De har begravt mig. Jag har förlorat allt, min fru och mina barn. Jag vet inte vad som hände, jag vaknade upp efter ett halvår och hade hur mycket skulder som helst. Nu ser jag klart men när det snurrade på var det som om min hjärna inte fungerade. Debatten om sms-lånen har väldigt intensiv de senaste åren. Alla vet väl vid det här laget vad ett sms-lån är. Trots debatten har det i princip inte hänt något när det gäller att komma till rätta med skuldsättningen. Sveriges Konsumenter har påpekat för regeringen vad vi tycker om att lagstiftningsprocessen går långsamt och krävt flera skyndsamma åtgärder. Krediter är numera en del av vardagen men de problem som uppstår i kreditsamhällets skugga hanteras med föråldrade verktyg. För att få bukt med överskuldsättningen måste politikerna och övriga beslutsfattarna ta ett helhetsgrepp över kreditsamhället. Kunskap och bra förslag om hur samhället kommer tillrätta med problemen finns. Överskuldsättning kostar den enskilde lidande, men det kostar också samhället mellan 30 till 50 miljarder per år. Sveriges Konsumenter framför en rad förslag på åtgärder: Skärp konsumentkreditlagen. Luckorna i lagen som sms-låneföretagen utnyttjar måste täppas till. Inga undantag för små krediter, all kreditgivning måste omfattas av en kreditprövning, effektiv ränta måste anges och skriftliga avtal krävas. Ställ krav på betänketid, att ta ett lån för snabbt kan vara oövertänkt. Inför krav på strängare kreditprövningar med avrådningsskyldighet om det är uppenbart att personen ifråga inte har 9

10 någon återbetalningsförmåga. Inför en gräns för hur mycket en kredit får kosta. Inför fungerande och kraftfull kontroll av företagen och utlåningsverksamheten. Förbättra samhällets samordning för att förhindra överskuldsättning, Se över reglerna för marknadsföring av krediter. Ge konsumenterna mycket mer stöd, information och utbildning när det gäller finansiella frågor. Förstärk skolutbildning i privatekonomi och våga diskutera konsumtion, sparande och attityder! Inför en skyldighet för kreditgivarna av snabba krediter med kort utlåningstid att informera om riskerna med att ta den här typen av krediter. Gör samtliga företag i branschen skyldig att finansiera motkampanjer för att ge motbilder. Arbeta för att sudda bort skam- och skyll dig själv stämpeln som de som blir skuldsatta får. Inför möjligheter inrätta sociala lån för människor med små resurser som behöver en tillfällig förstärkning. Även sociala saneringslån av den typ som finns i Finland. Satsa större resurser så att alla medborgare snabbt och enkelt får tillgång till skuld- och budgetrådgivning. Mer resurser till organisationer som arbetar med överskuldsatta. 10

11 3. Bakgrund 3.1 Den ökade skuldsättningen i samhället Det har skett en markant förändring av konsumenternas beteende och attityd vad gäller krediter i Sverige. Förr var det en stor sak att gå till banken för att få ett lån. Det var bästa kostymen på och dessutom tog det ett tag innan krediten beviljades. I dag är det helt annorlunda, nu finns det krediterbjudanden överallt. Det räcker att gå in i en butik för att köpa en teve så erbjuds ett kreditköp. På internet är inte en kredit många klick bort och den som är medlem i Facebook kan ständigt se annonser om snabba lån. Och numera existerar det inga väntetider, snabbt kan konsumenten ha några tusen på sitt konto. Tidigare fanns det en negativ syn på krediter och många varnade för att sätta sig i skuld. I dag saknas många inlärda varningsklockor för att skuldsätta sig och det anses inte längre konstigt att konsumera på lånade pengar. Det är många som rullar en kreditskuld framför sig Avregleringen Den stora förändringen kom i samband med avregleringen av kreditmarknaden 1985, vilket ledde till att utlåningsverksamheten stimulerades. Bankerna kunde låna ut utan att Riksbanken la sig i och många anser att det är den stora vändpunkten i svensk ekonomisk politik. Enligt rapporten Alla vill göra rätt för sig (Kronofogden KFM Rapport 2008:1) ändrade avregleringen kreditmarknaden. Det uppstod konkurrens mellan kreditgivarna, något som dessa inledningsvis var ovana vid att hantera samtidigt som det också blev mer lönsamt att låna ut pengar. Det fanns också ett uppdämt behov efter krediter bland konsumenterna. Det innebar att efterfrågan av krediter och utbudet ökade samtidigt. Bankernas utlåning ökade dramatiskt Utvecklingen ledde till en finansiell bubbla vilket orsakade en ekonomisk kris. Många råkade illa ut i lågkonjunkturen och det ansågs finnas ett behov att skydda konsumenterna i det nya kreditsamhället, vilket gjorde att reglerna i Konsumentkreditlagen skärptes och Skuldsaneringslagen infördes. Alla fick inte hjälp. När Råd & Rön intervjuade Budget- och Skuldrådgivare i samband med krisen i december 2008 visade det sig att många hjälpte skuldsatta från förra krisen. Många hade till och med skulder från 80-talet Förändrad inställning till krediter Enligt Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan, och en av författarna till rapporten Finansiella strategier i förändring: segment och beteenden bland svenska hushåll, har vår attityd till krediter förändrats en hel del under de senaste åren. Under 1990-talet skedde den stora revolutionen på sparområdet, påbörjad under 1980-talet. Den stora allmänheten gick då från att vara sparare till att bli finansiella aktörer. Då blev krediter en finansieringsform snarare än en upplevd skuld. I rapporten kartlägger författarna olika typer av sparare och vilka strategier de använder. De jämförs också över tid. En grupp som kallas residualsparare, vilket egentligen betyder att de bara sparar vad som råkar bli över, minskade från 45 procent till 19 procent från 1993 till Den här gruppen har tidigare inte sparat så mycket i jämförelse med andra grupper, men de flesta av dem ökade både sitt sparande och sin skuldsättning under dessa år, de blev finansiella aktörer. Under den här tiden ersätts det lilla sparandet med att man slutar att spara helt och i större utsträckning finansierar sina köp med 11

12 krediter. De resterande 19 procenten residualsparare ökade sitt sparande något, men fortsatte att ha en låg skuldsättning Allt fler skuldsatta De svenska hushållen blir allt mer skuldsatta. Statistiska Centralbyråns, SCB, siffror visar att i slutet av 2006 var hushållen skyldiga banker, bostadsinstitut och kreditmarknadsbolag miljoner kronor. Den siffran gällde bara för de företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Ökningen handlade framförallt om att hushållen belånar sina bostäder, men även lån utan säkerhet växer. Sedan 2001 hade den typen av lån ökat med 62 procent, från miljoner till miljoner kronor i slutet av I augusti i år är den summan uppe i miljoner kronor och totalt är svenska hushåll skyldiga miljoner kronor. Cirka 13 procent av de svenska hushållen hade under 2007 någon form av konsumtionslån, enligt rapporten Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar. (Kronofogden och Konsumentverket KFM Rapport 2008:3) Antalet aktörer på kreditmarknaden blir också fler, speciellt när det gäller konsumentkrediter, enligt Alla vill göra rätt för sig. Inom vissa branscher tjänar företagen inte pengar på själva försäljningen utan på det som säljs på avbetalning. De traditionella bankerna har vuxit och speciella nischbanker har också etablerat sig på marknaden. Trots den allvarliga ekonomiska krisen har hushållen ökat sin skuldsättning ytterligare. Hushållens skuldsättning är nu nära smärtgränsen, enligt nättidningen E24 den 12 juni i Takten i skuldsättningen har mattas av något, men ligger fortfarande på 8 till 9 procent. Tidningen refererar till en SCB-publikation som har konstaterat att det vanliga måttet, hushållens skulder i förhållande till disponibla inkomster, har stigit till rekordhöga 150 procent, vilket är betydligt över toppnivån i slutet av 1990-talet. Hushållens skulder i relation till BNP har ökat till cirka 75 procent, vilket också det är rekord Allt fler i Kronofogdens register Allt fler svenskar får också svårare att betala sina skulder. Varje år tar Kronofogden emot fler ärenden. Förra året ökade antalet mål för summarisk process med 13 procent och passerade miljonstrecket. Under 2000-talet har antalet mål fördubblats. Den ekonomiska krisen har ökat ärendemängden ytterligare. Enligt Kronofogdens rapport, Alla vill göra rätt för sig (2008), beräknas antalet överskuldsatta i Sverige vara minst personer. I rapporten Överskuldsättning och ekonomiska problem bland unga (Kronofogden och Konsumentverket 2008) är det cirka personer som har en eller flera betalningsanmärkningar hos kreditupplysningsföretag. I samma rapport redovisas att uppemot 18 procent av den vuxna befolkningen har haft betalningsproblem under den senaste 12 månadersperioden, vilket motsvarar cirka 1,3 miljoner människor. Båda rapporterna publicerades innan den finansiella krisen. Det är också många ungdomar som blir skuldsatta. I Kronofogdens statistik ökade antalet skuldsatta 18-åringar med cirka 14 procent mellan åren 2007 och Antalet ansökningar uppgick 2007 till cirka , vilket är en ökning med nästan 20 procent jämfört med år Skulderna handlar om kontokortsskulder, 12

13 kommunikationsskulder, hyresskulder och banklån. Ungdomarna mellan 18 och 25 har skulder på cirka 828 miljoner kronor Konsumentverket och Kronofogden fick i uppdrag av regeringen att identifiera ungdomars ekonomiska problem. Resultatet blev rapporten Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar (2008). Ungdomar har en betydlig sämre ekonomisk standard och har haft en mycket sämre ekonomisk utveckling än andra grupper. Inkomsterna för ungdomarna har inte kommit upp i de nivåer som gällde i början av 90-talet. Andelen fattiga bland unga vuxna (20-29 år) hade nästan fördubblats under de senaste åren och mer än var fjärde ungdom saknade år 2005 en kontantmarginal. Samtidigt har till exempel återbetalningskravet för studielånet gjorts om så att låntagarna måste börja betala tidigare. Dessutom har ungdomar ofta sämre villkor på arbetsmarknaden, otryggare och dyrare boende samt svårare ett dra nytta av bidragssystemen i samhället. Konsumtionsmönster har förändrats och utbudet av produkter har ökat. De nya konsumtionskraven har gjort de unga särskilt sårbara eftersom de har så små ekonomiska marginaler. Rapporten pekar på att ungdomar ofta söker identitet genom konsumtion. För att komma tillrätta med problemen föreslår de två myndigheterna, Konsumentverket och Kronofogden, bland annat att Ungdomsstyrelsen ska ha ett samlat ansvar för frågor som rör ekonomiska problem bland ungdomar. Dessutom ville myndigheterna att en nationell samordningsfunktion för insatser mot överskuldsättning och ekonomiska problem skulle inrättas Nya typer av krediter Samtidigt som de svenska hushållen blivit allt mer skuldsatta dyker det ständigt upp nya kreditfenomen. Våren 2006 lanseras det första sms-lånet i Sverige. Kreditformen fanns då redan i Finland. I övriga Norden har sms-lån inte haft någon större framgång. I Norge har lagen om penningtvätt satt stopp för lånen. I Danmark har branschen och myndigheterna kommit överens om vissa spelregler. Baltikum har liknande problem som Sverige och Finland. I USA och England finns inga problem med sms-lån, men däremot en annan typ av kredit som kallas pay-day-loan. Det är också en kortkredit, men för att få lånet kräver kreditgivaren tillgång till låntagarens lönekonto. När löneutbetalningen kommer tar långivaren ut vad låntagaren är skyldig. Enligt Jan Åkerlund, på Kronofogdemyndigheten, är det bara en tidsfråga innan den här krediten kommer till Sverige. Det finns alltid företag som vill tjäna pengar på dem som saknar pengar, säger han. Det senaste tillskottet på marknaden är möjligheten att hyra pengar. Låntagaren betalar allstå ingen ränta eller avgift utan en hyra. När hyrestiden är slut betalar kredittagaren tillbaka hela lånet. Sveriges Konsumenter har inte haft möjlighet att ta reda på hur vanlig denna lånetyp är, men det är ett tecken på att kreditgivare hela tiden hittar nya marknader och metoder Sms-lån ökar skuldbördan ytterligare Kronofogden gick tidigt ut och varnade för att sms-lån var en orsak till överskuldsättning. Redan hösten 2006 gjorde myndigheten en mätning som visade att 390 ansökningar om obetalda sms-lån hade kommit in. Framförallt var det ungdomar som skuldsattes, det vill säga personer i åldersgruppen år. Dessutom hade 13

14 nästan 60 procent av de undersökta personerna redan registrerade skulder. Undersökningen omfattade tre företag, Mobillån, Ferratum och Folkia. Under helåret 2006 hade 1407 ansökningar kommit in. Två trender blev tydliga, att låneformen fått fotfäste och att det var ungdomar som inte kunde betala. 40 procent av ansökningarna om obetalda sms-lån rörde personer mellan 18 och 25 år. Eftersom många redan hade registrerade skulder indikerade det att krediterna lockade en grupp som kört sin ekonomi i botten och som absolut inte borde öka sin skuldsättning. Undersökningen omfattade två bolag, Folkia och Mobillån. Skuldsättningen försätter att öka. I juni 2007 har det kommit in ansökningar, vid årets slut Antalet företag ökade hela tiden. När myndigheten gjorde undersökningen vid halvårsskiftet 2007 omfattades sex bolag, vid helårsskiftet tjugotvå. Ungdomars andel var hög men gick ner mellan halvårsskiftet och helåret från 40 procent till 35,9 procent. Andelen kvinnor som inte kunde betala sina sms-lån ökade från 37,3 till 44 procent. Vid halvårsskiftet 2008 var antalet ärenden om sms-låneskulder hos Kronofogen uppe i och vid årets utgång uppgick de till I augusti 2009 presenterades nya siffror. Under det första halvåret hade det kommit in ansökningar, vilket är en ökning med 35 procent om man jämför med samma period Det positiva är att det inte längre är lika många ungdomar som hamnar i myndighetens register. Det förebyggande arbetet gentemot ungdomar som Koll på caschen (Kronofogden, Konsumentverket och Finansinspektionen driver detta gemensamma projekt) kan ha haft effekt för att vända trenden. Procentuellt är ungdomar fortfarande den största gruppen med skuldsättningsproblem, vilket innebär att det fortsatta förebyggande arbetet bland ungdomar är viktigt. Det negativa är ökningen bland de äldre, störst är ökningen i åldersgrupperna 36 till 65 år. Där har de obetalda sms-skulderna ökat med hela 46 procent. De unga är snabba på att plocka upp nya trender men nu sprids fenomenet till allt fler. Sms-lån har blivit en motorväg in i skuldfällan för hela svenska befolkningen, säger Jan Åkerlund på Kronofogdemyndigheten. E24 beräknade att ungefär personer skulle hamna i Kronofogdens register på grund av sms-lån innan Sverige får en ny lag, implementeringen av Konsumentkreditdirektivet, den 1 juli Tidningen räknade utifrån hur många ärenden som hittills kommit in till myndigheten Tillgängligheten Niclas Andrén har doktorerat på ämnet finansiering och risker och är verksam som lektor vid Lunds universitet. Han tror inte att det är vår inställning till krediter som har förändrats när det gäller sms-lån. Den främsta attraktionskraften är framförallt tillgängligheten för kundgrupper som inte har tillgång till annan kreditgivning. Siffrorna från Kronofogden om att många redan har skulder registrerade tyder på det. Enligt Niclas Andrén är sms-lån ett typiskt 2000-talsfenomen eftersom det är den tekniska utvecklingen som är förutsättningen. Lånen öppnar nya legala möjligheter till snabb, kortfristig och småskalig kreditgivning. Låntagare kan enkelt och snabbt få tag på relativt små summor. Det görs oftast ingen kreditkontroll, vilket just öppnar dörren för nya grupper som tidigare inte fått lån. Kreditgivningen är också anonym, man behöver inte se någon i ögonen, vilket han tror är betydelsefullt. 14

15 Ur ett samhällsperspektiv är större tillgänglighet av krediter bra eftersom det ger en ökad och stabilare konsumtion. Lånen möjliggör fortsatt konsumtion även om inkomsten förändras. Niclas Andrén tycker det är svårare att se fördelar på det personliga planet eftersom det är dyra lån och personen kanske redan i utgångsläget har dålig ekonomi. Han säger: Om man som individ känner tillfredställelse i att kunna agera spontant, även om de finansiella resurserna saknas, är naturligtvis snabbheten i upplåningen fördelaktig. Å andra sidan är kanske spontanitet i inköpssituationen inte nödvändigtvis en fördelaktig egenskap om man har en dålig ekonomi. 3.2 Lagstiftningen Att det finns ett särskilt skyddsbehov för konsumenter när det gäller krediter är inget nytt. Kreditgivaren har genom sitt kunskapsövertag när det gäller lånevillkoren och avgifterna större makt än konsumenten även om den enskilde förstås har större insikt i sin egen ekonomi. Det är inte alltid lätt för konsumenten att förstå kreditavtalet och konsumenten kan bli lockad av reklam som denne inte fullt ut begriper. Därför har samhället vidtagit åtgärder för att skydda konsumenten med till exempel myndigheter som ska utöva tillsyn och regler om hur krediter får marknadsföras. Dessutom finns regler om vilken information konsumenten ska ha innan avtal ingås och att kreditgivaren ska pröva om personen har återbetalningsförmåga Förebygga överskuldsättning Syftet med Konsumentkreditlagen (SFS 1992:830 )är att skydda konsumenten mot ofördelaktiga villkor och förebygga överskuldsättning. Det vill säga att konsumenterna inte ska ta på sig fler krediter än de har återbetalningsförmåga för. Lagen kom 1993 och gäller för både fristående krediter och för kreditköp. Tidigare omfattades inte fristående krediter men eftersom bankerna inte gjorde tillräckliga kreditprövningar och konsumenter skuldsattes över sin återbetalningsförmåga gäller lagen numera även för den typen av krediter. Lagen är tvingande, vilket innebär att kreditavtalet inte är giltigt i de delar som ger sämre villkor än vad lagen föreskriver. I lagen uttrycks också att kreditgivaren ska iaktta god kreditgivningssed. Det innebär att kreditgivaren ska handla omdömesgillt och ansvarsfullt mot konsumenten innan avtalet ingås - men också under avtalstiden. Marknadsföringen av krediter ska vara återhållsam och måttfull, kreditgivaren får till exempel inte lyfta fram snabbhet allt för mycket. Det anses strida mot god sed att framställa krediten som en helt bekymmersfri lösning på ekonomiska bekymmer eller att få konsumenter att ta oövertänkta beslut. Regeln i Konsumentkreditlagen är civilrättslig. Marknadsföringslagen gäller för all marknadsföring. Enligt huvudregeln ska all marknadsföring vara tillbörlig och överensstämma med god marknadsföringssed. Vad som är god marknadsföringssed av krediter avgörs ytterst av Marknadsdomstolen. I ett mål från 1988:20 ansåg MD att formuleringarna Behöver du extra pengar? Vill du förstärka ekonomin med en reserv? var otillbörliga. Det var innan den nuvarande Konsumentkreditlagen trädde i kraft, men domstolen stödde sig på den 15

16 överenskommelse som fanns mellan Konsumentverket och branschen. Däremot har domstolen accepterat formuleringar som F Card är kortet som ger dig möjligheter att själv bestämma hur du använder pengarna och Vem har bestämt att lönen skall komma den 25.e? Sms-lån omfattas inte av lagen Problemet är att sms-lånen inte omfattas av de regler i Konsumentkreditlagen som skyddar konsumenterna mot ofördelaktiga villkor och överskuldsättning. Bland annat behöver kreditgivaren inte ange den effektiva räntan. Den effektiva räntan ger en bra bild av hur dyr krediten kommer att bli och ger konsumenten en möjlighet att jämföra krediter med varandra. Kreditgivarna för sms-lån har heller inte samma informationskrav som gäller för andra lån. Dessutom är sms-lånen undantagna från kravet på att avtalet ska vara skriftligt. Det kravet ger konsumenten möjlighet att tänka igenom villkoren och sänka tempot när avtalet ska ingås eftersom det tar tid att utväxla avtalet. Ett annat krav, som kanske är det viktigaste, är att det inte behövs någon kreditprövning. Det vill säga kreditgivaren måste inte kontrollera om kredittagaren har återbetalningsförmåga. Vid lagens tillkomst ansåg lagstiftaren inte att det fanns en risk att små krediter kunde orsaka överskuldsättning. Det gav möjlighet att handla på faktura utan att för den skull behöva göra en kreditprövning. När det diskuteras om att skärpa lagen är det två motsatta intressen som står mot varandra, att ha kvar möjlighet till fortsatt handel mot faktura och kreditgivning under kort löptid Krav på skärpt lagstiftning Redan 2007 efterfrågade Konsumentverket en översyn av lagstiftningen angående marknadsföringen och undantagen i Konsumentkreditlagen när det gällde sms-lån. Myndigheten ville att regeringen skulle tillsätta en utredning för att komma tillrätta med de problem som myndigheten såg fanns. Verket hade märkt att det framförallt var svaga konsumentgrupper som lockades av produkten. Efterfrågan av en produkt tyder visserligen på ett behov och den enskilde har alltid ett eget ansvar. Men mot dessa förhållanden måste man väga produktens innehåll och marknadsföring. Om varan/tjänsten är objektivt undermålig och dessutom marknadsföringen av den ofullständig kan man inte längre påstå att det är konsumenternas efterfrågan som styr marknadens utbud och att konsumenterna ensamma får ta ansvar för sina handlingar. Ur Konsumentverkets begäran om översyn av lagstiftning som berör s.k. snabblån Konsumentverket ansåg sig sakna verktyg för att komma tillrätta med den aggressiva marknadsföringen och myndigheten tyckte att det var viktigt att få en ny lagstiftning. Verket ville att begreppet god kreditgivningssed vid kreditreklam skulle närmare analyseras. Det fanns, enligt verket, en stor risk för en förflackning på det här området eftersom utbudet när det gäller krediter över huvud taget är så stort. Konsumentverket menade att detta på sikt kommer att bli ett samhällsproblem när konsumeter lockas att leva över sina tillgångar genom lättillgängliga, men förrädiska, krediter. Anledningen till att myndigheten ansåg att det hade skett en förflackning och att det behövdes en analys av begreppet god kreditgivningssed var att myndigheten inte fått med sig Marknadsdomstolen i två fall, där verket ansåg att kreditreklamen var alltför lockande. Till sitt stöd hade verket använt uttalanden i lagens förarbeten om måttfullhet och återhållsamhet och detaljreglering i de Allmänna råden, men de argumenten räckte inte. Konsumentverket ville att undantaget från kreditprövning togs bort. Verket ville också 16

17 ha ett informationskrav om löptid och att krav på att ange den totala lånekostnaden även skulle gälla för sms-lånen. Dessutom ville myndigheten att det skulle finnas ett krav på skriftlighet Konsumentkreditdirektivet Hittills har inte lagstiftningen skärpts. Justitieminister Beatrice Ask hänvisar till implementeringen av Konsumentkreditdirektivet som ska vara infört senast den 12 maj 2010, ett direktiv som EU:s ministerråd antog den 7 april Ministern har flyttat fram tidpunkten för presentation av lagförslaget. Direktivet kräver full harmonisering och det går inte för enskilda stater att ha regler som går emot direktivet. Det enskilda landet kan däremot ha lagar för områden som inte omfattas av direktivet. Direktivet kommer inte att gälla för krediter som är mindre än 200 euro eller högre än euro, inte heller för kontokrediter som ska återbetalas inom en månad eller kreditavtal med obetydlig ränta och där lånet ska återbetalas inom tre månader. Många sms-lån ligger under 200 euro, men det finns inget hinder att även små krediter inkluderas. Enligt direktivet ska det finnas en viss standardinformation om kreditränta, kreditbelopp och löptid. Om det inte finns någon sådan skyldighet på nationell nivå kan man istället välja att kräva att den effektiva räntan ska anges. Informationen ska ges i god tid innan avtalet ingås. Det finns speciella krav på hur ett kreditavtal ska se ut och det måste vara skriftligt. Däremot finns det inget krav på att det ska vara undertecknat. Dessutom kräver direktivet att kreditgivaren ska pröva återbetalningsförmågan, det vill säga en kreditprövning. Hur den ska se ut är upp till varje medlemsland. Det ska också finnas en ångerrätt i 14 dagar Löser implementeringen problemen? I uppsatsen Sms-lån Problem och lösningar av Emma Andersson och Karin Dagsgård vid Linköpings universitet 2009 diskuteras huruvida implementeringen av konsumentkreditdirektivet kommer att lösa Sveriges problem med sms-lån. Om Sverige väljer att inkludera alla krediter under 200 euro i den nya lagstiftningen kommer det fortfarande att finnas problem. Det nya Konsumentkreditdirektivet som träder i kraft de 12 maj 2010 tror vi inte sig kommer att leda till de förändringar som krävs för att problemen som sms-lånen medför skall försvinna. Direktivet har till exempel lämnat det upp till de enskilda länderna att lösa hur sanktionssystemet ska se ut och hur en kreditprövning ska gå till. På dessa områden behövs det stiftas klarare regler för att fastställa de ramar som sms-låneföretagen skall röra sig inom för att största möjliga konsumentskydd skall uppnås. Vissa av de nya reglerna kommer heller inte ha någon betydelse för Sverige. Ångerrätten finns redan i Distans- och Hemförsäljningslagen. Kravet på att den effektiva räntan ska anges finns redan. Dessutom tycker vi inte att ångerrätten är av betydande vikt vad gäller sms-lånen eftersom att de som får ekonomiska problem på grund av sms-lånen antagligen inte har möjlighet att återbetala det lån de erhållit för att detta redan är förbrukat, skriver Andersson och Dagsgård. Skribenterna argumenterar också för att det inte ska finnas något undantag för kravet på att ange den effektiva räntan och att det ska finns informationsskyldighet. Att inte få tillräckligt med information leder till att konsumenten tar på sig en större ekonomisk börda än vad denne tänkt sig. 17

18 Skribenterna argumenterar vidare att skriftlighetskravet ska införas även för de här små lånen och att undantaget för 200 euro inte ska gälla. Skribenterna hänvisar till en undersökning som Konsumentverket gjort vilken visade att 27 procent av de tillfrågade inte skulle ha tagit lånen om man fått ta del av alla villkor. Ett krav på skriftlighet torde således leda till att konsumenten får en större möjlighet att uppmärksamma de villkor som har betydelse för denne. I samma undersökning uppgav 29 procent att de hade avstått från krediten om de hade fått längre betänketid. Andersson/Dagsgård hänvisar till lagens förarbeten där ett av motiven till skriftlighet och undertecknade var att konsumenten skulle få en längre betänketid och inte fatta förhastade beslut. Författarna menar också att kravet på signatur skulle innebära att man får en bättre kontroll på vem som tar krediten. En nackdel med ett signaturkrav, enligt Emma Andersson och Karin Dagsgård, är att det skulle öka kostnaden för kreditgivaren eftersom det kräver andra datasystem. Men det skulle troligen vara en övergående kostnad. Även när det gäller kreditprövningen kommer konsumentkreditdirektivet inte att lösa problemen med sms-lånen, dels på grund av att beloppen under 200 euro är undantagna, dels på att det är upp till varje medlemsstat att bestämma hur kreditprövning ska gå till. Skribenterna förespråkar att det är viktigt att konsumenten faktiskt har en reell återbetalningsförmåga. Men det är upp till kreditgivaren själv att faktiskt bedöma vilka krav denne bör ställa för att en konsument skall erhålla lånet Lagom reglering bäst Enligt Annina H. Persson, professor i civilrätt vid Örebro universitet, blev konsumentkreditdirektivet ganska urvattnat och skyddet för konsumenten inte så omfattande som det var tänkt från början. Det är ett fullharmoniserat direktiv men många områden regleras inte, till exempel bostadslån, smålån och krediter som har samband med borgen. Hon anser att det behövs ett utökat skydd för konsumenterna men att man ska akta sig för att reglera för hårt eftersom det finns en risk för att de som vill låna ut pengar söker andra vägar än de lagliga. I länder där man har alltför sträng reglering har kreditgivarna sökt andra kanaler. Det finns alltid en vilja att låna ut pengar till dem som egentligen inte har råd och i alltför reglerade samhällen kan indrivningen bli våldsam. Lagom reglering är bäst för att få en bra balans, menar Persson. Därför behövs det satsas på andra insatser som att diskutera inställningen till krediter, informera om vad en kredit innebär, göra det lättare att få skuldsanering och hitta andra verktyg för att lösa problem som uppstår i kreditsamhällets skugga. Det behövs en skärpning av lagen när det gäller sms-lånen. De bör omfattas av de regler som gäller för andra krediter som kreditprövning, informationskrav, angivande av effektiv ränta och skriftlighetskrav. Dessutom bör dessa kreditgivare stå under myndigheternas tillsyn. Samhället ska kontrollera kreditinstitut som lånar ut pengar till konsumenter. Ett sätt att komma tillrätta med överskuldsättning i samhället, det vill säga inte bara den skuldsättning som uppstår av sms-lånen, är att ställa högre krav på kreditgivarna. Ett verktyg för detta kan vara någon slags avrådningsskyldighet, det vill säga att i större utsträckning än idag avråda någon från att ta en kredit som inte kan anses vara lämplig med hänsyn till konsumentens behov, ekonomiska förhållanden eller 18

19 andra omständigheter. Har kreditgivaren inte avrått personen som egentligen inte hade utrymme för den krediten blir det kreditgivarens ansvar. I dag är det samhället som får bära bördan för överskuldsättningen. Resurserna i samhället kan användas effektivare än att sopa upp efter kreditgivarnas otillräckliga kreditprövningar. 3.3 Oskälig kreditgivning och avrådningsskyldighet Ett stort problem som konstaterats tidigare är att kreditgivare för sms-lån inte är skyldiga att göra någon kreditprövning. Nu uppger företagen att de gör en kreditprövning men utifrån skuldsättningen kan den inte vara tillräcklig. Om det införs krav på att kreditgivaren ska pröva konsumentens återbetalningsförmåga även när det gäller den här typen av lån kommer det att lösa en del av problemen, men vissa bekymmer kvarstår Konsumentskyddet förhållandevis gott I Finansdepartementets promemoria från 2005 Konsumentskyddet inom det finansiella området konstateras att konsumentskyddet på det finansiella området i stort är ganska bra. Det finns både generella lagar och rörelselagar som skyddar marknaden, vilket är bra för konsumenten. Det finns tillsynsmyndigheter som bevakar området och speciallagstiftning som ger konsumenten skydd i det specifika fallet. Samtidigt finns det områden som behöver ses över, bland annat kreditprövningen. Den finns både för att skydda långivaren mot förluster och förhindra konsumenten mot överskuldsättning. Om ett företag inte gör en kreditprövning kan tillsynsmyndigheterna ingripa. Finansinspektionen kan använda näringsrättsliga åtgärder och Konsumentverket kan förelägga företaget att upphöra med att ge krediter. Båda tillsynsmyndigheterna har Allmänna råd som talar om vad som ska ingå i en kreditprövning. Idag finns ingen civilrättslig sanktionsregel för bristfällig eller utebliven kreditprövning. Däremot kan 36 i Avtalslagen (SFS 1915:218) bli tillämplig. Den innebär att om en långivare brutit mot god kreditgivningssed kan avtalet jämkas, både när det gäller betalningsskyldighet och villkor. I praktiken är det svårt att få jämkning. Hösta domstolen har i två fall, NJA 1999 s 304 och NJA 1996 s 3, kommit fram till att om en bank försummat sina skyldigheter i fråga om kreditprövning kan det endast i undantagsfall leda till att låntagaren blir fri från sin betalningsskyldighet. Med anledning av dessa två fall avslås nästan alla ärenden om jämkning i Allmänna reklamationsnämnden, ARN Avslås nästan alltid i ARN Ett exempel är ARN , där en person som lider av psykiskt funktionshinder, depressioner och som levt på försörjningsstöd under flera år har beviljats en kredit på kronor. Hennes årsinkomst är kronor. Annonsen var enligt henne utformad på sätt att det framstod som om kreditkontrollen var gjord. Kreditgivaren Resursbank motsatte sig yrkandet med hänvisning att hon hade bedömts kreditvärdig enligt de modeller som banken använder. Hennes begäran om jämkning avslogs av nämnden eftersom Resursbank inte haft anledning att ifrågasätta hennes kreditvärdighet. 19

20 I ett annat fall, ARN , avslår nämnden en begäran om avskrivning. Personen, som har en god man, har beviljats en kredit av Ikanobanken på kronor. Personen hade redan då lån på kronor i andra banker. På utdraget från UpplysningsCentralen om personen gick det att utläsa att det hade inkommit ett trettiotal förfrågningar under året. Den gode mannen anför att banken har fått kännedom om personens psykiska status (ADHD med mera). Banken har avstått från att spärra kreditkortet trots att den gode mannen har begärt det. Ikanobanken anför att en god man inte inskränker en persons rättshandlingsförmåga och banken får medhåll av nämnden. Nämnden är kritisk till Ikanobankens hantering, men anser inte att bankens kreditprövning skulle ha varit vårdslös. Två av ledamöterna var skiljaktiga. I ett ytterligare fall från ARN, , avslås en begäran om jämkning med motiveringen att personen inte lyckats visa att Entercard Sverige AB har försummat sina skyldigheter i fråga om kreditprövning i sådan grad att kredittagaren skulle befrias från betalningsskyldighet. Personen beviljas en kredit på kronor i början av I april får personen betalningssvårigheter och blir försenad med sina betalningar. Det upprepas vid ett flertal tillfällen. Trots det beviljas personen ytterligare en kredit i oktober på kronor. När den här krediten beviljas fanns redan tolv beviljade krediter hos nio företag på cirka kronor. UC hade till och med hissat varningsflagg om att det fanns risk för betalningsproblem inom tolv månader. Redan 2001 hade personen fått betalningsföreläggande hos Kronofogden och under 2003 hade personen svårt att betala sina skulder. Företaget har avskrivit kredithöjningen som gjordes i oktober med hänvisning till att företaget inte följt sina egna rutiner. När det gäller övriga krediter anser företaget att personen är kreditvärdig. Företaget hänvisar till att det följt Finansinspektionens Allmänna råd rörande en förenklad kreditprövning eftersom krediten uppgick till strax under ett halvt basbelopp. I början av 2007 hade personen tio beviljade krediter från åtta företag. Nämnden hänvisar till de två rättsfallen i högsta domstolen i sin motivering till avslag Avrådningsskyldighet Enligt Konsumentskyddet inom det finansiella området är det inte ovanligt med bristfälliga kreditprövningar. Speciellt när det gäller så kallade snabba krediter, ofta i samband med kreditköp, utförs kreditprövning i så begränsad form att det knappast kan anses ge en god bild av konsumentens framtida förmåga att uppfylla de förpliktelser som krediten medför för honom eller henne. Ofta är det unga människor som skuldsätts. Avsaknaden av en tillräckligt avskräckande sanktionsregel har medfört att mindre seriösa näringsidkare brister i sin kreditprövning. Mycket talar för att det istället behövs en regel som gör kreditgivarens rätt att få betalt för krediten beroende av att kreditgivaren gör en tillfredsställande kreditprövning, enligt Finansdepartementets PM. Kreditgivaren har oftast ett kunskapsövertag när det gäller kreditvillkoren och därför är det inte konstigt att lägga ett större ansvar på företagen. Utredningen föreslår en avrådningsskyldighet för kreditgivaren som innebär att om krediten som företaget erbjuder inte är till nytta för konsumenten utifrån priset på krediten, konsumentens ekonomiska situation eller andra särskilda omständigheter, ska företaget avråda konsumenten från att ta krediten. Vid ett kreditköp ska också värdet beaktas på det som 20